Landskapsregeringen föreslår att lagen om allmänt stöd antas som blankettlag. Samtidigt upphävs landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Förslaget innebär att dagens regelverk ersätts med en ny blankettlagstiftning. Genom denna blir rikets nya bestämmelser om allmänt stöd tillämpliga även på Åland, med vissa avvikelser.

Lagen om utkomstskydd för arbetslösa kommer, på grund av pågående reformer i riket, framöver endast att innehålla regler om inkomstrelaterad dagpenning. Det tidigare systemet med grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd slopas och ersätts i stället av ett nytt regelverk om allmänt stöd. Mot bakgrund av förmånssystemets uppbyggnad behöver ändringen göras skyndsamt till följd av reformer på rikssidan för att säkerställa att arbetslöshetsförmånerna inte helt uteblir från och med den 1 maj 2026. Genom förslaget skapas ett enhetligt system som liknar rikets. Eftersom den nya lagstiftningen strukturellt påminner om den nuvarande, blir skillnaden för åländsk del till stor del lagstiftningsteknisk.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslaget godkänns med en smärre teknisk ändring.

Utskottets synpunkter

Utskottet har i förevarande ärende haft att behandla ett i huvudsak lagtekniskt förslag om antagande av en blankettlag i syfte att säkerställa fortsatt tillämpning av Finlands reformerade lagstiftning om allmänt stöd.
Trots lagförslagets i grunden tekniska karaktär har utskottet valt att i betänkandet anlägga ett bredare perspektiv och behandla de strukturella förutsättningar som omger arbetslöshetsskyddet och arbetsmarknadens funktionssätt. Skälet till detta är att den aktuella lagstiftningen inte enbart utgör en administrativ anpassning, utan samtidigt berör centrala frågor om sysselsättning, kompetensförsörjning, näringslivets utvecklingsvillkor och förebyggande av utanförskap. Lagstiftningen är således en del av ett större system av åtgärder som sammantaget påverkar landskapets ekonomiska och sociala hållbarhet.

Utskottet bedömer att det, inom ramen för dess uppdrag som finans- och näringsutskott, föreligger ett ansvar att analysera lagförslagets konsekvenser i ett helhetsperspektiv. Arbetslöshetsförmånernas konstruktion, kravställning och samordning med övriga stödformer har direkt inverkan på arbetsutbud, incitament till arbete, företagens rekryteringsmöjligheter samt de offentliga finansernas utveckling. Även om vissa frågeställningar berör socialpolitiska dimensioner är dessa i praktiken nära sammanflätade med närings- och finanspolitiska överväganden.

Utskottet anser att en strikt avgränsning till enbart lagtekniska aspekter i detta sammanhang skulle innebära en risk att förbise de strukturella samband som präglar arbetsmarknaden på Åland. Genom att samla ett bredare underlag och belysa frågor om långtidsarbetslöshet, samverkan mellan aktörer, utbildningsstruktur, språkkunskaper och förebyggande insatser har utskottet eftersträvat att bidra till ett mer strategiskt och långsiktigt beslutsunderlag för lagtinget och landskapsregeringen.

Detta angreppssätt ska inte uppfattas som en förskjutning av ansvarsfördelningen mellan utskott, utan som ett uttryck för ansvarstagande inom ramen för finans- och näringsutskottets uppdrag. En hållbar utveckling av näringslivet och de offentliga finanserna förutsätter en väl fungerande arbetsmarknad, effektiva stödstrukturer och ändamålsenliga incitament. Utskottet har därför funnit det motiverat att, trots lagförslagets lagtekniska karaktär, behandla ärendet i ett bredare samhällsekonomiskt och strukturellt sammanhang.

Lagförslaget

Utskottet konstaterar att den rikslagstiftning som reglerar grundläggande arbetslöshetsförmåner tillämpas på Åland genom blankettlag. När det materiella innehållet i Finlands lagstiftning ändras i grunden, uppstår ett omedelbart behov av motsvarande lagstiftningsåtgärd inom landskapets behörighet för att säkerställa att det även fortsättningsvis finns ett rättsligt fungerande system för utbetalning av grundläggande arbetslöshetsstöd på Åland.

Utskottet bedömer att det inte föreligger något reellt alternativ till att anta en ny blankettlag som hänvisar till den reformerade rikslagstiftningen. Om landskapet inte vidtar lagstiftningsåtgärder skulle den nu gällande blankettlagen hänvisa till bestämmelser som upphört eller ändrats i sådan omfattning att regelverket inte längre är tillämpbart i praktiken. Detta skulle leda till ett rättsligt och administrativt tomrum i fråga om grundläggande arbetslöshetsförmåner, med betydande konsekvenser för enskilda förmånstagare, handläggande myndigheter och landskapets ekonomi.

Utskottet framhåller att arbetslöshetsskyddet utgör en central del av den sociala tryggheten och att kontinuitet i förmånssystemet är av grundläggande betydelse för rättssäkerheten. En oavbruten och förutsebar reglering är nödvändig för att enskilda ska kunna planera sin försörjning och för att myndigheterna ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett rättsenligt och effektivt sätt. Genom att anta den föreslagna blankettlagen säkerställs att det finns en klar och tydlig rättslig grund för beviljande och utbetalning av stöd när det nya systemet träder i kraft i Finland.

Utskottet noterar att lagförslaget medför konsekvenser som bör beaktas. Det nya systemet innebär en utökad behovsprövning och kan leda till förändrade ersättningsnivåer för vissa grupper. Detta kan påverka hushållens ekonomiska situation och i vissa fall medföra ökat behov av kompletterande stödformer. Reformen kan även innebära ett ökat administrativt ansvar för berörda myndigheter, särskilt under övergångsperioden, då nya handläggningsrutiner och informationsinsatser behöver genomföras.

Vidare konstaterar utskottet att den nära kopplingen till Finlands lagstiftning innebär ett begränsat utrymme för självständig åländsk normgivning inom det aktuella området. Utskottet anser dock att detta i förevarande fall är en nödvändig följd av systemets uppbyggnad och av behovet av en sammanhängande och fungerande social trygghet. De fördelar som följer av en enhetlig reglering, i form av rättssäkerhet, administrativ effektivitet och ekonomisk förutsebarhet, väger enligt utskottets bedömning tyngre än de nackdelar som ett minskat normgivningsutrymme kan innebära.

Utskottet har vid behandlingen av lagförslaget uppmärksammat behovet av att precisera innebörden av 11 § 1 mom. 1 punkten i landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd. I nämnda punkt används termen ”högskoleexamen”. Utskottet anser att det, av tydlighetsskäl, bör klargöras att med högskoleexamen avses såväl lägre som högre högskoleexamen enligt finländsk lagstiftning, inklusive yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen, samt motsvarande examina i andra nordiska länder. I detta sammanhang omfattar begreppet även yrkeshögskoleexamen och kvalificerad yrkeshögskoleexamen enligt svensk lagstiftning. Utskottet bedömer att en sådan tolkning är förenlig med bestämmelsens syfte och nödvändig för att säkerställa en enhetlig och rättssäker tillämpning.

Utskottet har vidare uppmärksammat att termen ”handleder” används i samma punkt för att beskriva utbildningens art. Ur språklig synvinkel kan termen anses mindre ändamålsenlig i detta sammanhang, då den inte i första hand beskriver utbildningens innehåll eller målsättning. En mer språkligt precis term skulle enligt utskottets bedömning vara ”förbereder”, vilket tydligare anger att utbildningen syftar till att ge den studerande förutsättningar för vidare studier eller arbete.

Utskottet har emellertid erfarit att termen ”handleder” används i den finländska lagstiftningen som en etablerad benämning inom en särskild utbildningsform, benämnd ”utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv”. Mot bakgrund av behovet av terminologisk överensstämmelse med Finlands lagstiftning och för att undvika tolkningssvårigheter eller oavsiktliga begränsningar i tillämpningsområdet, har utskottet avstått från att föreslå en ändring av termen. En avvikande terminologi i landskapslagen kan medföra osäkerhet vid bedömningen av om utbildning som genomförs i Finland omfattas av bestämmelsen för personer bosatta på Åland.

Utskottet anser att lagförslaget är nödvändigt för att upprätthålla ett fungerande och rättssäkert system för grundläggande arbetslöshetsförmåner på Åland. Genom att anta den föreslagna blankettlagen säkerställs kontinuitet i stödsystemet och en stabil rättslig grund för myndigheternas verksamhet när den reformerade lagstiftningen träder i kraft i Finland.

Utskottet betonar att relationen mellan allmänt stöd och utkomststödet behöver uppmärksammas i samband när dessa stöd förändras. Om allmänt stöd förändras behöver utkomststödet förändras på samma sätt för att undvika att kostnader oavsiktligt flyttas över från landskapsregeringen till kommunerna.

Arbetslösheten på Åland

Utskottet har i sina betänkanden om Ålands budget för år 2025 (betänkande nr 4/2024–2025) och 2026 (betänkande nr 1/2025–2026) uppmärksammat den ökande andelen långtidsarbetslösa på Åland. Enligt uppgifter från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) uppgick det relativa arbetslöshetstalet i januari 2026 till i genomsnitt 5,7 procent.

Antalet långtidsarbetslösa var i januari 2026 totalt 391 personer, jämfört med 345 personer i januari 2025. Av dessa hade 262 personer varit arbetssökande i mer än 12 månader. Som jämförelse uppgick antalet långtidsarbetslösa i januari 2020 till 182 personer. Det innebär att antalet långtidsarbetslösa har ökat med cirka 114,8 procent mellan januari 2020 och januari 2026.

Utskottet anser det vara angeläget att närmare analysera orsakerna till den uppåtgående trenden i långtidsarbetslösheten samt att vidta och möjliggöra ändamålsenliga åtgärder för att motverka och bryta utvecklingen. Utskottet konstaterar att utvecklingen av årsmedeltalet på arbetstillfällen i förhållande till arbetssökanden från år 2001 – 2025 indikerar på att antalet arbetstillfällen minskat samtidigt som antalet arbetssökanden har ökat, där den största skillnaden mellan arbetssökanden och arbetstillfällen var under Covid-pandemin.

Data inhämtad från: Ålands statistik och utredningsbyrå (28.01.2026,) arbetslöshetssituationen december 2025

Utskottet noterar att antal lediga jobb på Åland kraftigt minskat sedan 2022, likaså att antal anhängiggjorda konkurser ökat under 2025 jämfört med 2024. För att vända trenden och skapa flera arbetstillfällen anser utskottet att kapital behöver investeras i åländska företag.

Utskottet konstaterar att tillgång till kapital finns på Åland, men att incitament behövs för att investera kapital i det åländska näringslivet. Utskottet stöder landskapsregeringens arbete med att utreda ett riskkapitalavdrag av EIS-modell och betraktar åtgärden som viktig ur ett tillväxt- och arbetsmarknadsperspektiv.

Utskottet konstaterar att det på Åland finns individer som varken har ett arbete, är registrerade som arbetssökande, studerande eller sjukskrivna. Utskottet noterar att det saknas en samlad och tillförlitlig statistik över omfattningen av denna grupp. Samtidigt har utskottet erfarit att indikationer på risk för framtida utanförskap kan identifieras redan i lågstadieåldern.

Utskottet bedömer att ett långvarigt utanförskap från utbildning och arbetsmarknad kan medföra betydande individuella och samhälleliga konsekvenser samt avsevärt försvåra ett senare återinträde i utbildning, arbete eller annan etablerad samhällsstruktur.

Utskottet noterar att förebyggande åtgärder i närliggande jurisdiktioner har införts genom särskilda regleringar, såsom ungdomsgarantin i Finland och det kommunala aktivitetsansvaret i Sverige. Dessa system syftar till att säkerställa att unga personer som står utanför utbildning och arbetsmarknad identifieras och erbjuds individuellt anpassade insatser.

Utskottet konstaterar att motsvarande lagstiftning saknas på Åland. Utskottet har vidare erfarit att det enligt gällande rätt inte är möjligt att ta del av eller upprätta ett register i syfte att systematiskt identifiera individer som befinner sig utanför utbildning, arbete eller annan etablerad samhällsstruktur.

Utskottet noterar att tillgång till relevanta uppgifter skulle kunna främja en mer effektiv och ändamålsenlig uppsökande verksamhet. Samtidigt aktualiserar ett sådant register grundläggande rättsliga frågor, särskilt avseende skyddet för den personliga integriteten och rätten till privatliv. Eventuella åtgärder måste därför vila på tydlig laglig grund och uppfylla krav på proportionalitet, rättssäkerhet och ändamålsbegränsning.

Mot denna bakgrund anser utskottet att landskapsregeringen bör överväga behovet av en rättslig reglering som möjliggör en strukturerad och rättssäker uppföljning av målgruppen. En sådan översyn bör särskilt beakta integritetsskydd, dataskyddslagstiftning och grundläggande fri- och rättigheter, samtidigt som förutsättningarna för en effektiv uppsökande verksamhet säkerställs.

Utskottet konstaterar att arbetslösheten bland unga personer under 25 år uppgick till 7,7 procent i januari 2026, jämfört med 7,3 procent i januari 2025. Detta innebär en ökning om 0,4 procentenheter under den aktuella tolvmånadersperioden.

Vidare noterar utskottet att arbetslösheten bland unga män i januari 2026 uppgick till 9,4 procent, medan motsvarande andel bland unga kvinnor var 4,6 procent.

Utskottet konstaterar att denna könsskillnad i arbetslöshet bland unga är betydande. Mot denna bakgrund uppmanas landskapsregeringen att närmare analysera och utreda orsakerna till att en avsevärt högre andel unga män än unga kvinnor är arbetssökande. Utskottet bedömer att en utveckling där skillnaderna mellan könen är så markanta inte är långsiktigt hållbar och att åtgärder bör övervägas i syfte att motverka denna obalans.

Strukturerad samverkan för ökad sysselsättning

Utskottet konstaterar att offentliga, privata och civilsamhälleliga aktörer genomför betydande insatser i syfte att motverka och förebygga arbetslöshet samt utanförskap på Åland. Utskottet erfar samtidigt att majoriteten av aktörerna från samtliga sektorer upplever att det finns behov av utökad samverkan mellan olika instanser i syfte att bistå individer att komma in i arbetsmarknaden eller påbörja och upprätthålla studier. Utskottet erfar att det finns goda exempel på samarbeten mellan olika instanser på Åland, samtidigt saknas det inom flera verksamhetsområden formella regleringar som fastställer en skyldighet att samarbeta för att främja sysselsättande åtgärder.

Utskottet konstaterar att Finland lagstiftat om sektorsövergripande främjande av sysselsättning (FFS 381/2023). Motsvarande lagstiftning finns inte på Åland, däremot finns det stipulerat i enskilda verksamheters lagstiftningsområden om en skyldighet att samverka med andra aktörer. Däribland kan nämnas landskapslag (2011:114) om hälso- och sjukvård samt landskapslag (2020:12) om socialvård. Utskottet har noterat att erfarenheten av samarbetet mellan olika instanser på Åland är blandat, och att samarbetets förekomst till stor del är beroende av de yrkesverksamma i stället för etablerade samarbetsmodeller.

Utskottet erfar att en efterfrågan av yrkesverksamma om utökade formella regleringar som styr samverkan mellan aktörer på Åland som arbetar med insatser vad beträffar sysselsättning och förebyggande av utanförskap. Utskottet uppmuntrar därmed landskapsregeringen att se över ändamålsenligheten med en lagstiftning som reglerar samarbetet mellan främst offentliga aktörer på Åland.

Utskottet noterar att 10 § i landskapslag (2006:9) om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet stipulerar att det för Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) ska finnas en rådgivande delegation. Utskottet bedömer att en sådan delegation utgör ett väsentligt och ändamålsenligt organ för en myndighet av AMS karaktär. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är angeläget att pröva huruvida delegationens mandat och sammansättning bör ses över i syfte att möjliggöra en eventuell utvidgning.

Utskottet framhåller att en delegation med ett bredare mandat till beslutsfattande och en bred representation kan främja en mera samordnad hantering av frågor inom myndighetens ansvarsområde. Utskottet anser att detta även skulle stärka den strategiska styrningen och utvecklingen av ärenden med anknytning till AMS verksamhet.

Utskottet konstaterar vidare att det under år 2025 i genomsnitt var 194 (200 år 2024) personer som erhöll sysselsättningsfrämjande åtgärder[1]. Utskottet erfar att olika aktörer konkurrerar gällande sysselsättnings- och praktikplatser. Genom en bredare samordning kunde konkurrensen minskas och platserna samordnas. Mot bakgrund av detta uppmuntrar utskottet landskapsregeringen att utreda förutsättningarna för att inrätta en samarbetsform inom offentlig sektor med uppdrag att främja sysselsättningsåtgärder, där även kommunerna ges möjlighet till delaktighet. Utskottet anser att ett dylikt samarbete även skulle främja och förenkla näringslivets möjligheter att bistå med sysselsättnings- och praktikplatser.

Byråkratins påverkan på tillgången till samhälleliga stödinsatser

Utskottet erfar att stödstrukturerna för stödförmåner på Åland upplevs som byråkratiska och komplexa, såväl av myndigheter, civilsamhället samt brukare. Utskottet konstaterar att en individ vars livssituation föranleder behov av olika former av samhälleliga stödinsatser ofta behöver vända sig till och samordna kontakter med ett flertal myndigheter för att tillgodogöra sig de stödformer som han eller hon har rätt till.

Utskottet bedömer att denna administrativa komplexitet riskerar att utgöra ett hinder för enskilda i behov av stöd, vilket i sin tur kan medföra att lagstadgade förmåner inte ansöks om och därmed inte heller beviljas. Utskottet noterar vidare att en majoritet av de hörda framhållit behovet av att i större utsträckning kunna ägna arbetstid åt direkt arbete med brukare, i stället för att belastas av omfattande administrativa krav och tidskrävande processer som inte i sak förbättrar brukarens situation.

Utskottet erfar att det saknas tillräckliga lagstadgade förutsättningar för bland annat AMS att i större omfattning motivera och ställa krav på arbetssökande. Enligt vad som framkommit kan myndigheten identifiera tydliga behov av fortbildning och stödinsatser hos arbetssökande som kan tillgodoses genom AMS verksamhet. Samtidigt uppges myndigheten sakna ändamålsenliga verktyg för att i tillräcklig grad förplikta arbetssökande att ta del av tillgängliga insatser.

Utskottet konstaterar att det föreliggande lagförslaget innebär en viss kravställning på arbetssökande för att erhålla allmänt stöd, däribland skyldighet att aktivt söka arbete och utbildning samt att söka sig till och delta i sysselsättningsfrämjande service och åtgärder. Utskottet bedömer dock att förslaget om tillämpningen av rikslagstiftningen i dess nuvarande utformning inte i tillräcklig grad preciserar arbetssökandes skyldigheter, utan lämnar ett betydande tolkningsutrymme i fråga om vad kravet på att aktivt söka arbete och utbildning samt att delta i sysselsättningsfrämjande åtgärder närmare innebär. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att överväga behovet av en närmare reglering av arbetssökandes skyldigheter i syfte att främja rättssäkerhet, likabehandling och ett effektivt genomförande av sysselsättningspolitiska åtgärder.

Utskottet konstaterar att olika åtgärder vidtas på Åland i syfte att främja sysselsättningen. Utskottet noterar emellertid att åtgärdernas effektivitet inte systematiskt följs upp eller utvärderas. Utskottet anser att sysselsättningsfrämjande insatserna i högre grad ska vara föremål för strukturerad uppföljning och regelbunden utvärdering i syfte att säkerställa deras ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet.

Utbildningsstrukturens flexibilitet

Utskottet konstaterar att det på Åland finns etablerade möjligheter för vuxna att omskola sig och att genomföra studier i olika former. Såväl utbildning på gymnasial nivå som eftergymnasiala studier och särskilda former av vuxenutbildning står till förfogande. Dessa strukturer möjliggör kompetensutveckling, karriärväxling samt inträde eller återinträde på arbetsmarknaden även i vuxen ålder.

Utskottet noterar att vuxenutbildningen fyller en viktig funktion i ett arbetsliv som präglas av förändring och ökade kompetenskrav. Möjligheten att som vuxen studera på Åland bidrar till arbetskraftens anpassningsförmåga och till att tillgodose samhällets och näringslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Samtidigt anser utskottet att det i vissa fall kan vara mindre ändamålsenligt att vuxna personer genomgår fullständiga yrkesutbildningar i syfte att förvärva kompetens inom ett nytt yrkesområde. Detta gäller särskilt när den studerande redan besitter relevant utbildning, yrkeserfarenhet eller annan dokumenterad kompetens som helt eller delvis motsvarar utbildningens innehåll. I sådana situationer kan långa utbildningsvägar medföra onödiga tidsmässiga och ekonomiska konsekvenser, såväl för individen som för det offentliga.

Utskottet framhåller vikten av att utbildningsstrukturen i tillräcklig utsträckning möjliggör individuellt anpassade studievägar. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid möjligheten att förkorta studietiden genom validering och tillgodoräknande av tidigare inhämtad kunskap och kompetens. Utskottet är medvetet om att sådana möjligheter redan kan förekomma inom vissa utbildningar, men bedömer att det finns skäl att fortlöpande se över regelverk och praxis för att säkerställa att flexibiliteten är tillräcklig. Utskottet konstaterar att utbildningens syfte inte i alla delar bör vara att leda till allmän behörighet för ansökan till högskoleutbildning. För flera studerande är målsättningen att uppnå yrkeskompetens och anställningsbarhet snarare än att skapa förutsättningar för fortsatta akademiska studier. Utskottet anser därför att utbildningsstrukturens utformning bör beakta olika målgruppers behov och att det inte alltid är ändamålsenligt att ställa krav på att studier ska resultera i sådan behörighet.

Utskottet understryker sammanfattningsvis vikten av en flexibel och ändamålsenlig utbildningsstruktur som möjliggör omskolning och kompetensutveckling för vuxna, samtidigt som resurser används effektivt och utbildningsinsatserna anpassas efter individens faktiska behov och arbetsmarknadens efterfrågan.

Vikten av språkkunskaper

Utskottet betonar att kunskaper i svenska är av grundläggande betydelse för möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden på Åland. Det svenska språket är inte enbart ett kommunikationsmedel utan en förutsättning för delaktighet i arbetsliv, utbildning och samhällsliv i stort. Bristande språkkunskaper riskerar att utgöra ett påtagligt hinder för inträde på arbetsmarknaden och kan därmed försvåra såväl självförsörjning som integration.

Utskottet framhåller därför vikten av att språkundervisningen i svenska ges långsiktiga förutsättningar. Det är enligt utskottets mening angeläget att insatserna inom språkundervisningen fortsätter att utvecklas och anpassas till målgruppens behov.

Utskottet anser att språkundervisningen bör vara flexibel och utformas så att den möjliggör kombination med arbete och andra åtaganden. Undervisning bör, där så är ändamålsenligt, kunna bedrivas delvis på arbetsplatser i anslutning till praktik eller anställning. Samtidigt bör undervisning även erbjudas utanför ordinarie arbetstid för personer som förvärvsarbetar dagtid. En sådan flexibilitet är en förutsättning för att fler ska kunna delta i undervisningen och tillgodogöra sig den.

Vidare bedömer utskottet att det är fördelaktigt att individer erbjuds en viss grundläggande utbildning i svenska innan praktik, arbetsprövning eller liknande insatser inleds. Otillräckliga språkkunskaper kan annars skapa frustration hos den enskilde och försvåra möjligheterna att tillgodogöra sig praktiken eller arbetsuppgifterna på ett meningsfullt sätt. En inledande språklig grund stärker därmed både individens förutsättningar och kvaliteten i de arbetsmarknadsfrämjande insatserna.

Mot denna bakgrund understryker utskottet behovet av fortsatta och utvecklade satsningar på språkundervisning i svenska som ett centralt verktyg för arbetsmarknadsetablering och långsiktig integration på Åland.

Fattigdom och barnfattigdom

Utskottet konstaterar att risk för fattigdom definieras i Norden och EU som hushållets disponibla inkomst, justerad efter hushållets storlek och sammansättning, som är lägre än 60 % av landets medianinkomst. Utskottet konstaterar att forskning bland annat gjorts i Finland vad beträffar barns påverkan av att leva i familjer som mottagit socialbidrag[2]. Studien påvisar att barn i familjer i Finland som löper risk för fattigdom har en högre risk att erfara flera negativa utfall så som avhopp från skola i förtid, lagföring, tonårsgraviditet och psykisk ohälsa. Ekonomisk utsatthet i tidig barndom skapar den högsta risken i förhållande till att exponeras inför fattigdom senare i livet.

Utöver detta konstaterar utskottet att det i Finland har konstaterats genom studier att samhällskostnaden vid övergång till utkomststöd är högre per barn efter att ha erhållit utkomststöd minst en gång per år i en treårsperiod i förhållande till barn vars familjer inte har varit i behov av utkomststöd eller utkomststöd i samma omfattning[3]. De kumulativa hälso- och socialvårdskostnaderna är 1511 – 2619 euro högre per barn tre år efter att barnens familjer hade börjat erhålla utkomstöd i förhållande till den grupp som inte erhållit utkomstöd.

Utskottet konstaterar att den kategori som löper störst risk för ekonomisk utsatthet på Åland enligt Åsub (Åsub 2024[4]) är ensamstående med två barn. Andelen hushåll med risk för fattigdom var 10,1 procent år 2022 och andelen barn som lever i hushåll med risk för fattigdom uppgick till 11,9 procent år 2022.

Sammanfattning

Utskottet konstaterar att arbete utgör en grundläggande förutsättning för upprätthållandet av en långsiktigt hållbar välfärdspolitik. En fungerande sysselsättningsstruktur förutsätter ett ömsesidigt ansvarstagande mellan den enskilde och det offentliga. För att trygga den offentliga välfärdens ekonomiska och sociala hållbarhet ska rättigheter inom trygghetssystemen vara förenade med tydliga skyldigheter.

Utskottet framhåller att utgångspunkten är att den som har arbetsförmåga också ska delta i arbetslivet eller aktivt verka för att återinträda i det. De offentliga stödsystemen ska vara utformade så att arbete och egen försörjning alltid är ekonomiskt och socialt fördelaktiga i förhållande till olika former av bidrag. Välfärdssystemen bör därför präglas av en balans mellan stöd och krav, exempelvis avseende aktivt arbetssökande, deltagande i sysselsättningsfrämjande åtgärder och, där det är relevant, förvärvande av tillräckliga språkkunskaper för att stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden.

Utskottets fördjupade behandling visar att de arbetsmarknadsrelaterade utmaningarna på Åland i huvudsak är av strukturell karaktär och att de därför förutsätter ett bredare och mer sammanhållet åtgärdsinriktat arbete än vad som kan åstadkommas genom enbart lagtekniska förändringar. Utskottet konstaterar att det föreliggande lagförslaget är en nödvändig följd av reformen i Finland och bedömer att det behöver antas för att säkerställa ett fungerande regelverk och undvika rättsliga och praktiska konsekvenser när det nya systemet träder i kraft i Finland. Samtidigt noterar utskottet att reformen innebär ekonomiska, administrativa och sociala avvägningar som bör beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbete som anknyter till såväl närings- som socialpolitiken.

Utskottet bedömer att näringspolitiken utgör ett centralt styrmedel för landskapets långsiktiga utveckling, konkurrenskraft och sysselsättning. Mot denna bakgrund anser utskottet att det näringspolitiska arbetet med fördel kan ges en tydligare struktur, prioritering och samordning, inklusive en mer systematisk uppföljning av beslutade åtgärder.

Utskottet framhåller vikten av tidiga och lågtröskelbaserade insatser. Utskottet noterar att erfarenheter och forskning talar för att risk för långvarigt utanförskap kan identifieras redan i unga år och att tillgängliga och ändamålsenliga stödåtgärder i ett tidigt skede är avgörande. Insatser som är lättillgängliga och inte förenade med betungande administrativa förfaranden minskar risken för att individer faller mellan olika system och främjar ett mer effektivt resursutnyttjande.

Utskottet konstaterar vidare att det på Åland finns ett flertal aktörer inom offentlig sektor, privat sektor och civilsamhället som vidtar betydande insatser i syfte att främja sysselsättning, integration och förebygga utanförskap. Enligt utskottets bedömning ligger den huvudsakliga utvecklingspotentialen inte i brist på verksamhet, utan i behovet av tydligare strukturer för samverkan, ansvarsfördelning och uppföljning. Utskottet bedömer att en mer formaliserad och systematiserad samordning kan stärka träffsäkerhet och resultat utan att nödvändigtvis medföra merkostnader.

Utskottet understryker att förebyggande och arbetsmarknadsfrämjande insatser inte endast är motiverade utifrån närings- och socialpolitiska utgångspunkter, utan även framstår som samhällsekonomiskt ändamålsenliga. Ändamålsenligt utformade strukturer som möjliggör tidiga insatser bedöms kunna minska såväl mänskligt lidande som framtida offentliga kostnader.

Mot denna bakgrund anser utskottet att landskapsregeringen bör stärka det strategiska greppet om näringspolitiken, bland annat genom tydligare målsättningar, ändamålsenliga uppföljningsmekanismer samt fördjupad och strukturerad samverkan med näringslivets aktörer och andra relevanta parter. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att vidta åtgärder för att vidareutveckla och förtydliga det näringspolitiska arbetet i syfte att främja hållbar tillväxt, stärkt konkurrenskraft och förbättrade förutsättningar för sysselsättning i landskapet.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 28 januari 2026 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört närings- och miljöministern Jesper Josefsson, social- och hälsovårdsministern Arsim Zekaj, lagberedaren Mathias Lundqvist, specialsakkunnige Cindi Portin, myndighetschefen Tomas Lundberg och vägledaren Jonas Sommarhed från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, rektorn Ronny Holmström-Wall, utbildningssamordnaren Gitte Holmström, vuxenstudiehandledaren Monika Sundqvist och studiehandledaren Susanne Åvik vid Ålands gymnasium, kostrådschefen och koordinatorn för sysselsättningsanställningar Ulrika Carlsson och utvecklingschefen Carolina Sandell vid Mariehamns stad, verksamhetsledaren Thomas Mattsson och ansvarige handledaren Janette Ekström vid Ung resurs, tf. verkställande direktören Dan Westerholm samt medlems- och utbildningsansvarige Dan Andersson vid Ålands näringsliv, områdeschefen Mikaela Brandt, ledande socialarbetaren Camilla Dalmyr och föreståndaren Cita Nylund vid Kommunernas socialtjänst k.f., socialhandledaren Camilla Ernkrans och socialhandledaren Anna Holmström vid Emmaus Åland, klubbchefen Linus Åkerholm, styrelseordföranden Joanna Isaksson och handledaren Mona Lindroth vid Klubbhuset pelaren, sjukskötaren och projektansvarige Anna Abrahamsson från Björkkö Ab, butikschefen vid Varuboden på Åland Ab, verkställande direktören Niklas Lampi vid Ab Mathias Eriksson, ansvarige för barnkonventions- och ungdomsverksamhet Jonna Varsa vid Rädda barnen Åland, livssituationsrepresentanten Tobias Norrback samt ombudsmannen Jonny Mattsson vid företagarna på Åland.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden John Holmberg, viceordföranden Nina Fellman, ledamöterna Anders Ekström, Jörgen Gustafsson, Roger Höglund, Andreas Kanborg och Wille Valve.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslagen i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

1 §

Lagens syfte och tillämpningsområde

I syfte att trygga en på Åland bosatt arbetslös arbetssökandes ekonomiska möjligheter att söka arbete och förbättra sina förutsättningar att komma in på eller återvända till arbetsmarknaden utbetalas till denne, inom landskapets behörighet, ersättning för de ekonomiska förluster som arbetslösheten förorsakar i enlighet med lagen om allmänt stöd (FFS --- / 2026), med i denna lag angivna avvikelser.

I fråga om de bestämmelser i lagen om allmänt stöd vilka föreskriver att vissa bestämmelser i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002) ska tillämpas vad gäller stödmottagares rätt till allmänt stöd och stödmottagares skyldigheter samt behörig myndighets handläggning av stödärenden och utbetalning av allmänt stöd inom ramen för de i lagen om utkomstskydd för arbetslösa angivna begräsningarna, gäller på Åland och inom landskapets behörighet att dessa bestämmelser ska tillämpas på motsvarande sätt vad gäller allmänt stöd enligt denna lag.

Även en arbetslös arbetssökande som inte är bosatt på Åland har, med beaktande av de avvikelser som följer av denna lag, rätt till allmänt stöd enligt denna lag om denne uppfyller de i 1 kap. 8 a § 2 och 3 mom. och 8 b § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002) angivna förutsättningarna för erhållande av i de bestämmelserna avsedd arbetslöshetsförmån.

Ändringar inom landskapets behörighet av lagen om allmänt stöd ska gälla på Åland från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket om inte annat följer av denna lag.

2 §

Bestämmelser som inte tillämpas

Med stöd av denna lag ska följande bestämmelser i lagen om allmänt stöd inte tillämpas på Åland:

1) 1 kap. 4 § 3 mom. om bindande utlåtanden,

2) 5 kap. 23 § 3 mom., 5 kap. 34 § 1 mom., 7 kap. 45 § 2 mom. 1 punkten och 9 kap. 55 § 3 mom. om arbetskraftspolitiska utlåtanden,

3) 1 kap. 5 § till den del den innebär en hänvisning till 1 kap. 5 § 10 a punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa där det är fråga om en i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (FFS 189/2001) avsedd aktiveringsplan samt en i lagen om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen (FFS 381/2023) avsedd sektorsövergripande sysselsättningsplan,

4) 1 kap. 5 § till den del den innebär en hänvisning till 1 kap. 5 § 11 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa om lönesubventionerat arbete samt 2 kap. 10 § till den del den innebär en hänvisning till 2 a kap. 9 § 1 mom., 2 a kap. 10 a § 1 mom. 1 punkten och 2 a kap. 12 § 3 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa om lönesubventionerat arbete,

5) 2 kap. 10 § till den del den innebär en hänvisning till:

a) 2 a kap. 9 § 1 mom. 7 d punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte,

b) 2 a kap. 9 § 1 mom. 12 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa om underlåtenhet att iaktta vad som i en sektorsövergripande sysselsättningsplan har överenskommits om förbättrande av de allmänna förutsättningarna för jobbsökning och sysselsättning och

c) 2 a kap. 14 a § om kostnader för deltagande i service till den del den paragrafen gäller kostnadsersättningar,

6) 3 kap. 12 § 3 mom. 1 punkten till den del den hänvisar till lönesubventionerat arbete,

7) 4 kap. 19 § 3 mom. 5 punkten om kostnadsersättning,

8) 5 kap. 22 § 2 mom. om att lämna de utredningar som förutsätts enligt arbetskraftsmyndighetens eller Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets utlåtande,

9) 5 kap. 23 § 4 mom. om skriftliga beslut när allmänt stöd betalas till ett välfärdsområde,

10) 5 kap. 27 § om betalning av allmänt stöd till ett välfärdsområde,

11) 5 kap. 34 § 3 mom. om tillsyn över de uppgifter som föreskrivs för arbetskraftsmyndigheten eller Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret,

12) 6 kap. 43 § till den del den avser i 10 kap. 6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa angiven kostnadsersättning

13) 7 kap 48 § 2 mom. om rätten att lämna ut uppgifter om stödmottagare till hemkommun för vilken kommunen betalar ut allmänt stöd och

14) 8 kap. om finansiering av det allmänna stödet.

3 §

Tillämpning av hänvisningar i lagen om allmänt stöd och annan lagstiftning

Hänvisas i lagen om allmänt stöd till bestämmelser i rikslagstiftningen vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftningen ska hänvisningarna avse bestämmelserna i landskapslagstiftningen.

Om tillämpningen av lagen om allmänt stöd innebär att bestämmelser i särskild rikslagstiftning inom landskapets behörighet ska tillämpas på Åland och det i nämnda rikslagstiftning hänvisas ytterligare till annan rikslagstiftning ska hänvisningarna i fråga avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen om sådana finns.

Hänvisas i annan landskapslagstiftning till bestämmelser i landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska hänvisningarna i fråga avse bestämmelserna i denna lag.

4 §

Förvaltningsuppgifter

De förvaltningsuppgifter som enligt lagen om allmänt stöd ska skötas av statens myndigheter ska på Åland, i fråga om de arbetslöshetsförmåner som omfattas av denna lag, skötas av landskapsregeringen, dock så:

1) att de förvaltningsuppgifter som enligt lagen om allmänt stöd sköts av Folkpensionsanstalten, på Åland sköts av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet och

2) att de förvaltningsuppgifter som enligt lagen om allmänt stöd sköts av en arbetskraftsmyndighet eller Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, på Åland sköts av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet.

De förvaltningsuppgifter som i enlighet med särskild lagstiftning, till vilken det hänvisas i lagen om allmänt stöd, ska skötas av statens myndigheter ska, i fråga om de i 1 mom. avsedda förmånerna, på Åland skötas av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet på motsvarande sätt som i 1 mom.

5 §

Ansökan och inlämnande av uppgifter

Skyldigheten enligt lagen om allmänt stöd att lämna in ansökan till Folkpensionsanstalten ska på Åland avse en skyldighet att lämna in ansökan till Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet.

Skyldigheten enligt lagen om allmänt stöd att lämna in uppgifter till Folkpensionsanstalten ska på Åland avse en skyldighet att lämna in uppgifter till Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet.

6 §

Begäran av uppgifter

För skötseln av sina lagstadgade uppgifter har Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet rätt att av andra myndigheter på Åland och i riket, på motsvarande sätt, begära in sådana i 45 § i lagen om allmänt stöd avsedda uppgifter.

För skötseln av sina lagstadgade uppgifter har Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet även rätt att av penninginstitut, på motsvarande sätt, begära in sådana i 46 § i lagen om allmänt stöd avsedda uppgifter.

7 §

Bosättning på Åland

Om det vid tillämpningen av denna lag först ska avgöras om en person är bosatt på Åland, avgörs frågan i tillämpliga delar enligt lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall (FFS 16/2019).

8 §

Sysselsättningsfrämjande åtgärder

Om det i lagen om allmänt stöd hänvisas till sysselsättningsfrämjande service ska det på Åland avse sysselsättningsfrämjande åtgärder och utbildning enligt landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet och landskapslagen (2015:56) om sysselsättningsfrämjande utbildning.

Om tillämpningen av lagen om allmänt stöd innebär att bestämmelser i särskild rikslagstiftning inom landskapets behörighet ska tillämpas på Åland och det i nämnda rikslagstiftning hänvisas till sysselsättningsfrämjande service ska hänvisningarna i fråga avse sysselsättningsfrämjande åtgärder och utbildning i enlighet med bestämmelserna i de i 1 mom. angivna landskapslagarna.

9 §

Sysselsättningsplan

Om det i lagen om allmänt stöd hänvisas till en sysselsättningsplan ska det på Åland avse en sysselsättningsplan enligt landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

Om tillämpningen av lagen om allmänt stöd innebär att bestämmelser i särskild rikslagstiftning inom landskapets behörighet ska tillämpas på Åland och det i nämnda rikslagstiftning hänvisas till sysselsättningsplaner ska hänvisningarna i fråga avse sysselsättningsplaner i enlighet med bestämmelserna i den i 1 mom. angivna landskapslagen.

10 §

Sysselsättningsfrämjande utbildning

Om det i lagen om allmänt stöd hänvisas till arbetskraftsutbildning ska det på Åland avse sysselsättningsfrämjande utbildning enligt landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning.

Om tillämpningen av lagen om allmänt stöd innebär att bestämmelser i särskild rikslagstiftning inom landskapets behörighet ska tillämpas på Åland och det i nämnda rikslagstiftning hänvisas till arbetskraftsutbildning ska hänvisningarna i fråga avse sysselsättningsfrämjande utbildning i enlighet med bestämmelserna i den i 1 mom. angivna landskapslagen.

11 §

Heltidsstudier

Bestämmelserna i 2 kap. 7 § 9 punkten i lagen om allmänt stöd ska tillämpas med den avvikelsen att som heltidsstudier betraktas:

1) studier där målsättningen är att avlägga högskoleexamen eller yrkesinriktad grundexamen eller en del av en sådan examen, eller att genomföra ~~till~~ ~~genomförande av~~ utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv,

2) gymnasiestudier som omfattar sammanlagt minst 150 studiepoäng där målsättningen är att avlägga gymnasieexamen; gymnasiestudier som ordnas i internat betraktas alltid som heltidsstudier,

3) andra studier än de som avses i 1 och 2 punkterna, vars omfattning enligt läro- eller utbildningsplanen i genomsnitt är minst 22 kurser per läsår, 5 studiepoäng eller 4,5 kompetenspoäng per studiemånad eller 25 undervisningstimmar per vecka samt studier vid öppna universitet och öppna yrkeshögskolor när studierna enligt studieplanen pågår längre än tre månader utan avbrott eller i perioder och deras omfattning i genomsnitt är minst 5 studiepoäng per studiemånad och

4) andra studier än de som avses i 1–3 punkterna och som ger yrkesfärdigheter, vilkas omfattning enligt utbildningsprogrammet är i genomsnitt minst 4 dagar per kalendervecka.

Bestämmelserna i 2 kap. 7 § 10–12 punkterna i lagen om allmänt stöd ska tillämpas på motsvarande sätt som i riket med beaktande av vad som följer av undantagen i denna lag.

12 §

Särskilda bestämmelser om vistelse utanför Åland som påverkar arbetsvillkoret och maximitid och om utländska medborgares rätt till arbetslöshetsförmåner

Då allmänt stöd ska börja betalas på nytt i den situation som anges i 5 kap. 11 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska stödet betalas ut till en person som inte återvänt som arbetssökande till Åland inom tre månader efter att personen i fråga lämnade landskapet för att söka arbete i en annan medlemsstat.

I maximitiden enligt 3 kap. 12 § 2 mom. 3 punkten i lagen om allmänt stöd inräknas endast sådana arbetslöshetsdagar för vilka en person har fått en arbetslöshetsförmån i en sådan stat som tillämpar rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen eller med vilken Finland har ingått en överenskommelse om utkomstskydd för arbetslösa som även binder landskapet.

Även den som inte är finsk medborgare har rätt till arbetslöshetsförmåner enligt denna lag under de förutsättningar som anges i 19 § 1 mom. i landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet under förutsättning att de internationella avtal som anges i paragrafen även binder landskapet.

13 §

Justering av arbetslöshetsförmånerna

Beloppen för de arbetslöshetsförmåner som omfattas av denna lag justeras årligen såsom föreskrivs i rikslagstiftningen beträffande justeringen av motsvarande förmånsbelopp i riket.

14 §

Finansiering

De arbetslöshetsförmåner som omfattas av denna lag betalas av landskapets medel.

15 §

Landskapsförordning

Om inte ärendet hör till området för lag kan landskapsregeringen inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av lagen om allmänt stöd ska tillämpas i landskapet oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver.

16 §

Avgörande av ärenden och rättelse av fel i beslut

I samband med arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens avgörande av ärenden vid skötseln av de av i 3 § avsedda uppgifterna ska bestämmelserna i 7 kap. i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas.

Vid rättelse av fel i av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten fattade beslut ska bestämmelserna i 8 kap. i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas.

17 §

Besvär

Beslut som Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet fattat med stöd av denna lag kan överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.

Besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.

18 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den

Genom denna lag upphävs landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (den upphävda lagen).

Åtgärder för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

En hänvisning i någon annan landskapslag eller landskapsförordning till arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning ska avse allmänt stöd enligt denna lag, om inte något annat följer av denna lag.

De förordningar som landskapsregeringen har utfärdat med stöd av den upphävda lagen fortsätter att gälla tills något annat föreskrivs.

19 §

Övergångsbestämmelser i fråga om tillämpningen av lagen om allmänt stöd

I fråga om en arbetssökandes arbetskraftspolitiskt klandervärda förfarande som ägt rum före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Vid tillämpningen av denna lag beaktas erhållandet av arbetslöshetsförmån enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, arbete som räknas in i arbetsvillkoret, uppfyllandet av arbetsvillkoret och maximitiden för arbetslöshetsdagpenning även för tiden före ikraftträdandet av denna lag. Självrisktid för allmänt stöd krävs inte, om en person är berättigad till arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa den 30 april 2026 och till allmänt stöd från och med den 1 maj 2026. Som förmånsberättigad enligt detta moment betraktas den som får en förmån och den till vilken det inte betalas någon förmån på grund av en tid utan ersättning, en arbetsdag under en förkortad arbetsvecka eller på grund av att arbetstidsgränsen i enlighet med 4 kap. 3 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa överskrids eller på grund av den begränsning av förmånens belopp som anges i 5 § 1 mom. i det kapitlet.

Till de betalningsdagar som påverkar finansieringen av det allmänna stödet räknas också de dagar för vilka stödmottagaren före ikraftträdandet av denna lag har fått grunddagpenning enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om främjande av integration

I enlighet med lagtingets beslut ändras 17 § 4 mom., 19 §, 22a § 1 mom. och 31 § 3 mom. landskapslagen (2012:74) främjande av integration sådana de lyder i landskapslagen 2015/60 som följer:

17 §

Skyldigheter som följer av integrationsplanen och utarbetandet av den

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om invandraren utan giltig orsak vägrar delta i arbetet med en integrationsplan, översynen av planen eller i en specifik överenskommen åtgärd i integrationsplanen, kan hans eller hennes rätt till arbetslöshetsförmån begränsas enligt vad som föreskrivs i landskapslagen ( : ) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd eller utkomststöd sänkas enligt vad som föreskrivs i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd.

19 §

Utkomst under tiden för åtgärder enligt integrationsplanen

Under tiden för åtgärder enligt integrationsplanen får invandraren arbetslöshetsförmån eller utkomststöd. Rätten till arbetslöshetsförmån bestäms i enlighet med landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd. Rätten till utkomststöd bestäms i enlighet med landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd.

22a §

Stöd för frivilliga studier

En invandrare som deltar i frivilliga studier har rätt till arbetslöshetsförmån under de förutsättningar som anges i denna lag och i landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd, om

1) Ams har konstaterat att invandraren har behov av utbildning och myndigheten bedömer att frivilliga studier främjar invandrarens integration och sysselsättning,

2) studierna har överenskommits i integrationsplanen och

3) övriga villkor som anges i detta kapitel uppfylls.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

31 §

Sökande av ändring

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bestämmelser om sökande av ändring i beslut om arbetslöshetsförmåner finns i 17 § i landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 3 § landskapslagen om allmänt bostadsbidrag

I enlighet med lagtingets beslut fogas till 3 § landskapslagen (2015:4) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag sådan den lyder i landskapslagarna, 2017/52, 2021/122, 2024/54 och 2025/63 ett nytt 7 mom. varvid de nuvarande 7–23 mom. blir 8–24 mom. som följer:

3 §

Avvikelser och särskilda bestämmelser

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Hänvisningen i rikslagens 12 § 2 mom. till lagen om allmänt stöd (FFS / ) ska avse landskapslagen ( : ) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 22 § landskapslagen om studiestöd

I enlighet med lagtingets beslut ändras 22 § 1 mom. f och g punkterna landskapslagen (2006:71) om studiestöd sådana de lyder i landskapslagen 2023/58 som följer:

22 §

Avvikelser och särskilda bestämmelser

En studerande som får någon av följande förmåner har inte rätt till studiepenning eller vuxenstudiepenning:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

f) inkomstrelaterad dagpenning,

g) allmänt stöd,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet

I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 § 3 mom., 8 § 3 mom., 37 § 1 och 2 mom., 38 § 3 mom., 39b §, 39c § 1 mom., 45 § 1 och 2 mom., 46 § 1 och 2 mom., 49 § 3 och 4 mom., 51 § 1 och 3 mom., 52 § 4 mom. 55 § 1 och 2 mom. 58 § 1 mom. 5 punkten, 60 § 1 mom., 62 § 1 mom. 5 punkten och 63 § 1 mom. landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, av dessa lagrum 8 § 3 mom., 38 § 3 mom. och 52 § 4 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2022/26, 37 § 1 mom. och 58 § 1 mom. 5 punkten sådana de lyder i landskapslagen 2011/31, 39b §, 45 § 2 mom., 46 § 1 och 2 mom. och 49 § 3 och 4 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2015/57, 39c § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagarna 2015/57 och 2022/26 samt 51 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2008/81 som följer:

4 §

Arbetsmarknadsservice

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om möjligheten för den enskilde att erhålla allmänt stöd ur landskapets medel för att trygga sin försörjning finns bestämmelser i landskapslagen ( : ) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd.

8 §

Arbetslös arbetssökande

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Vid tillämpningen enligt denna lag av vissa bestämmelser i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska landskapslagen ( : ) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd iakttas.

37 §

Stöd för personer med nedsatt arbetsförmåga

För att trygga försörjningen för en person med nedsatt arbetsförmåga kan ett dagtraktamente beviljas för den tid undersökningar av hälsotillstånd och arbetskondition pågår samt för den tid en arbetsprövning pågår. Dagtraktamentet uppgår till ett belopp som är lika stort som det allmänna stödet enligt 4 kap. 15 § 1 mom. i lagen om allmänt stöd (FFS / ). Beloppet justeras så som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (FFS 456/2001).

Ett dagtraktamente enligt 1 mom. beviljas inte om den som deltar i en arbetsprövning får eller är berättigad att få fullt allmänt stöd enligt landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd eller full inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

38 §

Ersättning för resekostnader och boende

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om inte annat är föreskrivet i denna eller i annan lag ska på ersättning enligt denna paragraf tillämpas vad som bestäms i 11 kap. 2–3, 5–6, 10, 13–15 och 15a §§ samt 13 kap. 1 och 3–8 §§ i lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt i 22–25 §§, 28–32 §§, 45 § och 47–48 §§ i lagen om allmänt stöd. Om arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten betalar ut en arbetslöshetsförmån utan beslut i enlighet med 11 kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller i enlighet med 5 kap. 26 § i lagen om allmänt stöd och mottagaren av förmånen har rätt att få ersättning för resekostnader och boende, kan arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten på motsvarande sätt betala även denna ersättning utan särskilt beslut. Ersättningen betalas då till ett fullt belopp.

39b §

Allmänna förutsättningar och förmåner

En arbetssökande som har fyllt 25 år och som studerar frivilligt har rätt till arbetslöshetsförmåner enligt landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd på de villkor som där anges, om

1) arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har konstaterat att den arbetssökande har behov av utbildning och myndigheten gör bedömningen att stödande av frivilliga studier är det arbetsmarknadspolitiskt mest ändamålsenliga sättet att förbättra arbetssökandens yrkesfärdigheter och möjligheter att få ett bestående arbete eller behålla sitt arbete,

2) studierna på ett väsentligt sätt anses förbättra den arbetssökandes möjligheter till sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden,

3) det i sysselsättningsplanen eller integrationsplanen har avtalats om studierna på det sätt som anges i 39d § och

4) övriga villkor som anges i detta kapitel uppfylls.

39c §

Särskilda förutsättningar

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på studier som betraktas som heltidsstudier enligt 11 § i landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd och

1) om vilka det föreskrivs i landskapslagen om gymnasieutbildning eller landskapslagen om Högskolan på Åland och som leder till gymnasieexamen med yrkesinriktning eller högskoleexamen eller som syftar till att studeranden avlägger delar av nämnda examina, förvärvar kompletteringsutbildning, vidareutbildning eller fortbildning enligt nämnda lagar eller deltar i kursverksamhet vid en högskola,

2) som är annan yrkesinriktad utbildning som är erkänd av nationell utbildningsmyndighet eller som godkänts av landskapsregeringen,

3) som är allmänbildande grundutbildning eller allmänbildande gymnasieutbildning och om vilka det föreskrivs i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola eller landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning, i det fall att avsaknaden av utbildning utgör ett hinder för yrkesmässig utveckling eller

4) om vilka det föreskrivs i landskapslagen (1999:53) om Ålands folkhögskola, landskapslagen (1993:75) om medborgarinstitut och landskapslagen (2009:54) om landskapsbidrag till bildningsförbund, i det fall att utbildningen ökar yrkesfärdigheterna och behörigheten och en läro- eller utbildningsplan över studierna kan uppvisas.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

45 §

Sysselsättningsstödets belopp

Sysselsättningsstödet för anställning är per dag och person minst lika stort som det allmänna stöd som avses i 4 kap. 15 § 1 mom. i lagen om allmänt stöd och högst lika stort som det allmänna stödet förhöjt med 90 procent.

Det högsta stödet enligt 1 mom. kan beviljas för anställning inom näringsliv, staten eller kommun för personer som har varit arbetslösa i tio månader eller mer och för personer med nedsatt arbetsförmåga. Om den person som anställs med sysselsättningsstöd har nedsatt arbetsförmåga kan det högsta stödet beviljas endast för det första stödåret, medan stödet för det andra året kan vara högst lika stort som det allmänna stödet förhöjt med 50 procent per arbetsdag. För personer som har varit arbetslösa mellan sex och tio månader är stödet minst lika stort som det allmänna stödet förhöjt med 50 procent per arbetsdag.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

46 §

Arbetstid

En arbetsgivare kan beviljas ett sysselsättningsstöd som är lika stort som det allmänna stödet eller ett förhöjt sysselsättningsstöd till fullt belopp för ordnande av sådan anställning där arbetstiden under en tidsperiod som motsvarar lönebetalningsperioden överstiger 80 procent av den ordinarie arbetstiden i branschen. Om sysselsättningsstöd för sysselsättande av en och samma arbetstagare betalas till flera arbetsgivare samtidigt, ska den sammanlagda arbetstiden överstiga 80 procent av den ordinarie arbetstiden i branschen.

Vid sysselsättande av personer med nedsatt arbetsförmåga kan sysselsättningsstöd för anställning beviljas, även om arbetstiden under en tidsperiod som motsvarar lönebetalningsperioden är minst 50 procent av den ordinarie arbetstiden i branschen. Stödbeloppet bör i ett sådant fall sättas i relation till den faktiska arbetstiden. Stödbeloppet kan inte vara lägre än det allmänna stödet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

49 §

Förutsättningar för beviljande av stöd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Sysselsättningsstöd för arbetspraktik kan inte beviljas en arbetssökande som är berättigad till allmänt stöd enligt landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd eller inkomstrelaterad dagpenning med eller utan förhöjning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. I stället kan allmänt stöd eller inkomstrelaterad dagpenning beviljas under praktiktiden.

Den som deltar i arbetspraktik och som beviljas sysselsättningsstöd enligt detta kapitel, allmänt stöd eller inkomstrelaterad dagpenning kan även beviljas ersättning för resekostnader och boende under praktiktiden.

51 §

Stödets belopp och varaktighet

Sysselsättningsstödet för arbetspraktik är per praktikdag lika stort som det allmänna stöd som avses i 4 kap. 15 § 1 mom. i lagen om allmänt stöd. Om den arbetslösa arbetssökande lyfter inkomstrelaterad dagpenning när arbetspraktik inleds enligt detta kapitel och utbetalningen av den inkomstrelaterade dagpenningen upphör i samband med detta, är sysselsättningsstödet för arbetspraktik per praktikdag lika stort som den inkomstrelaterade dagpenningen var per dag innan arbetspraktiken inleddes. Beloppet justeras så som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Efter att en person har deltagit i arbetspraktik med hjälp av sysselsättningsstöd under den i 2 mom. fastställda maximitiden på en eller flera praktikplatser, kan till honom eller henne inte på nytt betalas sysselsättningsstöd för arbetspraktik, innan den arbetssökande på nytt har uppfyllt det arbetsvillkor som utgör förutsättning för allmänt stöd enligt landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd.

52 §

Ersättning för resekostnader och boende

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

55 §

Stödets belopp

Sysselsättningsstödet för läroavtalsutbildning är per person och dag minst lika stort som det allmänna stöd som avses i 4 kap. 15 § 1 mom. i lagen om allmänt stöd och högst lika stort som det allmänna stödet förhöjt med 90 procent.

Det högsta stödet enligt 1 mom. kan beviljas för personer som har varit arbetslösa i tio månader eller mer. För personer som har varit arbetslösa mellan sex och tio månader är stödet minst lika stort som det allmänna stödet förhöjt med 50 procent per arbetsdag.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

58 §

Särskilda förutsättningar för beviljande av stöd

En förutsättning för att sysselsättningsstöd vid deltidsarbete ska kunna beviljas är

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5) att den arbetstagare eller tjänsteman som övergår till deltidsarbete inte för samma tid erhåller allmänt stöd enligt landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd, inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, ålders- eller sjukpension enligt folkpensionslagen (FFS 568/2007), ålderspension, deltidspension, rehabilitering eller invalidpension enligt någon arbetspensionslag, generationsväxlingspension enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (FFS 1317/1990), särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, sjukdagpenning eller specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen eller rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (FFS 566/2005) och

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

60 §

Stödets belopp och varaktighet

Sysselsättningsstödet vid deltidsarbete uppgår per person och dag till ett belopp som utgör hälften av skillnaden mellan lönen för heltidsarbete och lönen för deltidsarbete för den arbetstagare eller tjänsteman som har övergått till deltid, dock högst till ett belopp som är lika stort som det allmänna stöd som avses i 4 kap. 15 § 1 mom. i lagen om allmänt stöd förhöjt med 70 procent. Beloppet justeras så som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

62 §

Särskilda förutsättningar för beviljande av stöd

En förutsättning för att sysselsättningsstöd för start av företagsverksamhet ska kunna beviljas är

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5) att allmänt stöd enligt landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd eller inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte betalas till den arbetssökande för samma tid,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

63 §

Stödets belopp och varaktighet

Sysselsättningsstödet för företagsverksamhet är per person och dag minst lika stort som det allmänna stöd som avses i 4 kap. 15 § 1 mom. i lagen om allmänt stöd och högst lika stort som det allmänna stödet förhöjt med 90 procent. Beloppet justeras så som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 12 och 13 §§ landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning

I enlighet med lagtingets beslut ändras 12 § samt 13 § 1 och 8 mom. landskapslagen (2015:56) om sysselsättningsfrämjande utbildning, av dessa lagrum 13 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2022/29, som följer:

12 §

Arbetslöshetsförmån

Närmare bestämmelser om tryggande av arbetslösa arbetssökandes försörjning genom allmänt stöd finns i landskapslagen ( : ) om tillämpning i på Åland av lagen om allmänt stöd.

13 §

Ersättning för resekostnader och boende

En studerande som får arbetslöshetsförmån i form av allmänt stöd eller som har fullgjort sin läroplikt kan av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten beviljas ersättning för resekostnader och boende under den tid han eller hon deltar i den sysselsättningsfrämjande utbildningen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om inte annat är föreskrivet i denna eller i annan lag ska på ersättning enligt denna paragraf tillämpas vad som bestäms i 22–25 §§, 28–32 §§, 45 § och 47–48 §§ i lagen om allmänt stöd. Om arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten betalar ut en arbetslöshetsförmån utan beslut i enlighet med 5 kap. 26 § i lagen om allmänt stöd och mottagaren av förmånen har rätt att få ersättning för resekostnader och boende, kan arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten på motsvarande sätt betala även denna ersättning utan särskilt beslut. Ersättningen betalas då till ett fullt belopp.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 21 § landskapslagen om hemvårdsstöd

I enlighet med lagtingets beslut ändras 21 § 11 punkten landskapslagen (2015:68) om hemvårdsstöd som följer:

21 §

Inkomster som undantas från de sammanlagda inkomsterna

Följande inkomster ska inte beaktas då familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster beräknas enligt 12 §:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

11) allmänt stöd enligt landskapslagen ( : ) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

Mariehamn den 05.03.2026

Ordförande

John Holmberg

Sekreterare

Benjamin Sidorov

[1] Åsub 28.01.2026. Arbetslöshetssituationen december 2025

[2] Ristikari, T., Merikukka, M., & Hakovirta, M. (2018). Timing and duration of social assistance receipt during childhood on early adult outcomes. Longitudinal and Life Course Studies, 9(3), 312–326. https://doi.org/10.14301/llcs.v9i3.471

[3] Hiilamo, A., Keski-Säntti, M., Juutinen, A., Mäkinen, L., Ristikari, T., & Lallukka, T. (2024). The association of economic difficulties with social and health care costs of children-target trial emulation using complete birth cohort data in Finland. European journal of public health, 34(6), 1036–1042. https://doi.org/10.1093/eurpub/ckae140

[4] Åsub (2024). Ekonomisk utsatthet och social trygghet 2021

Finans- och näringsutskottets betänkande 8/2025-2026

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter