Finansmotion 34/2003-2004

Höjning av anslaget under moment 44.01.05 Utvecklingsarbete

Under ett antal år har sakkunniga från åländsk och finsk sida försökt komma överens om enligt vilka principer penningströmmarna mellan Åland och Finland skall tolkas, allt i syfte att åstadkomma en första offentlig bild av hur det nuvarande s.k. klumpsummesystemet (avräkningen) har fallit ut.

     På basen av förslaget till Ålandsbudget för år 2004 (s. 8) saknar även landskapsstyrelsen nu förhoppningar om att utredarna skall kunna enas om en gemensam ståndpunkt. Det utdragna och därmed kraftigt försenade utredningsarbetet bekräftar igen det omöjliga i att på det ekonomiska området utvidga den åländska behörigheten. När parterna inte ens kan enas om hur det nuvarande finansiella systemet fungerar, inser var och en att varje steg mot utökad skattekompetens för lagtinget möter stort motstånd i Helsingfors.

     Landskapsstyrelsen antyder i sina budgetmotiveringar att den avser att initiera en egen process för att få till stånd en officiell granskning av avräkningsgrunden. Enligt vår mening vore detta ett alltför defensivt grepp i ljuset av de ovannämnda svårigheterna att få till stånd en utökad kontroll över samhällsekonomin och därmed över Ålands framtida välfärd. I detta läge finns det all anledning att höja blicken och förutsättningslöst utreda inte bara det nuvarande systemet, utan även konsekvenserna av en egen helt självständig beskattning, dels som en del av Finland, dels som en egen politisk enhet.

     En heltäckande utredning enligt här skissad modell skulle ge alla partier i lagtinget något av intresse: de som talar för status quo får det nuvarande systemet granskat och förslag till förbättringar, de frisinnade med sitt s.k. Framtidsavtal får underlag för en djupare analys av en åländsk skatteregim och Ålands Framtid får material för att bedöma effekterna av en total frikoppling från den finska statskassan. Genomförandet av en sådan utredning skulle ge bevis om att de åländska politikerna fördomsfritt är beredda att fördjupa sina kunskaper om konsekvenserna av ekonomiska reformer.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår undertecknade

att lagtinget under moment 44.01.05 upptar 30.000 euro för en utredning av effekterna av och behovet av förändringar av nuvarande finansiella system Åland‑Finland samt konsekvenserna av ett överförande av skattebehörigheten fullt ut från Finlands riksdag till Ålands lagting.