Framställning 12/2009-2010

Tillhör ärendet: Ny barnomsorgslag
Lagtingsår: 2009-2010

Ladda ner Word-dokument

 

FRAMSTÄLLNING nr 12/2009-2010

 

Datum

 

 

2010-02-04

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

 

Ny barnomsorgslagstiftning

 

Huvudsakligt innehåll

 

En ny barnomsorgslagstiftning föreslås ersätta nuvarande barnomsorgslag och –förordning. Regelverket föreslås få en annan disposition i syfte att bli mer överskådligt. Förslaget bygger på gällande bestämmelser. Viktiga föreslagna ändringar är bland annat rätt till avgiftsfritt skoluppskovsår, krav på tillgång till specialbarnomsorg och specialbarnträdgårdslärare, rätt för förvärvsarbetande och studerande föräldrar till fritidshemsverksamhet för barn i årskurs 1 och 2, rätt till fritidshemsverksamhet för ungdomar i yrkesträningsundervisning upp till och med gymnasialstadienivå, begränsad rätt till barnomsorg för barn under tre år med vårdlediga föräldrar samt lagstadgade möjligheter för kommunerna att ordna barnomsorg i gruppfamiljedaghem.

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Överväganden. 4

3. Förslag. 8

4. Förslagens verkningar 11

Detaljmotivering. 13

1. Barnomsorgslagen för landskapet Åland. 13

2. Ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård  20

3. Ändring av 5 § landskapslagen tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen  20

4. Ändring av landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn  21

Lagtext 22

B A R N O M S O R G S L A G för landskapet Åland. 22

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård  32

L A N D S K A P S L A G om ändring av 5 § landskapslagen tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen  33

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn. 34

Bilagor 35

Bilaga - utkast till landskapsförordning om behörighetskrav. 35

Bilaga - utkast till ändrad landskapsförordning om socialvårdslagstiftning. 36

Parallelltexter 37

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

I barnomsorgslagen (1997:14) för landskapet Åland och i landskapsförordningen (1997:12) om barnomsorg, nedan kallade barnomsorgslagen och barnomsorgsförordningen, finns grundläggande bestämmelser om barnomsorg. Med barnomsorg avses daghemsverksamhet, förundervisning, lekverksamhet och fritidshemsverksamhet. Viktiga bestämmelser finns också i landskapslagen (1995:101) och landskapsförordningen (1995:103) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. De senare är så kallade blankettförfattningar genom vilka bland annat rikslagstiftning om klientavgifter, till den del de gäller socialvård, i huvudsak gjorts tillämplig i landskapet. Dessa är rikslagen och riksförordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (FFS 734/1992 respektive FFS 912/1992), den förra kallas nedan rikets klientavgiftslag.

     Det är ett kommunalt ansvar att barnomsorg genomförs i enlighet med 4 § barnomsorgslagen, så att varje barns grundläggande rättigheter och behov beaktas samt så att varje barn ges goda uppväxtvillkor och gynnsamma förutsättningar för en god skolstart. Landskapsregeringen har ett övergripande utvecklings- och tillsynsansvar. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är prövnings- och tillsynsmyndighet avseende verksamhetslokaler för daghem och familjedaghem. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet har också ett tillsynsansvar i frågor som rör sanitära förhållanden, livsmedelshantering och produktsäkerhet i verksamheterna. Bestämmelser om myndigheten och dess uppgifter finns i landskapslagen (2007:115) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.

Källa ÅSUB, Statistisk årsbok för Åland 2009.

 

     Så som framgår av diagrammet svarade barnomsorgen år 2007 för en knapp tredjedel av kommunernas driftskostnader för socialvården.

     Lagstiftningsbehörigheten inom den sociala sektorn är delad mellan landskapet och riket. Enligt 18 § 13 punkten i självstyrelselagen har landskapet behörighet i frågor som gäller socialvård. Till socialvården räknas förutom egentlig socialvård även bland annat barnomsorg, barnbidrag, moderskapsunderstöd och stöd för vård av barn i hemmet. Enligt 29 § 1 mom. 3 punkt i självstyrelselagen har riket behörighet i frågor som gäller socialförsäkring. I begreppet socialförsäkring inräknas bland annat lagstiftningen om moderskaps-, faderskaps och föräldraledighet.

 

2. Överväganden

 

2.1 Allmänt

 

Flertalet barn vistas i barnomsorgsverksamhet under många timmar i sin tidiga barndom. Detta påverkar i hög grad deras upplevelser, utveckling samt grundläggande erfarenheter och attityder. Barnomsorgsverksamheten ska stödja familjerna i deras ansvar över barnens fostran, erbjuda trygg omsorg, främja flickors och pojkars allsidiga utveckling samt bereda alla barn goda lekmöjligheter. I enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen har ratificerats av Finland efter att år 1991 godkänts av lagtinget) ska barnets perspektiv alltid beaktas och barnets intresse tillgodoses utifrån erkänd vetenskap och samlad erfarenhet. Barnkonventionen är inriktad på individen, den enskilda pojken eller flickan och den handlar om barnets rätt att få sina grundläggande rättigheter och behov tillgodosedda. Bedömningen av vad som är ett barns bästa sker i varje enskilt fall utgående från ett barns livssituation där de unika förutsättningar som gäller för ett enskilt barn synliggörs. Beslut som rör ett barns behov måste sammanväga och analysera relevant kunskap, erfarenhet i barnperspektivet. Begreppet barnets bästa ger således inget svar på vad ska anses gälla för barnbefolkningen i allmänhet. Verksamheten ska dessutom så långt det är möjligt kunna erbjuda det särskilda stöd som behövs för barn med funktionshinder av något slag. Detta är en grund för FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som FN:s generalförsamling antog den 13 december 2006. Konventionen undertecknades 30 mars 2007 men har inte ratificerats av Finland, och har heller inte tillställts lagtinget för granskning.

     Enligt ÅSUB:s statistik (Statistisk årsbok för Åland 2009, www.asub.ax) sker knappt 300 födslar årligen varav omkring 6 är tvillingfödslar; år 2008 föddes 294 barn. Av statistiken framgår också att det i landskapets drygt 7 500 familjer finns 1,74 barn per familj. I knappt 68 procent av familjerna finns barn (under 18 år). Knappt 13 procent av familjerna utgörs av en ensamstående far eller mor med barn.

Källa ÅSUB, Statistisk årsbok för Åland 2009.

 

     I diagrammet visar staplarnas vita delar antalet barn i daghem och mörka delar antalet barn i familjedagvård i olika åldrar. Flertalet barn i åldrarna tre till sju år hade barnomsorg i någon omfattning. Av omkring 2 350 barn under åtta års ålder år 2008 konsumerade enligt ÅSUB:s statistik 1 331 barn tillsammans 219 795 vårddagar i 46 daghem och 151 barn tillsammans 23 682 vårddagar i familjedagvård. Nu finns 37 familjedagvårdare, 28 av dem finns i Mariehamn, Jomala och Lemland.

     Landskapet har en hög sysselättningsgrad. För hela befolkningen är den omkring 76 procent, något högre för kvinnor än för män. Sysselsättningsgraden för kvinnor i så kallad barnafödande ålder (25 – 39 år) är omkring 88 procent. En totalt sett hög sysselsättningsgrad är viktig för välfärd och stabil samhällsekonomi. En effektiv och serviceinriktad offentlig sektor verkar stödjande för ett dynamiskt näringsliv. Barnomsorgen är således viktig även sett i detta perspektiv.

 

Barnomsorgens verksamhetsformer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


     Bilden ovan beskriver barnomsorgens verksamhetsformer, inte dess organisation, enligt gällande lagstiftning. Som framgår har ett särskilt ansvarsområde utvecklats för specialbarnomsorg, en följd av det krav på att hänsyn ska tas till barn i behov av särskilt stöd, som finns i 4 § 3 mom. barnomsorgslagen. Det följer också av krav i den FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som nämnts ovan.

 

2.2 Vårdledigas rätt till barnomsorg

 

Nuvarande lagstiftning ger vårdnadshavarna rätt till barnomsorg för sitt barn efter den tid föräldrapenningen avslutas fram till dess att barnet börjar i skolan. Rätten till heldagsplats gäller även under den tid vårdnadshavaren är vårdledig med ett yngre syskon. Denna rättighet har diskuterats flitigt under den tid lagen har varit i kraft. Kommunerna utvecklade en praxis enligt vilken halvdagsplats erbjöds barn till vårdlediga föräldrar. Detta förfarande har dock Ålands förvaltningsdomstol i en lagakraftvunnen dom av den 16 januari 2009, konstaterat strida mot den lagstadgade rätten till barnomsorg på heltid enligt 2 § barnomsorgslagen.

 

2.3 Barn i behov av särskilt stöd

 

För barn i behov av särskilt stöd finns i några kommuner barnträdgårdslärare med specialpedagogisk tilläggsbehörighet, så kallade specialbarnträdgårdslärare. Sådant stöd mottaget i tidiga år kan avhjälpa eller motverka uppkomsten av hinder eller funktionsnedsättning hos barn med svårigheter av fysiskt, emotionellt, socialt eller inlärningsmässigt slag. Tidigare fanns en tendens att pojkar har varit överrepresenterade bland dem som fått särskilt stöd inom specialbarnomsorgen, då de har tenderat att uttrycka sina behov mer utagerande och därför fått mer uppmärksamhet. Under senare år har denna skillnad jämnats ut då pedagogerna blivit mer uppmärksamma på att svårigheter också kan ges uttryck i passivitet och inåtvändhet, vilket har tenderat att vara vanligare bland flickor. I nuläget finns en orättvisa i att specialpedagogiskt stöd är beroende av hemkommun, eftersom inte alla kommuner kan erbjuda sådant stöd. Avsaknad av skolpsykologer kan ytterligare bidra till att skolstarten för barn i dessa kommuner kan bli onödigt svår.

 

2.4 Språk

 

Språket är grundläggande för människors möjligheter att skaffa sig kunskaper och utbildning samt för att få social gemenskap och trivas i samhället. De senaste årtiondena har antalet personer med annat modersmål än svenska ökat i landskapet. Av landskapets invånare har knappt 9 procent ett annat modersmål än svenska. Omkring 5 procent har finska som modersmål, medan övriga fördelar sig på 46 olika språk, av vilka de största grupperna talar estniska, engelska, rumänska och ryska. En stor andel av dessa personer har barn i barnomsorg. Följaktligen finns också en större mångfald modersmål än tidigare bland barnen inom barnomsorgen. Detta utgör en pedagogisk utmaning, då det är viktigt att barn med annat modersmål än svenska får rätt stöd i sin språkutveckling. I motsats till vad som är en allmän uppfattning är det inte alltid lätt för små barn att tillägna sig ett nytt språk. Därför behöver barnomsorgen ägna extra kraft åt de barn som har ett annat modersmål än svenska.

 

2.5 Förundervisning

 

Förundervisningen är en pedagogisk verksamhet som ska ge barn en grund inför skolstart och livslångt lärande. Förundervisningens innehåll och dess pedagogiska grunder för främjande av utveckling och lärande finns i landskapsregeringens förundervisningsprogram för barnomsorgen i landskapet Åland. Förundervisningsprogrammet finns tillgänglig på landskapsregeringens hemsida. Sökvägen är ”www.regeringen.ax”, ”Avdelningarna”, ”Social- och miljöavdelningen” samt ”Barn och ungdomar”.

     Enligt 2 § 4 mom. barnomsorgslagen har vårdnadshavare för ett barn med hemort i landskapet rätt att för sitt barn få kommunal förundervisning under minst 20 timmar per vecka under det år som föregår barnets skolstart. Förskola kan med denna skrivning uppfattas som en från annan barnomsorg särskild avgränsad verksamhet, trots att landskapsregeringen i förundervisningsprogrammet framhåller att den kan integreras i ordinarie daghemsverksamhet.

     Det finns i nuläget inga särskilda krav på behörighet för dem som leder förundervisning. Kvaliteten på förundervisning kan följaktligen variera betydligt. Därmed finns en risk att barn från olika daghem får olika förutsättningar för sin skolstart.

 

2.6 Gruppfamiljedaghem

 

Före år 1997 fanns en möjlighet för två familjedagvårdare att arbeta tillsammans i ett så kallat gruppfamiljedaghem. Denna verksamhetsform kan ur barnets synvinkel vara ett bra alternativ till daghemmens större grupper. För en familjedagvårdare kan det vara mer attraktivt att i en lokal utanför hemmet få dela sitt arbete med en kollega. För en kommun är gruppfamiljedaghemsverksamhet en flexibel resurs, som är lättare att skapa än ett fullt utbyggt daghem.

     De gruppfamiljedaghem som fanns då lagen kom år 1997 fick fortsätta sin verksamhet. Under senare år har landskapsregeringen på försök och med positivt utfall tillåtit etablering av ytterligare några gruppfamiljedaghem. En särskild reglering av gruppfamiljedaghemmen finns dock inte.

 

2.7 Fritidshemsverksamhet

 

I barnomsorgslagen anges vad fritidshemsverksamhet är, utan att därav följer en skyldighet för kommunerna att ordna fritidshemsverksamhet. För många familjer utgör skolstarten och det omsorgsbehov som kan uppstå för barnen efter de inledningsvis korta skoldagarna, en prövande utmaning. Kommunerna kan i huvudsak erbjuda tillräckligt antal platser enligt efterfrågan, men för många barns föräldrar är ovissheten en stressande faktor. Inte alla vårdnadshavare kan eller önskar minska sin arbetstid och därigenom få del av det partiella hemvårdsstödets ersättning. Detta gäller särskilt vårdnadshavare som är ensamförsörjare.

 

2.7 Avgifter

 

Kommunernas möjligheter att bestämma sina barnomsorgsavgifter begränsades kraftigt år 2006. Sedan dess tillämpas de jämförelsevis strikta bestämmelserna i 7a och 10a §§ rikets klientavgiftslag, i enlighet med landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård.

     Barnomsorgsavgiften fastställs i de flesta fall utifrån genomsnittet av det föregående årets månadsinkomster enligt löneintyg. Den kan också bestämmas på basen av senast fastställda beskattning (10a § rikets klientavgiftslag). Som följd av detta fastställs avgiften för de flesta på basen av löneintyg. Om inte dessa ger en riktig bild utgörs basen av senast fastställda beskattning. Avgiften bestäms tills vidare. Nya intyg begärs när ett nytt verksamhetsår börjar, varvid barnomsorgsavgiften justeras. Avgiften fastställs som en månadsavgift och faktureras månatligen. Bestämmelsen om genomsnittliga inkomster används när inkomsterna varierar, t.ex. för säsongsarbetare.

     Vårdnadshavarna täcker med sina avgifter i genomsnitt ca 13 procent av kommunernas barnomsorgskostnader. Det kan även noteras att enskildas utgifter för barnomsorg kan beaktas i utkomststöd i enlighet med lagstiftningen om utkomststöd (jfr 2 § landskapsförordningen 1986:67 om utkomststöd). I sammanhanget bör också noteras att grundlagsutskottet i utlåtande (31/1996 rd) över en riksreform av barnomsorgsavgifterna konstaterade att centrala komponenter i ett avgiftssystem bör regleras på lagnivå samt framhöll att ”klientavgifterna får inte vara så höga att servicen blir helt ouppnåelig för dem som behöver den”. Kommunerna måste således beakta varje barns rätt till barnomsorg.

     Barn i behov av särskilt stöd kan också ges barnomsorg i enlighet med handikapplagstiftningen.

 

2.8 Arbetsplaner

 

I enlighet med 20 § barnomsorgslagen ska varje daghem informera vårdnadshavarna om innehållet i sin arbetsplan. Arbetsplanen ska i enlighet med landskapsregeringens anvisningar beskriva hur barnomsorgens mål (jfr 4 § barnomsorgslagen) ska nås samt ska därvid beakta landskapsregeringens förundervisningsprogram för barnomsorgen. I flera åländska kommuner tar kommunens socialnämnd arbetsplanen till kännedom varvid beslutsfattarna bekantar sig med planens innehåll.

 

2.9 Lokaler och utomhusområden

 

I 11 § barnomsorgslagen och 9 § barnomsorgsförordningen finns bestämmelser om daghems utrymmen. Där avgränsas hur stora inomhuslokalerna ska vara per barn samt att där ska finnas den utrustning som behövs. Av bestämmelserna framgår också att det i anslutning till daghem ska finnas ett utomhusområde för barnen. Några närmare bestämmelser om utomhusområdenas storlek och beskaffenhet finns dock inte.

 

2.10 Anvisningar om utvecklande av barnomsorgen

 

Landskapsregeringen ska, i enlighet med 18 § barnomsorgslagen, i landskapets socialvårdsplan ge anvisningar till kommunerna om utvecklande av barnomsorgen. Avsikten är att där innefatta allt som rör barnomsorgens mål och innehåll. Socialvårdsplanen har dock under senare år utvecklats så att där endast finns de mest centrala målen och anvisningarna för ordnandet av socialvården medan mer specifika och detaljerade anvisningar har publicerats på annat sätt. Även om vissa anvisningar om barnomsorgsverksamheten ges i socialvårdsplanen har således viktiga anvisningar inte publicerats där, då de inte utgivits i samband med att socialvårdsplanen antagits.

 

3. Förslag

 

3.1 Allmänt

 

Landskapsregeringen anser att lagens målsättningsbestämmelser bör utvecklas för att än mer tydliggöra de gemensamma värden som ligger till grund för planering och förverkligande i barnomsorgsverksamheten. Samhällets demokratiska värderingar, omsorg om medmänniskan och naturen har sedan barnomsorgens tillkomst varit centrala värden som präglat vardagen i verksamheterna. Landskapsregeringen vill ytterligare betona att ett genusperspektiv ska genomsyra planering och genomförande av verksamhet.

     Förslaget beaktar att kommunerna enligt 3 § 3 mom. kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland inte får ges nya uppgifter eller skyldigheter eller fråntas uppgifter eller rättigheter på annat sätt än genom lag.

 

3.2 Rätt till barnomsorg

 

Förslagets grund är att det finns en rätt till barnomsorg vid arbetssökande vårdnadshavares arbete och studier, under den tid barnomsorg behövs. Barn över tre år har dessutom rätt till barnomsorg halvtid. Landskapsregeringen föreslår dock att rätten till daghemsverksamhet ändras, så att då vårdnadshavaren är vårdledig med ett yngre syskon, har barn som är tre år eller äldre fortsatt rätt till halvtidsomsorg. Med undantag av moderskapspenningsperioden (105 vardagar) avses ingen rätt till barnomsorg finnas för barn som är under tre år om inte särskilda skäl föreligger, så som om ett barn har behov av särskilt stöd eller att det i familjen finns omständigheter som gör att barnet kan anses behöva omsorg utanför hemmet.

 

3.3 Barn i behov av särskilt stöd

 

För barn i behov av särskilt stöd föreslår landskapsregeringen att det ska finnas tillgång till specialbarnträdgårdslärare i varje kommun. Sådant stöd kan avhjälpa eller motverka uppkomsten av svårigheter för de flickor och pojkar som har funktionsnedsättning av fysiskt, emotionellt, socialt eller inlärningsmässigt slag.

 

3.4 Språk

 

Verksamhetsspråket i all barnomsorg är och avses fortsättningsvis vara svenska. Som konstaterats ovan finns dock nu en mångfald modersmål i landskapet. Landskapsregeringen föreslår med anledning av detta att till lagen fogas en bestämmelse som beaktar den pedagogiska betydelsen av att stödja barn med annat modersmål än svenska. Landskapsregeringen anser det vara viktigt ge också dessa barn så goda utvecklingsmöjligheter som möjligt samt att främja deras trivsel i det åländska samhället.

 

3.5 Förundervisning

 

Landskapsregeringen föreslår att rätten till förundervisning blir tydligare uttryckt än hittills, utan någon ändring i sak. Följaktligen ska i lagen klarare framgå att förundervisning kan förverkligas som en integrerad del av daghemsverksamheten.

     För att säkerställa kvaliteten i förundervisningen avses att barnträdgårdslärarbehörighet ska krävas, vilken närmare ska regleras i landskapsförordning, för dem som ansvarar för planering och genomförande av den.

 

3.6 Gruppfamiljedaghem

 

Landskapsregeringen föreslår att gruppfamiljedaghem ska omfattas av regelverket. Det är en omsorgsform som kan lämpa sig för barn under tre år och för barn som av medicinska eller sociala skäl fungerar bättre i små grupper. Samma behörighetskrav bör ställas på familjedagvårdarna i gruppfamiljedaghem som på dem i familjedaghem.

 

3.7 Fritidshemsverksamhet

 

Landskapsregeringen föreslår att vårdnadshavare som arbetar eller studerar ges rätt till en fritidshemsplats i familjedaghem eller fritidshem, för barn som går i grundskolans årskurs 1 eller 2. Barn med elvaårig läroplikt som fullgörs i träningsundervisning kan enligt behov ges rätt till fritidshemsplats i specialfritidshem, som erbjuder särskild omsorg, pedagogik och har en anpassad personaldimensionering.

 

Barnomsorgens olika verksamhetsformer med i avsnitt 3.6 och
3.7 ovan föreslagna ändringar (jfr bild i avsnitt 2.1 ovan)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


3.8 Avgifter

 

Landskapsregeringen föreslår att i lagen intas en regel om den högsta månatliga barnomsorgsavgiften. Den ska bestämmas enligt familjens storlek och inte få uppbäras av en familj vars månadsinkomst understiger ett visst belopp. När en avgift fastställs ska dock alltid hänsyn tas till hur många som faktiskt ingår i familjen medan vid beräknandet av familjens inkomst endast ska beaktas det barn varom är i fråga och med barnet sammanlevande vårdnadshavare.

     Kommunerna ska fastställa barnomsorgsavgiften med beaktande av familjens aktuella inkomst och så att kostnaderna (i enlighet med grundlagsutskottets utlåtande, 31/1996 rd) inte blir ouppnåeliga för dem som behöver barnomsorg. Till grund för beslutet ska läggas verifierade inkomstuppgifter, t.ex. skatteintyg och löneintyg från en arbetsgivare. Kommunen avgör om en justering av avgiften är befogad. En inkomständring med omkring 10 – 15 procent har ansetts kunna motivera att avgiften justeras.

     Landskapsregeringen föreslår att 230 euro ska bestämmas som den högsta barnomsorgsavgiften per barn och månad. Oavsett i vilken kommun en familj bor skulle härigenom ingen betala mer, vilket är ägnat att ge vårdnadshavare i landskapet likartade förutsättningar.

     Som inkomster beaktas såväl skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster som skattefria inkomster. Följaktligen skulle avgiftsgrundande inkomster exempelvis vara dividender och hyresinkomster, arbetslöshetsersättning, dagpenning och livränta på grund av olycksfallsförsäkring.                     Nedanstående förtecknade inkomster ska inte beaktas vid inkomstprövning som kan göras avseende vårdnadshavares betalningsförmåga för barnomsorgsavgift.

 

1.Barnbidrag enligt landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen.

 

2. Förmåner enligt lagen om handikappförmåner (FFS 570/2007).

 

3. Barnförhöjning enligt folkpensionslagen (FFS 568/2007).

 

4. Bostadsbidrag enligt landskapslagen (1975:63) om tillämpning av lagen om bostadsbidrag samt enligt rikslagen om bostadsbidrag för pensionstagare (FFS 571/2007).

 

5. Sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas på basis av olycksfallsförsäkring.

 

6. Stöd som betalas med anledning av fullgörande av tjänstgöring som avses i militärunderstödslagen (FFS 781/1993).

 

7. Studiestöd enligt landskapslagen (2006:71) om studiestöd.

 

8. Stöd för deltagande i sysselsättningsfrämjande utbildning enligt landskapslagen (1988:39) om sysselsättningsfrämjande utbildning.

 

9. Ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (FFS 566/2005).

 

10. Sysselsättningsstöd enligt landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

 

11. Stipendier och andra understöd som utbetalas för studier, praktik eller annan behörighetshöjande verksamhet.

 

12. Stöd för närståendevård enligt landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, i enlighet med vilken lagen om stöd för närståendevård (FFS 937/2005) i huvudsak är tillämplig i landskapet sedan den 1 januari 2009.

 

13. Stöd för vård av barn i hemmet som avses i landskapslagen (1985:50) om hemvårdsstöd.

 

     Förslaget ansluter till gällande bestämmelser om inkomstprövning (jfr 10a § rikets klientavgiftslag). Till skillnad från som det är nu ska dock inte stöd för närståendevård beaktas vid inkomstprövningen.

     För att kunna fastställa en korrekt barnomsorgsavgift kan kommunen begära att få för prövningen behövliga verifikat. Som exempel på sådana kan nämnas skatteintyg, löneintyg, verifikat över inkomster av bisyssla samt studieintyg från studerande.

     För barnomsorg i habiliterande syfte för barn med utvecklingsstörning gäller fortsättningsvis att ingen barnomsorgsavgift uppbärs för den (jfr avsnitt 2.7 ovan). Detta framgår uttryckligen av förslagets 22 § 6 mom.

 

3.9 Arbetsplaner

 

Idag informeras de kommunala nämnder som ansvarar för barnomsorgsverksamheten vanligen på olika sätt om daghemmens arbetsplaner. Landskapsregeringen föreslår att planens status i förvaltningen höjs genom att den för godkännande ska underställas det organ som i kommunen ansvarar för barnomsorgen.

 

3.10 Lokaler och utomhusområden

 

Lokaler och utomhusområden är betydelsefulla för barns möjligheter att naturligt leka och röra på sig. Uppmärksamhet har hittills mest ägnats inomhusytors allmänna lämplighet, funktionalitet och storlek. Samma uppmärksamhet bör ägnas utomhusområdenas allmänna lämplighet, funktionalitet och storlek, de ska vara trygga att vistas på såväl som ägnade att stimulera barns lekverksamheter. Hur detta genomförs i enskilda fall måste följa av ändamålsenliga säkerhetsåtgärder och -rutiner såväl som överlagda val av lekutrustning. Avvägningar måste göras mot bakgrund av varje utomhusområdes unika förutsättningar såsom dess lokalisering, geografiska utformning och byggnader.

 

3.11 Anvisningar om utvecklandet av barnomsorgen

 

Landskapsregeringen föreslår att kravet på att publicera alla anvisningar till kommunerna om utvecklande av barnomsorgsverksamheten i socialvårdsplanen tas bort. I enlighet med den praxis som har utvecklats bör detta kunna ske på annat sätt. Landskapsregeringen ser inte att det finns tillräckliga skäl för att i författning särskilt reglera hur de ska publiceras.

 

4. Förslagens verkningar

 

Barnomsorgen är en kommunal i huvudsak skattefinansierad uppgift. Fördelat på samtliga kommuner täcker avgifter från vårdnadshavarna omkring 13 procent av verksamhetskostnaderna. Mindre skillnader finns till följd av kommunernas särförhållanden och olika lösningar. Detta förslag innebär regeländringar som påverkar kommunernas kostnader för barnomsorgen. Det ger dem en större frihet att fastställa sina avgifter, genom borttagande av kravet på en högsta avgiftsprocent i förhållande till vårdnadshavarnas inkomster. Avgiften får dock inte vara högre än 230 euro per månad och barn. Den får heller inte bli så hög ”att servicen blir helt ouppnåelig för dem som behöver den” (jfr grundlagsutskottets formulering i utlåtande nr 39/1996 rd). Vårdnadshavarnas kostnader för barnomsorg kan följaktligen också komma att beröras i olika grad, beroende på kommuntillhörighet, de avgifter och den barnomsorgsverksamhet kommunen har.

     De föreslagna ändringar i regelverket som kan ha väsentlig betydelse för kommunernas finansiering av barnomsorgen framgår av punkterna 1 – 6 i följande tabell. Där finns också en bedömning av förslagens årliga betydelse för samtliga kommuners kostnader.

 

Nedanstående slutsatser dras efter teoretiska bedömningar om behov och kostnader. Förslagets kostnadseffekt kan variera väsentligt mellan kommunerna, för några kommuner medför inte förslaget några väsentliga kostnadsändringar. Effekterna har sin grund i den service en kommun har valt att ha. Utfallet är dessutom beroende av de avgifter en kommun väljer att fastställa samt hur de ordnar sin barnomsorg.

 

 

 

Ökad

kostnad

(euro)

Minskad kostnad (euro)

1

Rätt till avgiftsfritt skoluppskovsår

(intäktsminskning)

 

25 000

 

2

Krav på tillgång till specialbarnomsorg och specialbarnträdgårdslärare i alla kommuner

 

90 000

 

3

Rätt till fritidshemsverksamhet för barn i årskurs 1 och 2.

 

0

 

4

Rätt till fritidshemsverksamhet för ungdomar i yrkesträningsundervisning på gymnasialstadienivå

 

120 000

 

5

Begränsad rätt till barnomsorg för barn under 3 år med vårdlediga föräldrar

 

 

784 000

6

Möjlighet för kommunerna att ordna barnomsorg i gruppfamiljedaghem

Torde något minska kommunala kostnader

 

 

230 000

784 000

 

     Beloppen i punkterna 1 - 5 har beräknats på följande sätt, numreringen motsvarar den i ovanstående tabell:

 

1

Beräkningen avser kostnaderna för 10 barn à 230 euro under 11 månader.

2

Bedömningen är att det för hela landskapet krävs ytterligare två tjänster som specialbarnträdgårdslärare. Specialbarnomsorg och specialbarnträdgårdslärare finns i flertalet kommuner, saknas i några få kommuner och tillgodoser nu inte fullt behovet i några kommuner.

3

Kommunerna tillgodoser enligt uppgift redan nu behovet efterfrågan av fritidsverksamhet för barn i åk 1 och 2.

4

Beräkningen avser kostnaderna för 5 ungdomar. En plats i eftermiddagsomsorg för studerande i yrkesträningsundervisning beräknas kosta ca 24 000 euro för 11 månader.

5

Beräkningen bygger på barnomsorg för 56 barn med en platskostnaden 14 000 euro. (= ca 20 % av två årskullar; där en årskull är 280 barn.)

 

     Frågan om tillgång till barnomsorg under den tid av dygnet det finns ett behov av det, är viktig för att kunna förena familjeliv och yrkesliv. Av löneskillnaderna på arbetsmarkanden följer brist på jämställdhet även vad gäller omsorgen om barnen, eftersom kvinnors generellt lägre lönenivå gör att den fortfarande oftast sköts av mödrarna, så även i familjer som strävar till ett jämställt föräldraansvar. Landskapsregeringens uppfattning är att för att stärka pappornas roll i barnets liv bör deras uttag av föräldraledigheten öka. Ersättningsnivåerna i föräldraledigheten regleras dock inte i denna lag. En proaktiv åtgärd för ökad jämställdhet är dock förslaget till rätt till fritidshemsverksamhet för barn i årskurs 1 – 2. Då tillsynen av dessa barn kan vara otrygg bestämmer ofta föräldrar att en av dem, oftast mamman, ska arbeta deltid för att ha hand om omsorgen av barnet efter skoldagen. Ett skäl för att bestämma att det är just mamman ska gå ner i arbetstid rör kvinnors generellt lägre löner. Som följd av detta kan mammor halka efter i löneutveckling, vilket motverkar jämställdheten mellan kvinnor och män. Med en ordnad tillsyn och omsorg för de minsta skolbarnen kan vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna fortsätta att arbeta heltid om de så önskar. Detta är ofta avgörande för ekonomin i en ensamförsörjarfamilj.

     I en ÅSUB rapport från oktober 2006 ”löner för offentligt anställda på Åland 2005 – 2006” (ÅSUB 2008:1) konstateras bland annat följande:

 

-         Kommunalt anställda har lägre medellöner än såväl landskapsanställda som statligt anställda.

 

-         I kommunerna fanns totalt omkring 1 300 heltidsanställd personal, varav andelen kvinnor var drygt 75 procent och andelen män var knappt 25 procent.

 

-         I kommunerna sammantaget var kvinnors medelmånadslöner knappt 87 procent av mäns. För chefer och högre tjänstemän var denna relation knappt 80 procent, samt bland personal inom service- och omsorgspersonalssektorn knappt 95 procent.

 

-         Bland 97 chefer och högre tjänstemän var andelen kvinnor knappt 64 procent och andelen män drygt 36 procent. Bland 414 personal inom service- och omsorgspersonalssektorn var andelen kvinnor drygt 86 procent och andelen män drygt 13 procent.

 

     En jämförelse med ÅSUB:s rapport ”löner inom den privata sektorn 2008” (ÅSUB 2009:4) visar dessutom att offentligt anställdas medellöner är lägre än privat anställdas.

     Förslagen behandlar främst genomförandet av barnomsorgen och har inga direkta kända verkningar för miljön. Inom bygg- och miljölagstiftning finns bestämmelser vars syfte är att minimera miljöpåverkan också av sådan infrastruktur som barnomsorgen fordrar.

 

Detaljmotivering

 

1. Barnomsorgslagen för landskapet Åland

 

1 kap. Tillämpning och mål

 

1 § Tillämpningsområde. Tillämpningsområdet omfattar gruppfamiljedaghem, vilket inte gällande barnomsorgslag gör. Dessutom nämns inte förundervisning som en egen verksamhetsform, då den i enlighet med nuvarande tillämpning och detta förslag kan förverkligas som en integrerad del av daghemsverksamheten.

 

2 § Målsättning. Förslaget bygger på bestämmelser som nu finns i 4 § barnomsorgslagen. Utan att innebära någon idémässig ändring, belyser och utvecklas i paragrafen den inriktning som nu gäller och fortsatt önskas gälla för barnomsorgen. FN:s barnkonvention beaktas genom att ett barnperspektiv ska användas för att söka barnets bästa vid varje planerings- och genomförandebeslut som rör barnomsorg. Vid sådana beslut bör följaktligen kunna redovisas hur barnets bästa har beaktats.

 

2 kap. Verksamhetsformer

 

Kapitlet innehåller både en organisatorisk indelning och beskrivningar av vad som kännetecknar de olika verksamhetsformerna inom barnomsorgen. Ny daghemsverksamhetsform är gruppfamiljedaghem.

 

3 § Daghemsverksamhet. Daghemsverksamheten indelas i de tre olika verksamhetsformerna familjedaghem, gruppfamiljedaghem och daghem, varav gruppfamiljedaghem nu drivs som försök i tre kommuner.

     I gruppfamiljedaghem delar två familjedagvårdare på ansvaret för högst åtta barn, vilket ger möjligheter att överblicka och omsorgsmässigt omfatta barnens behov.

     En regel som bestämmer familjedaghems gruppstorlekar till sex barn, beaktar inte att små barn ställer relativt stora krav på en ensam familjedagvårdares omsorg, de fordrar mycket mer omsorg än större barn. Därför föreslås att barn under tre år ska räknas som 1,5 barn, varvid en jämkning kan ske uppåt till närmast hela tal.

     I lagen avses med

     - övertalighet att det finns flera barn på plats i verksamheten än vad regelverket i grunden medger samt med

     - överinskrivning att det är flera barn inskrivna i verksamheten än det samtidigt finns på plats, utan att det vid någon tidpunkt finns övertalighet.

     Överinskrivning ska vara möjlig i en daghemsverksamhet om det därför inte medför en övertalighet av barn. Övertalighet är endast möjlig om det anses motiverat i oväntade situationer, och får således inte användas regelmässigt eller systematiskt.

     Kommunernas har ett ansvar för barnomsorgens personaldimensionering. Grundläggande är att varje barns säkerhet tryggas. En förutsättning för att klara detta och ha en barnomsorg som klarar lagens målsättning är dels att personalen är yrkeskunnig, dels är tillräcklig många. Övertalighetssituationer kan uppstå i samband med inflyttning till kommunen, då ett behov av barnomsorg oväntat aktualiseras, eller då personal kortvarigt är sjuk. I samband med att 5 § i förordningen ändrades år 2007, där möjligheten till överinskrivning nu regleras, fördes diskussioner i riksdagens social- och hälsovårdsutskottet om hur många dagar i följd en övertalighet i verksamheten kan godtas. Övertalighet ansågs endast få förekomma tillfälligt och kortvarigt, under högst två á tre dagar, och får inte stadigvarande tillåtas förstora barngrupperna. Regeln har formulerats så att det under en verksamhetsmånad är möjligt med övertalighet under högst tre utspridda övertalighetsdagar eller under tre dagar med övertalighet i följd. Härigenom tryggas att övertalighet inte på något avgörande sätt ska påverka kvaliteten i verksamheten.

 

4 § Specialbarnomsorg i daghemsverksamhet. Specialpedagogiken förhåller sig till den vanliga pedagogiken så att den kompletterar valda generella pedagogiska metoder med utvecklade metoder baserade på särskild kunskap om utvecklingsproblem och inlärningssvårigheter. Specialbarnträdgårdslärarna har följaktligen fördjupad kunskap om utvecklingshinder hos flickor och pojkar. Utgående från denna kunskap utreds, planeras och utvärderas stödinsatser. Stödet ska alltid vara individuellt anpassat för varje barn. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid "de tysta" barnens behov (ofta flickornas), som det är viktigt att tidigt uppmärksamma för att de ska kunna få det stöd de behöver för att utvecklas väl. Stödet ska alltid ges i samråd med vårdnadshavaren. Stor vikt bör läggas på dialogen med barnets vårdnadshavare så att ett samförstånd om bemötande av barnet kommer till stånd. Stödet kan vara varaktigt eller ges under en begränsad tidsperiod. Specialbarnträdgårdslärarens uppgift är också att handleda övrig personal om barnets behov av särskilt pedagogiskt bemötande i vardagen.

     Sådant samtycke som avses i 3 mom. ska vara uttryckligt och otvetydigt.

 

5 § Förundervisning i daghem. I enlighet med 25 § 2 mom. ska landskapsregeringen besluta om ett program för förundervisningen. Gällande förundervisningsprogram godkändes av landskapsregeringen i juni 2005 och gäller från den 1 juli samma år. Det kan fås direkt via landskapsregeringens socialvårdsbyrå och är tillgängligt på landskapets hemsida med sökväg; ”www.regeringen.ax”, ”Avdelningarna”, ”Social- och miljöavdelningen” samt ”Barn och ungdomar”. Förundervisningsprogrammet är i tillämpliga delar ett viktigt dokument för barnomsorgens alla verksamhetsformer.

 

6 § Fritidshemsverksamhet. Fritidshemsverksamhet avses bli en lagstadgad rättighet för barn i grundskolans årskurs 1 och 2, under den tid då föräldrarna arbetar eller studerar (jfr 18 §).

 

7 § Lekverksamhet. Målsättningen för lekverksamheten är att bereda barnen lekmöjligheter under uppsikt några timmar om dagen. Ansvariga är för uppgifterna anställd personal. Lekverksamhet kan bedrivas i parklek, i så kallad öppen förskola eller i form av klubbverksamhet. Huvudman för lekverksamhet kan förening, kommun, kyrkan eller annan privat huvudman vara. Kommunen där verksamheten bedrivs har tillsynsansvaret och landskapsregeringen kan med stöd av 25 § ge anvisningar om förverkligandet av lekverksamheten.

     För barn är leken grunden för allt liv och all utveckling. Barnet utforskar sin omvärld genom lek och bearbetar då intryck och erfarenheter. I låtsasleken utvecklas den sociala och empatiska förmågan, barnet upptäcker sig själv och sina förmågor. Leken ger tillfredsställelse, glädje och nöje. Samtidigt är barnets förmåga till lek och fantasi en förutsättning för en god språklig och övrig kognitiv utveckling.

 

3 kap. Verksamhetsgrunder

 

8 och 9 §§ Behörighetskrav för personal i barnomsorgen / Verksamheternas personaldimensionering. Jfr detaljmotiven till 3 § ovan. En hög kvalitet i barnomsorgsverksamheten är förenat med att det finns såväl kompetent personal som en ändamålsenligt stor personalstyrka.

     Inga ändringar avses för dimensionering av antal personal med omsorgs- och fostransuppgifter vid ett daghem.

     En person som anställs för två år utan att uppfylla samtliga behörighetskrav bör ha för arbetsuppgifterna lämpliga praktiska erfarenheter. Vid övervägande av dispens kan mångårig relevant arbetslivserfarenhet uppväga en viss avsaknad av teoretisk utbildning.

 

10 § Inomhusutrymmen. Paragrafen skiljer sig inte i sak från bestämmelsen om lokaler i 11 § i gällande barnomsorgslag. Kommunerna har fortsättningsvis ett ansvar för att tillse utrymmena är ändamålsenliga. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet har tillsynsansvar i frågor som rör sanitära förhållanden, livsmedelshantering och produktsäkerhet.

     Med rumsyta avses i lagen arealen av den yta som begränsas av väggarnas innersidor. Rumsytan omfattar dock inte yta som upptas av bärande väggar, bärande pelare samt kanalgrupper som krävs för ventilation och liknande väsentliga ändamål. Rumsyta omfattar heller inte inomhusutrymmen med fri takhöjd som är mindre än 1,6 meter.

     Med barnyta avses i lagen utrymmen som huvudsakligen används av barnen exempelvis för lek, aktivitet, vila, hygien, klädförvaring eller förvaring av leksaker.

     Med personalyta avses i lagen utrymmen som huvudsakligen används av egen eller extern personal exempelvis för administration, vila, hygien, hälsovård, matlagning, klädförvaring eller förvaring av annan för verksamheten behövlig utrustning. Om ett daghem har fler än 60 platser för barn kan behovet av personalyta antas vara något mindre än 3,5 kvadratmeter. Landskapsregeringen kan ge anvisningar om vad som i sådana fall ska anses vara tillräcklig personalyta. Enligt arbetarskyddslagstiftningen (jfr 48 § arbetarskyddslagen FFS 738/2002) ska personal ha tillgång till tillräckliga och ändamålsenliga personalrum.

 

11 § Utomhusområde. Uttryckligen ska på ett utomhusområde för barnens aktiviteter finnas tillgång till utrustning som främjar mångsidig lek. Kommunerna har ett ansvar för att tillse att utrymmena tillgodoser kraven. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet har tillsynsansvar i frågor om lekutrustningens produktsäkerhet.

     I landskapsregeringens förundervisningsprogram för barnomsorgen i landskapet Åland beskrivs miljöns betydelse i förundervisning. Landskapsregeringen meddelande den 21 december 2006 att idéskriften En fin plats - om stimulerande utemiljöer för daghem och skolor ska utgöra grund för kommunernas planering och genomförande av daghems och skolors när- och utemiljö (cirkulär nr 108 U30). Skriften distribuerades till berörda daghem, skolor samt dessas huvudmän och övriga berörda. Skriften finns på Ålands skolnät; www.skolnet.ax.

 

12 § Språk. Som nu ska verksamhetsspråket vara svenska i med offentliga medel stödd barnomsorg. Detta krav avser således också barnomsorg som ordnas genom upphandling av barnomsorgstjänster. Det kan noteras att undervisningsspråket är svenska i såväl skolor som drivs av landskap eller kommun som i skolor vars verksamhet stöds med allmänna medel (40 § självstyrelselagen). Detta omfattar också förundervisning som ges inom barnomsorgen.

 

13 § Tystnadsplikt. Bestämmelserna i paragrafens 1 och 2 mom. överensstämmer i sak med 10 § i gällande barnomsorgslag. Så som framgår av bestämmelsen omfattar tystnadsplikten alla förtroendevalda och anställda, oberoende av förvaltningsområde. Tystnadsplikten omfattar även personal vid enskilda daghem. Tystnadsplikten viker endast i de fall som avser berörd förvaltnings behov eller anmälningsskyldighet. Om samtycke krävs ska det vara uttryckligt och otvetydigt.

     Uttryckligen föreslås till regelverket fogat en bestämmelse enligt vilken barnomsorgen ska kunna lämna uppgifter till skolans behöriga företrädare, för att ett barns skolgång ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Tidigare har föräldrars samtycke krävts för att barnomsorgen ska kunna överföra sådan kunskap om det enskilda barnet som skolan behöver för att planera för ett bra mottagande av barnet. Detta kan gälla information om behov av assistans eller handikappanpassning av byggnader, samt annan kunskap om barnet som är till gagn för barnet att skolan vet. Överföring av sådan information ska vara restriktiv och endast innehålla sådana sakliga upplysningar. Landskapsregeringen avser att ge anvisningar om detta.

     Till paragrafen har fogats en viktig hänvisning till landskapets barnskyddslagstiftning. I enlighet med denna ska tystnadsplikten vika för en anmälningsskyldighet, då det uppfattas finnas ett behov av att utreda om behov av barnskyddsåtgärder föreligger. Jfr landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen och med stöd därav gällande bestämmelser i 5 kap. rikets barnskyddslag (FFS 417/2007). Denna anmälningsskyldighet är ägnad till att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och ingripa i situationer där barn allvarligt försummas, utsätts för faror, blir övergivna samt liknande situationer.

 

14 § Kontakt med vårdnadshavare. Bestämmelsen överensstämmer i sak med 13 § i gällande barnomsorgslag. Hur de viktiga kontakterna mellan vårdnadshavare och barnomsorgspersonal ska skötas avgörs av de berörda. Nytt är dock att sådana samverkansformer ska redovisas i arbetsplan.

 

15 § Arbetsplan. Enligt gällande barnomsorgslag krävs inte att ansvarig nämnd informeras om arbetsplanen och innehållet i den. Enligt förslaget ska det organ som i kommunen ansvarar för barnomsorgen inte bara informeras utan också godkänna arbetsplanen.

 

4 kap. Rätten till och ansökan om barnomsorg

 

16 § Rättighetsgrund. I paragrafen konstateras grunden för när rätten till barnomsorg uppkommer och när den upphör, då barnet börjar skolan. Den nämnda föräldrapenningsperioden, efter vilken rätt till barnomsorg börjar, omfattar nu sammanlagt ca 6 månader och börjar omedelbart efter den ca 3 månader långa moderskapsperioden. Jfr närmare i 9 kap. sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004). Föräldrapenningsperioden kan dock förlängas vid för tidig förlossning och förlängs om fler än ett barn föds samtidigt.

     För barn i behov av särskilt stöd gäller rätten till barnomsorg under den tid som för varje barn bedöms vara lämplig.

     Om vårdnadshavarna har olika hemkommun gäller rätten till barnomsorg i den kommun som är barnets hemkommun. Detta är viktigt för att ge en kontinuerlig och trygg omsorg samt för att tydliggöra kommunernas roller i de fall ett barn tillfälligt behöver barnomsorg i en annan kommun. Bestämmelser om den kommun som är hemkommun finns i lagen om hemkommun (FFS 201/1994).

 

17 § Rätt till daghemshemsverksamhet. Med kommunal barnomsorg i daghemsverksamhet avses sådan verksamhet som bedrivs såsom familjedaghem, gruppfamiljedaghem och daghem. Gruppfamiljedaghem fogas till regelverket sådant det beskrivs i avsnitten 2.6 och 3.6 ovan.

     Bestämmelserna om rätt till kommunal daghemsverksamhet följer nära vad som gäller i enlighet med nuvarande barnomsorgslag (2 §), som enligt sina förarbeten (Fr 17/1995-96) haft som mål att ”underlätta för vårdnadshavarna att förena förvärvsarbete eller studier med vård och ansvar för barn”. Den barnomsorg som ges ska ”genom god omvårdnad och pedagogisk verksamhet … sträva efter att ge alla barn möjligheter att utvecklas utgående från sina egna förutsättningar”.

     I paragrafens 1 mom. 1 punkt finns en grundläggande bestämmelse om rätt till barnomsorg under 25 timmar per vecka. I paragrafens 1 mom. 2 punkt regleras en rätt till barnomsorg när det av socialt och samhälleligt grundläggande viktiga infrastrukturella skäl är befogat på grund av förvärvsarbete, studier eller arbetssökande. Begreppen definieras i paragrafens 2 mom. Det kan noteras att begreppet ”under den tid” i 2 punkten omfattar också tider då vårdnadshavaren arbetar så kallade obekväma tider.

     Andra socialt viktiga skäl för rätt till barnomsorg finns i paragrafens 1 mom. 3 – 5 punkter. I 3 punkten ges en rätt till halvtidsomsorg för små barn som får småsyskon, under den period moderskapspenning utbetalas. Enligt 9 kap. 3 § sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) betalas moderskapspenning för 105 vardagar, det vill säga under ca 4 månader. Rätten till moderskapspenning uppkommer ”tidigast 50 och senast 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten”. Utbetalning före beräknad nedkomsttidpunkt förutsätter att modern inte förvärvsarbetar eller utför annat arbete än sådant som utförs i det egna hushållet.

     I paragrafens 4 punkt formuleras en rätt till daghemsverksamhet för barn i behov av särskilt stöd ”under den tid som bedöms vara lämplig för barnet”. Paragrafens 4 punkt ger också grund för att bevilja barnomsorg som en del av barnskyddets öppna stödåtgärder.

     I paragrafens 5 punkt formuleras en rätt till barnomsorg av andra skäl. Om en rätt finns ska i varje enskilt fall prövas med beaktande av barnets situation. Härvid kan beaktas att familjesituationen som helhet är sådan att det påtagligt begränsar barnets möjligheter att fungera och utvecklas utgående från sina egna förutsättningar. I familjer där någon är funktionshindrad kan familjesituationen vara sådan att det kan anses vara nödvändigt att barnet får kommunal barnomsorg.

 

18 § Rätt till fritidshemsverksamhet. Grundläggande bestämmelser om fritidshemsverksamhet finns i 6 §. Genom denna bestämmelse blir fritidshemsverksamhet en lagstadgad rättighet för barn i grundskolans årskurs 1 och 2, under tid då föräldrarna arbetar eller studerar. I enlighet med 2 mom. kan ett specialfritidshem erbjudas. Denna rätt kan i enskilda fall finnas tills någon i lagens mening inte längre anses vara barn.

     Barn i behov av särskilt stöd har därutöver en rätt till fritidshemsverksamhet så länge kommunen prövar att det behövs, under den tid då föräldrarna arbetar eller studerar. Barn som fullgör sin läroplikt inom träningsundervisning har behov av fritidsverksamhet även efter grundskolans årskurs 2. Sådan verksamhet ges framför allt vid specialfritidshem, av en kommun eller av flera kommuner i förbund.

     Landskapsregeringens anser att kontakten mellan fritidshemsverksamheten och vårdnadshavarna är av stor vikt. Förundervisningsprogrammets grundläggande värden och målsättningar samt synen på ansvarsfördelningen mellan vårdnadshavare och barnomsorg gäller även för fritidshemmen. Kommunens fritidshemsverksamhet bör utarbeta en arbetsplan för verksamheten och meddela denna till vårdnadshavarna.

 

19 § Rätt till förundervisning och specialbarnomsorg. Förundervisning ska erbjudas så att alla barn garanteras minst 20 timmar förundervisning i veckan, året innan barnet börjar i skolan. För förundervisningens planering och genomförande ansvarar en barnträdgårdslärare. Förundervisningen kan, då det är lämpligt, integreras i daghemmets dagliga verksamhet varvid ett åldersintegrerat arbetssätt används.

     Ett barns behov bedöms av specialbarnträdgårdslärare, i vilkas utbildning ingår minst ett års heltidsstudier med inriktning på uppgifter inom specialundervisning. Dock ska som framgått av detaljmotiveringen till 4 § specialbarnomsorg ges i samråd med vårdnadshavaren.

 

20 § Rätt till erbjudande om barnomsorgsplats inom viss tid. Enligt 3 § i gällande barnomsorgslag har kommunen ett ansvar för att ordna barnomsorg. I gällande förordnings 3 § finns bestämmelser om ansökan.

     I normalfallet bör inte en familj behöva vänta så länge som fyra månader för att erbjudas en barnomsorgsplats. Regeln ger dock kommunerna ett rådrum för att ordna plats och tryggar för familjerna en tid inom vilken de ska få erbjudande om en sådan plats.

 

5 kap. Barnomsorgsavgift

 

21 § Familjebegreppet. Vad som avses med familj är viktigt för att bestämma vilka inkomster som ska läggas till grund för beräkning av avgift vid kommunal barnomsorg. Avgiften vid samhällsstödd enskild barnomsorg bestäms utifrån de kriterier och med de belopp som bestäms inom varje sådan verksamhet.

 

22 och 23 §§ Avgift vid kommunal barnomsorg / Beaktande av inkomst vid fastställande av barnomsorgsavgift. Kommunerna ges större frihet att bestämma om barnomsorgsavgifternas storlek, så att avgiften kan variera från avgiftsfrihet till den högsta avgiften 230 euro. Dock föreslås att en lägsta inkomstnivå ska finnas för vårdnadshavarnas betalningsskyldighet, samt att i lagen ges enhetliga grunder för inkomstprövning.

     Vad som är heltids- respektive halvtidsomsorg är fortsättningsvis väsentligt vid beräkning av avgifter. Notera att begreppen avses ändrade från heltidsvård till heltidsomsorg och halvtidsvård halvtidsomsorg.

     Inkomstsituationen bör anses ha varaktigt ändrats om den ändrats för två månader i följd eller längre tid (jfr 23 § 1 mom.).

     Inkomster som inte ska betraktas som avgiftsgrundande är på olika grunder av samhällsmedel beviljade stöd till, vars belopp och relativa betydelse för stödtagarna skulle begränsas om de lades till grund för bestämmande av barnomsorgsavgiften. Bland de i 23 § 2 mom. förtecknade inkomsterna finns såväl skattepliktiga som icke skattepliktiga inkomster, skattepliktiga är närmast studiestöd, stöd för deltagande i sysselsättningsfrämjande utbildning, stöd för närståendevård samt stöd för vård av barn i hemmet.

 

24 § Avgift vid samhällsstödd enskild barnomsorg. I enlighet med detta förslag kan de som driver samhällsstödd enskild barnomsorg i grunden fritt besluta om avgifter. Gällande barnomsorgslag (27 §) förutsatte att enskilda daghem inte är bundna av kommunernas barnomsorgstaxa, utan fritt kan fastställa sina avgifter och sända till kommunen för kännedom. I praktiken har dock kommunens barnomsorgstaxa blivit normerande för de högsta avgifter som fastställs inom samhällsstödd enskild barnomsorg.

     I enlighet med 2 mom. kan en kommun av särskilda skäl av landskapsregeringen beviljas rätt att inte betala ut ersättningsandel för en enskild barnomsorgsverksamhet. Sådan befrielse är motiverad om så många barn finns i en enskild barnomsorgsverksamhet att kommunens kostnader för den verksamhet som bedrivs helt i kommunal regi blir oskäligt dyr, till följd av att få barn utnyttjar den kommunala verksamheten.

 

6 kap. Ledning och ledningsansvar

 

25 § Landskapsregeringens ledningsansvar. Genom bestämmelsen förtydligas landskapets tillsynsansvar. Begreppet utveckling syftar på att barnomsorgen återkommande ställs inför utmaningar som ska hanteras och hur målsättningarna för barnomsorgen då praktiskt kan förverkligas. Således kan landskapsregeringen inom ramen för sina lagstadgade uppgifter ge anvisningar om utvecklandet av barnomsorgen, för att särskilt belysa och ge förslag på tillvägagångssätt för hur verksamheterna kan nå lagens uppställda målsättning.

 

26 § Kommunens ledningsansvar. Kommunens ansvar för barnomsorgen ändras inte med detta förslag, jfr 3 § i gällande barnomsorgslag. Paragrafen formulerar kommunernas ansvar för att barnomsorg genomförs i enlighet med de grunder som landskapsregeringen ger i programmet för förundervisning.

 

27 § Kommunens uppgifter. De kommunala uppgifter som paragrafen beskriver är sådana som kommunerna har idag, paragrafen är därför närmast ett klargörande av sådana uppgifter. Så ska kommunerna enligt gällande barnomsorgslags 2 § 3 mom. ordna barnomsorg under den del av dygnet det finns ett behov av det, samt därvid i mån av möjlighet i den form vårdnadshavaren önskar. Paragrafens 2 mom. har en motsvarighet i gällande lags 3 § 2 mom.

 

28 § Barnomsorg driven som samhällsstödd enskild barnomsorg. I 21 – 27 §§ i gällande barnomsorgslag finns bestämmelser om den verksamhet som drivs såsom samhällsstödd enskild barnomsorg. Kraven på den barnomsorg som där ges skiljer sig inte kvalitetsmässigt från den som ges i egen kommunal regi. Barnomsorg driven som samhällsstödd enskild barnomsorg antar själva barn till barnomsorgen och beslutar själva om den avgift som vårdnadshavarna betalar.

     Till skillnad mot nu blir det i enlighet med detta förslag möjligt att bedriva också fritidshemsverksamhet som samhällsstödd enskild barnomsorg.

 

29 § Privat barnomsorg. För privat barnomsorg som tillhandahålls mot ersättning finns särskilda bestämmelser om anmälningsplikt, verksamhetsbetingelser och tillsyn, varvid landskapsregeringen är tillstånds- och tillsynsmyndighet. I enlighet med landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård är rikslagen om tillsyn över privat socialservice (FFS 1996/603) tillämplig i landskapet. Bestämmelserna avser privat socialservice som en serviceproducent tillhandahåller mot ersättning, oavsett om det sker i rörelseform eller som yrkesutövning.

 

7 kap. Särskilda bestämmelser

 

30 § Landskapsandel. Bestämmelsen överensstämmer i sak med 28 § i gällande landskapslag.

 

31 § Rättelseyrkande och överklagande. Bestämmelser om rättelseyrkande och överklagande finns sedan år 1997 i kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland.

 

32 § Förseelse mot bestämmelserna om utövande av barnomsorg. Bestämmelsen överensstämmer i sak med bestämmelser i 30 § i gällande landskapslag.

 

33 § Brott mot tystnadsplikt. Bestämmelsen överensstämmer i sak med 31 § i gällande landskapslag.

 

8 kap. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

 

33 § Ikraftträdande. Landskapsregeringen avser att besluta om tidpunkt för ikraftträdandet efter den lagstiftningskontroll som avses i 19 § självstyrelselagen.

 

2. Ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård

 

Förslaget avser, utan ändring i sak, följdändringar av hänvisningar till barnomsorgslagstiftningen. Ändringen i 2a § 4 punkt är dessutom en följd av att i barnomsorgslagen föreslås ingå bestämmelser om barnomsorgsavgift, istället för de som nu gäller med stöd av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. De nu tillämpliga bestämmelserna om barnomsorgsavgift finns i 7a och 10a §§ rikets klientavgiftslag.

 

3. Ändring av 5 § landskapslagen tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen

 

Förslaget avser följdändringar av hänvisningar till barnomsorgslagstiftningen i 5 § 1 och 2 punkt landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen. Det grundläggande syftet med barnskyddslagstiftningen är att med ett förebyggande arbetssätt främja att barn som annars kan riskera att fara illa ges en gynnsam utveckling och god välfärd. Ett sätt att göra detta är att ge stöd till föräldrar. I ytterlighetsfall kan barn omhändertas för vård utom hemmet. Således ska vid tillämpning av rikets barnskyddslag hänvisningen i dess 9 § 1 och 2 mom. i landskapet avse förundervisning och utbildningsanordnare som avses i landskapets lagstiftning.

 

4. Ändring av landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn

 

Förslaget avser följdändringar av en hänvisning till barnomsorgslagstiftningen och den skyldighet som arbetstagare i vissa fall har att till arbetsgivaren lämna straffregisterutdrag. Lagen tillämpas på dem som ska utföra arbete som ”varaktigt och i väsentlig grad består i att utan vårdnadshavarens närvaro ta hand om, fostra, undervisa eller på annat sätt arbeta i personlig kontakt med personer under 18 år”. Med beaktande av att samhällsstödd enskild barnomsorg inte endast kan drivas som daghemsform förslås hänvisningen avse all barnomsorg driven som samhällsstödd enskild barnomsorg.


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

 

B A R N O M S O R G S L A G
för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

 

1 kap.
Tillämpning och mål

 

1 §

Tillämpningsområde

     I denna lag finns bestämmelser om den barnomsorg som bedrivs under kommunal ledning och under samhällsstödd enskild ledning, i denna lag kallad barnomsorgen.

     Barnomsorg enligt denna lag ges i verksamhetsformerna daghemsverksamhet, fritidshemsverksamhet eller lekverksamhet. Daghemsverksamheten bedrivs i daghem, familjedaghem och gruppfamiljedaghem.

 

2 §

Målsättning

     Barnomsorg ska ha sin grund i barnets bästa, samhällets demokratiska värderingar, varje människas egenvärde samt rätt till frihet och integritet. Barnomsorg ska genom god omsorg, lekmöjligheter och pedagogisk verksamhet vara ett stöd för vårdnadshavarna i deras ansvar för barnens fostran och därigenom bidra till att alla flickor och pojkar får goda uppväxtvillkor. Barnomsorg ska bedrivas i nära samverkan med hemmet, ha barnets ålder och individuella behov som utgångspunkt samt därvid främja en allsidig fysisk, emotionell, social och kognitiv utveckling. För barnomsorg är viktiga värden omsorg om medmänniskor och jämställdhet mellan könen samt omsorg om naturen. Verksamhetsinnehållet i all barnomsorg ska kännetecknas av att den tillgodoser barnens behov av lek, trygga och varma människorelationer samt positiva erfarenheter som stärker självkänslan.

     Vid barnomsorg ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att varje barn ges gynnsamma förutsättningar för en god skolstart. All omsorg och pedagogik ska beakta barn i behov av särskilt stöd.

 

2 kap.
Verksamhetsformer

 

3 §

Daghemsverksamhet

     Daghemsverksamhet erbjuder omsorg, lekmöjligheter och pedagogisk verksamhet för barn under skolåldern. Daghemsverksamhet bedrivs i familjedaghem, gruppfamiljedaghem och daghem varvid

     1) familjedaghem bedrivs av minst en familjedagvårdare och omfattar högst sex barn, varvid barn under tre år räknas som 1,5 barn,

     2) gruppfamiljedaghem bedrivs av två familjedagvårdare och omfattar högst åtta barn, samt

     3) daghem bedrivs av i 9 § fastslagen personal och omfattar nio eller flera barn.

     Kommunen kan tillåta

     1) överinskrivning så att fler barn kan finns inskrivna i en daghemsverksamhet än vad som följer av bestämmelserna i 1 mom. 1 – 3 punkt om det inte under någon tid under dagen medför en övertalighet samt

     2) övertalighet tillfälligt av tvingande skäl, så att det per månad under tre enstaka dagar eller tre dagar i följd kan finns fler barn i en daghemsverksamhet än vad som följer av bestämmelserna i 1 mom.

 

4 §

Specialbarnomsorg i daghemsverksamhet

     I daghemsverksamhet ska specialbarnomsorg erbjuda behövliga specialpedagogiska åtgärder till barn i behov av särskilt stöd.

     Med barn i behov av särskilt stöd avses barn som har svårigheter på grund av medfödd eller senare uppkommen fysisk, psykisk, social eller emotionell funktionsnedsättning, eller som utan individuella stödåtgärder löper risk att drabbas av sådan.

     Behovet av specialbarnomsorg ska utredas av kommunen på begäran av vårdnadshavare eller personal i daghemsverksamhet. Kommunen beslutar med vårdnadshavares samtycke om specialbarnomsorg.

 

5 §

Förundervisning i daghem

     I daghem ska förundervisning erbjudas, som en pedagogisk verksamhet vilken ska stödja barns allsidiga utveckling och beredskap för fortsatt lärande i skolan, på de grunder som landskapsregeringen givit i ett program för förundervisning som avses i 25 §. För förundervisningens planering och genomförande ansvarar en barnträdgårdslärare. Förundervisningen kan integreras i den dagliga verksamheten i daghemmet.

 

6 §

Fritidshemsverksamhet

     Fritidshemsverksamhet ska dagtid under skoldagar erbjuda omsorg och en meningsfull fritid för barn och ungdom som avses i 18 §. Fritidshemsverksamhet kan bedrivas i daghem, fritidshem, familjedaghem eller specialfritidshem.

 

7 §

Lekverksamhet

     Lekverksamhet under ledning och uppsikt av personal kan erbjudas barn som inte har börjat skolan lekmöjligheter utomhus eller inomhus. Lekverksamhet erbjuds under 10 - 15 timmar per vecka.

 

3 kap.
Verksamhetsgrunder

 

8 §

Behörighetskrav för personal i barnomsorgen

     Personal i daghem och fritidshem ska ha avslutat utbildning vid en läroinrättning och därvid förvärvat en lämplig utbildning för sina arbetsuppgifter som

     1) föreståndare med ansvar för personalledning, administration och pedagogisk ledning,

     2) barnträdgårdslärare med pedagogiska uppgifter,

     3) barnskötare med omsorgs- och fostransuppgifter,

     4) fritidspedagog med pedagogiska ledningsuppgifter,

     5) specialbarnträdgårdslärare med specialpedagogiska uppgifter för barn i behov av särskilt stöd och som

     6) assistent med uppgift att stöda barn i behov av särskilt stöd.

     Personal i familjedaghem och gruppfamiljedaghem ska ha för sina arbetsuppgifter lämplig utbildning.

     Landskapsregeringen beslutar i landskapsförordning närmare om i 1 och 2 mom. avsedda behörighetskrav.

     Landskapsregeringen kan av särskilda skäl bevilja dispens från de behörighetskrav som avses i 1 – 3 mom.

     Om det för en uppgift som avses i 1 eller 2 mom. inte är möjligt att anställa en person som uppfyller behörighetskraven, kan kommunen för uppgiften för högst två år i sänder anställa en person som på grundval av studier har för uppgiften nödvändiga kunskaper samt för uppgiften lämpliga arbetslivserfarenheter.

     I landskapslagen (2004:3) om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som ska arbeta med barn finns bestämmelser med krav på ett kontrollförfarande som ska göra arbetsgivare medvetna om eventuell brottslig bakgrund hos dem som ska arbeta med personer som är under 18 år.

 

9 §

Verksamheternas personaldimensionering

     Personaldimensioneringen i varje barnomsorgsverksamhet ska vara tillräcklig med hänsyn till barnens antal, ålder, vårdtid och behov av särskilt stöd. Om det inte finns särskild personalresurs för ett barn i behov av särskilt stöd ska detta beaktas vid personaldimensioneringen. Personal i daghem ska ha i 8 § avsedd avslutat gymnasialstadieutbildning eller högskoleutbildning, varvid minst var tredje anställd ska ha avslutad högskoleutbildning.

     Om det i ett daghem finns

     1) barn som är under tre år ska det för dem finnas minst en personal per fyra barn eller finns

     2) barn som är tre år eller äldre ska det för dem finnas minst en personal per sju barn.

     Om barn i daghem indelas i grupper ska för varje grupp finnas minst en personal som har i 8 § avsedd avslutat högskoleutbildning med lämplig pedagogisk inriktning.

     Om i daghem samtliga barn i en grupp är tre år eller äldre i halvtidsomsorg ska det per 13 barn finnas minst en personal med i 8 § avsedd avslutat högskoleutbildning med lämplig pedagogisk inriktning.

     I ett fritidshem ska finnas minst en personal per 13 barn.

 

10 §

Inomhusutrymmen

     Barnomsorg ska bedrivas i lokaler som är lämpliga med hänsyn till barnens ålder, vårdtid och verksamhetens natur. Barnens antal ska anpassas till lokalernas storlek. I lokalerna ska finnas tillgång till pedagogisk utrustning och lekutrustning samt annan utrustning som behövs i verksamheten.

     Ett daghems inomhusutrymmen ska omfatta minst 10 kvadratmeter rumsyta per barn, varav

     1) barnytan, den yta som är avsedd för barn, ska vara minst 6 kvadratmeter per barn som är tre år eller äldre och minst 8 kvadratmeter per barn som är under tre år samt

     2) personalytan, den yta som är avsedd för personal, ska vara tillräcklig och omfatta minst 3,5 kvadratmeter per barn om daghemmet har färre än 60 platser för barn.

     Landskapsregeringen kan i enskilda fall, för verksamheter som inrättas i utrymmen som inte särskilt har byggts för ändamålet, medge undantag från i denna paragraf angivna krav på lokalers yta, om lokalerna bedöms vara lämpliga med beaktande av kraven i 1 mom.

 

11 §

Utomhusområden

     I anslutning till daghem ska finnas ett utomhusområde för barnens aktiviteter med tillgång till utrustning som främjar leken. Ett daghems utomhusområde bör till storlek och utformning ge tillräckligt utrymme för flera barns eller barngruppers samtidiga lekar, ge personalen goda möjligheter till uppsikt samt genom goda rutiner och säkerhetsåtgärder vara tryggt att vistas på.

 

12 §

Språk

     Svenska är verksamhetsspråk inom barnomsorgen. Svenska är verksamhetsspråk även inom barnomsorg som kommunen ordnar genom att köpa barnomsorgstjänster av annan huvudman. Verksamheterna ska stöda barn med annat modersmål än svenska, och ge alla barn en god grund för sin kulturella och språkliga identitet.

 

13 §

Tystnadsplikt

     Den som är anställd hos kommunen, medlem av ett kommunalt organ eller verksam vid ett enskilt daghem får inte informera en utomstående om vad denne vid skötseln av uppgifter som rör barnomsorgsverksamhet har fått veta om personliga eller ekonomiska omständigheter som rör ett barn eller medlemmar av barnets familj utan samtycke av den berörda personen, eller om den berörda personen inte själv kan bedöma innebörden av samtycket, dennes vårdnadshavare.

     Anställda inom kommunens barnomsorg får utan hinder av 1 mom. och vad som i övrigt bestäms om tystnadsplikt lämna uppgifter till varandra samt till organ inom kommunens eller landskapets förvaltning, om uppgifterna är nödvändiga för att ett barns barnomsorg och skolgång ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Vad som är stadgat i 1 mom. hindrar inte heller att uppgifter lämnas till den som på tjänstens vägnar har rätt att få kännedom om saken.

     I enlighet med landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen finns en anmälningsskyldighet till ansvarigt kommunalt organ, för såväl förtroendevalda som anställda vilka i sin uppgift fått vetskap om ett barn vars behov av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller eget beteende, förutsätter att behovet av barnskydd utreds.

 

14 §

Kontakt med vårdnadshavare

     Inom all barnomsorg ska kontakter med vårdnadshavarna främjas och upprätthållas på det sätt som personal och vårdnadshavare överenskommer. Formerna för samverkan ska redovisas i varje gruppfamiljedaghems, daghems och fritidshems arbetsplan.

 

15 §

Arbetsplan

     Varje gruppfamiljedaghem, daghem och fritidshem ska göra en arbetsplan som beskriver genomförandet av

     1) barnomsorgens målsättning som avses i 2 §,

     2) sådana anvisningar som landskapsregeringens utfärdat i enlighet med 25 §,

     3) de delar av det program för förundervisning som avses i 25 § som är tillämpliga, samt

     4) de former för samverkan som avses i 14 §.

     Arbetsplanen ska godkännas av det organ som ansvarar för barnomsorgen i kommunen. Varje daghemsverksamhet och fritidshem ska informera vårdnadshavarna om innehållet i arbetsplanen.

 

4 kap.
Rätten till och ansökan om barnomsorg

 

16 §

Rättighetsgrund

     Efter att föräldrapenningsperioden har upphört har vårdnadshavare, i den omfattning som föreskrivs i detta kap., rätt till barnomsorg för sitt barn i sin hemkommun. Om vårdnadshavarna har olika hemkommun gäller rätten till barnomsorg i den kommun som är barnets hemkommun.

     Vårdnadshavare är barnets föräldrar eller den eller de personer som är juridiskt ansvariga med huvudansvar för ett barns vårdnad, och som avses i rikets lag angående vårdnad om barn och umgängesrätt (FFS 361/1983).

 

17 §

Rätt till daghemverksamhet

     Rätt till kommunal barnomsorg i daghemsverksamhet har vårdnadshavare för sitt barn i följande fall:

     1) Under 25 timmar per vecka för barn som har fyllt tre år till dess läroplikten börjar.

     2) Under den tid då vårdnadshavaren förvärvsarbetar, studerar eller är arbetssökande, till dess läroplikten börjar.

     3) Under den tid då moderskapspenning utbetalas, för i hushållet boende barn som är under tre år och som har en barnomsorgsplats.

     4) Under den tid då barnet har behov av särskilt stöd som avses i 4 § 2 mom., i den omfattning som bedöms vara lämpligt för barnet, till dess läroplikten börjar.

     5) Under den tid det är nödvändigt för barnet till följd av flerbarnsfödsel, funktionshinder eller sjukdom i familjen, eller andra liknande skäl.

     Med i 1 mom. avsedd tid då vårdnadshavaren

     1) förvärvsarbetar avses tid då vårdnadshavaren har beskattningsbar inkomst på grund av anställning eller egen näringsverksamhet,

     2) studerar avses tid då vårdnadshavaren är berättigad till studiestöd i enlighet med landskapslagen (2006:71) om studiestöd, eller annars genomgår utbildning som leder till examen eller genomgår kompletterings- eller vidareutbildning som främjar yrkesfärdigheten, och är

     3) arbetssökande avses tid då vårdnadshavaren är arbetslös arbetssökande i enlighet med bestämmelserna därom i landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

 

18 §

Rätt till fritidshemsverksamhet

     Rätt till kommunal barnomsorg under skoldagar i fritidshemsverksamhet har vårdnadshavare för sitt barn i följande fall:

     1) Under den tid barnet är i årskurs 1 och 2 vårdnadshavarna förvärvsarbetar, studerar eller är arbetssökande.

     2) Under den tid ett barn med elvaårig läroplikt fullgör sin läroplikt i enlighet med grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland.

     3) Under den tid en studerande på gymnasialstadienivå deltar i utbildning i enlighet med läroplan för yrkesträningsundervisning, med beaktande av den studerandes behov.

     4) Under den tid ett barn i behov av särskilt stöd bedöms vara i behov av fritidshemsverksamhet.

     Fritidshemsverksamhet kan i de fall som avses i 1 mom. 2 och 3 punkt enligt behov ordnas i ett för barnet eller den studerande anpassat specialfritidshem.

 

19 §

Rätt till förundervisning och specialbarnomsorg

     Vårdnadshavaren har rätt till kommunal daghemsverksamhet med förundervisning för sitt barn under minst 20 timmar per vecka under året innan barnet börjar i grundskolan eller får motsvarande undervisning på annat sätt.

     Vårdnadshavaren har rätt till specialbarnomsorg för sitt barn i den omfattning det finns ett behov av det.

 

20 §

Rätt till erbjudande om barnomsorgsplats inom viss tid

     Ansökan om barnomsorgsplats i daghem, gruppfamiljedaghem, familjedaghem eller fritidshemsverksamhet ska göras av vårdnadshavare.

     Efter att kommunen fått en ansökan om barnomsorg ska kommunen erbjuda barnomsorgsplats inom fyra månader, efter den tidpunkt från vilken barnomsorg önskas. Om ett barn behöver en barnomsorgsplats och behovet är brådskande, på grund av vårdnadshavarnas förvärvsarbete eller studier, ska vårdnadshavarna erbjudas en barnomsorgsplats inom två veckor efter att kommunen mottagit ansökan.

 

5 kap.
Barnomsorgsavgift

 

21 §

Familjebegreppet

     I denna lag inräknas i begreppet familj den eller de vårdnadshavare som lever samman med barnet. I familjen inräknas även den som vårdnadshavaren stadigvarande i äktenskap eller under äktenskapsliknande former har gemensamt hushåll med och som inte är barnets vårdnadshavare, i det fall barnet sammanlever med endast en vårdnadshavare. Dessutom inräknas de barn för vilka dessa är underhållsskyldiga om de bor i samma hushåll.

 

22 §

Avgift vid kommunal barnomsorg

     Kommunen ska, med beaktande av bestämmelserna i denna paragraf och bestämmelserna i 23 §, fastställa en taxa för de avgifter som barnets vårdnadshavare ska betala för barnomsorg.

     Som grund för beräkning av barnomsorgsavgifterna får läggas de inkomster som överskrider bruttoinkomstgränserna i tabellen nedan. Barnomsorgsavgift får inte tas ut för den familj som har en inkomst som uppgår till högst de belopp som anges i tabellen nedan.

 

Familjens storlek

(antal personer)

Inkomstgräns (euro/mån)

2

1 200

 

3

1 400

 

4

1 600

 

5

1 800

 

6

2 000

 

 

     Barnomsorgsavgiften för heltidsomsorg får vara högst 230 euro per barn och månad. Vid bestämmande av avgiften ska kommunen beakta familjens storlek.

     Som inkomst räknas

     1) den inkomst som barnet har,

     2) den inkomst som med barnet sammanlevande vårdnadshavare har samt

     3) i det fall barnet sammanlever med endast en vårdnadshavare, den inkomst som med vårdnadshavaren i stadigvarande, i äktenskap eller under äktenskapsliknande former i gemensamt hushåll har, men vilken inte är barnets vårdnadshavare.

     Barnomsorgsavgift ska inte uppbäras för den barnomsorg som vårdnadshavaren enligt 4 kap. har rätt till, under det år ett barn har beviljats uppskov med att inleda sin skolgång.

     Barnomsorgsavgift ska inte uppbäras för sådan del av barnomsorg som ges i habiliterande syfte enligt landskapslagen (1978:48) om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda.

 

23 §

Beaktande av inkomst vid fastställande av barnomsorgsavgift

     Vårdnadshavaren är skyldig att informera kommunen om familjens förvärvs- och kapitalinkomster. Med beaktande av detta fastställer kommunen årligen en barnomsorgsavgift. När avgiften fastställs ska verifierade omständigheter i inkomstsituationen beaktas. Om inkomsterna därefter varaktigt ändras med tio procentenheter eller mer ska uppgifter om detta ges till kommunen, som då ska fastställa en ny barnomsorgsavgift.

     Såsom i 1 mom. avgiftsgrundande inkomst betraktas inte

     1) barnbidrag,

     2) handikappbidrag, vårdbidrag och vårdbidrag för pensionstagare,

     3) barnförhöjning enligt folkpensionslagstiftningen,

     4) bostadsbidrag,

     5) sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas med stöd av olycksfallsförsäkring,

     6) stöd som betalas med anledning av fullgörande av tjänstgöring som avses i militärunderstödslagen (FFS 781/1993),

     7) studiestöd,

     8) stöd för deltagande i sysselsättningsfrämjande utbildning enligt landskapslagen (1988:39) om sysselsättningsfrämjande utbildning,

     9) ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (FFS 566/2005),

     10) sysselsättningsstöd enligt landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet,

     11) stipendier och andra understöd som utbetalas för studier, praktik eller annan behörighetshöjande verksamhet,

     12) stöd för närståendevård, samt

     13) stöd för vård av barn i hemmet.

     Såsom i 1 mom. avgiftsgrundande inkomst betraktas betalda underhållsbidrag för barn, periodiska underhåll till en tidigare make samt förmån som ska betalas i pengar och vilken i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller livstid (sytning).

     För fastställande av barnomsorgsavgiften kan kommunen begära att få för prövningen behövliga verifikat.

 

24 §

Avgift och rätt till ersättningsandel vid samhällsstödd enskild barnomsorg

     Barnomsorg som drivs som samhällsstödd enskild barnomsorg, ska fastställa en taxa för de avgifter barnets vårdnadshavare ska betala för den barnomsorg barnet utnyttjar. Taxan ska sändas till kommunen för kännedom.

     För ett barn som erhåller barnomsorg som drivs som samhällsstödd enskild barnomsorg, ska barnets hemkommun till huvudmannen, för sådan barnomsorg som vårdnadshavaren enligt 4 kap. har rätt för sitt barn, betala en ersättningsandel, vilken inte oskäligt avviker från vad motsvarande kommunal barnomsorgsplats kostar. En kommun kan om särskilda skäl föreligger beviljas rätt av landskapsregeringen att inte betala ut ersättningsandel till ett enskilt sådant daghem eller fritidshem.

     Ersättningsandelen till enskild barnomsorg ska justeras årligen utgående från kommunens senast fastställda bokslut. Ersättningsandelen till enskilda barnomsorgsverksamheter bestäms på följande sätt:

     1) Ersättningsandelen för heltidsomsorg för barn över tre år, men under skolåldern, är 90 procent av nettodriftskostnaderna för verksamheten beräknade på grund av kommunens nettodriftskostnader för likartad verksamhet, avseende varje barn för vilka verksamheten ansvarar för barnomsorg under årets alla månader. Nettodriftskostnaden är intäkterna minskade med driftskostnaderna. Driftskostnaderna är lön till personal, socialavgifter, pensioner, materialinköp, köp av övriga tjänster för den egna serviceproduktionen, hyror, interna utgifter, planmässiga avskrivningar på anläggningstillgångar samt kalkylerad ränta på anläggningstillgångar.

     2) Ersättningsandelen för heltidsomsorg för barn under tre år till en enskild barnomsorgsverksamhet är 175 procent av ersättningsandelen enligt punkt 1.

     3) Ersättningsandelen för halvtidsomsorg till en enskild barnomsorgsverksamhet är 60 procent av ersättningsandelen för heltidsomsorg som avses i punkt  1 och 2 ovan.

     I denna lag avses med

     1) heltidsomsorg barnomsorg som överstiger 5 timmar per dygn samt med

     2) halvtidsomsorg barnomsorg som uppgår till högst 5 timmar per dygn eller högst 25 timmar per vecka.

 

6 kap.
Ledning och ledningsansvar

 

25 §

Landskapsregeringens ledningsansvar

     Landskapsregeringen har ett övergripande ansvar för utveckling av barnomsorgen och utövar tillsyn över kommunernas tillämpning av denna lag.

     Landskapsregeringen beslutar om ett program för förundervisningen, som ska vara samordnat med grundskolans läroplan och i tillämpliga delar ligga till grund för all daghems- och fritidshemsverksamhet.

 

26 §

Kommunens ledningsansvar

     Kommunen ansvarar för att den kommunala barnomsorgen utövas i enlighet med denna lags bestämmelser och på de grunder som gäller enligt det program för förundervisningen som avses i 25 §, samt övervakar att samhällsstödd enskild barnomsorg i kommunen sköts i enlighet med dem.

     Om någon bedriver verksamhet under samhällsstödd enskild ledning utan att uppfylla de krav som ställs 28 § 1 mom., ska kommunen uppmana till rättelse inom en viss tid. Kommunen kan även tilldela huvudmannen för verksamheten en varning. Om rättelse inte sker inom den utsatta tiden kan kommunen förbjuda verksamheten.

 

27 §

Kommunens uppgifter

     I kommunen handhas barnomsorgen av en nämnd eller kommunstyrelsen i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Kommunen ska med beaktande av bestämmelserna i 2 §

     1) planera, genomföra, uppfölja och utvärdera barnomsorgsverksamheten,

     2) planera och erbjuda barnomsorg under de tider då vårdnadshavare behöver det i enlighet med vad som följer av bestämmelserna i 4 kap. samt ska

     3) i mån av möjlighet erbjuda daghemsverksamhet i den form som vårdnadshavare önskar.

     Kommunen kan ordna barnomsorg i samarbete med andra kommuner eller genom att köpa barnomsorgstjänster av annan.

 

28 §

Barnomsorg driven som samhällsstödd enskild barnomsorg

     Den som erbjuder samhällsstödd enskild daghems- eller fritidshemsverksamhet mot ersättning ska ha ansökt och godkänts för detta av förläggningskommunen innan verksamheten inleds. En fysisk eller juridisk person som av förläggningskommunen godkänts såsom huvudman har rätt till kommunalt samhällsstöd av kommunen för att driva verksamheten, om den uppfyller de krav som följer av 2, 4, 5, 8 – 15 och 19 §§ denna lag. Ett godkännande utfärdas för den som är huvudman för verksamheten och meddelas för viss tid eller tills vidare. En fysisk eller juridisk person ska godkännas som huvudman om det inte finns synnerliga skäl för avslag. Med förläggningskommun avses i denna lag den kommun i vilken barnomsorgsverksamhet bedrivs.

     Huvudmannen för en samhällsstödd enskild barnomsorg beslutar om antagande av barn samt om avgifter i enlighet med 24 §.

     Varje verksamhetsställe under enskild ledning ska ledas av en föreståndare, som svarar för att utrymmen, verksamhetsinnehåll och organisation uppfyller lagstadgade krav.

 

29 §

Privat barnomsorg

     I enlighet med bestämmelserna i landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård är rikets lag om tillsyn över privat socialservice (FFS 1996/603) tillämplig i landskapet.

 

7 kap.
Särskilda bestämmelser

 

30 §

Landskapsandel

     På verksamhet som ordnas i enlighet med denna lag tillämpas landskapslagen (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården.

 

31 §

Rättelseyrkande och överklagande

     I ärende som ett kommunalt organ beslutat om enligt denna lag kan rättelse begäras eller överklagan göras i enlighet med bestämmelserna om rättelseyrkande och kommunalbesvär i 15 kap. kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland.

 

32 §

Förseelse mot bestämmelserna om utövande av barnomsorg

     Den som trots varning bedriver samhällsstödd enskild barnomsorg i strid med bestämmelserna i 2, 4, 5, 8 – 15 och 19 §§ denna lag, ska för förseelse mot bestämmelserna om utövande av barnomsorg dömas till böter.

 

33 §

Brott mot tystnadsplikt

     Den som bryter mot tystnadsplikten i 13 § ska för brott mot tystnadsplikt dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är att anse som grovt dömes dock till böter eller till fängelse i högst ett år.

 

8 kap.
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

 

 

34 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den

     Landskapsregeringen kan i enskilda fall, för verksamheter som bedrivs i befintliga lokaler, medge undantag från i 10 § angivna krav på lokalers yta. Ansökan om sådant undantag ska lämnas till landskapsregeringen senast inom ett år efter lagens ikraftträdande.

     Genom ikraftträdandet av denna lag upphävs barnomsorgslagen (1997:14) för landskapet Åland. Åtgärder som verkställigheten av denna lag kräver får vidtas innan lagen träder i kraft.

 

__________________

 


2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 2b § 1 punkt och 2f § 1 punkt sådana de lyder i landskapslagen 2003/79, samt

     fogas till 2a § landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård en ny 4 punkt som följer:

 

 

2a §

     Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården ska enligt denna lag äga tillämpning i landskapet till den del bestämmelserna gäller socialvården. Lagens bestämmelser gäller i landskapet med följande avvikelser:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     4) Bestämmelserna i lagens 7a och 10a §§ om avgifter för barndagvård tillämpas inte. Bestämmelser om barnomsorgsavgift finns i barnomsorgslagen (0000:00) för landskapet Åland.

 

2b §

     De allmänna bestämmelserna i 1 kap. lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården gäller i landskapet med följande avvikelser:

     1) Begreppet socialvård omfattar sådan barnomsorg som avses i barnomsorgslagen (0000:00) för landskapet Åland.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

2f §

     Bestämmelserna i lagen om tillsyn över privat socialservice gäller i landskapet med följande avvikelser:

     1) Lagen ska inte tillämpas på socialservice som landskapet producerar, verksamhet i samhällsstödd enskild barnomsorg som avses i 24, 26 och 28 §§ barnomsorgslagen för landskapet Åland eller sådan familjevård som avses i 25 § socialvårdslagen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 


3.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 5 § landskapslagen tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 5 § 1 och 2 punkt landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen som följer:

 

5 §

Särskilda avvikelser

     Vid tillämpningen av barnskyddslagen ska även i denna paragraf angivna avvikelser iakttas i landskapet:

     1) Hänvisningen i 9 § 1 mom. i barnskyddslagen till den förskoleundervisning, grundläggande utbildning och påbyggnadsundervisning samt förberedande undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning (FFS 628/1998) ska i landskapet avse den förundervisning som avses i barnomsorgslagen (0000:00) för landskapet Åland och den grundskoleundervisning som avses i grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland.

     2) Hänvisningen i 9 § 2 mom. i barnskyddslagen till den utbildningsanordnare som avses i 7 och 8 §§ i lagen om grundläggande utbildning ska i landskapet avse huvudmannen för ett enskilt daghem enligt 28 § barnomsorgslagen för landskapet Åland och huvudmannen för den ersättande skolan enligt 7 kapitlet i grundskolelagen för landskapet Åland.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 


4.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 2 § 1 mom. 3 punkt landskapslagen (2004:3) om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn samt

     ersätts i lagen ordet ”landskapsstyrelsen” med ”landskapsregeringen” som följer:

 

2 §

Tillämpningsområde

     Denna lag tillämpas inom sektorerna socialvård, undervisning och ungdomsarbete samt idrott. Lagen tillämpas på dem som ska utföra arbete som varaktigt och i väsentlig grad består i att utan vårdnadshavarens närvaro ta hand om, fostra, undervisa eller på annat sätt arbeta i personlig kontakt med personer under 18 år. I lagen avsett arbete kan utföras

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     3) inom privat socialservice enligt lagen om tillsyn över privat socialservice (FFS 603/1996), i barnomsorg driven som samhällsstödd enskild barnomsorg enligt barnomsorgslagen (0000:00) för landskapet Åland eller som familjevård enligt socialvårdslagen (FFS 710/1982).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

 

Mariehamn den 4 februari 2010

 

 

L a n t r å d

 

 

Viveka Eriksson

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Katrin Sjögren

 


Bilagor

 

Bilaga - utkast till landskapsförordning om behörighetskrav

 

L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G
om behörighetskrav för personal anställd i daghem och fritidshem

 

     Med stöd av 8 § barnomsorgslagen (0000:00) för landskapet Åland stadgas som följer:

 

1 §

Behörighetskrav för personal i daghem och fritidshem

     Behörighetskrav för personal i daghem och fritidshem är de som anges i följande tabell.

 

Uppgifter

Behörighetskrav

Föreståndare

med ansvar för personalledning, administration och pedagogisk ledning.

Avslutad utbildning vid högskola som motsvarar minst tre års heltidsstudier med lämplig pedagogisk inriktning, samt praktiska erfarenheter av omsorg och fostran av barn.

Barnträdgårdslärare

med pedagogiska uppgifter.

Avslutad utbildning vid högskola som motsvarar minst tre års heltidsstudier med lämplig pedagogisk inriktning.

Barnskötare

med omsorgs- och fostransuppgifter.

Avslutad utbildning som motsvarar gymnasialstadienivå, med minst tre års heltidsstudier med inriktning på barn och ungdom.

Fritidspedagog

med pedagogiska ledningsuppgifter.

Avslutad utbildning vid högskola som motsvarar minst tre års heltidsstudier med lämplig pedagogisk inriktning.

Specialbarnträdgårdslärare

med specialpedagogiska uppgifter för barn i behov av särskilt stöd.

Avslutad utbildning vid högskola som motsvarar minst tre och ett halvt års heltidsstudier med lämplig pedagogisk inriktning, i vilken ingår minst ett års heltidsstudier med inriktning på uppgifter inom specialundervisning.

Assistent

med uppgift att stöda barn i behov av särskilt stöd.

För uppgiften lämplig utbildning och erfarenhet.

 

2 §

Behörighetskrav för personal i familjedaghem och gruppfamiljedaghem

     Behörighetskrav för personal i familjedaghem och gruppfamiljedaghem är yrkesexamen för familjedagvårdare eller annan lämplig utbildning.

__________________

 

     Denna förordning träder i kraft den


Bilaga - utkast till ändrad landskapsförordning om socialvårdslagstiftning

 

L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G
om ändring av 1 § landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård

 

     Med stöd av 5 § 1 mom. landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård samt 3a § landskapslagen (1978:48) om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, sådan den lyder i landskapslagen 1995/102 ändras 1 § inledningsstycket landskapsförordningen (1995:103) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård som följer:

 

1 §

     Med de avvikelser som anges i denna förordning och som följer av landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, landskapslagen (1978:48) om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda och barnomsorgslagen (0000:00) för landskapet Åland ska följande författningar tillämpas i landskapet Åland:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

 

     Denna förordning träder i kraft den

__________________

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställlning nr 12/2009-2010