Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ett förslag till en tredje ändring av budgeten för år 2025. Förslaget har kompletterats med budgetförslag nr 2a/2025-2026.

I föreliggande förslag, inklusive komplettering till ändring av budgeten, föreslår landskapsregeringen bland annat ökning av anslaget för likviditets- och samarbetsstöd till kommunerna, ökat anslag för näringslivets främjande, ökat anslag för extern vård för Ålands hälso- och sjukvård, en ökning av anslaget för högskoleutbildning och en minskning av anslag samt ändrad användning av främjande av livsmedelsproduktion.

Motioner

I anslutning till budgetförslaget, inklusive kompletteringarna som framkommer i budgetförslag nr 2a/2025-2026, har ingen budgetmotion inlämnats.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att budgetförslaget inklusive budgetförslag nr 2a/2025-2026 godkänns.

Utskottets synpunkter

Likviditetsstöd och likviditetslån

Utskottet konstaterar att grundbudgeten för år 2025 inte innehåller något ytterligare anslag för likviditets- och samarbetsstöd, med hänvisning till tillgängliga medel från tidigare års anslag. Utskottet noterar emellertid att antalet inkomna ansökningar under året varit fler än beräknat, vilket lett till att de reserverade medlen förbrukats i snabbare takt än förväntat.

Utskottet betonar vikten av att samarbetsstöd ges en tydligare och mer framskjuten roll och inte behandlas sekundärt i förhållande till likviditetsstöd. Utskottet konstaterar att användningen av tillgängliga medel i praktiken haft en tydlig tyngdpunkt på likviditetsstöd. Samtidigt erfar utskottet att samarbetsstöd utgör ett centralt verktyg för att främja strukturell utveckling, effektivare resursanvändning och långsiktigt hållbara lösningar inom den kommunala sektorn. En hög användning av likviditetsstöd riskerar enligt utskottets bedömning att begränsa åtgärderna till kortsiktiga problemhanteringar, utan att i tillräcklig grad komma till rätta med de underliggande strukturella utmaningarna. Finans- och näringsutskottet anser vidare att det finns anledning att ifrågasätta hållbarheten i att kontinuerligt behöva tillgripa likviditetsstöd.

Utskottet noterar att ändringsbudgeten innehåller ett förslag om bevillningsfullmakt om 1 500 000 euro för lån som beviljas till kommuner som är i behov av att uppta likviditetslån. Utskottet anser att det finns en risk för återkommande behov av likviditetslån, vilket indikerar strukturella brister i kommunernas finansiering, som skapar ett beroendeförhållande som varken är långsiktigt ekonomiskt eller administrativt hållbart.

Utskottet har noterat att flera kommuner har en mycket ansträngd ekonomi, försämringen förefaller ha uppstått under senare år, vilket visar på ett behov av strukturella åtgärder. Utskottet välkomnar landskapsregeringens initiativ gällande kommunala tankesmedjor, samarbetsstöd och beredskapen att lagstiftningsmässigt förenkla möjligheterna till samarbeten och sammanslagningar. Utskottet framhåller vikten av att landskapsregeringen gör processerna så byråkratiskt okomplicerade och så enkla som möjligt för kommuner att gå samman eller fördjupa sitt samarbete. Förenklade processer för samgående minskar behovet av framtida likviditetsstöd, likviditetslån samt stärker kommunernas bärkraft. Utskottet konstaterar att den offentliga sektorn, såväl kommuner som landskap, behöver ta initiativ till åtgärder och processer för att uppnå långsiktigt stabila förhållanden.

Utskottet konstaterar att frivilliga initiativ är den enklaste, minst kostsamma och snabbaste vägen framåt för att skapa kommunala enheter med tillräcklig ekonomisk bärkraft. Det finns idag goda möjligheter för kommunala initiativ som tar fasta på sammanslagningar innan processer som exempelvis utvärderings- och kommunindelningsförfaranden aktiveras. Utskottet framhåller att ett utvärderings- och kommunindelningsförfarande kräver resurser samt kan utmynna i samarbetsstöd som även detta ska finansieras.

Enligt utskottets bedömning kan det ekonomiska utfallet i nuvarande landskapsandelssystem vara hämmande vid kommunala sammanslagningar. Utskottet ser därför positivt på att landskapsregeringen inleder revideringen av ett nytt landskapsandelssystem. Utskottet uppmanar även landskapsregeringen att via fortsatta åtgärder stimulera till interkommunala samarbeten, men även arbeta för en mer tillväxtorienterad centralortspolitik, vilken förväntas stärka den ekonomiska motorn på Åland.

Högskolan på Åland

Finans- och näringsutskottet konstaterar att antalet nya inskrivna studerande föranleder ett tillägg enligt finansieringsmodellen i enlighet med utbildningsavtalet. Utskottet ser positivt på utvecklingen där Högskolan attraherar ett ökat antal studerande, då detta stärker kompetensförsörjningen, bidrar till ökad konkurrenskraft och skapar förutsättningar för långsiktig tillväxt.

Näringslivets främjande

Utskottet konstaterar att det föreslås en ökning om 1 105 000 euro i syfte att möta den ökade efterfrågan inom företagsstödet, särskilt avseende investeringsstöd.

