Framställning 13/2006-2007

		FRAMSTÄLLNING nr 13/2006-2007
		Datum
		2007-03-22
	Till Ålands lagting

Gymnasieutbildning

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att landskapets gymnasieutbildning skall organiseras inom en enda skolförvaltning såsom Ålands gymnasieskola, istället för som nu inom sju olika skolor. Den utbildning som ges på gymnasienivå skall vara mer flexibel inför arbetsmarknadens krav och individernas önskemål. Inom nuvarande struktur med sju gymnasieskolor är det svårt att ytterligare utveckla en samverkan på gymnasienivån. Det finns stor enighet om att en samordning av gymnasieskolan i en organisation ökar de studerandes valmöjligheter och stärker förmågan att ge nationellt och internationellt konkurrenskraftiga utbildningar. Utan den målinriktning och resurssamordning som kan skapas inom en större organisation bedöms risken påtaglig för en eftersläpning och stagnation i kvalitet och kvalitetsutveckling av utbildningsinnehåll. Ålands gymnasieskola föreslås bli en självständig förvaltningsmyndighet med stort ansvar för att ordna sin inre verksamhet. Grunden för detta föreslås vara att Ålands gymnasieskola inom sina ekonomiska ramar och lagstiftningsramar skall vara mål- och resultatstyrd. Förslaget är ägnat att stärka gymnasieutbildningen och främja en fortsatt utveckling av kunskapssamhället. Som nu föreslås kommuner, registrerade samfund och stiftelser kunna ges tillstånd att ordna utbildning på gymnasienivå, vid sidan av landskapets gymnasieskola.

__________________

 

 

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Allmänt 3

1.2 Tidigare utredningar, beaktade i framställningsarbetet 3

1.3 Struktur-07. 5

2. Nuvarande organisation. 5

3. Landskapsregeringens förslag. 8

4. Förslagets verkningar 15

5. Ärendets beredning. 21

Detaljmotivering. 22

Landskapslag om gymnasieutbildning. 22

Lagtext 34

L A N D S K A P S L A G om gymnasieutbildning. 34

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Allmänt

 

Bestämmelser om utbildning på gymnasienivå finns i landskapslagen (1997:52) om utbildning på gymnasialstadienivå (nedan kallad gymnasielagen). I landskapsförordningen (2006:69) om utbildning på gymnasialstadienivå anges vilka skolor som omfattas av gymnasielagen. Dessa är Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands lyceum, Ålands naturbruksskola, Ålands sjömansskola, Ålands vårdinstitut samt Ålands yrkesskola. Bestämmelser om läroavtalsutbildning finns i landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning och i landskapsförordningen (1998:61) om läroavtalsutbildning, och ordnas av Ålands läroavtalscenter. Lärcentret Navigare utvecklar och stöder skolornas nätbaserade utbildning. All utbildning som ges vid nuvarande gymnasialstadieskolor benämns i dessa motiv vara gymnasieutbildning som ges vid gymnasieskolor.

     Landskapet har lagstiftningsbehörighet i fråga om under landskapsregeringen lydande myndigheter och inrättningar, i fråga om undervisning samt i fråga om studie- och yrkesvägledning. Således omfattande hela undervisningsväsendet inräknat gymnasieutbildningen. En studerande i landskapet är dock beroende av att den utbildning som ges i landskapet uppfyller de krav på kunskap och skicklighet som ställs för att få en yrkeskompetens som erkänns utanför landskapet, eller för att bli antagen till en utbildning på universitet och högskolor utanför landskapet. Följaktligen finns det med detta sammanhängande begränsningar beträffande hur utbildning utformas. Landskapet har i vissa fall kunnat försäkra sig om att åländsk utbildning uppfyller sådana krav, genom att ha träffat särskilda avtal med berörda utbildningsanordnare. Avseende möjligheter att antas till skolor med högre utbildning i riket finns särskilda bestämmelser som rör avläggande av studentexamen i landskapet.

     Enligt en formulering i EG-fördragets inledning är medlemsländerna fast beslutna att främja utvecklingen av högsta möjliga kunskapsnivå för sina folk genom en bred tillgång till utbildning och kontinuerlig fortbildning. I fördraget beskrivs gemenskapens mål vara att utveckla den europeiska dimensionen inom utbildningen särskilt genom undervisning i och spridning av medlemsländernas språk. Där nämns bl.a. att gemenskapen skall främja rörligheten för studerande och lärare och verka för ömsesidigt erkännande av examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis, främja samarbetet mellan skolor samt främja samarbetet med tredje land. I dessa avseenden finns möjligheter för gemenskapen att vidta stimulansåtgärder, anta rekommendationer och lagstifta. Avseende gemenskapslagstiftningen kan främst nämnas beslutet 85/368/EEG om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG, direktivet 89/48/EEG om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier samt direktiv 92/51/EEG om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG. En viktig gemenskapslag är direktivet 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer.

 

1.2 Tidigare utredningar, beaktade i framställningsarbetet

 

Frågan om gymnasieutbildningens organisation och administration har diskuterats under lång tid. Frågorna har kretsat kring behov av att i en mer flexibel och resurseffektiv organisation öka studerandes valmöjligheter samt konkurrensmöjligheter med en hög utbildningskvalitet. Redan år 1992 tillsattes av landskapsstyrelsen en kommitté ”utbildning 2000” som året därpå lämnade ett slutbetänkande (ÅUS 1993:7). Kommitténs förslag kan kortfattat beskrivas vara att en paraplyorganisation (Ålands gymnasieskola), ledd av en förvaltningschef, skulle samordna gemensamma strukturfrågor avseende ekonomi, personal och fastigheter för de sju skolorna.

     Kommitténs rapport ”utbildning 2000” bidrog till att landskapsstyrelsen i december 1993 tillsatte en utvecklingsgrupp bestående av rektorerna och tjänstemän vid utbildnings- och kulturavdelningen, med uppdrag att utveckla befintliga utbildningsstrukturer och utbildningsutbud samt att ge förslag till samordning. Utvecklingsgruppen avgav sin rapport ”Utbildning i samarbete (UIS)” i maj 1994 (ÅUS 1994:5). Utvecklingsgruppens rapport genomsyrades av en samarbetstanke vilken också framgår i de dokument som utarbetades med betänkandet som grund, dvs. i läroplansgrunder och nuvarande gymnasielag. I gällande lag betonas vikten av samarbete mellan skolorna för att uppnå kvalitet och flexibilitet i genomförandet av undervisningen.

     För att uppnå en enhetlighet och samordning i fastighetsanvändningen gav landskapsstyrelsen år 2000 konsulterna Ingemar och Ingrid Mattsson i uppdrag att göra en inventering av gymnasieskolans fastigheter och skolutrymmen avseende nyttjandegrad, samordningsmöjligheter samt kommande renoverings- och utrymmesbehov. Konsulterna föreslog i sin rapport ”Utbildning för framtiden på Åland, Rapport om gymnasialstadiets skolfastigheter” som utkom i mars 2001 förutom direkta investeringsåtgärder, att det skapas en övergripande samordning för utbildningen på gymnasienivå under ledning av en gymnasiechef. En gemensam ledning är nödvändig då det gäller utbud av utbildningar, utvecklingsinsatser och för utnyttjande av resurser. Rapporten ledde inte till en ökad samordningsgrad i användningen av landskapets fastigheter.

     Bildandet av Högskolan på Åland vid årsskiftet den 1 januari 2003 fick stor betydelse för det ökade behovet av en samordning av gymnasieskolorna och utbildningsstrukturen på gymnasienivå. I samband med bildande av högskolan flyttades tre utbildningsprogram in i högskolan från tre av landskapets gymnasieskolor. Det innebar att Ålands handelsläroverks, Ålands hotell- och restaurangskolas samt Ålands vårdinstituts utbildningsmässiga och personella resurser minskades. Landskapsregeringen skrev i sin framställning till lagtinget nr 17/2001-2002 om ny högskolelagstiftning, att behovet av en översyn och anpassning av tjänstesituationen på gymnasialstadiet kommer att uppstå som en konsekvens av att Högskolan på Åland bildas.

     Rektorsgruppen påtalade i sin promemoria ”Utbildning i framtiden” som gavs till landskapsregeringen i april 2003 behovet av en grundläggande förändring av utbildningsstrukturen för att öka flexibiliteten och nyttjandegraden, och därigenom uppnå vissa inbesparingar. Rektorsgruppen föreslog att det skulle tillsättas en parlamentarisk sakkunnigkommitté för att studera hur den åländska utbildningen på gymnasiet kan anpassas till nya nordiska utbildningsstrukturer så att både pedagogiska och ekonomiska vinster uppnås.

     Det ledde till att landskapsregeringen tillsatte en kommitté i januari 2004. Kommittén leddes av den utbildningsansvarige regeringsledamoten. Kommittén lämnade en lägesrapport i januari 2005 med huvudförslaget att nuvarande sju gymnasieskolor skulle sammanslås till en resultatenhet för att möjliggöra ett samarbete mellan utbildningarna.

     Helt oberoende av övriga förslag inlämnades i februari 2005 ett slutbetänkande avseende läroavtalsutbildningens framtida organisation och regelverk av den s.k. läroavtalskommittén. Kommittén föreslog att läroavtalsutbildningen som är en operativ verksamhet lyfts ut från landskapsregeringens allmänna förvaltning och organiseras enligt modell av landskapets skolor. Kommittén föreslog vidare att även andra fastställda läroplansgrunder än de som fastställts av landskapsregeringen skall kunna användas som grund för utbildningen samt att en företagare bör kunna få läroavtalsutbildning i sitt eget företag.

     En vuxenutbildningskommitté med uppgift att klarlägga vuxenutbildningens nuläge, status, roll och ansvar beräknas lämna sin slutrapport under våren 2007.

 

1.3 Struktur-07

 

Reformarbetet gällande gymnasieutbildningen krävde en fortsättning. Landskapsregeringen tillsatte den 8 mars 2005 kommittén Struktur-07 med uppgift att utforma en gemensam organisation för utbildningen på gymnasialstadienivå i landskapet. I enlighet med landskapsregeringens handlingsprogram från januari 2005 skulle kommittén utreda och ge förslag till hur all utbildning på gymnasienivå kan sammanföras i en organisation. Det grundläggande syftet var att ge studerande ökad valfrihet och möjlighet till högskolestudier samt att ge lärarna förbättrade arbetsvillkor.

     Kommittén överlämnade den 22 juni 2006 sitt slutliga förslag (Struktur-07, ÅUS 2006:2) till gymnasieutbildningens framtida organisation i landskapet, och föreslog att landskapets gymnasieskolor skulle samlas i en enda organisation; Ålands gymnasieskola. Förslaget har likheter med utbildning 2000, men redovisar mer analys och detaljerade lösningar. En gemensam organisation konstaterades underlätta för en högkvalitativ yrkesutbildning såväl som allmänbildande utbildning, och ett ännu mer utvecklat samarbete med arbetslivet och dess organisationer. Det konstaterades också vara ägnat att öka samarbetet och optimera samutnyttjandet av resurser, fastigheter och lärarkrafter, att ge de studerande ett mer likvärdigt bemötande samt möjligheter att få tillgång till skolans samlade kompetenser och utbildningsutbud. I en sådan skola skulle finnas en gemensam förvaltning av personalfrågor, ekonomi, fastighetsskötsel, informationsteknik, skolhälsovård, studerandeantagning, kvalitetssäkring, information och marknadsföring. Kommittén föreslog dessutom att vuxenutbildning skulle ordnas inom Ålands gymnasieskola och att de som idag arbetar vid lärcentret Navigare och Ålands läroavtalscenter skulle ingå i myndighetsorganisationen. Slutligen föreslog kommittén att ett arbete med att ändra organisationen skulle inledas under år 2007 och vara genomfört år 2009.

 

2. Nuvarande organisation

 

Gymnasieutbildningen i landskapet är organiserad i sju skolor nämligen Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands lyceum, Ålands naturbruksskola, Ålands sjömansskola, Ålands vårdinstitut samt Ålands yrkesskola. Varje skola har en ledning och en förvaltningsorganisation. Årligen utexamineras omkring 350 studerande. ÅSUB har i ett meddelande (Utbildning 2007:1) sammanställt närmare uppgifter om avlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år 2006. Hösten 2006 hade ovannämnda skolor sammanlagt 1 226 studerande och omkring 260 anställda, varav knappt 150 tillhörde undervisningspersonalen.

     ÅSUB har i meddelanden (Utbildning 2004:1 respektive 2006:4) sammanställt uppgifter om lärare och studerande. Någon motsvarande sammanställning för övrig berörd personal finns tyvärr inte. Vid berörda skolor och inrättningar finns dock sammanlagt drygt 100 personer sysselsatta med annat än undervisning såsom med personalärenden, datorstöd, ekonomi, kansli, städning, bespisning, studerandevård och fastighetsskötsel. Vid lärcentret Navigare och Ålands läroavtalscenter finns dessutom fyra tjänster fördelat på tre anställda, (en anställd sköter en tjänst på 60 procent och en annan tjänst på 40 procent). Hösten 2006 fanns knappt 150 lärare i landskapets gymnasieskolor, varav drygt 60 procent var ordinarie anställda och innehade lektorstjänster, och knappt 30 procent var läsårsanställda timlärare. Timlärare är anställda i huvudsyssla eller bisyssla i någon av skolorna. Samma lärare kan ha sin huvudsyssla i en skola och bisyssla i annan skola. En timlärare i huvudsyssla har arbetsuppgifter motsvarande en heltidsanställd lärare. Av gymnasielärarna undervisar 42 procent i kärnämnen och allmänna ämnen.

     Även om läraryrket enligt ÅSUB generellt är kvinnodominerat (två tredjedelar var kvinnor i den samlade lärarkåren våren 2005) så var fördelningen mellan män och kvinnor på gymnasienivå jämn, men med skillnader inom olika undervisningsämnen. Lärarna i gymnasieskolorna har åldersmässigt en förskjutning mot högre åldersgrupper. Av den undervisande personalen har 25 procent fyllt 55 år. Då ytterligare 20 procent har fyllt 50 år innebär detta att nästan hälften av lärarkåren är över 50 år. Lärarnas genomsnittsålder var något högre bland lektorer jämfört med bland timlärarna. Drygt 70 procent av lärarna hade formell behörighet.

     De genomsnittliga kostnaderna per studerande på gymnasienivå har (ÅSUB rapport 2000:11) beräknats vara generellt högre än i omkringliggande regioner. Kostnaderna varierar dock betydligt mellan gymnasieskolorna, bl.a. beroende på antal studerande i förhållande till krav på lärarkompetenser, lokaler, hjälpmedel och utrusning. Bakgrunden till detta är mångfasetterad men rör främst det att utbildning ges i små grupper, att utrymmen i liten omfattning samnyttjas samt att studerande i landskapet ges jämförelsevis goda studiesociala förmåner och får en hög andel lärarledd undervisning per studievecka. ÅSUB konstaterade att skolornas största utgiftspost är undervisningskostnaderna, som främst avser lärarlöner, samt lokalkostnader och kostnader för de studiesociala förmånerna. Kostnader för de studiesociala förmånerna avser främst utgifter för skolskjutsning, skolmat och studiebostäder. Lokalkostnaderna består främst av utgifter för vaktmästare och städpersonal samt för hyror och uppvärmning.

     Nedan följer en översiktlig sammanställning av de anställda i olika tjänsteförhållanden i berörda organisationer och verksamhetsdelar. De tillfälligt anställda timlärare och som har minst 16 undervisningstimmar per vecka under läsåret räknas som anställda i huvudsyssla. Övriga timlärare räknas ha bisyssla (jfr ovan i detta avsnitt). Då sammanställningen i huvudsak rör antalet anställda, torde antalet årsarbetskrafter (heltid) generellt vara något lägre än det antal anställda som redovisas.

 

Ålands handelsläroverk

 

Vid Ålands handelsläroverk (www.handels.ax) ges utbildning med inriktning mot företagsekonomi. Hösten 2006 fanns där 91 studerande fördelade på ungdoms- och vuxenutbildning inom handel och administration. Skolan hade 19 anställda varav

-          10 inrättade tjänster (1 rektor, 7 lektorer, 1 dataansvarig samt 1 ekonom),

-          1 tillfällig tjänst (kanslisttjänst på 60 %),

-          3 anställda i arbetsavtalsförhållande (3 städare),

-          2 timlärare i huvudsyssla

-          3 timlärare i bisyssla.

 

Ålands hotell- och restaurangskola

 

Vid Ålands hotell- och restaurangskola (www.ahrs.ax) ges utbildning inom hotell, konferens, restaurang och bagerinäringarna. Höstterminen 2006 fanns där 99 studerade fördelade på olika utbildningar. Skolan hade 28 anställda varav

-          14 inrättade tjänster (1 rektor, 1 IT-handledare, 2 lektorer i allmänna ämnen, 7 lektorer i yrkesämnen, 1 kurator, 1 ekonom samt 1 städare),

-          7 anställda i arbetsavtalsförhållande (1 fastighetsskötare, 1 kanslist/bibliotekarie på 60 %, 1 tvätt- och linneföreståndare, 1 köksbiträde samt 3 städare),

-          3 timlärare i huvudsyssla samt

-          4 timlärare i bisyssla.

 

Ålands lyceum

 

Vid Ålands Lyceum (www.lyceum.ax) ges en studieförberedande allmän utbildning. Höstterminen 2006 fanns där 464 studerande fördelade på fyra alternativa inriktningar. Skolan hade 60 anställda varav

-          37 inrättade tjänster (1 rektor, 1 IT-handledare, 25 lektorer, 2 studiehandledare, 1 psykolog, 1 skolekonom, 1 kanslist, 1 kosthållsföreståndare, 1 vaktmästare och 3 städare),

-          13 anställda i arbetsavtalsförhållande (2 fastighetsskötare, 1 kock, 5 städare, 1 kokerska samt 4 köksbiträden av vilka en på 78,4 % och en på 65,4 %),

-          7 timlärare i huvudsyssla samt

-          3 timlärare i bisyssla.

 

Ålands naturbruksskola

 

Vid Ålands naturbruksskola (www.naturbruksskolan.ax) ges utbildning inom lantbruk och hästhållning. Höstterminen 2006 fanns där 41 studerande fördelade på olika utbildningar. Skolan hade 19 anställda varav

-          6 inrättade tjänster (1 rektor, 4 lektorer i yrkesämnen och 1 skolekonom),

-          8 anställda i arbetsavtalsförhållande (1 gårdskarl, 1 föreståndare/kock, 1 kock, 1 köksbiträde på 57,5 %, 3 städare samt 1 elevhemsföreståndare på 66 % under 9,5 månader),

-          1 timlärare i huvudsyssla samt

-          2 timlärare i bisyssla.

 

     Dessutom finns i anslutning till skolan 2 tjänster vid skoljordbruket Jomala Gård, nämligen 1 inrättad tjänst som driftsledare samt 1 i arbetsavtalsförhållande som lantarbetare.

 

Ålands sjömansskola

 

Vid Ålands sjömansskola (www.sjomansskolan.ax) ges utbildning för arbete inom sjöfartsnäringen såsom däcks- och maskinreparatör, fartygselektriker, vaktmaskinmästare, vaktstyrman, kock och servitör. Höstterminen 2006 fanns där 137 studerande fördelade på olika utbildningar. Skolan hade 41 anställda varav

-          29 inrättade tjänster (1 rektor, 1 studiehandledare, 1 speciallärare, 1 lektor i nautiska ämnen, 1 lektor i el-tekniska ämnen, 0,5 assistent, 2 lektorer i språk, 1 lektor i idrott och hälsa, 1 lektor i matematik, 1 lektor i samhällskunskap, 11 lektorer i yrkesämnen, 1 lektor i arbetsämnen, 1 kurator, 1 ekonom, 1 driftstekniker, 3 städare samt 0,5 internatsföreståndare),

-          6 anställda i arbetsavtalsförhållande (1 kock, 1 kock på 88,9 %, 1 köksbiträde på 88,9 %, 2 elevhemsövervakare på deltid samt 1 städare på 79 %)

-          3 timlärare i huvudsyssla samt

-          1 timlärare i bisyssla.

 

     Dessutom finns i anslutning till skolan 2 anställda i arbetsavtalsförhållande för skolfartyget m/s Michael Sars, nämligen 1 fartygsmästare och 1 motorman.

 

Ålands vårdinstitut

 

Vid Ålands vårdinstitut (www.avi.ax) ges utbildning inom social- och hälsovård med examen som närvårdare. Höstterminen 2006 fanns där 114 studerande fördelade på olika utbildningar. Skolan hade 19 anställda varav

-          10 inrättade tjänster (1 rektor, 6 lektorer i yrkesämnen, 1 lektor i matematik, 1 lektor i språk samt 1 ekonom),

-          2 tillfälliga tjänster (1 dataansvarig på 80 % och 1 kanslist på 55,2 %),

-          2 anställda i arbetsavtalsförhållande (1 gårdskarl/vaktmästare och 1 städare),

-          2 timlärare i huvudsyssla samt

-          3 timlärare i bisyssla.

 

Ålands yrkesskola

 

Vid Ålands yrkesskola (www.ay.ax) ges utbildning inom byggteknik, fordons- och transportteknik, el- och datateknik, media och kommunikation, hotell- och restaurang, frisör, samhälleliga och sociala ämnen, verkstads- och produktionsteknik samt yrkesträning. Höstterminen 2006 fanns där 285 studerande fördelade på olika utbildningar. Skolan hade 70 anställda varav

-          46 inrättade tjänster (1 rektor, 1 speciallärare, 11 lektorer i allmänna ämnen, 14 lektorer i yrkesämnen, 1 studiehandledare, 1 dataansvarig, 1 centrallagerföreståndare, 1 föreståndare/kokerska, 1 kokerska, 2 köksbiträden, 6 städare, 1 tvätteri- och linneförrådsföreståndare, 1 ekonomichef, 1 kanslist/kassör, 1 kanslist, 1 fastighetsskötare samt 1 vaktmästare)

-          3 tillfälliga tjänster (3 assistentlärare) samt

-          1 anställd i arbetsavtalsförhållande (1 städare)

-          16 timlärare i huvudsyssla

-          4 timlärare i bisyssla.

 

Ålands läroavtalscenter

 

Ålands läroavtalscenter (www.laroavtal.ax) ordnar läroavtalsutbildning, som är en arbetsplatsförlagd praktisk utbildning varvad med teoretiska studier. Vid ingången av höstterminen 2006 fanns 88 pågående läroavtal. Läroavtal är ett tidsbundet arbetsavtal mellan en lärling och en arbetsgivare. Utbildningen ordnas både som grundläggande utbildning och som tilläggsutbildning för ungdomar och vuxna.

     Ålands läroavtalscenter är en del av landskapsförvaltningen som leds och samordnas av en av landskapsregeringen tillsatt lärlingsnämnd. Föredragande för och sekreterare i nämnden är en av landskapsregeringen utsedd tjänsteman. Vid Ålands läroavtalscenter finns en tjänst som verksamhetsledare samt en tillfällig tjänst som planerare (60 %).

 

Lärcentret Navigare

 

Lärcentret Navigare’s (www.navigare.ax) uppgift är att för skolorna utveckla och ansvara för en datanätplattform för nätbaserade lärande. Till detta hör att stöda och inspirera arbetssätt med informationsteknik samt att i samverkan med skolorna förmedla distansutbildning till studerande.

     Lärcentret Navigare är en del av landskapsförvaltningens utbildnings- och kulturavdelnings vuxenutbildningsenhet. Där finns en tillfällig tjänst som verksamhetsledare samt en tillfällig tjänst som planerare (40 %).

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

Allmänt

 

Förslagen i denna framställning överensstämmer i allt väsentligt med de förslag som lämnats av kommittén Struktur-07.

     Gymnasieutbildningens betydelse understryks av att cirka 95 procent av dem som slutför grundskolan går direkt vidare till gymnasiestudier. Landskapsregeringen bedömer att gymnasieutbildningens betydelse fortsatt kommer att vara stor. Dock måste utbildningsstrukturen med sju gymnasieskolor ses över, för att på sikt resurseffektivt fortsatt kunna erbjuda studerande ett brett utbildningsutbud och en hög utbildningskvalitet. En fortgående globalisering för med sig krav på lokala ekonomier och strukturer. Det blir allt viktigare med utbildningssystem som kan klara förändringar i kunskapskrav och krav som rör livslångt lärande.

     Antalet unga studerande bedöms minska till följd av åldersstrukturförändringar i befolkningen. Trots att vuxnas behov av gymnasieutbildning och utbildning på gymnasienivå bedöms öka ytterligare, så väntas antalet studerande totalt i gymnasieskolan minska med cirka 17 procent från nuvarande drygt 1 200 till omkring 1 000 studerande. För att möta detta och öka de studerandes valmöjligheter, möjligheter till högskolestudier eller andra eftergymnasiala studier samt för att lärare och övrig skolpersonal på sikt skall ha goda arbetsvillkor, ser landskapsregeringen en större organisatorisk samordning av gymnasieutbildningen som nödvändig.

 

                                                                      Källa: ÅSUB

 

     En viktig fråga som sammanhänger med detta rör kostnader och samverkansfördelar. Nuvarande ordning med sju olika gymnasieskoleorganisationer har inte varit ägnad att gynna en praktisk och handgriplig samverkan mellan skolorna. Om nuvarande gymnasieutbildning organiseras under en förvaltning finns goda förutsättningar att samordna verksamheter och möta framtiden med ett mer effektivt resursnyttjande, vilket är ägnat att komma de studerande till godo. Landskapsregeringen bedömer att en sådan organisation bättre kan möta fortgående ändringar i utbildningsbehov och efterfrågan. I en större skola finns bättre förutsättningar till att bibehålla ett brett utbildningsutbud, skapa utvecklingsprojekt, tillgodose specialintressen samt att samla studerande från olika studieområden till samarbete.

 

Ålands gymnasieskola

 

Landskapsregeringen föreslår att en samordning sker av gymnasieskolornas ledning, förvaltning samt resurser i en enda mål- och resultatstyrd myndighet. En sådan organisation blir bättre ägnad att hantera de krav på ökad flexibilitet som gymnasieutbildningen står inför och att därför med givna resurser bl.a. kunna erbjuda en än mer individualiserad utbildning.

     Utöver de sju skolorna skulle i Ålands gymnasieskola också ingå de personella resurser och de funktioner som idag finns vid lärcentret Navigare och Ålands läroavtalscenter. Enligt detta förslag regleras för dessa gemensamma frågor om en gemensam skola och förvaltning och därvid frågor om personal, ekonomi, fastighetsskötsel, informationsteknik, skolhälsovård, studerandeantagning, kvalitetssäkring, information och marknadsföring.

 

Mål- och resultatstyrning

 

Landskapsregeringen föreslår att Ålands gymnasieskola skall vara mål- och resultatstyrd. Liksom vid regelstyrning är syftet med mål- och resultatstyrning att påverka förståelse, vilja och förmåga att genomföra de arbetsuppgifter som leder till såväl kortsiktiga som långsiktiga verksamhetsmål. Mål- och resultatstyrning innebär fastställande av en mål- och resultatplan (mål- och resultatavtal), med målbeskrivningar för verksamhetsplanering och budgetering, fastställande av budget efter analys och dialog, uppföljning av utfall efter periodiskt informationsinhämtande samt slutligen en resultatanalys av uppnådda resultat i förhållande till mål. Målen kan vara avgränsade i olika mätbara parametrar såsom tid, antal osv. Sådana parametrar bör avse önskade pedagogiska och andra effekter av gymnasieskolans arbete, inom legala och ekonomiska ramar. Dvs. avse mål som landskapet fastställer som önskade effekter för studerande och samhälle, till skillnad från verksamhetsmål utan relation till effekter.

     Resultatanalys är i grunden en systematisk bearbetning av sammanställd information om slutprestationer från en verksamhetsperiod, utformad för att bättre förstå vad som har gjorts och effekterna av detta. Metodiskt skiljs på uppföljning och utvärdering. Uppföljning sker periodiskt med hjälp av lättillgänglig information och data, i syfte att kunna ingripa korrigerande. Utvärdering är mer riktad, analytisk och djupgående.

     Underlagen för landskapsregeringens resultatanalys och styrning kommer i huvudsak att utgöras av budgetunderlag, delårsrapporter, årsredovisning och rapporter om resultat och effekter av särskilda uppdrag.

     Avsikten med mål- och resultatstyrningen är att åstadkomma både bättre styrning och ökad effektivitet genom klarare rollfördelning mellan politik och förvaltning. Den politiska styrningen i enskildheter skulle minska, istället betonas vad skolan förväntas genomföra (målen). Gymnasieskolan skulle få en frihet att besluta om hur de sålunda angivna målen skall nås.

     Avsikten är också att vart tredje år genomföra en grundlig mål- och resultatplaneprocess. Med en treårig mål- och resultatplan blir planeringen mer långsiktig vid genomförande av utbildningspolitiken än vad som är fallet idag. Mål- och resultatplanen kan följaktligen inte utformas så detaljerad att den inte ger flexibilitet i verksamheten. Därför föreslås att en årlig precisering görs i landskapsbudgeten, vilken föregåtts av en dialog mellan landskapsregeringen och gymnasieskolan för det följande verksamhetsåret. Resultaten av dialogen blir en överenskommelse om preliminära mål för följande år, vilka skrivs in i landskapsregeringens budgetförslag. Resultatmålen klarläggs vid årsskiftet när lagtinget har behandlat landskapsregeringens budgetförslag och de ekonomiska utgångspunkterna är klara. I en mål- och resultatplan för en sammanhållen organisation kan också belysas områden där samordningsfördelar kan hemföras, såsom i en fastighets- och investeringsplan. Effektmål skulle exempelvis kunna avse möjligheter att ta emot kategorier av studerande såsom vuxna, funktionshindrade eller distansstuderande. Mål kan också avse frågor om hur väl skolan tar tillvara kunskaper och synpunkter från studerande, lärare och annan personal, i utbildningsfrågor är studerandes och lärares påverkansmöjligheter särskilt viktiga.

 

Branschråd

 

Landskapsregeringen föreslår att särskilda branschråd skapas, ägnade att vara naturliga kontaktytor mellan branscher och skolan. I ett branschråd ingår representanter för näringsliv, lärare och studerande. Branschråden kan ta initiativ i läroplansfrågor och ansvarar för frågor som rör yrkesprov. Avseende yrkesprov kan branschrådens roll beskrivas bli att planera dem och tillse att de är ändamålsenliga samt att de uppfyller grundläggande krav. En viktig del av detta är att utse dem som praktiskt genomför provtillfällena.

     Branschråden ges offentliga förvaltningsuppgifter med självständigt utövande av myndighet. Branschråden skall inom skollagstiftningens ramar ansvara för viktiga myndighetsfunktioner. Det kan i detta sammanhang noteras att enligt 124 § grundlagen kan sådana offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter endast genom lag eller med stöd av lag (medelbar offentlig förvaltning), om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna och det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning.

 

Yrkesprov

 

Landskapsregeringen föreslår att yrkesprov införs som en ny del av den grundläggande yrkesutbildningen och bedömningen av de studerandes yrkeskunnande under studiernas gång. Yrkesproven skall bedömas av lärare och företrädare för arbetslivet vilka utses av ett branschråd. Ett yrkesprov är en arbetssituation eller en arbetsprocess som skolan och arbetslivet gemensamt planerar, genomför och bedömer. Under yrkesproven kan de studerande, genom praktiska arbetsuppgifter i så autentiska arbetssituationer som möjligt, visa hur väl de har tillägnat sig den yrkesskicklighet som krävs i arbetslivet och som fastställs i målen för den grundläggande yrkesutbildningen. Det kan ske på en arbetsplats, i skolan eller på någon annan plats som skolan väljer.

     Yrkesproven avläggs för samtliga studiehelheter inom de grundläggande yrkesstudierna, utom när det gäller allmänna ämnen eller valbara studier. Skolan kan besluta att yrkesprov avläggs inom de valbara studierna om dessa är yrkesinriktade.

     Syftet med yrkesproven är att förbättra och säkra kvaliteten på yrkesutbildningen, utveckla kontakterna med arbetslivet, effektivera övergången från utbildning till arbetsliv och förenhetliga bedömningen av de studerande. Representanterna för arbetslivet deltar i bedömningen och ser till att de studerandes yrkesskicklighet motsvarar de krav som arbetslivet ställer på utbildad arbetskraft inom branschen. Därmed ges arbetslivets representanter möjlighet att påverka läroplanens innehåll, utbildningens upplägg och hur den förverkligas. Skolan får med hjälp av yrkesproven en bild av hur yrkesutbildningen motsvarar arbetslivets krav och kvalitet samtidigt som skolan får en återkoppling på hur undervisningen och läroplanen fungerar.

 

Läroavtalsutbildning och vuxenutbildning

 

Arbete med vuxenutbildning blir ett prioriterat område i Ålands gymnasieskola. Vuxenutbildningen skall utformas för att möta behovet av livslångt lärande och utmaningar som kunskapssamhället och den ökade mobiliteten innebär. Vuxenutbildningen skall främja utvecklingen av ett tillgängligt och flexibelt utbildningsutbud som fyller näringslivets och de enskilda individernas behov. Utbildningen skall kunna genomföras i flexibla former. För inflyttade skall skolan även ansvara för olika integrationsfrämjande utbildningsinsatser på gymnasienivå.

     I Ålands gymnasieskola skall utbildning vara öppen för alla inom ramar för s.k. livslångt lärande och samordnas under ledning av gymnasiechefen med bistånd av nödvändiga stabsfunktioner. Respektive ansvarsområde handhar ordnandet av den programvisa gymnasieutbildningen som riktas till en vuxen målgrupp samt skolans allmänbildande och yrkesspecifika utbildning på gymnasienivå. Landskapsregeringen föreslår att även nuvarande utbildning vid Ålands läroavtalscenter skall ingå i Ålands gymnasieskola. Landskapsregeringen anser att de läroavtalsstuderande som vill bör kunna avlägga en gymnasieexamen. Härigenom möts de behov av livslångt lärande och sådana utmaningar som kunskapssamhället och en ökande näringslivsmobilitet innebär. Landskapsregeringen avvaktar i dessa delar vuxenutbildningskommitténs slutrapport.

 

Fristående examina

 

Detta förslag till ny landskapslag om gymnasieutbildning innehåller inga bestämmelser om sådana yrkesinriktade utbildning som i rikslagstiftning benämns fristående examina. Såsom hittills avses denna utbildning kunna ordnas enligt avtal med berörda institutioner i riket, varvid rikets examenskommissioner även skulle ha ansvar för dem som utbildas i landskapet. Avtalen skall fortsätta att gälla, då Ålands gymnasieskola inträder i nuvarande gymnasieskolors ställe. Det kan noteras att branschråden inte berörs av frågor som rör fristående examina.

 

Skolhälsan

 

Landskapsregeringen menar att skolhälsovård och studerandevård bör samordnas som skolhälsan inom Ålands gymnasieskola. Till skolhälsan skulle då höra enskilda studerandes psykiska och fysiska hälsa såväl som frågor som allmänt drogförebyggande arbete och åtgärder som är ägnade att främja och upprätthålla en trygg och sund skolmiljö. (Jfr bl.a. det alkohol- och drogförebyggande program för landskapets skolor, som fastställdes av landskapsregeringen i februari 2006, 19 U30-16.2.2006.) I skolhälsan avses ingå de personalresurser som finns där nu, dvs. skolpsykolog, kuratorer och berörda skolhälsovårdare. Ytterligare personal kan knytas till verksamheten enligt behov och resurstilldelning. Skolhälsan skall ges möjligheter att ha en samordnad verksamhet i gemensamma lokaler, men bör också finnas tillgänglig och synlig vid skolans alla verksamhetsställen. En samordnad hälsovård främjar en ökad tillgänglighet till hälsovårdstjänster inom skolan som helhet.

 

Om rektorsledda ansvarsområden samt om lärare

 

Landskapsregeringen föreslår att Ålands gymnasieskola skall organiseras i olika ansvarsområden ledda av en rektor med pedagogiskt utvecklings- och ekonomiskt resultatansvar för verksamheten inom ansvarsområdet. Därutöver kan kanslier inrättas som fordras för att upprätthålla och utveckla service till lärare, studerande samt till allmänheten. Skolledningen organiserar arbetet inom skolan. Ledningsgruppen för Ålands gymnasieskola, den styrelse som tillsätts och särskilt gymnasiechefen skall detaljplanera skolans organisationsstruktur, beslutsprocesser och arbetssätt, så att detta finns på plats i god tid innan skolans verksamhet börjar. Till detta hör frågor om studerandes och personals påverkansmöjligheter.

     Avsikten är att rektor får personalansvar för de lärare, studiehandledare och kanslipersonal som huvudsakligen verkar inom ansvarsområdet, samt ansvar för att lärarna och de studerande medverkar i utvecklingen av utbildningen inom respektive ansvarsområde. Rektor skulle också kunna anställa tillfällig personal i samråd med gymnasiechefen.

     Lärarnas representation i ledningen skulle utöver via rektor kunna ske genom ett av lärarkåren valt lärarråd. Det är ändamålsenligt att företrädare för lärarrådet kan föra fram frågor och synpunkter till styrelsen och Ålands gymnasieskolas övriga centrala funktioner, samt kan fungera som en resurs för styrelsen i samband med mål- och resultatstyrningsprocessen. Skolledningen organiserar lärarkollegier och därunder lärarlag.

 

Om studerandeperspektivet

 

I gymnasieutbildningen skall de studerande uppnå goda grundkunskaper och en bred allmänbildning för yrkesutövning, företagande eller fortsatta studier. De studerande skall uppnå gedigna språkkunskaper, social och kommunikativ kompetens, beredskap för ett livslångt lärande samt förmåga att ta ansvar, självständigt utveckla och utöva ett yrke. Studerande skall också utveckla kunskaper i att arbeta i virtuella miljöer. Grunderna i företagande, ekonomi och skapande verksamhet ger verktyg för ett entreprenörsmässigt förhållningssätt och en handlingskompetens.

     Gymnasieutbildningen omfattar tre års heltidsstudier och avslutas med gymnasieexamen med angiven studie- eller yrkesinriktning. Eftersom studierna till gymnasieexamen är treåriga, medger de en allmän behörighet för vidare studier. För att i riket få tillträde till studier som leder till lägre eller högre högskolexamen i högskola eller universitet fordras bl.a. att examen har avlagts enligt studentexamensförordningen (FFS 1000/1994) eller att yrkesinriktad examen har avlagts som omfattar minst tre års studier (jfr universitetslagen FFS 1997/645). För tillträde till studier i yrkeshögskola fordras enligt yrkeshögskolelagen (FFS 2003/351) bl.a. avlagd eller fullgjort gymnasieutbildning, studentexamen eller yrkesinriktad grundexamen. Avvikelserna mellan landskapets och rikets gymnasieutbildningar har hittills inte varit så stora att det inneburit några större problem för sökande från landskapet till högre utbildning i riket. Ett undantag är den gymnasieexamen som idag kan avläggas vid Ålands lyceum. Landskapsregeringen avser att utforma läroplansgrunder, läroplaner för allmänna ämnen och kursplaner så, att den nya åländska gymnasieexamen med angiven yrkesinriktning skall motsvara en yrkesinriktad grundexamen i riket och sålunda fortsättningsvis kunna ge tillträde till fortsatta studier. Likaså avses att gymnasieexamen med studieinriktning skall ge möjligheter att delta i högre utbildning. Möjligheten att avlägga en finländsk studentexamen föreslås bibehållen. I Sverige består tillträdeskraven för högskolestudier dels av grundläggande behörighet, dels av särskild behörighet. De grundläggande kraven för tillträde till studier är lika för all högskoleutbildning och dessutom för viss annan eftergymnasial utbildning. Den särskilda behörigheten är områdesspecifik, därför avser landskapsregeringen att inom ramen för valbara ämnen ge de studerande inom den yrkesinriktade utbildningen möjlighet att läsa in ämnen för särskild behörighet. Såväl de nuvarande yrkesinriktade som de studieförberedande gymnasieutbildningarna ger tillträde till högskolestudier. Landskapsregeringen avser att så långt som möjligt beakta Sveriges tillträdeskrav då läroplansgrunder, läroplaner för allmänna ämnen och kursplaner fastställs för den nya gymnasieutbildningen.

     De studerande ges likvärdiga möjligheter att skapa en individuell profil genom att välja bland skolans valbara utbildningsutbud. Genom ett aktivt val i inledningsskedet av sin gymnasieutbildning kan en studerande dessutom välja att avlägga två examina.

     Det är viktigt att gymnasieskolan blir en trygg, kreativ och stimulerande arbetsmiljö samt att de studerande kan känna samhörighet oavsett val av inriktning. Skolan skall därför organisera sin verksamhet så att studerandes delaktighet i beslut möjliggörs. De studerande avses utgöra en studerandekår som representeras av ett valt studeranderåd. Skolledningen måste agera så att de kan åstadkomma detta. Studeranderådets uppgift blir att som stark och självständig påtryckare agera för de studerandes bästa och i vid mening tillvarata studerandefrågor i nära dialog med gymnasiechefen. Till skolans ansvar hör också att stödja initiativ till studerandeaktiviteter som är ägnade att stärka samhörigheten bland studerande i skolan. Ledningsgruppen för Ålands gymnasieskola, styrelsen och gymnasiechefen bör inför genomförandet av Ålands gymnasieskola beakta sådana frågor.

     För inflyttade skall skolan även ansvara för olika integrationsfrämjande utbildningsinsatser på gymnasienivå.

     Bestämmelser om grunder för beviljande av stöd till studerande finns i landskapslagen (2006:71) om studiestöd.

 

Påverkansmöjligheter

 

Landskapsregeringen delar den syn som på följande sätt uttryckts i Struktur-07-rapporten:

 

”Ålands gymnasieskola skall vara en trygg, kreativ och stimulerande arbetsplats där lärare, personal och studerande är delaktiga i utbildningens utformning. Ledningen har ett utvecklingsansvar för skolan som också tillgodoser personalen med relevant fortbildning. Studerandekåren är en stark och självständig påtryckare för de studerandes delaktighet i beslut som berör deras vardag och utbildning.”

 

Med det föreslagna regelverket ges Ålands gymnasieskola ett uppdrag att på bästa sätt garantera studerande och de olika personalgruppernas delaktighet och inflytande. Landskapet skulle således inte i detalj föreskriva hur det skall göras. Enligt landskapsregeringens mening skulle en sådan detaljstyrning kunna hindra en naturlig utveckling av former för delaktighet. En särskild förväntan finns rörande studerandes reella möjligheter att aktivt i dialog med skolan utveckla och förvalta en god sådan kultur. Strukturer för att föra fram frågor och delge sina synpunkter i beslutsprocesser fordras också för andra än studerande, således såväl för pedagogisk som för annan personal. Dessutom kan såväl studerande, lärare som övrig personal beredas närvaro- och yttranderätt vid styrelsemöten.

 

Fastighetsförvaltning

 

Nuvarande skolor har en välfungerande fastighetsskötsel med personal som är väl bekant med fastigheterna. Landskapsregeringen vill ta vara på dessa kunskaper och bedömer det inte vara ändamålsenligt att i grunden ändra personalens arbetsområden. Det kan dock nämnas att det inom landskapsregeringen pågår ett arbete med att utveckla fastighetsförvaltningen som helhet, och få en tydligare struktur med bättre framförhållning för underhåll och utveckling av landskapets fastigheter. Till stöd för detta skulle bl.a. finnas ett databaserat fastighetsförvaltningsprogram med underhålls- och investeringsplaner, systematisering av fastighetsuppgifter och dokumentation. Landskapsregeringen konstaterar att skapandet av Ålands gymnasieskola med en gemensam fastighetsförvaltning kan underlätta planering och skapa driftfördelar med bättre möjligheter till samnyttjande av gemensamma personella resurser, utan att därför skapa otydlighet i ansvaret för enskild fastighetsskötande personal. I detta sammanhang bör övervägas frågor om en ändamålsenlig fördelning av uppgifter mellan landskapsregeringen byggnadsbyrån och lokala myndigheter såsom Ålands gymnasieskola. Landskapsregeringen skall som ägare till skolans fastigheter ansvara för långtidsplanerat underhåll och övrig byggnadsteknisk planering. Skolan skall såsom hittills ansvara för daglig verksamhetsanknuten fastighetsdrift.

 

Ekonomiskt ansvar och ekonomiförvaltning

 

Ålands gymnasieskola kommer enligt lagförslaget att ha ett långtgående eget ekonomiskt ansvar för verksamheten, vilket innefattar planering, budgetering, verkställighet och uppföljning. Ansvaret för att Ålands gymnasieskolas budgetmedel används på ett korrekt sätt åligger därför i första hand de budgetansvariga vid Ålands gymnasieskola. I enlighet med god förvaltningssed är det därför av största vikt att skapa en väl fungerande ändamålsenlig och överskådlig ekonomisk uppföljning av verksamheten vid Ålands gymnasieskola.

     Ålands landskapsregerings ekonomiförvaltning, av vilken Ålands gymnasieskolas ekonomiförvaltning utgör en del, regleras i gällande finansförvaltningslag, och handhas därmed av landskapsregeringens finansavdelning.  Med ekonomiförvaltning avses i första hand upprätthållande av löne- och annan bokföring, redovisning, bokslut samt betalningsrörelse samt därtill hörande likviditetshantering.  Med detta följer även ett ansvar för upprätthållande och utveckling av de till ekonomiförvaltningen hörande tekniska systemen, samt normgivning, dvs. fastställande av och tolkning av budgeterings- och redovisningsprinciper.

     Beträffande systemutvecklingen pågår för närvarande ett utvecklingsprojekt, vars syfte och målsättning är införande av en elektronisk faktura- och dokumenthantering i landskapet. Avsikten är att med detta system skapa de bästa möjliga förutsättningarna för en kostnadseffektiv och rationell fakturahantering i landskapsförvaltningen. Slutmålet är att det skall finnas ett enda centralt fakturahanteringssystem i förvaltningen. Detta system är dock tänkt att bygga på en så decentraliserad hantering som det bara är möjligt med beaktande av ändamålsenlighet och praktisk genomförbarhet.

     Landskapsregeringen kommer så snart det är möjligt att utfärda närmare bestämmelser om hanteringen av Ålands gymnasieskolas ekonomiförvaltning. Målsättningen är att reglera denna på likartat sätt som för Högskolan på Åland.

 

4. Förslagets verkningar

 

För de studerande får samordningen i Ålands gymnasieskola omedelbara positiva effekter med en gymnasieexamen med angiven studie- eller yrkesinriktning och en större bredd i valbara kurser. En omedelbar följd blir också att de studerande utifrån sina behov behandlas lika avseende tillgång till studiehandledning, specialundervisning och handledning i datoranvändning i undervisningen. De studerande får också större möjligheter att genom egna val läsa ämnen som är intressanta eller som en studerande behöver för sina framtida studier.

     Ekonomiskt är förslaget ägnat att medföra en bättre resursanvändning, även om effekterna kan iakttas först efter några år.

 

Organisation

 

Landskapsregeringen har ett övergripande utbildningspolitiskt ansvar för all utbildning i landskapet och ansvarar för utbildningarnas examensgiltighet. Landskapsregeringen skall utöva sin allmänna lednings- utvecklings- och tillsynsuppgift genom styrdokument i form av förordning, läroplansgrunder och övriga anvisningar. Landskapsregeringen skall som huvudman för gymnasieskolan ta initiativ till nödvändiga reformer, lagändringar och utveckling av styrdokumenten så att en ändamålsenlig utveckling av gymnasieutbildningen och utbildningen på gymnasienivå sker kontinuerligt. Allmänt torde arbetsuppgifterna inom landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning utvecklas i riktning mot omvärldsbevakning, mål- och resultatstyrning, samt uppföljning och utvärdering av utbildning som bedrivs med stöd av lagen. En fullt genomförd och fungerande mål- och resultatstyrning kommer följaktligen att innebära väsentligt ändrade arbetssätt inom landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning. Ålands gymnasieskolas arbetssätt kommer i motsvarande mån att skilja sig från hur dagens gymnasieskolor arbetar gentemot landskapsregeringen. Hur skolans inre arbete skall vara planerat och organiserat är något som skolan själv inom givna ramar skall besluta om.

     Landskapsregeringen bedriver nuvarande utbildning på gymnasienivå inom sju skolor och Ålands läroavtalscenter. Lärcentret Navigare utgör en stödresurs inom informationsteknik och nätbaserat lärande för bl.a. landskapets gymnasieskolor. Ålands läroavtalscenter och Navigare ingår i landskapsregeringens allmänna förvaltning. Administration, ekonomihantering och informationsteknik handläggs inom varje skola. Alla dessa enheter och funktioner försvinner såsom sådana och organiseras istället inom Ålands gymnasieskola.

     Genom bildandet av Ålands gymnasieskola ersätts sju direktioner, lärlingsnämnden, ledningar och administrationer av en styrelse, en ledning och en administration. Ålands gymnasieskola skapar som en administrativt sammanhållen organisation förutsättningar för flexibilitet och samordning i fördelningen av uppgifter och resurser, med minskad dubblering i resursanvändning och personal som följd. Då dagens sju skolor sammanförs till en skola indelad i ansvarsområden under pedagogisk ledning av varsin rektor, blir en följd att antalet rektorstjänster också begränsas till fyra mot dagens sju. Förslaget förutsätter inrättandet av en tjänst som gymnasiechef samt en som ekonomi- och personalchef.

     Ordinarie personal i tjänsteförhållande eller tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande överförs eller förflyttas efter samtycke till Ålands gymnasieskola. Tillfällig personal överflyttas inte med automatik. Idag är 30 procent av undervisningspersonalen tillfälligt anställd (timlärare i huvudsyssla eller bisyssla). En närmare planering av kommande personalbehov och bemanning måste uppgöras i en bemanningsplan utgående ifrån skolans behov av personal. Bemanningsplanen utgör grund för det anställningsförfarande som skall ske i samband med inrättandet av Ålands gymnasieskola. Arbetet med detta måste inledas så snart som möjligt, och i god tid före lagens ikraftträdande. Landskapsregeringen utgår ifrån att huvuddelen av nuvarande personal kommer att kunna följa med in i den nya organisationen.

     Genomsnittsåldern bland personalen i landskapets skolor är hög vilket gör att ett generationsskifte beräknas ske inom femton år. Inom fem år beräknas cirka 10 procent av undervisningspersonalen och cirka 20 procent av den övriga personalen gå i pension. Ytterligare cirka 25 procent av lärarna väntas gå i pension inom tio år. Se följande diagram:

Åldersstruktur bland lärare i landskapets gymnasialstadieskolor år 2006                 kvinnor - män

 

 

Åldersstruktur bland övrig personal i landskapets gymnasialstadiesskolor år 2006                                           kvinnor - män

Källa: Lr’s utbildnings- och kulturavdelning

 

     Utgående från dessa förutsättningar bedömer landskapsregeringen att en ny organisation ger förutsättningar att omorganisera arbetsuppgifter på ett effektivt, flexibelt och rationellt sätt utan att personal tvingas avgå i samband med omorganiseringen. En viss övertalighet kan uppstå bland den tillfälligt anställda undervisningspersonalen eftersom undervisningsgrupper med förändrad sammansättning kommer att kunna skapas. Till följd av ovannämnda generationsväxling, kommer det dock sannolikt att krävas en nyrekrytering av lärare och annan personal redan inom några år.

     Beträffande övrig personal bedömer landskapsregeringen att det kan uppstå en viss övertalighet inom området för skolans datahantering, intranät samt ekonomi och kansli för att undvika dubblering i arbetsuppgifterna. Arbetsuppgifterna förväntas dock öka inom dessa områden när skolan övertar hanteringen av skoldatabasen från utbildnings- och kulturavdelningen och elevantagningssystemet från den nya myndigheten; arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten.

     Ålands gymnasieskola skall utgöra en egen myndighet underställd landskapsregeringen. Myndigheten skall inom ramen för godkänd budget och gällande mål- och resultatavtal fatta sina egna ekonomiska beslut, följa upp den interna budgetanvändningen, anställa personal och ingå nödvändiga avtal för den löpande verksamheten. Ålands gymnasieskola skall vara knuten till landskapsregeringens ekonomihanterings- och redovisningssystem samt tjänstekollektivavtalssystem. Ett införande av elektronisk fakturahantering förväntas påverka behovet av ekonomi- och kanslipersonal i Ålands gymnasieskola.

     Gymnasieskolan får i den kommande organisationen möjlighet att utnyttja skolans fastigheter och omdisponera utrymmen utgående från nya uppkomna behov inom verksamheten. Genom att skolan får tillgång till skolornas totala utrustnings- och fastighetsresurs förväntas behovet av nyinvesteringar i utrustning och allmänna fastighetsutrymmen minska.

     Ansvarsfördelningen mellan landskapsregering och Ålands gymnasieskola regleras i ett mål- och resultatavtal som för skolans del ingås av styrelsen. I mål- och resultatavtalet definieras utbildningens mål, vilka resultat skolan förväntas uppnå, dimensionering av utbildningsplatser och övriga grunder för skolans verksamhet. Rutiner måste utvecklas för dialog om mål, resultat och resurser. Förslaget möjliggör att utbildning på gymnasienivå även kan bedrivas av annan upprätthållare med landskapsregeringens tillstånd. En upprätthållare kan vid sidan av Ålands landskapsregering vara en kommun, en förening, en stiftelse eller ett bolag. Landskapsregeringen har ett utvecklings- och tillsynsansvar över den utbildning som bedrivs av annan upprätthållare och skall därigenom tillse att utbildningen fyller de krav som ställts i tillståndet.

 

Pedagogik

 

Ålands gymnasieskola ger såsom en organisation förutsättningar att tillgodose de höga krav som ställs på såväl utbildning och kvalitet som på resursanvändning. Det är av betydelse för samhällsutvecklingen att den åländska gymnasieutbildningen och annan utbildning på gymnasienivå erbjuder samma möjligheter till flexibla studier och studiealternativ som erbjuds i omkringliggande regioner.

     Ålands gymnasieskola skall genom sina samlade resurser kunna tillmötesgå studerandes behov av och önskemål om individuellt sammanställda studieprogram. Studerande skall erbjudas ett flexibelt utbildningsutbud, strukturerat i ändamålsensliga studiehelheter och valbara för samtliga studerande över gränserna för de olika ansvarsområdena. Undervisningens upplägg skall möjliggöra för en enskild studerande att avlägga flera examina. Landskapsregeringen har konstaterat en ökande efterfrågan på kombination av yrkesinriktad utbildning och allmänbildande utbildning. Inom all utbildning skall tidigare avklarade studier och kunnande tillgodoräknas och beaktas i upplägget av studerandes individuella studieprogram för att undvika att studier upprepas.

     Valbarhet och flexibla individuella studieprogram förutsätter en tillräckligt stor studerandevolym för att uppnå ekonomisk försvarbarhet. Så som tidigare har nämnts väntas antalet ungdomsstuderande minska med cirka 17 procent, från nuvarande drygt 1 200 till omkring 1 000 studerande år 2015. En samordning av undervisningsresurserna i Ålands gymnasieskola är en förutsättning för att ett tillräckligt brett utbildningsutbud skall kunna bibehållas.

     En gemensam läroplan i de obligatoriska allmänna ämnena för alla yrkesinriktade utbildningsprogram inom gymnasieutbildningen skapar nya möjligheter att skapa undervisningsgrupper mellan utbildningsprogram. Samtidigt kan utrymme skapas för realistiskt sammansatta undervisningsgrupper inom den valbara ramen både inom yrkesämnen och inom allmänbildande studier. Utgående från dessa bedömer landskapsregeringen att förslaget möjliggör en viss inbesparing inom undervisningen, särskilt när det gäller de gemensamma allmänna ämnena och valbara ämnena inom den grundläggande yrkesutbildningen.

 

Allmänna ämnen inom den
grundläggande yrkesutbildningen

 

1. Obligatoriska allmänna ämnen

 

2. Valbara allmänna ämnen från åk 1

      (Läroplan för den allmänbildande utbildningen)

 

 

  (omfattning)

 

 

 

2. Valbara allmänna ämnen från åk 1

 

 

 

 

 

                                                                                       1. Obligatoriska

                                                                                       allmänna ämnen

 

 

                   0                                                                2                                 3     (år)

 

1. Obligatoriska allmänna ämnen inom yrkesutbildningen

Landskapsregeringen avser att i läroplansgrunderna ange i målsättningen för de obligatoriska allmänna ämnena att de skall vara inriktade mot respektive yrkesområde.

 

2. Valbara allmänna ämnen inom yrkesutbildningen

Landskapsregeringen avser att i läroplansgrunderna ange att de studerande inom yrkesutbildningen skall ges möjlighet att inom den valbara ramen välja fördjupade allmänna ämnen enligt läroplanen för de allmänbildande ämnena.

 

Ekonomi

 

Förslaget är i sig ägnat att främja en än mer effektiv användning av offentliga medel. I landskapets budget för år 2007 har anslagits drygt 17,2 miljoner euro för de skolor och organ som avses ingå i Ålands gymnasieskola. Eftersom förslaget inte innehåller en omedelbar förändring i omfattning på skolans totala utbildningsutbud, torde det inte få någon omedelbar väsentlig ekonomisk verkan. På längre sikt skapar dock förslaget möjligheter att i tid omdisponera utbildningsstrukturerna och resurserna så att ett brett utbildningsutbud kan bibehållas och utvecklas inom givna kostnadsramar.

     Nuvarande ordning med olika budgetar och budgetförvaltningar har inte gynnat en effektiv budgetering samt en effektiv hantering och användning av de budgeterade medlen. Detta förutsätter beslut från lagtinget vid ett eventuellt budgetunderskott vid en enskild skola, trots att överskott kan återfinnas inom skolornas sammanlagda budget. Inom Ålands gymnasieskola kan en omfördelning ske inom ramen för skolans totala verksamhet.

     Kostnadsutvecklingen vid Ålands gymnasieskola är beroende av det framtida personalbehovet och kommande tjänstekollektivavtalsförhandlingar. Ett lyckat samgående i Ålands gymnasieskola underlättas av ett förenhetligat tjänstekollektivavtal. Idag har varje skola ett eget tjänstekollektivavtal med olika arbetstidssystem, undervisningsskyldighet och lönenivå. På initiativ av avtalsparterna tillsatte landskapsregeringen i januari 2006 en arbetsgrupp med uppgift att bereda ändringar som syftar till att förenhetliga, förenkla samt i övrigt utveckla tjänstekollektivavtalet för landskapets undervisningssektor. Arbetsgruppen avser att lämna sina förslag till ett nytt arbetstidssystem för Ålands gymnasieskola under våren 2007. Målsättningen är att ett nytt tjänstekollektivavtal skall vara förhandlat och färdigt att ta i bruk senast i samband med bildandet av Ålands gymnasieskola.

     En effektivitetsutveckling avseende medelsanvändning bedöms vara väsentlig i Ålands gymnasieskola. Vid en jämförelse med en oförändrad situation är dock omorganisationen ägnad att på sikt skapa god utbildningskvalitet med högre resurseffektivitet och fortsatt bredd i utbildningsutbudet. Sådana positiva effekter bör kunna iakttas under de kommande åren i samband med pensionsavgångar och genom att införa system där samordningsfördelar kan fås samt genom effektivare utnyttjande av skolans samlade utrustning och lokaler.

     En effektivitetsutveckling uppnås dessutom för skolans ekonomiska redovisning då landskapsregeringen inför ett elektroniskt fakturahanteringssystem. Förslaget till ett centralkansli med samlad administration och ekonomiförvaltning är ägnat att underlätta denna utveckling.

 

Studerandes rättssäkerhet

 

Landskapsregeringen konstaterar att lagförslaget stärker de studerandes rättssäkerhet. Detta rör frågor om transparens och förutsägbarhet, dvs. om möjligheterna att förutse och planera inom ramarna för en verksamhet som bygger på rättsregler. I detta fall handlar det i grunden om de kunskaper om gymnasieutbildningen och de gymnasieexamina som skolan kan förmedla. Det är viktigt att potentiella studerande och studerande förstår vilka möjligheter som öppnas eller stängs till fortsatta studier till följd av olika studieval. Med förslaget kan ges såväl en mer överskådlig som detaljerad information och orientering om utbildningsutbud, utbildningar samt examina. Förutsebarhet och därav följande möjligheter för studerande att planera sin utbildning och examen stärks av att viktiga bestämmelser beslutas på en högre hierarkisk nivå än tidigare. Det rör frågor om utbildning, ämnesfördelning och omfattning, bedömning och examina som med förslaget lyfts till lag eller till förordningsnivå. I det följande exemplifieras viktigare sådana frågor.

 

7 § Allmänbildande utbildning

Landskapsregeringen avser att i förordning besluta om de allmänna ämnena, fördelningen mellan olika ämnen och ämnesgrupper samt om examensbenämningar för gymnasieexamina med studieinriktning. Enligt gällande bestämmelser finns vissa av dessa frågor i läroplansgrunderna. Beslut om studieinriktningar inom den allmänbildande utbildningen beslutas nu av landskapsregeringen.

 

8 § Grundläggande yrkesutbildning

Landskapsregeringen avser att i förordning besluta om examensbenämningar, fördelningen mellan obligatoriska allmänna ämnen, yrkesämnen och valbara ämnen. Vidare beslutas i förordning om vilka ämnen som ingår i de obligatoriska allmänna ämnena. Enligt gällande bestämmelser finns examensbenämningar i skolornas reglementen, andra frågor finns i läroplansgrunderna eller ingår endast i läroplanerna.

 

9 § Kompletterings- och vidareutbildning

Landskapsregeringen avser att i förordning besluta om omfattningen av utbildningen samt om examensbenämningar för examen som avses i denna paragraf. Enligt förslaget fastställs målen och fördelningen mellan de yrkesspecifika ämnena och lärande i arbete i läroplansgrunderna. Övergripande mål och bestämmelser för denna utbildningsform saknas i nu gällande lag.

 

23 § Bedömningens syfte

En del av bestämmelserna i denna paragraf finns nu i gällande läroplansgrunder.

 

24 § Beslut om bedömning

Bestämmelserna om beslut om bedömning införs i lagen. I gällande lag finns inga bestämmelser om bedömning eller beslut om bedömning, alla frågor finns i läroplansgrunderna.

 

28 § Annan examen

Landskapsregeringen avser att i förordning kunna besluta om examen för sådan utbildning som avses i paragrafens 1 mom. En motsvarande bestämmelse finns inte i nuvarande regelverk.

 

42 § Skolhälsovård

Skolhälsovården har flyttats från reglementsnivå till lagnivå, vilket stärker de studerandes rätt till skolhälsovård.

 

46 - 49 § Disciplinära åtgärder

I lagen har förts in bestämmelser om disciplinära åtgärder, vilket är att se som viktigt studerande även ur ett rättsskyddsperspektiv.

 

Miljö

 

Förslaget bedöms inte få någon direkt verkan på miljön.

 

Jämställdhet

 

Bland såväl lärare som studerande på gymnasienivå är fördelningen män och kvinnor jämn, men där finns skillnader mellan skolor och undervisningsämnen. Bland 33 utexaminerade från Ålands sjömansskola år 2006 fanns 32 män, medan det bland 35 utexaminerade från Ålands vårdinstitut samma år fanns 33 kvinnor. (Jfr ÅSUB meddelandet utbildning 2007:1.) Förslaget bedöms dock inte få någon direkt verkan för jämställdheten mellan kvinnor och män.

 

5. Ärendets beredning

 

Beredningen av denna framställning inleddes i slutet av oktober 2006. Framställningens förslag är väsentligen en uppföljning av Struktur-07-kommitténs slutrapport. Struktur-07’s mellanrapport från den 8 februari 2006 genomgick ett remissförfarande där skolornas direktioner, lärare, övrig personal och studerande gavs tillfälle att lämna synpunkter på förslagen till en förändrad struktur för utbildningen. Kommittén besökte också skolorna och träffade direktionsmedlemmar, lärare, personal och studerande för diskussion av lämnade synpunkter i remissförfarandet. Medlemmar av Struktur-07-kommittén har dessutom informerat om sitt arbete och om syftet med det genom insändare och intervjuer i lokalpressen, samt genom deltagande i offentliga debatter. Kommittén hörde ett stort antal sakkunniga (jfr ÅUS 2006:02).

     I beredningen av denna framställning har styrgruppen, ledningsgruppen och referensgruppen för Ålands gymnasieskola deltagit och gett sina synpunkter på utkast till lagtext. Grupperna är tillsatta av landskapsregeringen med uppdrag att utveckla utbildningen med olika uppgiftsområden.

     Styrgruppen för Ålands gymnasieskola har som uppgift att leda, styra och följa upp processen inom utvecklingsprojektet Ålands gymnasieskola. Styrgruppen leds av den ansvariga regeringsledamoten.

     Ledningsgruppen för Ålands gymnasieskola har som huvudsaklig uppgift att planera och förbereda genomförandet av reformen. Ledningsgruppen består av rektorer för berörda skolor, verksamhetsledarna för Navigare och Ålands läroavtalscenter. Arbetet leds av en projektledare.

     Referensgruppen för Ålands gymnasieskola har som huvuduppgift att utarbeta förslag i gemensamma ärenden mellan landskapsregeringen och Ålands gymnasieskola. Referensgruppen består av tjänstemän vid utbildnings- och kulturavdelningen.

     Ett utkast till denna framställning var på remiss under tiden från den 8 februari till och med den 7 mars 2007. Ett trettiotal organisationer lämnade i tjugosju remissvar synpunkter på förslaget. Utöver i förslaget berörda skolor, med studerande, personalgrupper och direktioner samt inrättningar har synpunkter lämnats av Högskolan på Åland, Vuxenutbildningskommittén, Handikapprådet, Ålands ungdomsråd, Ålands arbetskrafts- och studieservicemyndighet, Mariehamns stads skolnämnd, Föglö kommuns skolnämnd, Kökars kommuns skolnämnd, Mariehamns stads medborgarinstitut (Medis), Akava-Åland r.f. (inkl. Ålands lärarförening r.f.), TCÅ r.f. (inkl. Ålands fackskollärare r.f.), FOA-Å, FFC:s lokalorganisation på Åland, Finlands maskinbefälsförbund, Ålands fraktfartygsförening, Ålands redarförening, Ålands företagarförening r.f., Ålands handelskammare, Ålands köpmannaförening r.f. samt Ålands handikappförbund r.f. Synpunkter har avsett såväl allmänna frågor som detaljfrågor. De flesta remissorgan har omfattat förslaget att en samordning sker i Ålands gymnasieskola. De detaljsynpunkter som lämnats har bl.a. avsett frågor om mål- och resultatstyrning, ekonomi, fastighetsförvaltning, rättssäkerhet, skolhälsa samt utformning av Ålands gymnasieskolas förvaltningsorganisation. Dessa synpunkter har beaktats i den fortsatta beredningen och haft stor betydelse för utformningen av denna framställning.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om gymnasieutbildning

 

1 kap. Allmänna bestämmelser

 

1 § Lagens tillämpningsområde. Lagen gäller all utbildning som ges på gymnasienivå, oavsett utbildningsanordnare. Även om andra kan ges tillstånd till det (jfr 4 §) finns tills vidare ingen annan utbildningsanordnare än landskapsregeringen. Tillsynen är kopplad till lagens tillämpningsområde genom att den avser hur lagen och med stöd av lagen gällande bestämmelser iakttas. Landskapsregeringen har som högsta förvaltningsmyndighet ett tillsynsansvar och måste dessutom följa resursanvändning samt i övrigt vad som sker inom skolväsendet, ävensom upprätthålla en styr- och beställarkompetens. Landskapsregeringen har också ett övergripande utbildningspolitiskt ansvar och initiativmöjlighet i frågor som rör utbildning och examen.

 

2 § Gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå. Lagen omfattar utbildningar som tidigare getts med stöd av gymnasielagen och avser gymnasieutbildning som ges till unga såväl som vuxna.

     Den tidigare utbildningsformen studieförberedande utbildning med yrkesprofil utgår, men dess särart garanteras genom att de studerande oberoende av inriktning ges möjligheter att avlägga flera examina.

     Med allmänbildande gymnasieutbildning avses i denna lag vad som tidigare har benämnts studieförberedande utbildning, som lett till studentexamen eller gymnasieexamen och som ordnats vid Ålands lyceum.

     Med grundläggande yrkesutbildning avses i denna lag den yrkesinriktade utbildning som lett till en examen på gymnasienivå inom ett angivet yrkesområde. Den yrkesinriktade utbildningen har ordnats i landskapets yrkesutbildande gymnasieskolor eller som läroavtal.

     Annan utbildning på gymnasienivå avser utbildning där undervisningens innehåll är uppbyggd utgående ifrån att den studerande har erhållit en examen från en utbildning som följer efter grundskolan. Även i tidigare lagstiftning har annan utbildning på gymnasienivå bedrivits med avsikt att fördjupa eller bredda en kompetens eller för att uppnå en viss certifierad yrkesbehöriget. Annan utbildning har även innefattat olika typer av kursverksamhet.

 

3 § Utbildningens allmänna mål. Till lagen fogas här en ”målparagraf”. Denna paragraf överensstämmer i huvudsak med kommitténs förslag. I grunden skall gymnasieutbildning och examina vara tillgänglig för alla samt ha en internationellt hög kvalitet. Gymnasieskolan skall utmärkas av en strävan att utveckla en förmåga att svara mot mål och riktlinjer. Härvid skall verksamheten fortlöpande följas upp, analyseras och värderas såväl internt som vid landskapsregeringen.

 

4 § Utbildningsanordnare. Med begreppet utbildningsanordnare avses i grunden skolans ägare. Utöver den gymnasieutbildning som landskapet ger vid Ålands gymnasieskola kan också andra ge utbildning på gymnasienivå, dvs. vara utbildningsanordnare. Det mest grundläggande kravet rör rättskapacitet. Med detta avses att utbildningsanordnaren skall vara en juridisk person som kan ha fordringar och skulder, som kan ingå avtal osv. I praktiken är det närmast frågan om bolag, föreningar och stiftelser. Någon sådan utbildningsanordnare finns dock för närvarande inte i landskapet.

     Ålands gymnasieskolas utbildningsanordnare kan sägas vara landskapets befolkning, vars ombud landskapsregeringen är. Landskapsregeringen kan ställa innehållsmässiga och kvalitetsmässiga krav på utbildningen, fastställa de läroplansgrunder som skall följas samt i enlighet med 1 § granska hur utbildningen bedrivs.

 

2 kap. Utbildning och undervisning

 

Utbildning och undervisningsformer

 

5 § Inledande bestämmelser. Paragrafens bestämmelser innebär ingen ändring, och överensstämmer med gällande ordning.

     Med distans- och flerformsstudier avses att undervisningen kan organiseras i flexibel form avseende metod, plats och tid, varvid den studerande kan bedriva studier via internet och studieträffar.

 

6 § Undervisningsspråk. Paragrafens bestämmelser innebär ingen ändring, och överensstämmer med 18 § i gällande gymnasielag.

 

7 § Allmänbildande utbildning. Paragrafen har en motsvarighet i 2 och 5 §§ i gällande gymnasielag, där utbildningsformen omnämns som studieförberedande utbildning. Med att utbildningen omfattar tre år avses att den motsvarar tre års heltidsstudier. Gymnasieexamen i nuvarande utformning försvinner, så att en förutsättning för gymnasieexamen blir en avklarad studentexamen.

     Undervisningen skall ordnas så att en studerande inom tre år skall kunna slutföra studier som ingår i den allmänbildande utbildningen. Undervisningen i de olika läroämnena ges i form av kurser som omfattar i genomsnitt 38 timmar. Den allmänbildande utbildningen är heltidsstudier då dessa omfattar minst 75 kurser.

 

8 § Grundläggande yrkesutbildning. Paragrafen har en motsvarighet i 2 och 7 §§ i gällande gymnasielag, där utbildningsformen omnämns som yrkesinriktad utbildning. Med att utbildningen omfattar tre år avses att den motsvarar tre års heltidsstudier. Den yrkesinriktade utbildningen ger yrkeskvalifikationer på en utbildningsnivå som motsvarar nivå b enligt EG-direktivet 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer.

     Omfattningen på den grundläggande yrkesutbildningen anges som tidigare i studieveckor. Med en studievecka avses den studerandes uppskattade genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen i undervisningen. De studier som leder till gymnasieexamen inom den grundläggande yrkesutbildningen skall ordnas så att studierna när de bedrivs som heltidsstudier kan slutföras på den tid som motsvarar omfattningen.

 

9 § Kompletteringsutbildning och vidareutbildning. Paragrafen och utbildningsformen överensstämmer med bestämmelser i 1 och 2 §§ i gällande gymnasielag. Kompletteringsutbildning och vidareutbildning är utbildningsformer som förutsätter att den studerande slutfört en gymnasieutbildning eller motsvarande. Den eftergymnasiala utbildningen kan leda till en examen men kan även utgöras av fristående studier för att uppnå kompletterande betyg i enskilda ämnen.

     Kompletterings- och vidareutbildning som leder till examen är mer reglerat i framställningen än i nuvarande gymnasielag. Utbildningen som leder till examen skall planeras och ordnas i ett nära samarbete med berörd bransch. Landskapsregeringen skall i enlighet med förslaget fastställa målen och fördelningen mellan de yrkesspecifika ämnena och lärandet i arbete. Landskapsregeringen fastställer även de examina som utbildningsformen leder till.

 

10 § Läroavtal och läroavtalssutbildning. Bestämmelserna om läroavtalsutbildning finns i landskapslagen om läroavtalsutbildning och i landskapsförordningen om läroavtalsutbildning. I paragrafen avgränsas vad som avses med läroavtal respektive läroavtalsutbildning. Motsvarande bestämmelser finns närmast i 1, 2 och 11 §§ i gällande landskapslag om läroavtalsutbildning. Vad som är läroavtalsutbildning ändras inte när organisationen ändras. Målsättningen med läroavtalsutbildningen överensstämmer i sak med annan utbildning som ges i gymnasieskolan, formulerad i gällande 4 § i landskapslagen om läroavtalsutbildning. Utbildningen leder således till examen på gymnasienivå inom ett visst yrke eller inom ett delområde av ett yrke eller annan examen med yrkesinriktning. Med annan yrkesinriktning avses yrkesinriktad utbildning som inte ordnas inom skolans ordinarie utbildningsutbud och inte berörs av gällande examensförordning i landskapet. Annan yrkesinriktad utbildning kan avläggas i form av fristående yrkesexamen enligt rikslagstiftning. Ålands läroavtalscenter föreslås upphöra och verksamheten överföras till Ålands gymnasieskola. Lärlingsnämndens uppgifter övertas därmed av gymnasieskolans ledningsgrupp, gymnasiechef samt styrelse.

 

11 § Utbildning i praktiska arbetsuppgifter och lärande i arbete. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i lagen om läroavtalsutbildning samt grunderna för 7 § i gällande gymnasielag.

 

12 § Tystnadsplikt för studerande. I gällande gymnasielag finns en bestämmelse om tystnadsplikt för studerande i 45 § 2 mom., enligt vilken närmare bestämmelser tystnadsplikt för studerande inom social- och hälsovårdsutbildningen kan intas i reglemente.

 

13 § Specialundervisning. Paragrafen innebär ingen ändring och överensstämmer med en bestämmelse i 24 § i gällande gymnasielag. Här uttrycks också tydligt att Ålands gymnasieskola skall vara tillgänglig för alla, vilket inkluderar studerande med funktionsnedsättning och särskilda behov.

 

14 § Studiehandledning. Paragrafen överensstämmer med en bestämmelse i 24 § i gällande gymnasielag. Studiehandledningen omfattar både personlig handledning och grupphandledning.

     Studiehandledning skall ges inom de olika ansvarsområdena men även vara tillgänglig för läroavtalsstuderande och andra vuxna studerande i skolan som genomför en utbildning som inte nödvändigtvis leder till examen inom någon av skolans utbildningsprogram eller inriktningar. Skolans studiehandledningsresurser koordineras av gymnasiechefen och ledningsgruppen.

     Studiehandledningen kommer att få ökad betydelse i Ålands gymnasieskola eftersom studerandes utökade egna val i skolan medför att studiehandledningen får en central betydelse. Studiehandledningen skall informera om skolans utbildningsutbud och handleda de studerande i olika valsituationer under pågående utbildning. Studiehandledningen skall bistå studerande vid övergången mellan olika utbildningsinriktningar och vid de egna studievalen för att möjliggöra flera examina. Studiehandledningen skall även bistå vuxna som är i behov av handledning i sina val av studieinriktningar.

     I paragrafen tydliggörs dessutom en skyldighet att upprätthålla kontakt med grundskolorna i syfte att förbereda en smidig övergång för de studerande från grundskola till utbildning på gymnasium samt till högre studier. Studiehandledningen skall bistå i ansökan om studieplats via det åländska ansökningssystemet eller via ett annat av skolan organiserat ansökningsförfarande. Skolans studiehandledning ansvarar även för uppföljning av antagningen tillsammans med grundskolans studiehandledare.

     Studiehandledningen skall internt följa upp studerandes studiegång och studieprestationer samt avhopp.

 

Läroplansgrunder och läroplan

 

15 § Läroplansgrunder. Paragrafen har en motsvarighet i 19 § i gällande gymnasielag. Med införande av mål- och resultatstyrning uttrycks också sådana mål som skall anges i läroplansgrunderna. I enlighet med 1 mom. skall en studerande dessutom kunna välja en utbildningsväg som leder till flera examina. I läroplansgrunderna skall anges grunderna för sådana val. En studerande skall således kunna avlägga såväl en examen efter allmänbildande utbildning som efter en yrkesutbildning, exempelvis önskad teknisk examen och en studentexamen.

     Landskapsregeringen avser att i läroplansgrundernas särskilda bestämmelser ange att de ämnesvisa målen för den allmänbildande utbildningen skall utformas så att ämnena är högskoleförberedande. Likaså ämnar landskapsregeringen under läroplansgrundernas särskilda bestämmelser ange att målen för de obligatoriska allmänna ämnena inom den grundläggande yrkesutbildningen skall utformas så att ämnena inriktas mot respektive yrkesområde.

     De studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen som avser studera vidare efter examen med yrkesinriktning skall ges möjlighet att inom den valbara ramen läsa de allmänna ämnena enligt den läroplan som förbereder för högskolestudier.

 

16 § Läroplan. I paragrafen finns en definition av vad som avses med läroplan. Paragrafen överensstämmer i grunden med 20 och 21 §§ i gällande gymnasielag samt gällande ordning.

 

Särskilt om läroavtalsutbildning

 

17 § Läroavtalsstuderande. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 3 och 12 §§ i gällande landskapslag om läroavtalsutbildning.

 

18 § Arbetsgivare. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 13 § i gällande landskapslag om läroavtalsutbildning.

 

19 § Byte av läroavtalsplats. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser 17 § i gällande landskapslag om läroavtalsutbildning.

 

20 § Hävning av läroavtal. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser 19 § i gällande landskapslag om läroavtalsutbildning.

 

21 § Om arbetsavtalsförhållande vid läroavtalsutbildning. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 5 och 16 §§ i gällande landskapslag om läroavtalsutbildning.

 

22 § Tillämpning av lagen om arbetsavtal och sjömanslagen. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 22 § i gällande landskapslag om läroavtalsutbildning. Ändringarna görs med beaktande av ändringar i rikslagstiftningen.

 

3 kap. Bedömning och examen

 

23 och 24 §§ Bedömningens syfte / Beslut om bedömning. Paragrafernas bestämmelser saknar motsvarighet i gällande gymnasielag, men överensstämmer med den tillämpning som finns enligt gällande regelverk. Det är enligt landskapsregeringens mening viktigt att bestämmelser om detta intas i lagen för att trygga de studerandes rättssäkerhet.

 

25 § Rättelse av bedömning av prestation. Bestämmelsen överensstämmer med 32 § i gällande gymnasielag. Dock föreslås att landskapsregeringens roll som prövningsorgan i gällande lag istället skulle handhas av skolans styrelse.

 

26 § Tillgodoräknande av studier samt bedömning och erkännande av kunnande. I enlighet med 36 § i gällande gymnasielag har en privatstuderande som inte är antagen som studerande ändå rätt att delta i undervisning och att bli examinerad, i enlighet med vad landskapsregeringen beslutar. Det är frågan om en värdering av kunskaper och färdigheter som någon tagit till sig genom studier, samhällslivs eller arbetsliv. Dvs. både formellt och informellt tillägnade kunskaper och färdigheter.

 

27 § Gymnasieexamen. Möjligheten att avlägga gymnasieexamen med tidigare innebörd försvinner. Gymnasieexamen är ett begrepp som införs i lagtexten med ny innebörd. Gymnasieexamen blir enligt förslaget ett samlingsbegrepp för den examen som utfärdas efter slutförd treårig gymnasieutbildning. Till begreppet gymnasieexamen fogas en precisering beroende av om den studerande slutfört studier inom den allmänbildande utbildningen eller inom den grundläggande yrkesutbildningen.

 

28 § Annan examen. Med annan examen avses den examen som utfärdas inom den utbildning på gymnasienivå som leder till examen. Med annan utbildning på gymnasienivå avses i enlighet med 2 § kompletterings- och vidareutbildning, fortbildning och kursverksamhet.

 

29 § Studentexamen. Bestämmelsen överensstämmer med 5a § 1 och 2 mom. i gällande gymnasielag.

     Av denna lags 7 § följer att en allmänbildande utbildning leder till en gymnasieexamen och en studentexamen, varvid med studentexamen avses en finländsk studentexamen. I paragrafen anges vilka studentexamensprov som ingår i studentexamen samt till vilken del proven är obligatoriska eller frivilliga. Förslaget överensstämmer i sak med gällande bestämmelser.

 

30 § Examensnämnd. Bestämmelsen överensstämmer med 5a § 3 och 4 mom. i gällande gymnasielag. I enlighet med 1 mom. skulle landskapsregeringen tillsätta en examensnämnd för tre år i sänder, med uppdrag att leda, ordna och genomföra studentexamen. Bestämmelsen skiljer sig i sak inte från gällande bestämmelser. En sådan nämnd avses fortsättningsvis inte behöva tillsättas. Förvaltningsuppgifter skulle fortsättningsvis skötas av rikets studentexamensnämnd, med stöd av överenskommelseförordning, jfr republikens presidents förordning (2006:68) om studentexamen i landskapet Åland.

 

31 § Rätten för övriga att delta i studentexamen. Bestämmelsen om en rätt att delta i studentexamen överensstämmer med 5c § i gällande gymnasielag. I enlighet med bestämmelsen skall även andra än studerande som har klarat av den allmänbildande utbildningen ha rätt att delta i studentexamen och studentexamensprov. Den studerande skall utöver bestämmelserna i paragrafen även uppfylla de förutsättningar för rätten att delta i studentexamensprov som framgår av bland annat 4 § rikslagen (FFS 672/2005) om anordnande av studentexamen.

 

32 § Rättelse av beslut vid studentexamen. Bestämmelsen överensstämmer med 5d § i gällande gymnasielag. Enligt bestämmelsen kan rättelse ske innan ärendet förs till domstol för prövning, om ett beslut rör nekande av rätt att delta i studentexamen eller i ett prov som hör till examen (jfr 15 § 1 mom. i rikslagen om anordnande av studentexamen, FFS 672/2005). Möjligheten att begära rättelse av ett beslut utgör en del av förvaltningsförfarandet som föregår överklagandet till Ålands förvaltningsdomstol, som är egentlig förvaltningsrättskipning.

 

33 § Beslut om examen och intyg. Paragrafen innebär ingen ändring i sak och överensstämmer med praxis och bestämmelser i 2 kapitlet i gällande gymnasielag. Landskapsregeringen kan enligt paragrafen utge närmare bestämmelser kring utfärdande av olika betyg och intyg.

 

34 § Betyg och intyg. Paragrafen innebär ingen ändring i sak och överensstämmer med praxis och bestämmelser i 2 kapitlet i gällande gymnasielag. Där ges en tydligare ansvarfördelning mellan landskapsregeringen och Ålands gymnasieskola i förhållande till nuvarande lagstiftning.

     I paragrafen omnämns olika typer av examensbetyg, andra betyg och intyg som kan utfärdas efter avslutade studier. Skiljebetyg har inte använts inom alla utbildningsformer med stöd av nuvarande lagstiftning. Ett skiljebetyg är ett dokument som dels bekräftar de studieprestationer som en studerande har uppnått efter avklarade studiehelheter eller kurser, dels visar på att den studerande avgått från skolan utan examen. Skiljebetyget är därför av betydelse när en person söker sig till annan utbildningsväg och utgör då ett underlag för tillgodoräknande av tidigare studier eller när personen söker arbete. Det är också av betydelse för skolans interna bedömning av resursbehovet och för dess redovisning av måluppfyllelsen.

4 kap. Studerande

 

Antagning m.m.

 

35 § Antagning av studerande. Paragrafens 1 mom. överensstämmer med bestämmelser i 29 § i gällande gymnasielag. I Ålands gymnasieskola är det gymnasiechefen som skall anta studerande, enlig gällande bestämmelser görs detta av skolornas direktioner.

     Bestämmelserna om register i paragrafens 2 mom. skiljer sig inte från vad som hittills gällt. Skolan måste föra ett register för att kunna hantera ett rättvist och sakligt antagningsförfarande, bedömningsförfarande samt för att trygga bevisning om kompetens som enskilda har förvärvat. Med hänvisningen beaktas bestämmelser i den framställning (fr. 8/2002-2003) som lämnades till lagtinget den 10 april 2003 med förslag bl.a. till en landskapslag om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

36 § Rättelse av antagning. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 30 § i gällande gymnasielag. Den regeln som fogats om när ett beslut skall anses vara delgivet, är ägnat att främja tydlighet och därmed rättssäkerhet.

 

37 § Studerande. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 31 och 33 §§ i gällande gymnasielag. Enlig paragrafen har studerande rätt till en trygg studiemiljö, vilken är ägnad att stöda god hälsa och välbefinnande under studietiden samt främja en god miljö för lärande. För att kunna skapa och upprätthålla en trygg studiemiljö ges skolan i 46 – 49 §§ möjlighet att vidta disciplinära åtgärder som en situation kan kräva. Skolan skall garantera en likvärdig och jämlik behandling av studerande och bör därför utarbeta en plan för hur skolan avser att trygga studerande mot bl.a. våld, mobbning och olika typer av trakasserier. Av planen bör också framgå hur man verkställer och övervakar den. Målen för studerandevården skall anges i skolans reglemente.

 

38 § Befrielse från skyldighet att delta i viss undervisning. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 22 § i gällande gymnasielag.

 

39 § Ledighet. Paragrafen överensstämmer med en bestämmelse i 34 § i gällande lag.

 

40 § Hörande av studerande. Gymnasieskola skall vara en trygg, kreativ och stimulerande organisation där de studerande kan känna samhörighet oavsett val av studieinriktning. Studerande skall höras i ärende som berör den studerande i utvecklingen och utformningen av utbildningen och i frågor som berör de studerande i skolans vardag.

     Skolans ledningsgrupp har i uppgift att organisera hörandet av studerande, i vilka frågor, när och på vilket sätt ett hörande skall ske så att de studerande kan ta del av och påverka utformningen av frågor som är aktuella och som berör studerandes undervisning eller ställning.

 

Studiesociala förmåner

 

41 § Skolmåltid. Paragrafen överensstämmer med en bestämmelse i 26 § i gällande gymnasielag.

 

42 § Skolhälsovård. Paragrafen saknar en motsvarighet i gällande lag, men överensstämmer med gällande sakförhållanden. Det finns i dagens skolor ett ökande behov av olika skolhälsovårds- och studerandevårdstjänster för att trygga studerandes hälsa, välbefinnande och studiemiljö.

     En studerande har enligt lagen rätt till skolhälsovård. Studerandes rätt till skolhälsovård regleras inte i annan lagstiftning. Skolhälsovården skall befrämja ett ökat välbefinnande och hälsa hos studerande. Ålands hälso- och sjukvård ansvarar för utformningen av skolhälsovården.

     Med annan studerandevård avses sådan verksamhet i skolan som skapar förutsättningar för god psykisk och fysisk hälsa hos de studerande samt förutsättningar till skolframgång. Bestämmelser om de tjänster som behövs för att övervinna sociala och psykiska svårigheter hos barn och unga studerande finns i barnskyddslagen (FFS 683/1983). Med unga avser barnskyddslagen personer som är myndiga men inte fyllt 21 år.

     För att nå framgång i strävandena till en välfungerande skolhälsovård och studerandevård skall skolan samarbeta med Ålands hälso- och sjukvård. Skolan har en skyldighet att informera de studerande om vilka förmåner och tjänster som erbjuds samt vid behov handleda en studerande att söka dessa förmåner och tjänster.

     Målen för studerandevården i Ålands gymnasieskola skall anges i skolans reglemente.

 

43 § Avgifter för undervisningen. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 25 § i gällande gymnasielag samt i 20 § i gällande landskapslag om läroavtalsutbildning.

 

44 § Studerande med hemkommun utanför landskapet. Paragrafen motsvarar i grunden 28 § i gällande gymnasielag. I paragrafen beaktas dessutom en överenskommelse (jfr FFS fördragsserie nr 6/1993) mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige enligt vilken en enskild studerande har tillträde till gymnasial utbildning i respektive land på samma villkor som en medborgare i det egna landet. Den innebär också att ländernas myndigheter inte kräver ersättning av varandra för undervisningskostnader m.m. Den finns publicerad på svenska bl.a. på Nordiska rådets hemsida, (jfr www.norden.org).

 

45 § Närmare bestämmelser om studiesociala förmåner. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 27 § i gällande gymnasielag.

     Närmare bestämmelser om studiesociala förmåner finns i landskapsförordningen (1997:60) om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland. I enlighet med förordningen kan studerande bl.a. beviljas ersättning för skolskjuts samt boende. Landskapsregeringen bedömer att en översyn fordras i dess helhet av regelverket om dessa förmåner.

 

Disciplinåtgärder

 

46 – 49 §§ Varning och avstängning / Disciplinärenden / Avlägsnande av studerande / Åtal eller domstolsbeslut. Första momentet innebär ingen ändring i sak och överensstämmer med bestämmelser i 33 § i gällande gymnasielag

     I enlighet med 37 § 2 mom. skall en studerande utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt. Även om möjligheten att utfärda ordningsstadgor eller andra bestämmelser inte uttryckligen nämns i lagen, så kan skolan besluta om ordningsregler. Syftet med att reglera frågor om disciplinära åtgärder skulle då vara att trygga den lärande miljön för de studerande, till vilket hör de boenden som skolan erbjuder studerande. I ordningsreglerna kan också ingå bestämmelser om hur fastigheterna och utrustningen i verkstäderna hanteras samt hur man får vistas och röra sig på skolområdet. Det är viktigt att uppsatta ordningsregler är kända liksom följderna av att de inte följs. Ordningsregler skall vara meningsfulla, konkreta, lättförståeliga, uppfattas som rättvisa, återspegla grundläggande demokratiska värderingar och får inte strida mot lag eller annan författning. Utformning och tillämpning av ordningsregler får inte vara sådan att studerande, lärare eller annan skolpersonal blir diskriminerade eller kränkta på grund av dessa. Utformning och tillämpning av ordningsregler skall ske med hänsyn till de studerandes självkänsla och integritet. En viktig omständighet för att ordningsreglerna skall fungera och respekteras är att de studerande kan påverka deras innehåll och är delaktiga i framtagande och revidering av dem.

 

5 kap. Ålands gymnasieskola

 

50 § Kapitlets tillämpningsområde. I detta kapitel finns bestämmelser som rör den gemensamma gymnasieorganisationen Ålands gymnasieskola. Även om förvaltningsformer ändras så ändras i grunden inte skolans uppdrag jämfört med de uppdrag som nuvarande sju gymnasieskolor har.

     I enlighet med förslaget är Ålands gymnasieskola en självständig förvaltningsmyndighet med beslutanderätt över och resultatansvar för verksamhet, ekonomi och förvaltning. Vid sidan av lagstiftning regleras skolans mål, uppdrag och verksamhetsförutsättningar i mål- och resultatavtal.

 

51 § Rättsförmåga. Paragrafen innebär ingen ändring i sak och överensstämmer med bestämmelser i 44 § i gällande gymnasielag. Om Ålands gymnasieskola skall kunna sköta sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt är det viktigt att den har möjlighet att sluta avtal inom ramen för sin ordinarie verksamhet. Grundläggande för rättsförmågan är vad som gäller enligt utbildningsplan och budget. Sådana avtal kan exempelvis vara köpeavtal, leasingavtal, hyresavtal, samarbetsavtal med till exempel andra skolor och utbildningsavtal om arbetspraktik. Paragrafen avser inte tjänstekollektivavtal.

 

52 § Gymnasieskolans uppdrag. I skolan uppdrag ligger att balansera samhälls- och arbetsmarknadsbehov samt enskildas behov av utbildning och bildning. Utbildning och bildning kan vara instrument till delaktighet i samhället och utvecklande av god livskvalitet. Det är härvid en viktigt del av uppdraget att ordna undervisning och handledning i träningssyfte. Det är viktigt också att utveckla funktionshindrade ungdomars och vuxnas förutsättningar för ett yrkesutövande, även i det perspektivet att ge god livskvalitet och delaktighet i samhället.

 

53 § Mål- och resultatavtal. Regelstyrning minskar till förmån för mål- och resultatstyrning. Mål- och resultatstyrningen kan ses som en process som de berörda oavbrutet måste uppfölja och värdera samt vart tredje år utvärdera. Mål- och resultatavtalet skall uppgöras på basis av utvärderingen av tidigare avtal, antagen budget för det första året och utgöra en gemensam planering för de påföljande. I praktiken kommer i landskapets budget att finnas en årlig precisering av mål- och resultatstyrningen.

     Inom satta ramar bör gymnasieskolan ha stor frihet att fördela resurser och hantera personalfrågor. Sådana ramar kan inte här noga utmejslas utan måste utvecklas i den dialog skolan fortlöpande måste ha med landskapsregeringen och dess utbildnings- och finansavdelningar.

 

54 – 56 §§ Gymnasieskolans styrelse / Styrelsemöten / Styrelsens uppdrag. Styrelsen i Ålands gymnasieskola övertar ansvar från sju direktioner och två verksamhetsdelar vid landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning samt får samtidigt ett större ansvar för sin inre organisation med mål- och resultatstyrning. I praktiken kommer skolan att delvis handha frågor som nu handläggs i landskapsförvaltningen och skall vara part i en dialog om mål och resurser. Det är mot denna bakgrund viktigt att styrelsen sammansätts med en kompetens och integritet som ger den behövlig kraft att agera i skolans och dess studerandes intresse. Styrelsens ordförande skall på sätt som nu sköta de löpande kontakterna med gymnasiechefen även mellan styrelsemötena. För ersättare i styrelsen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om medlemmarna. I relevanta ärenden kan styrelsen bereda representanter för studerande, lärare och övrig personal möjlighet till närvaro- och yttranderätt vid styrelsemöten.

 

57 § Gymnasiechef. I formell mening utövar gymnasiechefen skolans myndighet med ett redovisningsansvar för styrelsen. Gymnasiechefen är föredragande i styrelsen och ansvarar inför denna för att verksamheten uppnår uppställda mål. Följaktligen måste gymnasiechefen hålla styrelsen väl informerad om verksamheten, och tillse att verksamheten fortlöpande följs upp, prövas och att nödvändiga åtgärder vidtas i enlighet med författningar och särskilda beslut. Gymnasiechefen skall i samverkan med styrelsen tillse att myndigheten hushållar väl med landskapets medel, med beaktande av krav som ställs på verksamheten när det gäller en ekologisk hållbar utveckling och jämställdheten mellan kvinnor och män. Organisationen bör utformas så att redovisning, medelsförvaltning och förvaltning av övriga tillgångar samt verksamhet kan kontrolleras på ett betryggande sätt. Detta är viktigt för att styrelsens och landskapsregeringens möjligheter att ta ställning till frågor som rör verksamhetsomfattning och -inriktning.

     Gymnasiechefen skall se till att personalen är förtrogen med skolans verksamhetsmål, skapa goda arbetsförhållanden samt ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet. Gymnasiechefen har också att ansvara för att myndighetens kontakter med de studerande, allmänheten och andra kontakter underlättas genom en god service och tillgänglighet, genom information och genom ett klart och begripligt språk i skrivelser och beslut.

     Avsikten är att gymnasiechefen skall ingå i och leda en ledningsgrupp med tjänstemän i strategiska ledningsfunktioner såsom rektorer, ekonomi- och personalchef samt den tjänsteman som ansvarar för vuxenutbildningen. Ledningsgruppen blir ett viktigt forum för diskussion, förankring och samordning. I ledningsgruppen förankras bl.a. utformningen av gemensamma verksamhetsstrukturer, så att skolans resurser samordnas och används optimalt.

     För verkställigheten av gymnasiechefens beslut skall det finnas ett centralkansli. I centralkansliet samlas administration med ett verkställighetsansvar för förvaltning och ekonomi, anställnings- och lönefrågor samt gemensamma driftsfunktioner inom fastighetsförvaltning, informationsteknik, studerandeantagning, kvalitetssäkring, marknadsföring, information m.m. En viktig tjänst placerad i centralkansliet avses vara en ekonomi- och personalchef gemensam för hela skolförvaltningen.

 

58 § Ansvarsområden och rektorer. Det är Ålands gymnasieskola som skall fastställa antalet ansvarsområden, landskapsregeringen bedömer dock Struktur-07’s förslag till fyra ansvarsområden med varsin rektor vara ändamålsenlig, samt att antalet rektorstjänster därmed kan minskas till fyra, en rektor för varje ansvarsområde. Arbetsuppgifterna för rektor i den nya organisationen skulle dessutom skilja sig från vad nuvarande rektorer har, då för fastighetsskötsel m.fl. uppgifter skall finnas en gemensam organisation i skolan. Samtidigt ökar arbetet med samordningsfrågor, då varje ansvarsområde omfattar flera studerande och utbildningsprogram inom yrkesutbildningen.

 

59 § Ledningsgrupp och lärarkollegier. Styrelsen utser en ledningsgrupp för att tillse att skolan organiseras effektivt utgående ifrån skolans samlade resurser. Gymnasiechefen är ordförande i ledningsgruppen.

 

60 § Studerandekår och studeranderåd. De studerande som är inskrivna vid skolan utgör dess studerandekår, vilken fungerar som en organisation som representeras av ett valt studeranderåd. Gymnasiechefen har ett ansvar för att studerandekåren ges tillräckliga förutsättningar för att detta skall fungera samt för att studeranderådet ges den insyn i skolans angelägenheter som är en förutsättning för en meningsfull dialog.

 

61 § Administration och förvaltning. Skolan skall ha en intern samordning av sin ekonomi och förvaltning, sin personal- och fastighetsförvaltning i en servicefunktion som benämns centralkansli. I samordningen av skolans totala stödresurser för utbildningen ingår även gemensamt datasystem, fastighetsskötsel, informationsteknik, skolhälsovård, studerandeantagning, kvalitetssäkring, information och marknadsföring för skolan. I ekonomi- och personalfrågor ingår omfattande och krävande arbetsuppgifter som inte kan handläggas på en tjänst, utan som i centralkansliet förutsätter en stab med olika kompetenser och ansvar enligt delegation.

 

62 § Branschråd. Branschråden får ett stort ansvar för yrkesproven. Utöver att förbereda yrkesproven skall ett branschråd också skriftligt bedöma de individuella yrkesproven, och därvid ha ett självständigt s.k. medelbart myndighetsansvar för utövande av offentlig förvaltning. Praktiskt organiseras detta genom att branschrådet utser de personer vilka (som bedömare) skall utföra bedömningen. Branschråden skall vara skolans kontakt med näringsliv och arbetsmarknadsorganisationer och kunna ta initiativ bl.a. i läroplansfrågor, frågor som rör vuxenutbildning och läroavtalsutbildning.

 

63 § Reglemente. Reglementet är skolans eget grunddokument för förvaltningen. Med beaktande av lagar, mål- och resultatavtal samt budgetmedel skall i reglementet finnas nödvändiga regler för en välordnad förvaltning. I enlighet med punkterna 3 och 4 kan i reglementet bestämmas att annan tjänsteman i rektors ställe beslutar i vissa slag av ärenden eller generellt såsom ställföreträdare för rektor.

 

Personal

 

64 – 67 §§ Anställningsförhållanden / Tjänster / Tystnadsplikt / Övriga bestämmelser. Kapitlets bestämmelser överensstämmer med bestämmelser i 7 och 8 kapitlen i gällande gymnasielag. Bestämmelser om jäv ingår i 24 och 25 §§ i landskapsregeringens förslag till förvaltningslag för landskapet Åland (fr. nr 8/2006 – 2007).

 

6 kap. Särskilda bestämmelser

 

68 § Rättelseyrkande och rättelse. I paragrafen finns allmänna bestämmelser om rättelse, som kompletterar de särskilda bestämmelser som finns i lagen (jfr 25, 32 och 36 §§). Ett rättelseyrkande skall framställas skriftligen, varefter prövning endast sker av de krav som har framställts i rättelseyrkandet. Om ett beslut inte har tillkommit på rätt sätt eller innehåller det uppenbara felaktigheter kan ärendet tas upp ärendet på nytt. Möjligheten att begära rättelse av ett beslut är ett förvaltningsförfarande som föregår ett besvär till Ålands förvaltningsdomstol. Endast de beslut som fattats med anledning av ett rättelseyrkande kan överklagas till Ålands förvaltningsdomstol.

     I 8 kapitlet i det förslag till förvaltningslag för landskapet Åland som landskapsregeringen den 1 mars 2007 (fr 8/2006 – 2007) sänt till lagtinget finns bestämmelser om självrättelse av fel i beslut.

 

69 § Besvär. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med 48 § i gällande gymnasielag.

 

70 § Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser. Studerande som genomför sin sista termin under våren 2009 ges möjlighet att slutföra sina studier och bli examinerade under året 2009 enligt nuvarande lagstiftning. Från och med år 2010 skall all examinering ske vid Ålands gymnasieskola.

     I enlighet med förslaget överförs personal i tjänsteförhållande och tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande till Ålands gymnasieskola, varvid de som vid tidpunkten för ikraftträdandet av denna lag var behöriga till en tjänst eller tillsvidareanställning i arbetsavtalsförhållande anses behöriga för motsvarande tjänster i den nya organisationen. Tillfälligt anställd personal överförs inte automatiskt.

     I enlighet med en bemanningsplan inrättas såväl tjänster som planeras behov av tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande, med beaktande av den nya organisationens behov av personal. I ett inledningsskede avses personal som samtycker därtill bli förflyttade till sådana uppgifter i Ålands gymnasieskola som är strategiskt viktiga för organiserandet av skolan. Extern rekrytering kan också ske. Annan personal som överförs avses kunna göra en intresseanmälan för arbetsuppgifter. Därefter äger ett anställningsförfarande rum där personalens önskemål beaktas och matchas mot en bemanningsplan. Om det efter genomförd bemanning av organisationen konstateras att någon till Ålands gymnasieskola överförd personal är övertalig löses detta i de enskilda fallen efter samråd med berörd personal och med beaktande av individens önskemål samt verksamhetens behov.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om gymnasieutbildning

 

 

1 kap.
Allmänna bestämmelser

 

1 §

Lagens tillämpningsområde

     I denna lag finns bestämmelser om gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå samt om examen. Landskapsregeringen har ett övergripande utvecklings- och tillsynsansvar för den utbildning och verksamhet som bedrivs med stöd av denna lag.

 

2 §

Gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå

     Med gymnasieutbildning avses allmänbildande utbildning och grundläggande yrkesutbildning, som leder till en gymnasieexamen med angiven studie- eller yrkesinriktning. Gymnasieutbildning skall med grundskolan som grund ge de studerande kunskaper och färdigheter som förberedelse för högskolestudier eller andra på gymnasieutbildningen baserade studier eller för att självständigt utöva ett yrke.

     Med annan utbildning på gymnasienivå avses allmänbildande eller yrkesinriktad utbildning ordnad som kompletteringsutbildning, vilket krävs för att bibehålla eller uppnå en kompetens, vidareutbildning som höjer kompetensen genom att bygga på en tidigare avlagd examen med en högre examen, fortbildning som krävs för att en yrkesverksam skall kunna bibehålla och utveckla sin yrkesskicklighet samt kursverksamhet.

 

3 §

Utbildningens allmänna mål

     Utbildningen skall vara tillgänglig för alla. De studerande skall ges kunskaper och färdigheter som de behöver för fortsatta studier eller för att självständigt utöva ett yrke. Utbildningen skall främja entreprenörskap, social och kommunikativ kompetens, samarbetsförmåga samt ett livslångt lärande.

     Utbildningen skall främja de studerandes utveckling till harmoniska människor och ansvarskännande samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till studerande med funktionsnedsättning eller särskilda behov. De studerande skall ges inflytande, medansvar och delaktighet i planering och genomförande av studierna.

     Undervisningen skall ge de studerande insikter i och förståelse för landskapets självstyrelse, historia och kultur samt värna det svenska språket.

     Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, främja principen om alla människors lika värde, internationell förståelse och fredsvilja samt främja jämställdhet mellan könen.

 

4 §

Utbildningsanordnare

     Gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå ordnas vid Ålands gymnasieskola i enlighet med bestämmelserna i 5 kapitlet. Ålands gymnasieskola benämns i denna lag Ålands gymnasieskola eller gymnasieskolan. Landskapsregeringen är utbildningsanordnare för Ålands gymnasieskola.

     Landskapsregeringen kan bevilja kommuner eller privaträttsliga juridiska personer tillstånd att ordna utbildning som vid sidan av Ålands gymnasieskola kan erbjuda gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå. Dessa utbildningsanordnare benämns i denna lag fristående utbildningsanordnare. I tillståndet anges åtminstone utbildningsuppgiften, examina, utvärdering av utbildningen, möjligheterna att rätta beslut och uppbära avgifter samt övriga grunder för att ordna utbildningen. Landskapsregeringen kan besluta närmare om grunderna för att bevilja landskapsbidrag till fristående utbildningsanordnare. Landskapsregeringen kan återkalla ett tillstånd att ordna utbildning om utbildningen inte fyller de krav som bestäms för beviljandet av tillståndet eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av denna lag.

     Med skolor avses i denna lag såväl Ålands gymnasieskola som skolor som upprätthålls av fristående utbildningsanordnare.

 

2 kap.
Utbildning och undervisning

 

U t b i l d n i n g   o c h   u n d e r v i s n i n g s f o r m e r

 

5 §

Inledande bestämmelser

     I detta kapitel finns närmare bestämmelser om utbildning och undervisningsformer.

     Utbildning kan ordnas som när-, distans- och flerformsundervisning, läroavtalsutbildning eller på en arbetsplats i samband med praktiska uppgifter eller lärande i arbete. Studierna kan delvis ordnas på annat sätt om en studerande redan till någon del anses ha de kunskaper och färdigheter som motsvarar de studier som ingår i examen, eller om det är motiverat på grund av den studerandes hälsotillstånd.

     Undervisningen är offentlig, med undantag för undervisning som ordnas på arbetsplatser. Rektor kan av särskilda skäl begränsa tillträde till undervisning.

     Läsåret börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli.

 

6 §

Undervisningsspråk

     Undervisningsspråket är svenska. Vid språkundervisningen kan respektive språk användas som undervisningsspråk. Vid tillfällig undervisning kring visst tema kan undervisningsspråk som anknyter till temat användas. I enlighet med landskapsregeringens tillstånd får även annat språk än svenska användas som undervisningsspråk, om detta är förenligt med målen för utbildningen.

 

7 §

Allmänbildande utbildning

     Allmänbildande utbildning är treårig, omfattar minst 75 kurser och skall med grundskolan som grund förbereda studerande för högskolestudier samt andra på gymnasieutbildning baserade studier. Utbildningen leder till gymnasieexamen som avses i 27 §.

     Landskapsregeringen beslutar i landskapsförordning om vilka de allmänna ämnena är, fördelningen av undervisningstiden mellan olika ämnen, ämnesgrupper om studiehandledning samt om examensbenämningar för gymnasieexamina med studieinriktning.

 

8 §

Grundläggande yrkesutbildning

     Grundläggande yrkesutbildning skall med grundskolan som grund ge den studerande sådana teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att självständigt utöva ett yrke. Den grundläggande yrkesutbildningen skall ge de studerande en grund för yrkesinriktad högskoleutbildning eller andra på gymnasieutbildning baserade studier. Grundläggande yrkesutbildning leder till gymnasieexamen som avses i 27 §.

     Den grundläggande yrkesutbildningen är treårig och omfattar minst 120 studieveckor och ordnas i form av utbildningsprogram. Landskapsregeringen beslutar i landskapsförordning om examensbenämningar för gymnasieexamina med yrkesinriktning, fördelningen av undervisningstiden mellan obligatoriska allmänna ämnen, yrkesämnen och valbara ämnen. Landskapsregeringen beslutar i landskapsförordning också om vilka ämnen som ingår i de obligatoriska allmänna ämnena samt om studiehandledning.

 

9 §

Kompletteringsutbildning och vidareutbildning

     Kompletteringsutbildning och vidareutbildning skall med gymnasieutbildningen som grund ge den studerande ytterligare teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att kvalificera sig för krävande uppgifter inom ett yrkesområde. Utbildningen ordnas i nära samarbete med arbetslivet och skall som grund ha kunskap som genererats inom berört arbetslivsområde, samt skall utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans uppnås.

     Utbildningen kan leda till en examen inom angivet yrkesområde.

     En kompletteringsutbildning och en vidareutbildning bygger på en gymnasieutbildning med ytterligare högst 80 studieveckor.

     Landskapsregeringen beslutar i landskapsförordning om omfattningen av utbildning som leder till examen samt om examensbenämningar för examen som avses i denna paragraf.

 

10 §

Läroavtal och läroavtalsutbildning

     Läroavtalsutbildning är en yrkesutbildning som ges på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter kombinerad med teoretisk undervisning, baserat på ett skriftligt arbetsavtal (läroavtal) som ingås för viss tid mellan den studerande och arbetsgivaren, och som har godkänts av skolan såsom läroavtalsutbildning. I läroavtalet skall den studerande förbinda sig att under en arbetsgivares ledning, uppsikt och handledning utföra arbete mot ersättning för att erhålla yrkeskunnighet i ett visst yrke eller inom ett delområde av ett yrke. Ett läroavtal upphör att gälla vid avtalstidens utgång eller annars då avtalet upphävs.

     Läroavtalsutbildning kan ges som grundläggande yrkesutbildning, kompletteringsutbildning, vidareutbildning eller annan yrkesinriktad utbildning.

     Utöver de bestämmelser om läroavtalsutbildning som finns i 17 – 22 §§ nedan beslutar skolans styrelse närmare om läroavtals innehåll, form och villkor för godkännande samt om det personliga studieprogrammet.

 

11 §

Utbildning i praktiska arbetsuppgifter och lärande i arbete

     Utbildning som avses i 8 och 9 §§ kan avseende praktiska arbetsuppgifter och lärande i arbete som ges på en arbetsplats. Sådan utbildning skall bygga på ett skriftligt avtal mellan skolan och arbetsgivaren. Annan utbildning på en arbetsplats än läroavtalsutbildning skall ordnas så att den studerande inte står i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren eller, om därom särskilt avtalas, genom att ingå ett arbetsavtal.

     Enligt vad som gäller för arbetstagare svarar arbetsgivaren för en studerandes skydd i arbetet vid utbildning på en arbetsplats, även i de fall en studerande inte står i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren.

 

12 §

Tystnadsplikt för studerande

     Avseende en studerandes skyldighet att hemlighålla information vid utbildning som ordnats i anslutning till praktiska arbetsuppgifter på arbetsplatsen gäller vad som särskilt bestäms om tystnadsplikt för arbetstagare och tjänsteinnehavare i motsvarande uppgifter.

 

13 §

Specialundervisning

     Skolan skall för enskilda studerande ordna anpassad studiegång (specialundervisning) om den studerande behöver det för att genomföra sin utbildning. En studerande har rätt till specialundervisning om ett behov av detta konstaterats på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller därmed jämförbar orsak. Bestämmelser om antagande av läroplan för specialundervisning finns i 16 §.

 

14 §

Studiehandledning

     En studerande har rätt att få studiehandledning. Till studiehandledning hör att bistå de studerande vid val av studievägar samt att underlätta övergången mellan utbildningar och utbildningsnivåer.

 

L ä r o p l a n s g r u n d e r   o c h   l ä r o p l a n

 

15 §

Läroplansgrunder

     Landskapsregeringen skall besluta om läroplansgrunder för gymnasieutbildningen och annan utbildning på gymnasienivå. I läroplansgrunderna fastställs de övergripande målen för utbildningen och beskrivs den underliggande kunskapssynen. I läroplansgrunderna anges grunderna för sådana individuella val som kan leda till fler än en examen.

     I läroplansgrunderna finns generella bestämmelser om

     1) särskilda temaområden i utbildningen,

     2) studiehandledning, stödundervisning och specialundervisning,

     3) tillgodoräknande av tidigare studier och erkännande av kunnande,

     4) intern utvärdering och kvalitetssäkring av utbildningen samt om

     5) övriga grunder för utbildningen.

     I läroplansgrunderna finns särskilda bestämmelser för den allmänbildande utbildningen om de ämnesvisa målen och bedömningen av de studerandes prestationer.

     I läroplansgrunderna finns särskilda bestämmelser för den grundläggande yrkesutbildningen om de ämnesvisa målen för de obligatoriska allmänna ämnena, målen samt centralt innehåll i yrkesämnesstudierna, grunderna för examensarbete, grunderna för yrkesprov samt om bedömning av de studerandes prestationer.

     För kompletterings- och vidareutbildning som leder till examen fastställs målen och fördelningen mellan de yrkesspecifika ämnena och lärande i arbete.

 

16 §

Läroplan

     I en läroplan beskrivs mål och innehåll för lärandet, ämnesuppdelning och uppdelning i studiehelheter. Läroplaner skall möjliggöra studerandes individuella val i studierna.

     Landskapsregeringen fastställer med beaktande av läroplansgrunderna en läroplan för de obligatoriska allmänna ämnena, vilken är gemensam för alla utbildningsprogram inom den grundläggande yrkesutbildningen.

     Utgående från läroplansgrunderna skall skolan anta läroplaner för den allmänbildande utbildningen, för enskilda utbildningsprogram inom den grundläggande yrkesutbildningen samt för annan utbildning på gymnasienivå.

     Särskilda läroplaner skall antas för specialundervisning och yrkesträningsundervisning.

     Antagna läroplaner skall tillställas landskapsregeringen för kännedom.

 

 

S ä r s k i l t   o m   l ä r o a v t a l s u t b i l d n i n g

 

17 §

Läroavtalsstuderande

     Läroavtalsutbildning är öppen för alla som har fyllt 15 år och har genomgått grundskolan eller på annat sätt har inhämtat motsvarande kunskaper. Av särskilda skäl kan skolan bevilja en person läroavtalsutbildning trots att denne inte har genomgått grundskola eller på annat sätt har inhämtat motsvarande kunskaper.

     En läroavtalsstuderande har rätt till undervisning och handledning i en trygg undervisnings- och arbetsmiljö. Sammanlagd arbets- och skoltid skall inte överskrida den arbetstid som gäller för arbetstagare inom det yrkesområde där den läroavtalsstuderande fullgör sin utbildning.

 

18 §

Arbetsgivare

     En läroavtalsstuderandes arbetsgivare skall se till att den läroavtalsstuderande har möjlighet att utföra arbetsuppgifter under den handledning och övervakning som förutsätts, för att hon eller han skall nå yrkesskicklighet samt att den läroavtalsstuderande bereds möjlighet att delta i den teoretiska undervisningen.

     Arbetsgivaren skall delta vid utarbetandet av den individuella studieplan som bifogas läroavtalet, utse en ansvarig handledare för varje läroavtalsstuderande samt underrätta skolan om läroavtalsförhållandet utvecklas så att det inte längre är möjligt att ge den läroavtalsstuderande en tillfredställande undervisning.

 

19 §

Byte av läroavtalsplats

     Om en arbetsgivare upphör med sin rörelse eller på annat sätt inte längre uppfyller villkoren som utbildare, eller om skolan finner att undervisningen inte sköts på ett tillfredsställande sätt, kan skolan medverka till att skaffa en ny läroavtalsplats för resten av lärotiden. Den nya arbetsgivaren träder in i läroavtalet i den tidigare arbetsgivarens ställe. Lärotiden med den nya arbetsgivaren kan med skolans samtycke förlängas med upp till ett år om den undervisning en studerande fått har varit bristfällig.

 

20 §

Hävning av läroavtal

     Är avtalsparterna eniga om att häva ett läroavtal kan avtalet hävas omedelbart efter det att skolan skriftligen har underrättats av arbetsgivaren. Läroavtalet kan hävas av skolan om utbildningen inte sköts i enlighet med denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

     Om en läroavtalsstuderande är omyndig har vårdnadshavaren rätt att häva läroavtalet om hävningen är nödvändig på grund av den läroavtalsstuderandes uppfostran, utveckling eller hälsa.

     Utöver vad som föreskrivs i 1 kap. 4 §, och 8 kap. 1 och 3 §§ arbetsavtalslagen (FFS 55/2001) kan ett läroavtal upphävas ensidigt, om arbetsgivaren upphör med sin rörelse eller på annat sätt inte längre uppfyller villkoren som utbildare.

 

21 §

Om arbetsavtalsförhållande vid läroavtalsutbildning

     På läroavtal tillämpas vad som i fråga om arbetstagare gäller om arbetstid, semester, arbetarskydd och annat skydd för arbetstagare.

     Den teoretiska undervisningen handhas av skolan eller annan av skolan godkänd utbildare, varvid med utbildare här avses en juridisk eller fysisk person som tillhandahåller utbildningstjänster.

     Den praktiska undervisningen handhas av den eller de arbetsgivare som i enlighet med ett läroavtal skall utbilda en läroavtalsstuderande. Om flera arbetsgivare tillsammans påtar sig ett utbildningsansvar skall en av dem i läroavtalet anges som huvudansvarig för undervisningen.

 

22 §

Tillämpning av lagen om arbetsavtal och sjömanslagen

     Om inte annat är föreskrivet i denna lag eller i någon bestämmelse som utfärdats med stöd av den skall på läroavtal tillämpas arbetsavtalslagen (FFS 55/2001) med undantag för dess 1 kap. 3 och 8 §§, 2 kap. 4 och 5 §§, 4 kap. 4 och 5 §§, 6 kap., 7 kap. 1 – 5 §§ och 7 – 11 §§, 9 och 10 kap., 13 kap. 3 och 4 §§, samt motsvarande bestämmelser om arbetsavtal i sjömanslagen (FFS 423/1978).

 

3 kap.
Bedömning och examen

 

23 §

Bedömningens syfte

     De studerandes inlärning, arbete och kunnande skall bedömas mångsidigt. Bedömningens syfte är att leda och stimulera de studerande i deras studier samt att utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva.

     Inom grundläggande yrkesutbildning och annan yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå skall den studerandes yrkeskunnande bedömas, utom genom annan form av bedömning, genom yrkesprov som den studerande genomgår i arbetssituationer eller arbetsuppgifter på en arbetsplats, i skolan eller på någon annan plats som anvisas av skolan.

 

24 §

Beslut om bedömning

     Vid bedömning av en studerandes studieprestationer och kunnande beslutar den lärare som svarar för undervisningen i de studier som skall bedömas eller, om lärarna är flera, lärarna gemensamt. Avseende den i examen ingående bedömningen av utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter beslutar den lärare som svarar för undervisningen och en av arbetsgivaren utsedd person gemensamt. Vid bedömning av yrkesprov beslutar de berörda lärarna, eller inom Ålands gymnasieskola de arbetslivsföreträdare som utsetts av berört branschråd, gemensamt eller var för sig.

     Vid bedömning av de teoretiska studierna i läroavtalsutbildningen beslutar läraren eller, om lärarna är flera, lärarna gemensamt och i den utbildning som sker på en arbetsplats en person som arbetsgivaren utser. Skolan beslutar om sammanställandet av bedömningen av de teoretiska studierna och om bedömningen av den utbildning som sker på en arbetsplats.

 

25 §

Rättelse av bedömning av prestation

     En studerande som är missnöjd med bedömningen av sin prestation kan skriftligen eller muntligen begära rättelse inom 14 dagar från det att den studerande fått del av bedömningen. En begäran om rättelse av bedömning av en prestation begärs hos den eller de lärare, eller annan person, som har utfört bedömningen. Om den studerande är missnöjd med det beslut han eller hon därvid fått skall ärendet överlämnas till rektor för avgörande. Om den studerande är missnöjd även med rektors beslut skall ärendet överlämnas till skolans styrelse, som skall pröva om och i sådana fall hur ny bedömning skall göras.

 

26 §

Tillgodoräknande av tidigare studier samt bedömning och erkännande av kunnande

     En studerande i gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå har rätt att tillgodoräkna sig tidigare studieprestationer som slutförts i andra sammanhang och kunnande som förvärvats på annat sätt om innehållet i huvudsak motsvarar vad som krävs enligt skolans berörda läroplan. Sådana i andra sammanhang slutförda studieprestationer eller förvärvat kunnande skall bedömas och erkännas på sätt som landskapsregeringen beslutar i läroplansgrunderna. Härvid kan en studerande genom erkännande av kunnande få obligatoriska, alternativa eller valfria studier tillgodoräknade.

     Beslut om tillgodoräknande av studieprestationer som slutförts i ett annat sammanhang eller kunnande som förvärvats på annat sätt skall fattas av rektor.

 

27 §

Gymnasieexamen

     Studerande som har slutfört sin i 7 och 8 §§ avsedda gymnasieutbildning i enlighet med i läroplan fastställda mål erhåller en gymnasieexamen med angiven studie- eller yrkesinriktning. Allmänbildande utbildning avslutas med studentexamen. Grundläggande yrkesutbildning avslutas med att den studerande genomför ett examensarbete.

 

28 §

Annan examen

     Sådan annan utbildning på gymnasienivå som avses i 2 § 2 mom. kan avslutas med en examen. Med examen klarläggs om de studerande har uppnått de kunskaper och färdigheter som yrkesskickligheten inom ett studieområde eller angivet yrkesområde förutsätter.

     Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta om examen för sådan annan utbildning som avses i 1 mom.

 

29 §

Studentexamen

     Studentexamen omfattar minst fyra prov. Den som deltar i studentexamen skall avlägga provet i svenska och litteratur samt enligt eget val tre prov av en grupp som består av provet i finska, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i ett realämne. Utöver dessa prov kan den studerande delta i ett eller flera extra prov.

 

30 §

Examensnämnd

     Landskapsregeringen tillsätter för tre år i sänder en examensnämnd med uppgift att leda, ordna och genomföra studentexamen. Examensnämnden är administrativt underställd landskapsregeringen. Utöver vad som föreskrivs i 2 mom. kan landskapsregeringen i landskapsförordning besluta närmare om nämnden och dess uppgifter. Bestämmelserna i detta moment skall inte tillämpas om förvaltningsuppgifterna i fråga om studentexamen sköts av den statliga studentexamensnämnden med stöd av en överenskommelseförordning.

     Vid ordnandet av studentexamen enligt denna lag skall även bestämmelserna i lagen om anordnande av studentexamen (FFS 672/2005) och de bestämmelser som statsrådet har utfärdat i förordning i fråga om deltagande i studentexamen, prov och omtagning av dem, bedömning och genomförandet av examen i övrigt iakttas i tillämpliga delar. Hänvisningar i de i detta moment angivna riksförfattningarna till bestämmelser i rikslagstiftningen skall avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.

 

31 §

Rätten för övriga att delta i studentexamen

     Andra än studerande som avlägger den allmänbildande utbildningens lärokurs får delta i studentexamen och studentexamensprov, om de har avlagt

     1) den allmänbildande utbildningens lärokurs eller motsvarande lärokurs i riket eller utlandet,

     2) en gymnasieexamen med yrkesinriktning som omfattar minst 120 studieveckor eller motsvarande, eller

     3) en examen eller studier som är kortare än den examen som avses i 2 punkten, om examen eller studierna bygger på grundskoleutbildningen med minst två år eller motsvarande tidigare lärokurs, samt de extra studier som har föreskrivits av den nämnd som avses i 30 §.

     Den som är studerande inom en utbildning som leder till en gymnasieexamen med yrkesinriktning som avses i 1 mom. 2 punkten kan delta i studentexamen medan han eller hon fortfarande deltar i utbildningen i fråga. En förutsättning för att kunna delta i studentexamen enligt detta moment är dock att den studerande har avklarat studier som omfattar minst ett och ett halvt år.

 

32 §

Rättelse av beslut vid studentexamen

     Den som av rektor har förvägrats rätt att delta i studentexamen eller i ett prov som hör till examen kan, inom 14 dagar räknat från att beslutet delgivits, skriftligen begära rättelse hos skolans styrelse. I rättelseyrkandet, som läggs till grund för skolans styrelses prövning, skall anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på. Ett rättelseyrkande skall behandlas utan dröjsmål. Om inte annat visas anses ett beslut vara delgivet den sjunde dagen efter den dag då beslutet lämnats för postbefordran under den adress som den som begär rättelse har uppgivit.

 

33 §

Beslut om examen och intyg

     Beslut om betyg och intyg skall för varje studerande fattas av det lärarkollegium som ansvarar för det enskilda läroämnet eller ämnesgruppen. Beslut om betyg över avlagt yrkesprov inom Ålands gymnasieskola fattas dock av det branschråd som tillsatts för utbildningen.

     De studerande skall innan studierna inleds få information om de bedömningsgrunder som tillämpas för betyg och intyg. Varje studerande skall få en förklaring över hur de har tillämpats vid bedömningen av denne.

     Landskapsregeringen kan i landskapsförordning inta närmare bestämmelser om utfärdande av examens- och andra betyg samt intyg.

 

34 §

Betyg och intyg

     Efter avslutad utbildning skall den studerande ges ett examensbetyg, ett intyg över fullgjord fortbildning eller kurs eller ett skiljebetyg över avbruten utbildning.

     Av ett examensbetyg skall framgå vilka handlingar som ingår i betyget enligt följande:

     1) Examensbetyg över avlagd gymnasieexamen med angiven studieinriktning inom den allmänbildande utbildningen består av ett avgångsbetyg och ett studentexamensbetyg.

     2) Examensbetyg över avlagd gymnasieexamen med yrkesinriktning inom den grundläggande yrkesutbildningen består av ett avgångsbetyg och ett yrkesprovsbetyg.

     3) Examensbetyg över avlagd examen efter fullgjord kompletteringsutbildning eller efter vidareutbildning.

     Betyg ges över fullgjord annan utbildning som inte leder till examen. Intyg ges över fullgjord fortbildning eller kurs. Efter en utbildning som inte har slutförts skall den studerande ges ett skiljebetyg över avbruten utbildning. Av ett skiljebetyg skall åtminstone framgå de studier som har slutförts.

     Landskapsregeringen beslutar om vad som skall ingå i betyg och intyg som avses i denna paragraf.

 

4 kap.
Studerande

 

A n t a g n i n g   m. m.

 

35 §

Antagning av studerande

     Landskapsregeringen beslutar om grunder för antagning av studerande till utbildning efter samråd med berörda skolor och instanser.

     Skolan skall föra ett register med nödvändiga uppgifter om dem som söker till skolan, studerandes studieprestationer och kunnande samt med uppgifter om studerandes avklarade studier. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter finns i landskapslagen (0000:00) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

36 §

Rättelse av antagning

     En sökande som är missnöjd med antagningen av studerande till en utbildning kan skriftligen begära rättelse av skolans styrelse inom 14 dagar från det att beslutet delgivits. Om inte annat visas anses ett beslut vara delgivet den sjunde dagen efter den dag då beslutet lämnats för postbefordran under den adress som den som begär rättelse har uppgivit. Resultaten av antagningen får på grund av en begäran om rättelse inte ändras till nackdel för den som blivit antagen som studerande.

 

37 §

Studerande

     Med studerande avses i denna lag de som är antagna till gymnasieutbildning eller annan utbildning på gymnasienivå. Studerande har rätt till undervisning enligt läroplan samt rätt till en trygg studiemiljö.

     Studerande skall delta i undervisning enligt vad som gäller enligt läroplan för berörd utbildning, om de inte har befriats från den eller av disciplinära skäl har avstängts eller förvägrats rätt att delta i undervisning. Studerande skall utföra sina uppgifter omsorgsfullt, följa planerad studietakt, uppträda hänsynsfullt, följa skolans ordningsregler, lärares och annan personals anvisningar samt hantera skolans egendom ansvarsfullt. En läroavtalsstuderande skall dessutom göra sig förtrogen med de krav som gäller för att kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet med framgång samt aktivt delta i den planerade undervisningen.

     Studerande skall bemötas opartiskt, utan diskriminering på grund av kön, funktionshinder, social, religiös eller kulturell bakgrund eller annan därmed jämförbar omständighet.

 

38 §

Befrielse från skyldighet att delta i viss undervisning

     På ansökan av den studerande eller av omyndig studerandes vårdnadshavare kan skolan av särskilda skäl befria en studerande från skyldighet att delta i viss undervisning.

     På den studerandes eller omyndig studerandes vårdnadshavares begäran skall en studerande befrias från undervisning i religionskunskap om undervisningen i skolan i huvudsak ges enligt ett religionssamfunds lära till vilket den studerande inte hör. Med religionssamfund avses vad som enligt religionsfrihetslagen (FFS 453/2003) är religionssamfund eller registrerat religionssamfund. Undervisning i livsåskådningskunskap skall ordnas då en studerande befriats från undervisningen i religionskunskap och den studerande eller omyndig studerandes vårdnadshavare inte ordnar annan undervisning.

 

39 §

Ledighet

     Skolan kan av särskild orsak bevilja en studerande ledighet.

 

40 §

Hörande av studerande

     Skolan skall ge de studerande möjlighet att delta i utvecklandet av utbildningen samt höra dem innan beslut fattas i ärenden som gäller undervisningen eller som annars väsentligt inverkar på de studerandes ställning.

 

S t u d i e s o c i a l a   f ö r m å n e r

 

41 §

Skolmåltid

     Varje arbetsdag skall en skolmåltid ordnas avgiftsfritt för de studerande om inte landskapsregeringen av särskilda skäl beslutar annat.

 

42 §

Skolhälso- och studerandevård

     De studerande har rätt till skolhälsovård. Skolhälsovården och annan studerandevård skall bedrivas förebyggande och befrämja god fysisk och psykisk hälsa hos de studerande.

 

43 §

Avgifter

     Undervisningen i Ålands gymnasieskola som leder till examen är avgiftsfri för de studerande om inte annat följer av bestämmelserna i denna paragraf. Handledd praktik och läroavtal som ingår i denna utbildning kan bekostas av Ålands gymnasieskola i den omfattning som skolan beslutar.

     Ålands gymnasieskola kan uppbära en avgift för deltagande i studentexamen samt för deltagande i annan än i 1 mom. avsedd undervisning. Avgift för deltagande i studentexamen uppbärs med det belopp som i riket bestämts gälla för deltagande i sådan examen med stöd av rikets gymnasielag (FFS 629/1988). Enligt avtal och i enlighet med rikets särskilda bestämmelser därom kan Ålands gymnasieskola biträda med att uppbära en avgift för utbildning som ordnas i landskapet i enlighet med en i riket gällande läroplan, där de studerandes prestation bedöms av en riksmyndighet.

     Styrelsen beslutar om de avgifter som skall uppbäras för annan än i 1 mom. avsedd undervisning, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet bestäms om offentligrättsliga prestationer.

 

44 §

Studerande med hemkommun utanför landskapet

     Landskapet bekostar undervisningen och med den sammanhängande förmåner för studerande som har sin hemkommun i de nordiska länderna och som fullgör sin utbildning vid någon av de skolor som omfattas av denna lag på motsvarande sätt som för studerande som har hemkommun i landskapet. Med den studerandes hemkommun avses den kommun där den studerande har sin hemkommun enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994) vid början av respektive termin.

     Bestämmelser om grunder för beviljande av stöd till studerande finns i landskapslagen (2006:71) om studiestöd.

 

45 §

Närmare bestämmelser om studiesociala förmåner

     Landskapsregeringen fastställer i landskapsförordning grunder för ersättning för skolskjuts, boende samt övriga studiesociala förmåner som studerande kan beviljas.

 

D i s c i p l i n å t g ä r d e r

 

46 §

Varning och avstängning

     Studerande som bryter mot bestämmelserna i 37 § 2 mom. och som trots rektors varning inte rättar sig kan av skolans styrelse på ett lärarkollegiums förslag avstängas för viss tid, högst ett år. Styrelsen kan besluta att avstängningen skall börja verkställas omedelbart. Innan beslut om avstängning tas skall den studerande och, i förekommande fall, omyndig studerandes vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig i ärendet.

     En studerande kan ges en skriftlig varning om denne gör sig skyldig till fusk, stör undervisning eller annars bryter mot ordningen i skolan. Om förseelsen är allvarlig eller om den studerande trots en skriftlig varning uppför sig olämpligt kan skolan besluta om avstängning för viss tid, högst ett år.

     En studerande som stör en lektionsundervisning kan förvägras rätt att delta i undervisningen för den tid som återstår av lektionen.

     En studerande kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst den återstående arbetsdagen om denne uppför sig så våldsamt eller hotfullt att undervisningen orimligt försvåras eller säkerheten äventyras för annan studerande eller person som arbetar eller vistas i skolan eller i därtill hörande verksamhet.

     En studerande som är föremål för rannsakning med anledning av brott kan för den tid som rannsakningen pågår avstängas från studierna, om det är motiverat med hänsyn till det brott som han eller hon misstänks ha gjort sig skyldig till eller omständigheter som har samband med detta.

 

47 §

Disciplinärenden

     Innan ett beslut fattas enligt 46 § 2 eller 5 mom. skall den omständighet som hänför sig beslutet och som åtgärden grundar sig på preciseras, den studerande höras samt annan behövlig utredning skaffas.

     Innan en omyndig studerande ges en sådan disciplinär åtgärd som avses i 46 § 2 och 5 mom. skall vårdnadshavaren ges tillfälle att bli hörd. En omyndig studerandes vårdnadshavare skall underrättas om andra disciplinära åtgärder beslutas. Om en studerande förvägras undervisning skall skolan vid behov underrätta socialvården om detta. Ett beslut om åtgärd enligt 46 § 2 och 5 mom. skall utfärdas och registreras. Ett beslut om åtgärd enligt 46 § 3 och 4 mom. skall registreras.

     Ett beslut om avstängning av en studerande för en viss tid eller om uppsägning från skolans studerandeboende kan verkställas även om det överklagats, om skolan eller förvaltningsdomstolen inte beslutar något annat.

     Ett beslut om verkställighet av ett icke lagakraftvunnet beslut om avstängning för viss tid och ett beslut om den tidpunkt då verkställigheten inleds skall fattas samtidigt.

 

48 §

Avlägsnande av studerande

     Om en studerande inte rättar sig efter en uppmaning att avlägsna sig enligt 46 § 3 mom. har läraren eller berörd rektor rätt att avlägsna honom eller henne från klassrummet eller ett annat undervisningsutrymme, eller från en skoltillställning. Läraren eller berörd rektor har också rätt att avlägsna en studerande från skolan område, om den studerande inte avlägsnar sig efter att ha fått veta att han eller hon avstängts från undervisningen enligt 46 § 3 och 4 mom.

     Om en studerande som skall avlägsnas försöker förhindra detta genom aktivt fysiskt motstånd, har läraren eller berörd rektor rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att få honom eller henne avlägsnad och som med hänsyn till den studerandes ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en helhetsbedömning av situationen kan anses vara försvarbara.

     Läraren eller berörd rektor kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. agera tillsammans eller var för sig. Det är förbjudet att använda maktmedelsredskap för att avlägsna den studerande. Om läraren eller berörd rektor använt sig av maktmedel skall han eller hon lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till styrelsen eller annars till skolans ledning.

     Närmare bestämmelser om vad som är att anse som försvarligt användande av maktmedel finns i 4 kap. 6 § strafflagen (FFS 39/1889).

 

49 §

Åtal eller domstolsbeslut

     Under den tid då åtal mot en studerande är anhängigt vid allmän domstol får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas mot den studerande.

     Om en domstol har frikänt en studerande, får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas annat än på grund av en sådan omständighet som inte kan betraktas som ett brott men som kan medföra en disciplinär åtgärd.

     Om en domstol har dömt en studerande till straff, får han eller hon inte av samma skäl ges en disciplinär åtgärd. En studerande kan dock avstängas för viss tid om det med hänsyn till den studerandes brott eller omständigheter i samband med det är motiverat.

 

5 kap.
Ålands gymnasieskola

 

50 §

Kapitlets tillämpningsområde

     Ålands gymnasieskola är en under landskapsregeringen lydande myndighet. I detta kapitel finns bestämmelser om Ålands gymnasieskolas uppdrag, organisation och verksamhet.

 

51 §

Rättsförmåga

     Ålands gymnasieskola kan sluta avtal inom ramen för Ålands gymnasieskolas ordinarie verksamhet om inte landskapsregeringen beslutar något annat.

 

O r g a n i s a t i o n   o c h   l e d n i n g

 

52 §

Gymnasieskolans uppdrag

     Gymnasieskolan skall ordna gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå. Gymnasieskolan skall sträva till att utbildningen höjer allmänbildningen, yrkeskunnandet, utvecklar arbetslivet, tillgodoser näringslivets behov av kunnande samt främjar sysselsättningen.

     Gymnasieskolan skall ha en samordnad administrativ förvaltning avseende ekonomi, anställnings- och lönefrågor, fastighetsförvaltning, informationsteknik, studerandeantagning, kvalitetssäkring, marknadsföring och information.

     Gymnasieskolan kan bedriva service-, arbets- och rörelseverksamhet samt kan utföra beställningsuppdrag som ansluter till utbildningen. Rörelseverksamhet får dock endast bedrivas i syfte att ge studerande sådan praktisk undervisning som en utbildning förutsätter. Gymnasieskolan kan bedriva informations- och utvecklingsverksamhet som tjänar undervisningen och stöder arbetslivet. För studerande med funktionsnedsättning kan ordnas undervisning och handledning i träningssyfte. Gymnasieskolan kan ordna utbildning som förbereder för examensinriktad gymnasieutbildning.

 

53 §

Mål- och resultatavtal

     Landskapsregeringen skall tillsammans med gymnasieskolans styrelse vart tredje år ingå ett mål- och resultatavtal för de kommande tre åren.

     Av ett mål- och resultatavtal skall åtminstone framgå gymnasieskolans utbildningsuppgift utgående från utbildningsbehoven. I ett mål- och resultatavtal kan ingå särskilda uppdrag för gymnasieskolan, en närmare bestämning av uppgifts- och ansvarsfördelning mellan landskapsregeringen och gymnasieskolan samt närmare bestämmelser om rapportering, uppföljning och utvärdering av avtalet.

     I landskapets budget anges mål- och resultatstyrningens resurser för det kommande året.

     Landskapsregeringen utfärdar närmare bestämmelser om gymnasieskolans ekonomiförvaltning och om vissa ärenden som hänför sig till tjänstekollektivavtalen samt till vilken del Ålands gymnasieskola handhar skötseln av dessa uppgifter.

 

54 §

Gymnasieskolans styrelse

     Landskapsregeringen skall för fyra år tillsätta en styrelse för Ålands gymnasieskola samt utse en ordförande och en vice ordförande för styrelsen. Styrelsen skall medräknat ordföranden bestå av högst sju medlemmar, samt för dessa personliga ersättare. Styrelsemedlemmarna och deras ersättare skall ha sakkunskap inom skolans utbildningsområden. Styrelseordförande, styrelsemedlem och ersättare bör inte vara anställd vid gymnasieskolan. Landskapsregeringen kan skilja ordförande, medlem och ersättare från styrelseuppdrag innan mandattiden gått ut. Om en ordförande, medlem eller ersättare skiljs från sitt uppdrag eller avlider skall en ny ordförande, medlem respektive ersättare utses för den återstående mandattiden. Landskapsregeringen beslutar om arvode för dem som har styrelseuppdrag.

     Styrelsen kan bereda företrädare för de studerande, lärare och övrig personal möjlighet att delta i styrelsesammanträde, varvid dessa har yttranderätt.

 

55 §

Styrelsemöten

     Styrelsens arbete leds av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden. Styrelsens ordförande skall se till att styrelsen fullgör sina uppgifter.

     Styrelsen är beslutför då ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Faller rösterna lika avgör ordförandens röst, utom vid personval då lotten avgör. Faller rösterna lika vid behandling av disciplinärt ärende vinner den åsikt som företräder den lindrigaste påföljden.

     Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vid förfall för ordföranden på kallelse av vice ordföranden. Styrelsen skall sammankallas för behandling av visst ärende då gymnasiechefen eller minst tre av styrelsens medlemmar kräver det. Vid styrelsens sammanträden förs protokoll, vilka justeras på det sätt som styrelsen bestämmer. Gymnasiechefen, eller vid dennes förfall den ställföreträdande gymnasiechefen, är föredragande i styrelsen.

 

56 §

Styrelsens uppdrag

     Styrelsen har det övergripande lednings- och utvecklingsansvaret för gymnasieskolan. Styrelsen har som gymnasieskolans högsta ansvariga förvaltningsorgan tillsynsansvaret för de interna besluten samt skall pröva om verksamheten bedrivs effektivt, författningsenligt, i överensstämmelse med gymnasieutbildningens allmänna mål samt mål- och resultatavtal.

     Styrelsen skall fatta de övergripande besluten om riktlinjerna för skolans verksamhet och genomförande av skolans uppdrag, utarbeta gymnasieskolans verksamhets- och ekonomiplan, budget samt besluta om uppföljning och utvärdering av verksamheten. Gymnasieskolans verksamhets- och ekonomiplan skall göras för mål- och resultatavtalsperioden.

     Styrelsen skall dessutom

     1) för gymnasieskolans del anta mål- och resultatavtal som förhandlats fram enligt 53 §,

     2) anta läroplaner enligt 15 §,

     3) årligen tillställa landskapsregeringen gymnasieskolans förslag till budget,

     4) besluta om den interna fördelningen av budgetanslagen och det interna budgetansvaret inom ramen för de riktlinjer landskapsbudgeten anger,

     5) årligen tillställa landskapsregeringen en verksamhetsberättelse över det gångna läsåret,

     6) besluta om riktlinjer och beslutsrätt för de olika ansvarsområdena,

     7) utarbeta ett förslag till reglementet samt översända det till landskapsregeringen för fastställelse,

     8) fastställa instruktioner och stadgor,

     9) inrätta och indra ordinarie tjänster i enlighet med landskapets budget, anställa ordinarie tjänstemän och övrig personal, samt skall

     10) besluta i övriga ärenden som enligt denna lag ankommer på styrelsen eller är av principiell karaktär.

 

57 §

Gymnasiechef

     För ledning och utveckling av gymnasieskolan närmast under styrelsen utser styrelsen för viss tid en gymnasiechef. Gymnasiechefen skall särskilt verka för att utbildningsutbudet svarar mot de studerandes och arbetsmarknadens behov, tillse att verksamheten bedrivs effektivt, författningsenligt och i överensstämmelse med gymnasieskolans uppdrag samt mål- och resultatavtal.

     Gymnasiechefen skall företräda myndigheten, svara för myndighetens personalpolitik och studerandefrågor. Gymnasiechefen skall besluta i antagningsfrågor samt i andra ärenden som enligt grunderna för gymnasiechefens ansvar åligger denne. Gymnasiechefen kan delegera uppgifter, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

     Styrelsen får säga upp gymnasiechefen, förutom på de grunder som allmänt gäller uppsägning av landskapets tjänstemän, när det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till uppsägningen. Uppsägningen får ske så att anställningen upphör med omedelbar verkan. I sådant fall har gymnasiechefen rätt till en ersättning som motsvarar lön för uppsägningstiden.

     Styrelsen utser en ställföreträdande gymnasiechef bland en av skolans rektorer eller ekonomi- och personalchefen, för en tid som sammanfaller med gymnasiechefens tjänstgöringstid.

 

58 §

Ansvarsområden och rektorer

     Gymnasieskolan indelas i det antal ansvarsområden styrelsen beslutar. Varje ansvarsområde leds av en rektor med pedagogiskt lednings- och utvecklingsansvar. I enlighet med vad som anges i reglemente har rektor personalansvar.

     Tillfällig personal som direkt lyder under rektor anställs av rektor i samråd med gymnasiechefen.

 

59 §

Ledningsgrupp och lärarkollegier

     Styrelsen utser för gymnasieskolan en ledningsgrupp. Ledningsgruppen skall bestå av gymnasiechefen, ekonomi- och personalchefen samt rektorerna. Styrelsen kan utse ytterligare medlemmar i ledningsgruppen. Ledningsgruppen skall under gymnasiechefens ledning organisera verksamheten så att skolans totala resurser samordnas och används optimalt. Ledningsgruppen skall organisera lärarkåren i ändamålsenliga lärarkollegier och lärarlag, utgående från de ansvarsområden där lärarna har merparten av sin undervisning.

     Till ett lärarkollegium skall höra rektor och de lärare som har merparten av sin undervisning inom ansvarsområdet. Ett lärarkollegium sammankallas av rektor, som är lärarkollegiets ordförande. Ett lärarkollegium skall planera och utveckla undervisningen samt övrig verksamhet inom sitt ansvarsområde samt behandla andra ärenden inom ansvarsområdet. Ett lärarkollegium är beslutfört då rektor samt minst hälften av övriga medlemmar är närvarande.

 

60 §

Studerandekår och studeranderåd

     De studerande vid gymnasieskolan utgör skolans studerandekår. Studerandekåren företräds av ett studeranderåd med högst tio medlemmar, företrädande ansvarsområdena och valt för ett läsår. Studeranderådet väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. Ordförandeskapet skall alternera mellan företrädare för ansvarsområdena. Studeranderådet beslutar om sitt sammanträdes- och beslutsförfarande.

     Studeranderådet skall främja studierna och studiesituationen vid gymnasieskolan, och kan i detta syfte till gymnasiechefen framföra förslag och avge utlåtanden, samt kan ordna aktiviteter ägnade att stärka de studerandes samhörighet.

     Studerandekåren får årligen ett anslag för sin verksamhet, som fastställs i gymnasieskolans budget.

 

61 §

Administration och förvaltning

     Gymnasieskolans administration och förvaltning utgörs av en enhet som benämns centralkansliet. Centralkansliet leds av en ekonomi- och personalchef. Med beaktande av vad som har delegerats till Ålands gymnasieskola i enlighet med 53 § har ekonomi- och personalchefen avseende internt lednings- och utvecklingsansvar för förvaltning och ekonomi, anställnings- och lönefrågor, fastighetsskötsel och -förvaltning, informationsteknik, kvalitetssäkring av den administrativa verksamheten, marknadsföring och information. Avseende centralkansliet har ekonomi- och personalchefen personalansvar och kan anställa tillfällig personal.

 

62 §

Branschråd

     Styrelsen utser branschråd som skall initiera och stöda utvecklingen av utbildningen inom sina respektive yrkesutbildningsområden. Varje branschråd skall inom sitt yrkesutbildningsområde godkänna de planer för genomförande och bedömning av yrkesprov som utgör en del av läroplanen, övervaka yrkesprovsverksamheten samt utse bedömare av yrkesprov. Branschråden kan ta initiativ i frågor som rör läroplan, yrkesprov och kompetenshöjande utbildning.

     I ett branschråd skall ingå lärare samt företrädare för branscher och studerande. Branschrådets medlemmar utses för högst tre år i sänder. Till ordförande för branschrådet utses en av arbetslivsföreträdarna. En medlem som företräder de studerande skall ha fyllt 15 år. En medlem som företräder de studerande har rätt att närvara och yttra sig när rådet behandlar rättelseyrkanden som gäller bedömningen av studerande.

     Branschrådens uppgifter, beslutsfattande och andra omständigheter av betydelse för branschrådens funktion anges i reglemente.

 

63 §

Reglemente

     I ett reglemente skall meddelas de närmare bestämmelser som behövs om gymnasieskolans interna organisation, beslutsfattande samt behövliga riktlinjer för ansvarsfördelningen. Utöver vad i denna lag särskilt angivits skall i reglementet med beaktande av gymnasieutbildningens mål samt gällande mål- och resultatavtal finnas närmare bestämmelser om

     1) gymnasieskolans uppgiftsfördelning och beslutanderätt inom organisationen,

     2) sammanträdes och förvaltningsförfarande,

     3) tjänstestruktur med behörighetskrav,

     4) delegering av myndighetsutövning,

     5) granskning av förvaltning och ekonomi,

     6) antagning av studerande till kursverksamhet,

     7) allmänna grunder för samarbete mellan hem och skola,

     8) målen för studerandevården,

     9) hur studeranderåd tillsätts,

     10) delegering av beviljande av ledighet av särskild orsak för en studerande,

     11) vilka som skall höra till ett lärarkollegium samt om

     12) övriga angelägenheter som enligt lag eller särskilda föreskrifter skall ingå i reglementet.

 

P e r s o n a l

 

64 §

Anställningsförhållanden

     Vid gymnasieskolan kan finnas personal i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande.

     Om inte annat bestäms i denna lag eller landskapsregeringen beslutar annat handhar styrelsen de uppgifter som rör skolans anställda och som enligt tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland ankommer på landskapsregeringen.

 

65 §

Tjänster och behörighetskrav

     Vid gymnasieskolan skall finnas en tjänst som gymnasiechef samt det antal tjänster som rektor som indelningen i ansvarsområden förutsätter. Vidare skall finnas ett antal tjänster som lärare som skolans studerandeantal och timantal förutsätter samt ett behövligt antal övriga tjänster.

     Behörighetskraven för gymnasiechef, rektor och lärare bestäms i landskapsförordning. Om behörighetskrav för annan tjänst bestäms i reglementet. Landskapsregeringen kan av särskilda skäl bevilja dispens från fastställda behörighetskrav.

 

66 §

Tystnadsplikt

     Den som är anställd vid skolan får inte informera en utomstående om vad som vid skötseln av uppgifter som rör skolväsendet framkommit i fråga om personliga eller ekonomiska omständigheter som rör en studerande eller dennes familj utan skriftligt samtycke av den berörda personen eller, i förekommande fall, av en omyndig studerandes vårdnadshavare.

     Den som är anställd vid skolan får utan hinder av 1 mom. och vad som i övrigt bestäms om tystnadsplikt lämna uppgifter till varandra samt till andra organ inom landskapets förvaltning, om uppgifterna är nödvändiga för att en studerandes skolgång skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Vad som är stadgat i 1 mom. hindrar inte heller att uppgifter lämnas till den som på tjänstens vägnar har rätt att få kännedom om saken.

     Om tystnadsplikt för studerande inom social- och hälsovårdsutbildningen kan närmare bestämmelser intas i reglementet.

 

67 §

Övriga bestämmelser

     Angående anställningsvillkor för lärare och andra tjänstemän gäller vad därom överenskommits i tjänstekollektivavtal. För lärare och övriga tjänstemän vid skolan gäller, förutom vad i denna lag stadgas, vad som särskilt är föreskrivet om landskapets tjänstemän.

 

6 kap.
Särskilda bestämmelser

 

68 §

Rättelseyrkande och rättelse

     Om inte annat särskilt stadgas i denna lag kan en studerande eller en omyndig studerandes vårdnadshavare, som är missnöjd med ett beslut som skolan har fattat rörande den studerande, inom 21 dagar räknat från att beslutet fattats skriftligen begära rättelse hos skolan. Rättelse kan inte sökas avseende ett beslut om tid och plats för den studerandes studier, om individuell uppläggning av studierna för den studerande eller ett beslut som rör förvägrad rätt att delta i undervisning i enlighet med 46 § 3 eller 4 mom. I ett rättelseyrkande som läggs till grund för skolans prövning skall anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på. Ett rättelseyrkande skall behandlas utan dröjsmål.

 

69 §

Besvär

     Närmare bestämmelser om besvär över beslut som avses i denna lag finns i 25 § självstyrelselagen. Ändring får inte sökas genom besvär i beslut om bedömning av en studerande, beslut om tiden och platsen för en namngiven studerandes studier eller i beslut om annan individuell uppläggning av studierna. Besvär får heller inte anföras i ett ärende som avses i 46 § 3 och 4 mom.

 

70 §

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Ålands gymnasieskola övertar vid ikraftträdandet av denna lag såsom avtalspart de gällande avtal som har ingåtts av berörda skolor och inrättningar.

     Genom ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (1997:52) och landskapsförordningen (2006:69) om utbildning på gymnasialstadienivå. Författningarna skall dock i tillämpliga delar tillämpas av Ålands gymnasieskola vid bedömning och examinering av studerande som under år 2009 slutför sina studier vid skolan.

     Genom ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (1998:59) och landskapsförordningen (1998:61) om läroavtalsutbildning. Nämnda författningar skall dock i tillämpliga delar tillämpas avseende studerande som fullföljer läroavtalsutbildning inom år 2009.

     Ordinarie personal i tjänsteförhållande och tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande vid Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands lyceum, Ålands naturbruksskola, Ålands sjömansskola, Ålands vårdinstitut samt Ålands yrkesskola kan vid ikraftträdandet av denna lag förflyttas efter samtycke till annan tjänst i Ålands gymnasieskola i enlighet med 28 § tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland eller överförs efter samtycke till Ålands gymnasieskola och placeras efter anställningsförfarande in i den nya organisationen till de tjänster och arbetsuppgifter som finns tillgängliga. Den som förflyttas eller överförs gör det med bibehållande av de pensionsförmåner som följer av den anställning från vilken personen förflyttas eller överförs, dock med beaktande av vad om anställning vid landskapet är särskilt stadgat och om villkoren i ifrågavarande anställdas anställningsförhållande avtalas.

     Ordinarie personal i tjänsteförhållande vid utbildnings- och kulturavdelningen inom landskapsregeringens allmänna förvaltning med arbetsuppgifter vid Ålands läroavtalscenter och lärcentret Navigare, överförs efter samtycke till Ålands gymnasieskola och placeras efter anställningsförfarande in i den nya organisationen till de tjänster och arbetsuppgifter som finns tillgängliga. Den som förflyttas eller överförs gör det med bibehållande av de pensionsförmåner som följer av den anställning från vilken personen förflyttas eller överförs, dock med beaktande av vad om anställning vid landskapet är särskilt stadgat och om villkoren i ifrågavarande anställdas anställningsförhållande avtalas.

     Behörig för tjänst eller anställning i arbetsavtalsförhållande vid de skolor som omfattas av denna lag är den som när denna lag träder i kraft är behörig för sådan tjänst eller anställning i arbetsavtalsförhållande.

     Om i annan författning nämns begreppet gymnasialstadienivå skall det avses begreppet gymnasienivå i denna lag.

__________________

 

 

Mariehamn den 22 mars 2007
L a n t r å d	Roger Nordlund
Föredragande ledamot	Camilla Gunell