Utskottet erfar att det för närvarande råder en viss optimism inom näringslivet, i synnerhet inom turismnäringen och industrin över hela Åland, vilket utskottet ser som en positiv utveckling. Mot denna bakgrund bedömer utskottet att en förstärkning av investeringsstödet är ändamålsenligt och väl avvägt.

Ålands jakt- och fiskemuseum

Utskottet konstaterar att en ökning av anslag genom PAF-medel föreslås att utbetalas till Ålands jakt- och fiskemuseum. Anslaget avser fastighetsunderhåll. Medlen har tidigare utbetalats som överföringsutgift till museet mot redovisning. Med anledning av att ägandet av museibyggnaden planeras att övergå till landskapet noterar utskottet att det föreslås att kvarvarande outnyttjade medel omförs till ett verksamhetsanslag. Utskottet bedömer att denna överföring är ändamålsenlig, då den skapar förutsättningar för att Fastighetsverket på ett korrekt och effektivt sätt kan debitera kostnader för fastighetsunderhåll som utförs innan ett avtal om internhyra ingås inför år 2026.

Utskottet erfar att övertagandet av Ålands jakt- och fiskemuseum är motiverat mot bakgrund av de omfattande renoverings- och underhållsbehov som föreligger vid museet, samt att de nödvändiga åtgärderna kan genomföras mer kostnadseffektivt i och med att museibyggnaden övergår i landskapets ägo. Utskottet understryker därutöver att övertagandet av byggnaden, i relation till andra museibyggnader, även kan motiveras av att landskapsregeringen var en av de stiftande medlemmarna vid museets grundande och medfinansiär till fastighetsinvesteringen.

Extern vård

Utskottet noterar att det föreslås en ökning av anslagen för extern vård inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) med 1,4 miljoner euro. Utskottet konstaterar att kostnadsökningen beror på prisökningar hos externa vårdleverantörer, vilket även framgår i budgetförslaget. Utskottet erfar vidare att den största andelen patienter som erhåller extern vård, vårdas i Finland. Utskottet ser fördelar med att ÅHS fortlöpande ser över möjligheten att upphandla extern vård till lägre kostnad från alternativa vårdleverantörer samt fortsätter överväga fastställande av vårdkriterier för den externa vården.

Delårsrapporter

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen under 2025 har tillställt lagtinget delårsrapporter i samband med ändringsbudgetar. Utskottet anser att delårsrapporterna är välstrukturerade och ger en god överblick över landskapets ekonomiska utveckling under budgetåret. Utskottet konstaterar att det finanspolitiska ramverket uppmanar till regelbunden budgetuppföljning och förstärkt prognosverksamhet. Utskottet anser det som ändamålsenligt att delårsrapporter kan delges lagtinget skilt från ändringsbudgetar. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att se över ett alternativt sätt att överlämna delårsrapporter till lagtinget.

Övrigt

Utskottet önskar understryka att ändringsbudgetar ska ses som en helhet under budgetåret i förhållande till kostnadstaket och budgeteringsmarginalen, och att det därför inte är möjligt att utifrån en enskild ändringsbudget dra slutsatser om huruvida kostnaderna överskrider kostnadstaket eller inte. En sådan bedömning kan göras först när samtliga ändringsbudgetar för året har behandlats och den samlade budgeteffekten har fastställts.

Utskottet konstaterar att budgetförslaget innehåller en skrivning som möjliggör att anslag används för utredning och förberedelse av en omorganisering av landsbygdsutvecklingsarbetet vid Ålands landsbygdscentrum. Utskottet erfar att syftet med åtgärden är att se över hur ett utökat samarbete mellan olika aktörer inom landsbygdsutveckling kan främjas samt att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbete.

Utskottet noterar att avräkningsbeloppet för år 2024 fastställdes till cirka 203,7 miljoner euro i oktober 2025. Detta föranleder att landskapsregeringen ska återbetala cirka 1,24 miljoner euro till staten.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 8 december 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över förslaget till tredje ändring av budgeten för år 2025.

Lagtinget har den 15 december 2025 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över kompletteringar som framkommer i budgetförslag nr 2a/2025-2026 i anknytning till förslaget till tredje ändring av budgeten för år 2025.

Motioner

Ingen motion har inlämnats.

Reservation

Ingen reservation har inlämnats.

Höranden

Utskottet har i ärendet hört vice lantrådet samt utbildnings- och kulturministern Annika Hambrudd, finansministern Mats Perämaa, närings- och miljöministern Jesper Josefsson, budgetplanerarna Robert Lindblom och Annelie Karlberg, byråchefen Viveka Löndahl från utbildnings- och kulturavdelningen, byråchefen Susanne Strand från näringsavdelningen, tillförordnande rektorn Matias Waller från Högskolan på Åland, tillförordnade hälso- och sjukvårdsdirektören Peter Nieminen samt ekonomichefen Ulrika Österlund från Ålands hälso- och sjukvård.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman, ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

- att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje ändring av budgeten 2025, inklusive kompletteringsförslaget i budgetförslag nr 2a/2025-2026 samt,

- att lagtinget beslutar att den tredje ändringen av Ålands budget 2025, inklusive kompletteringsförslaget i budgetförslag nr 2a/2025-2026, ska tillämpas omedelbart i den lydelse det har i lagtingets beslut.

__________________

Mariehamn den 16 december 2025

Ordförande John Holmberg

Sekreterare Benjamin Sidorov

Finans- och näringsutskottets betänkande 5/2025-2026

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter