Framställning 5/2008-2009

		FRAMSTÄLLNING nr 5/2008-2009
		Datum
		2008-11-13
	Till Ålands lagting

Ny landskapslagstiftning om underhållsstöd

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om underhållsstöd. Landskapslagen som är en blankettlag upphäver och ersätter landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om underhållstrygghet. Lagen om underhållstrygghet ersätts i riket av lagen om underhållsstöd den 1 april 2009.

     Innehållet i lagen om underhållsstöd motsvarar till stor del lagen om underhållstrygghet. De väsentligaste ändringarna är att landskapsregeringen enligt förslaget framdeles övertar ansvaret från kommunerna för beviljandet och utbetalningen av underhållsstöd till i landskapet stadigvarande personer under 18 år (barn) samt ansvaret för indrivningen av underhållsstöd. Kommunerna fastställer fortsättningsvis underhållsskyldigheten. En grundtanke med förslaget är att de uppgifter som enligt lagen om underhållsstöd ankommer på Folkpensionsanstalten och som enligt blankettlagen ska skötas av landskapsregeringen ska överföras på Folkpensionsanstalten med stöd av en överenskommelseförordning.

     Ansvaret för finansieringen överförs på landskapsregeringen. Överföringarna genomförs på ett kostnadsneutralt sätt, d.v.s. genom att kostnaderna för överföringarna beaktas vid fastställandet av landskapsandelar för socialvården.

     Enligt förslaget ska underhållsstöd betalas till barn då den underhållsskyldige har försummat att betala underhållsbidrag, underhållsbidraget inte har kunnat fastställas eller om det har fastställts till ett mindre belopp än beloppet för fullt underhållsstöd.

 

__________________

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Inledning. 3

2. Gällande landskapslagstiftning. 3

3. Gällande rikslagstiftning - en översikt 3

3.1 Lagen om en kommun- och servicestrukturreform.. 3

3.2 Lagen om underhållstrygghet 3

3.3 Lagen om underhåll för barn. 7

4. Lagstiftningsändringar i riket 7

4.1 Orsaker till lagändringarna. 7

4.2 Ny lag om underhållsstöd. 8

5. Landskapsregeringens förslag. 8

6. Förslagets konsekvenser 9

6.1 Ekonomiska och administrativa konsekvenser 9

6.2 Jämställdhetskonsekvenser 9

7. Lagstiftningsbehörighet 10

8. Beredningsarbete. 10

9. Övrigt 10

Detaljmotivering. 10

1. Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om underhållsstöd  10

2. Landskapslag om upphävande av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om underhållstrygghet 13

Lagtext 14

L A N D S K A P S L A G om tillämpning i landskapet Åland av lagen om underhållsstöd  14

L A N D S K A P S L A G om upphävande av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om underhållstrygghet 15

Bilaga. 16

Lag om underhållsstöd. 16

 

Allmän motivering

 

1. Inledning

 

Barn råkar illa ut överallt i världen men vad som är mest tragiskt är att det oftast beror på att föräldrar och andra vuxna i samhället inte ger barn trygghet och skydd. Det viktigaste i ett barns liv är att känna trygghet, känna sig skyddade av föräldrarna som i sin tur kan behöva samhällets hjälp för att kunna ge barnen detta. Som ett led i säkerställandet av denna trygghet är det viktigt att barn lagstiftningsvägen tillerkänns en rätt till skäligt underhåll. Barn har rätt till tillräckligt underhåll, som föräldrarna svarar för efter sin förmåga. Underhåll innebär tillgodoseende av de materiella och andliga behov som motsvarar barnets utvecklingsnivå, den vård och utbildning barnet behöver samt härav föranledda kostnader.

     Utgångspunkten är att föräldrarna efter sin förmåga ska svara för barnets underhåll. Vid bedömningen av föräldrarnas förmåga att tillförsäkra barnet skäligt underhåll, ska föräldrarnas ålder, arbetsförmåga och möjligheter att delta i förvärvsarbete, tillgängliga tillgångar och deras övriga lagenliga underhållsansvar beaktas. Också barnets möjligheter att svara för sin egen försörjning ska beaktas när omfattningen av föräldrarnas underhållsansvar bedöms. Om föräldrarna inte har tillräcklig ekonomisk bärkraft att sörja för barnets underhåll måste samhället tillskjuta de medel som erfordras för att barnets behov av en trygg och harmonisk uppväxt ska kunna tillfredsställas.

 

2. Gällande landskapslagstiftning

 

För närvarande tryggas underhållet för i landskapet stadigvarande bosatta personer under 18 år (barn) genom landskapslagen (2002:71) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om underhållstrygghet, nedan kallad blankettlagen om underhållstrygghet. Genom blankettlagen om underhållstrygghet har lagen om underhållstrygghet (FFS 671/1998) och förordningen om underhållstrygghet (FFS 672/1998) med vissa smärre avvikelser gjorts tillämpliga i landskapet.

 

3. Gällande rikslagstiftning - en översikt

 

3.1 Lagen om en kommun- och servicestrukturreform

 

Enligt 8 § lagen om en kommun- och servicestrukturreform (FFS 169/2007), som trädde i kraft den 23 februari 2007, ska staten överta ordnandet och finansieringen av de uppgifter som ålagts kommunerna i lagen om underhållstrygghet, dock inte åtgärderna för fastställande av underhållsskyldighet, senast den 1 januari 2009. Ordnandet och finansieringsansvaret överförs dock inte på grundval av bestämmelsen i lagen om en kommun- och strukturreform, utan verkställs då lagen om underhållsstöd träder i kraft den 1 april 2009 och beviljandet och utbetalningen av underhållsstöd samt den lagenliga indrivningen av förmånerna överförs från kommunerna till Folkpensionsanstalten.

 

3.2 Lagen om underhållstrygghet

 

3.2.1 Allmänt

 

Lagen om underhållstrygghet trädde i kraft den 1 januari 1999. I lagen föreskrivs om underhållsstöd som betalas till barn av kommunens medel och om åtgärder i anslutning till det för indrivning av underhållsbidrag. I lagen om underhållstrygghet finns även bestämmelser om rätten för det organ som ansvarar för socialvården i kommunen att vidta åtgärder för fastställande och ändring av underhållsbidrag.

     Lagen om underhållstrygghet utgör ett viktigt komplement till lagen om underhåll för barn (FFS 704/1975) i situationer där ett barn inte får underhåll från bägge föräldrarna. Då lagen om underhåll för barn föreskriver att bägge föräldrarna svarar för barns underhåll, garanterar lagen om underhållstrygghet rätt till underhållsstöd som betalas av allmänna medel även för sådana barn som inte har någon juridisk far. Lagen om underhållstrygghet ger barnet rätt till underhållsstöd som kommunen betalar även när den underhållsskyldige har försummat att betala det fastställda underhållsbidraget. Uppgifterna som är att hänföra till utbetalning av underhållsstöd enligt lagen om underhållstrygghet handhas i regel av det kollegiala organ i barnets hemkommun som avses i 6 § i socialvårdslagen (FFS 710/1982), som nedan går under benämningen organet.

 

3.2.2 Personer som är berättigade till underhållsstöd

 

Underhållsstöd betalas enligt 1 § lagen om underhållstrygghet fram till den dag då barnet fyller 18 år. Enligt 5 § lagen om underhållstrygghet betalas på ansökan underhållsstöd till barn om

     1) den underhållsskyldige har försummat att betala underhållsbidrag,

     2) faderskapet beträffande barn utom äktenskap inte har fastställts genom laga kraft vunnet beslut,

     3) underhållsbidraget inte har kunnat fastställas samtidigt som faderskapet fastställts, likväl under högst sex månader från det att faderskapet genom laga kraft vunnet beslut har fastställts, om inte talan om fastställande av underhållsskyldighet anhängiggjorts inom nämnda tid,

     4) underhållsskyldigheten har avgjorts genom verkställbart avtal, beslut eller dom, men utbetalning av underhållsbidraget på grund av den underhållsskyldiges bristande försörjningsförmåga inte har fastställts, eller om underhållsbidragets belopp av nämnda orsak fastställs till ett mindre belopp än beloppet av fullt underhållsstöd, eller

     5) adoptant ensam adopterat ett barn och barnet inte är barn eller adoptivbarn till adoptantens make eller barn till någon som adoptanten lever med under äktenskapsliknande förhållanden.

     Underhållsstöd betalas dock enligt 6 § lagen om underhållstrygghet inte om barnet bor hos den underhållsskyldige, den underhållsskyldige är död, eller barnet förmår försörja sig självt.

 

3.2.3 Storleken av underhållsstödet

 

År 2008 är underhållsstödets fulla belopp för ett barn 129,91 euro per månad. När grunden för beviljande av underhållsstöd är att underhållsbidraget, på grund av den underhållsskyldiges bristande försörjningsförmåga, har fastställts till ett mindre belopp än beloppet av underhållsstöd, betalas stödet såsom skillnaden mellan ovan nämnda underhållsstödbelopp och det fastställda underhållsbidraget. Underhållsstöd betalas inte för de månader, under vilka barnet på kommunens bekostnad vårdas i institutions- eller familjevård.

 

3.2.4 Förutsättningar för utbetalning av underhållsstöd

 

Underhållsstöd kan enligt 9 § lagen om underhållstrygghet på ansökan beviljas barnets vårdnadshavare eller en intressebevakare som förordnats för barnet. Även någon annan som har den faktiska vården om barnet har rätt att ansöka om stöd. Ansökan kan också göras av barnet, om detta har fyllt 15 år och har eget hushåll. Om någon annan än vårdnadshavaren ansökt om underhållsstöd ska vårdnadshavaren höras. När underhållsstöd söks på grundval av att betalningen av underhållsbidrag försummats ska organet utan dröjsmål delge den underhållsskyldige ansökningen och bereda honom tillfälle att avge en förklaring. Om den underhållsskyldiges vistelseort inte har kunnat klarläggas, kan organet bevilja underhållsstöd också utan att höra den underhållsskyldige.

     Om det inträffar en förändring i de omständigheter som inverkar på betalningen av underhållsstödet, ska organet enligt 14 § lagen om underhållstrygghet kontrollera om förutsättningarna för betalning av underhållsstöd fortfarande föreligger och vid behov besluta att utbetalningen av stödet ska upphöra eller fastställa dess belopp på nytt.

 

3.2.5 Indrivning av underhållsstöd

 

Betalning av underhållsstöd inverkar inte enligt 15 § lagen om underhållstrygghet på den underhållsskyldiges plikt att betala underhållsbidrag till fullt belopp. Betalas underhållsstöd på grund av försummelse att betala underhållsbidrag, övergår rätten till underhållsbidrag på organet till den del bidraget motsvarar det betalda underhållsstödet. Barnet har rätt att få den del av underhållsbidraget som överstiger denna regressfordran. Kommunens indrivningsrätt omfattar dock mera än enbart indrivning av underhållsstödets regressfordran. Sedan organet har beslutat om betalning av underhållsstöd på grund av försummelse att betala underhållsbidrag, är organet berättigat att driva in alla obetalda underhållsbidrag hos den underhållsskyldige, inklusive dröjsmålsränta fastställd i enlighet med 16 b § lagen om underhåll för barn. Organets rätt att driva in underhållsbidrag fortbestår så länge kommunen har en regressfordran som kan drivas in, eller om det gäller utmätning av lön, tills villkoren i 4 kap. 57 § 3 mom. i utsökningsbalken (FFS 705/2007) har uppfyllts[1]. Den underhållsskyldige, som har fått kännedom om att underhållsstöd har beviljats, kan under den tid rätten att driva in underhållsbidrag tillkommer organet uppfylla sin betalningsskyldighet endast genom att betala underhållsbidragsposterna till organet.

     När olika kommuners organ betalt underhållsstöd för skilda tidsperioder, har det organ som senast beviljat underhållsstöd rätt att driva in alla obetalda underhållsbidragsposter. Kommunens regressfordran ska enligt 16 § lagen om underhållstrygghet drivas in hos den underhållsskyldige inom fem år från början av året efter det år, under vilket underhållsstödet har betalts. I annat fall går rätten att få betalning förlorad. Även efter detta får en regressfordran drivas in ur egendom som ställts som pant för egendomen ifråga. Om den underhållsskyldige har försatts i konkurs, utmätning har verkställts för indrivning av fordran eller om denna har bevakats vid offentlig stämning inom nämnda fem år, kan regressfordran drivas in ur de medel som utmätts eller ur de medel ur vilka de vid den offentliga stämningen uppgivna fordringarna ska betalas.

     Betalar inte den underhållsskyldige inom en rimlig frist som organet ställer, till detta de underhållsbidragsposter som förfallit till betalning och är obetalda innan ansökan om underhållsstöd gjordes, eller ställer han eller hon inte godtagbar säkerhet för betalningen av dem, eller börjar han eller hon inte frivilligt i tillräcklig grad betala underhållsbidrag, ska organet enligt 17 § lagen om underhållstrygghet utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in underhållsbidragsposterna genom utsökning. Åtgärder behöver dock inte vidtas om det är uppenbart att indrivningen blir resultatlös.

     Av de medel som den underhållsskyldige frivilligt betalt eller som influtit genom utsökning under den tid som underhållsbidrag drivits in hos den underhållsskyldige, betalas enligt 18 § lagen om underhållstrygghet först underhållsbidrag till mottagaren av underhållsbidraget till den del det överstiger det betalda underhållsstödet inklusive dröjsmålsränta på detta underhållsbidrag. Resten av de influtna medlen används för att ersätta kommunens regressfordran.

     Betalningar som den betalningsskyldige gjort senare eller medel som genom utsökning drivits in hos den betalningsskyldige används enligt 19 § lagen om underhållstrygghet till en regressfordran för det första kalenderår som indrivningen kan gälla. Anvisandet och fördelningen mellan kommunerna sköts av den kommuns organ som senast beviljat underhållsstöd. Organet har rätt att från det belopp som redovisas till de övriga kommunerna dra av ett arvode som bestäms genom förordning.

     Kommunens regressfordran drivs enligt 20 § lagen om underhållstrygghet inte in till den del försummelsen att betala underhållsbidrag har föranletts av den underhållsskyldiges insolvens. Beslut om att regressfordran inte ska drivas in fattas av organet på ansökan av den underhållsskyldige eller på eget initiativ.

 

3.2.6 Återkrav

 

Har underhållsstöd betalts utan grund eller till ett för stort belopp eller om den som lyft stödet har tagit emot underhållsbidrag direkt från den underhållsskyldige under samma tid för vilken underhållsstöd har betalts, återkrävs det betalda underhållsstödet enligt 21 § lagen om underhållstrygghet av den som lyft stödet.

     Ett återkrav kan enligt 23 § lagen om underhållsstöd helt eller delvis lämnas därhän om återkravet med beaktande av förhållandena för den person som lyft stödet är oskäligt och den grundlösa betalningen inte beror på ett svikligt förfarande hos den som lyft stödet eller hos dennes företrädare, eller det utan grund betalda beloppet är ringa. Organet fattar beslut om att återkravet lämnas därhän på ansökan av den som lyft stödet eller på eget initiativ.

 

3.2.7 Talan för fastställande av underhållsbidrag

 

Saknar ett barn eller löper barnet fara att bli utan underhåll, och någondera av barnets föräldrars skyldighet att betala underhåll inte har fastställts eller om det fastställda underhållsbidraget är otillräckligt för barnets underhåll, har organet enligt 24 § lagen om underhållstrygghet rätt att för barnets räkning föra talan om fastställande av underhållsbidrag eller höjning av dess belopp. Betalas underhållsstöd till barnet har organet rätt att föra talan om fastställande av underhållsbidrag eller höjning av underhållsbidragets belopp, även om barnet inte saknar eller löper fara att bli utan underhåll. Betalas underhållsstöd till barnet har organet rätt att föra talan även om nedsättning av underhållsbidragets belopp.

 

3.2.8 Informationsskyldighet

 

I 26 § lagen om underhållstrygghet föreskrivs om skyldighet att lämna uppgifter och göra anmälan. Den som lyfter underhållsstödet samt barnets vårdnadshavare och förmyndare är skyldiga att till organet lämna uppgifter och utredningar som behövs för indrivningen av underhållsbidrag hos den underhållsskyldige. Den som lyft underhållsstöd ska omedelbart underrätta organet om förändringar i de omständigheter som inverkar på betalningen av underhållsstöd. Den underhållsskyldige ska när organet så bestämmer inom en utsatt tid lämna utredning om sin vistelseort och arbetsplats, sina inkomster och tillgångar samt övriga omständigheter som inverkar på betalningsförmågan.

 

3.3 Lagen om underhåll för barn

 

I lagen om underhåll för barn föreskrivs om det privaträttsliga underhållsansvaret för barn. Enligt 1 § lagen om underhåll för barn äger barn rätt till tillräckligt underhåll, som föräldrarna svarar för efter sin förmåga. Vid bedömningen av föräldrarnas förmåga att underhålla barnet beaktas enligt 2 § lagen om underhåll för barn deras ålder, arbetsförmåga och möjligheter att delta i förvärvsarbete, beloppet av till buds stående medel samt deras övriga på lag grundade underhållsansvar. Vid bedömande av omfattningen av föräldrarnas underhållsansvar beaktas även barnets förmåga och möjligheter att självt svara för sitt underhåll. Enligt 3 § lagen om underhåll för barn upphör barns rätt att erhålla underhåll av föräldrarna när barnet fyller 18 år. Vidare svarar föräldrarna för kostnaderna för barnets utbildning även efter detta, om detta prövas skäligt.

     Sörjer förälder inte på annat sätt för barnets underhåll eller bor barnet inte varaktigt tillsammans med föräldern, kan det enligt 4 § fastställas att underhållsbidrag ska betalas till barnet. Underhållsbidragets belopp och sättet för dess erläggande fastställs genom avtal eller dom. Avtalet fastställs av det organ som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen i hemkommunen för barnets företrädare.

     Fastställande av underhållsbidraget genom dom kommer i fråga som alternativ till avtalsförfarande alltid när man inte kommer överens om betalning av underhållsbidrag och dess belopp. Talan om underhållsbidrag för barn kan enligt 13 § lagen om underhåll för barn föras av vårdnadshavaren eller god man, barnatillsyningsmannen i samband med talan om fastställande av faderskap och kommunens organ under de förutsättningar som anges i lagen om underhållstrygghet. Om barnets förälder försummar att betala underhållsbidrag som fastställts genom avtal eller dom, kan det med stöd av 16 § lagen om underhåll för barn indrivas genom utsökning.

 

4. Lagstiftningsändringar i riket

 

4.1 Orsaker till lagändringarna

 

Att garantera betalningspraxisen i fråga om underhållsstöd och att lagen tolkas på ett enhetligt sätt har varit en utmaning i en situation där uppgifter i anslutning till utbetalningen och indrivningen av stöd sköts i de enskilda kommunerna. Ställningen för den som ansöker om underhållsstöd och den underhållsskyldige har kunnat variera beroende på boningsort. Det faktum att den nuvarande lagstiftningen är komplicerad och kan tolkas på olika sätt har bidragit till detta.

     Kommunerna är tvungna att upprätthålla egna datasystem för ärenden i anslutning till beviljande och indrivning av underhållsstöd. Den kommun som senast beviljat underhållsstöd är dessutom tvungen att till andra kommuner redovisa deras eventuella andel av de medel som indrivits hos den underhållsskyldige.

 

4.2 Ny lag om underhållsstöd

 

4.2.1 Målsättning

 

Av de i föregående avsnitt angivna orsakerna har riksdagen antagit en ny lag om underhållsstöd (FFS 580/2008) som jämte följdändringar träder i kraft den 1 april 2009. Lagen om underhållsstöd upphäver och ersätter lagen om underhållstrygghet. Med hjälp av den nya lagen om underhållsstöd varigenom uppgifterna i anslutning till utbetalningen och indrivningen av underhållsstöd överförs från kommunerna till Folkpensionsanstalten går det att förenhetliga praxisen i anslutning till underhållsstöd i hela landet. Målet är att klienterna ska behandlas likvärdigt oberoende av boningsort och att deras rättigheter ska tryggas på ett rättvist sätt. Genom reformen försöker man dessutom rationalisera besluts- och indrivningssystemen samt utöka den elektroniska kommunikationen för att gallra ut onödigt arbete inom förvaltningen.

     När verkställigheten av underhållsstödet överförs till Folkpensionsanstalten förväntas det generera nytta i synnerhet genom att indrivningspraxis förenklas och indrivningen effektiveras. De enhetliga datasystem som Folkpensionsanstalten förfogar över möjliggör vid behov t.ex. massutskickande av betalningsuppmaningar och underlättar problemen i anslutning till indrivningen utomlands. Syftet med reformen är dessutom att precisera och förenkla vissa bestämmelser som gäller utbetalning och verkställighet av underhållsstöd.

 

4.2.2 Viktiga hållpunkter

 

Syftet med den nya lagen om underhållsstöd är på samma sätt som i fråga om lagen om underhållstrygghet i första hand att trygga barns rätt till tillräckligt underhåll. Metoderna för att uppnå detta mål i riket är att Folkpensionsanstalten betalar underhållsstöd av statens medel samt därtill anslutna åtgärder för indrivning av underhållsbidrag. Innehållet i den föreslagna lagen om underhållsstöd motsvarar till stor del den gällande lagen om underhållstrygghet.

     De viktigaste ändringarna beror på att verkställare blir Folkpensionsanstalten i stället för kommunerna. Ansvaret för finansieringen av underhållsstödet överförs på staten. Egentliga innehållsmässiga ändringar som är oberoende av att verkställaren byts ut är de närmare bestämmelser som fastställs i lagen om när ett barn kan anses försörja sig självt samt om i vilka situationer regressfordran inte behöver indrivas hos den underhållsskyldige. Förutsättningarna för att underhållsstöd ska betalas retroaktivt har förtydligats och gjorts flexiblare än nu. Lagen ska också ha bestämmelser om när Folkpensionsanstalten ska ge ett överklagbart beslut om underhållsstöd samt om när förutsättningar föreligger för att betalningen av underhållsstöd ska upphöra.

     Folkpensionsanstalten har med stöd av lagen om underhållsstöd utan hinder av sekretessbestämmelser och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter ha rätt att få de uppgifter som är nödvändiga för behandling och avgörande av förmånsärenden samt för verkställigheten av lagen i övrigt av myndigheterna och andra instanser. Folkpensionsanstalten ska också ha rätt att få nämnda uppgifter med hjälp av teknisk anslutning utan personens samtycke.

 

5. Landskapsregeringens förslag

 

I riket upphävs lagen om underhållstrygghet och ersätts av lagen om underhållsstöd och de problem som i riket föranleder lagändringen gör sig även gällande i landskapet. Landskapsregeringen föreslår därför att lagen om underhållsstöd görs tillämplig i landskapet genom att lagtinget antar en landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om underhållsstöd, nedan kallad blankettlagen om underhållsstöd. Då avsikten enligt förslaget är att landskapslagstiftningen om underhållsstöd i huvudsak ska följa rikslagstiftningen är användningen av blankettlagstiftningstekniken den mest ändamålsenliga.

     En grundtanke med förslaget är att de uppgifter som enligt lagen om underhållsstöd ankommer på Folkpensionsanstalten och som enligt blankettlagen ska skötas av landskapsregeringen ska överföras på Folkpensionsanstalten med stöd av en överenskommelseförordning[2].

 

6. Förslagets konsekvenser

 

6.1 Ekonomiska och administrativa konsekvenser

 

Underhållsstöd beviljas för närvarande av det organ som ansvarar för underhållstrygghetsärenden i barnets hemkommun och barnets hemkommun ansvarar även för finansieringen. För sina underhållsstödsutgifter får kommunen landskapsandel enligt landskapslagen (1993:73) om planering av och landskapssandel för socialvården.

     Överföringen av finansieringsansvaret för underhållsstödet från kommunerna till landskapet genomförs kostnadsneutralt med tanke på landskapsbudgeten. Avsikten är att i landskapsbudgeten under social- och miljöavdelningen huvudtitel föreslå ett nytt anslagsmoment för underhållsstöd år 2009. För momentet kommer 225 000 euro att reserveras i förslaget till landskapsbudget för år 2009 med beaktande av tidpunkten för överföringen. Av nämnda 225 000 euro hänför sig 210 000 euro till de kostnader som uppstår till följd av att ansvaret för beviljandet, utbetalningen och indrivningen övergår från kommunerna till landskapet. Återstående 15 000 euro hänför sig till de kostnader som uppstår till följd av att Folkpensionsanstalten med stöd av överenskommelseförordning handhar skötseln av de förvaltningsuppgifter som enligt blankettlagen om underhållsstöd annars skulle skötas av landskapsregeringen. Förslaget har inte några avgörande administrativa konsekvenser.

 

6.2 Jämställdhetskonsekvenser

 

Olika undersökningar visar att antalet mödrar som ensamförsörjare är avsevärt högre än antalet fäder som ensamförsörjare. Ensamstående mödrar lever heller inte under lika ekonomiskt gynnsamma förhållanden som befolkningen i genomsnitt. Kvinnors inkomster ligger dessutom inte i nivå med mäns inkomster. Detta betyder att underhållsbidragsskyldigheten i större utsträckning riktar sig mot män än mot kvinnor och att män har lättare att fullgöra densamma eftersom de i regel kan vara ekonomiskt mer bärkraftiga än underhållsbidragsskyldiga kvinnor.

     För den enskilde klienten tros bestämmelserna och tillvägagångssätten i anslutning till beviljande och indrivning av underhållsstöd bli genomskådligare och klarare än för närvarande. Erhållandet av stöd ska inte vara beroende av den enskilda kommunens tolkningspraxis, utan besluten fattas i enlighet med samma riksomfattande principer. Folkpensionsanstaltens omfattande byrånätverk tros underlätta ansökan om underhållsstöd och klarlägga underhållsstödets roll som en lagstadgad förmån som tillkommer barnet på vissa villkor. Också de underhållsskyldigas ställning tros bli klarare när indrivningen av underhållsbetalningar sköts centraliserat av Folkpensionsanstalten. Beloppen av underhållsbidraget och underhållsstödet följer den faktiska kostnadsutvecklingen smidigare än för närvarande och utan dröjsmål. Detta stöder också principen för den föreslagna reformen, enligt vilken förhöjningen till skillnad från nuläget också ska gälla nya underhållsavtal som ingåtts och beslut som fattats efter föregående förhöjning. För de underhållsskyldiga innebär den föreslagna ändringen att beloppet av det underhållsbidrag som man kommit överens om att ska betalas höjs oftare än för närvarande, men sannolikt med mindre belopp per gång. Att underhållsbidragen binds vid ett allmänt känt och använt levnadskostnadsindex tros också förbättra de underhållsskyldigas möjligheter att självständigt ta reda på den lagstadgade höjningen av betalningarna. Allt detta gynnar män i större utsträckning rent antalsmässigt än kvinnor.

 

7. Lagstiftningsbehörighet

 

Regleringen i förslaget hänför sig till flera lagstiftningsområden av vilka det mest centrala är socialvård. Enligt 18 § 1 punkten självstyrelselagen (1991:71) för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsregeringen och i fråga om de myndigheter och inrättningar som lyder under denna och enligt 18 § 4 och 13 punkten behörighet även i fråga om kommunernas förvaltning och socialvård.

     Till rikets lagstiftningsbehörighet hör framförallt enligt 27 § 3, 7 och 23 punkten självstyrelselagen rättsområdena statsmyndigheterna organisation och verksamhet, förmynderskap, familjeförhållanden, barns rättsliga ställning och rättskipning. Bestämmelser av rikslagstiftningsnatur har med stöd av 19 § 3 mom. självstyrelselagen för enhetligheten och överskådligheten kunnat tas in i landskapslagen.

 

8. Beredningsarbete

 

Efter sedvanlig beredning har förslaget sänts på remiss till kommunerna, Ålands kommunförbund k.f. samt Folkpensionsanstalten samt social- och miljöavdelningen och finansavdelningen vid Ålands landskapsregering. Förslaget har även granskats av chefen för jämställdhetsfrågor vid Ålands landskapsregering. Merparten av remissinstanserna har inkommit med yttrande och förhåller sig därmed positiva till förslaget.

 

9. Övrigt

 

Den föreslagna blankettlagen bör träda i kraft den 1 april 2009. Landskapsregeringen anser att det är till fördel om lagtinget har möjlighet att behandla lagförslaget i sådan ordning att det nya arrangemanget hinner inrättas i god tid innan tidpunkten för den föreslagna lagens ikraftträdande.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om underhållsstöd

 

1 § Lagens syfte och tillämpningsområde Bestämmelsen i 1 mom. har införts i informativt syfte för att klargöra vad lagen handlar om. Vid tillämpning av lagar är det alltid viktigt att ha lagens anda och mening i åtanke. Av den anledningen är det motiverat att i lag införa bestämmelser som anger syftet med lagen och dess tillämpningsområde för att den ska kunna tillämpas så korrekt som möjligt. Det primära syftet med denna lag är att trygga underhållet för i landskapet stadigvarande bosatta personer under 18 år i de situationer där en förälder inte fullgör sitt underhållsansvar. Underhållet tryggas genom att för barnet betalas underhållsstöd samt genom att underhållsbidraget drivs in hos den underhållsskyldige i situationer där betalningen av underhållsstöd har baserat sig på försummelse att betala underhållsbidrag som fastställts för den underhållsskyldige. Genom paragrafen tillämpliggörs rikets lag om underhållsstöd i landskapet.

     Enligt 2 mom. tillämpas lagen också på ett barn som enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet inte kan anses vara stadigvarande bosatt i landskapet, men som har rätt till underhållsstöd på grund av vad som föreskrivs i förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Förordningen i fråga anger om en medlemsstats lagstiftning om social trygghet ska tillämpas på en person och om staten ska betala förmåner även till personer som är bosatta i andra medlemsländer. Eftersom underhållsstödet är en familjeförmån som omfattas av förordningen om social trygghet, ska den enligt förordningen betalas för ett barn till en person som omfattas av finländsk social trygghet även när barnet bor eller vistas i ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz. Av den anledningen har 2 mom. intagits i paragrafen.

     Ibland ändras lagen om underhållsstöd av olika skäl. För att landskapets regelverk om underhållsstöd ska överensstämma med motsvarande lagstiftning i riket är det viktigt att det finns bestämmelser som automatiskt gör ändringarna i lagen om underhållsstöd tillämpliga i landskapet. Med anledning av detta har bestämmelsen i 3 mom. om författningsändringar intagits i förslaget.

 

2 § Förvaltningsuppgifter Lagen om underhållsstöd anger ett antal förvaltningsuppgifter som skall handhas av Folkpensionsanstalten[3]. Inom ramen för landskapets behörighet ankommer det automatiskt på landskapsregeringen eller annan behörig landskapsmyndighet att utföra i lagen förutsatta förvaltningsuppgifter om lagen antas som blankettlag.

     Enligt 2 § landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen ska de förvaltningsuppgifter som ankommer på Folkpensionsanstalten i landskapet Åland skötas av landskapsregeringen. Vad gäller skötseln av nämnda förvaltningsuppgifter har det likväl ansetts mest ändamålsenligt att Folkpensionsanstalten handhar dessa uppgifter. Sålunda har Republikens presidents förordning om skötseln i landskapet Åland av vissa uppgifter som gäller barnbidrag (FFS 1596/1992, nedan kallad barnbidragsförordningen) utfärdats. Enligt 1 § barnbidragsförordningen ska de förvaltningsuppgifter som följer av lagstiftningen om barnbidrag handhas i landskapet Åland av Folkpensionsanstalten enligt vad Folkpensionsanstalten och Ålands landskapsregering närmare avtalar.

     Det huvudsakliga syftet med den föreslagna lagstiftningen, såvitt gäller landskapsregeringen, är att försätta denna i samma situation som staten på vilka lagen om underhållsstöd är tillämplig. Därför ter det sig mest ändamålsenligt att genom en överenskommelseförordning, i likhet med vad som är fallet med barnbidrag och enligt samma modell, överföra de i denna lag förutsatta myndighetsfunktionerna, i de fall de ankommer på landskapsregeringen, på de myndigheter som handhar dessa i riket. Diskussioner har förts mellan företrädare för social- och miljöavdelningen vid Ålands landskapsregering och företrädare för Folkpensionsanstalten angående skötseln av de i denna paragraf avsedda förvaltningsuppgifterna. Folkpensionsanstalten ställer sig positiv till att överta nämnda förvaltningsuppgifter.

 

3 § Avvikelser I 44 § lagen om underhållsstöd föreskrivs att kommunerna årligen i fem års tid ersätts för den andel som Folkpensionsanstalten under föregående år har drivit in hos de underhållsskyldiga av fordran enligt 19 § 1 mom. samma lag (se bilagan på sid. 19). Ersättningen betalas i enlighet med de indrivningar som genomförts under åren 2009–2013. Vidare föreskrivs att ersättningarna riktas genom statsandelssystemet till kommunerna i förhållande till deras invånarantal.

     Då landskapet inte omfattas av rikets statsandelssystem utan har ett eget landskapsandelssystem ska således i blankettlagen om underhållsstöd föreskrivas att ersättningarna ska riktas genom landskapsandelssystemet till kommunerna i förhållande till deras invånarantal. Av den anledningen har denna paragraf intagits i blankettlagen om underhållsstöd.

 

4 § Hänvisningar Av de orsaker som föranleder användningen av blankettlagstiftningsteknik i förevarande fall (se avsnitt 5 i den allmänna motiveringen) är det viktigt att landskapslagstiftningen inom rättsområdet för socialvård samverkar med bestämmelser inom andra rättsområden på samma sätt som socialvårdsbestämmelser i riket samverkar med bestämmelser inom övrig därstädes gällande lagstiftning. I lagen om underhållsstöd hänvisas bl.a. till lagen om utkomststöd (FFS 1412/1997) och till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999).

     Då landskapet har egen lagstiftning inom de rättsområden som de ovannämnda riksförfattningarna reglerar måste det således i blankettlagen om underhållsstöd intas ett hänvisningsstadgande varigenom nämnda hänvisningar ersätts med hänvisningar till bestämmelser i motsvarande författningar i landskapslagstiftningen. Härigenom kan landskapets socialvårdslagstiftning fungera på samma sätt som rikets. Av den orsaken har denna paragraf intagits i förslaget.

 

5 § Finansiering Med stöd av 1 § denna lag tillämpliggörs lagen om underhållsstöd men det innebär även att 4 § lagen om underhållsstöd blir tillämplig i landskapet såvida inte avvikande bestämmelser intas i denna lag.

     I 4 § lagen om underhållsstöd föreskrivs bl.a. att staten ersätter Folkpensionsanstalten för kostnaderna för underhållsstöd som betalas med stöd av lagen. Detta i sin tur skulle medföra att ett egendomligt rättsläge uppkommer i det att staten, i landskapslag, därigenom skulle förpliktas att stå för kostnaderna för i landskapet utbetalda underhållsstöd. En sådan reglering skulle innebära att landskapet överskrider sin lagstiftningsbehörighet. För att motverka en dylik behörighetsöverskridning har denna paragraf intagits i förslaget[4].

     Även om avsikten med detta lagförslag är att Folkpensionsanstalten i förlängningen ska handha beviljandet utbetalningen och indrivningen av det i denna lag reglerade underhållsstödet är det ändå landskapet som enligt denna lag, i slutändan, ska stå för underhållsstödskostnaderna. Detta motiverar ordalydelsen i 1 mom.

     På samma sätt som staten i egenskap av slutfinansiär enligt lagen om underhållsstöd ersätter Folkpensionsanstalten för de kostnader som verkställigheten av lagen föranleder måste landskapet ersätta Folkpensionsanstalten för de kostnader som verkställigheten av blankettlagen om underhållsstöd föranleder om det nya arrangemanget ska kunna fungera. Detta motiverar ordalydelsen i 2 mom. Det är viktigt att möjliggöra en flexibel övergång till ett nytt system och att närmare kunna reglera villkoren för hur utbetalningarna ska skötas. Därför ger bestämmelsen utrymme för landskapet och Folkpensionsanstalten att genom avtal komma överens om hur kostnaderna för underhållsstödet ska bestridas.

 

6 § Ikraftträdande Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför i denna paragraf att datumet för ikraftträdande lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

2. Landskapslag om upphävande av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om underhållstrygghet

 

1 § Upphävande Eftersom lagen om underhållsstöd föreslås bli tillämplig i landskapet genom blankettlagen om underhållsstöd är det viktigt att blankettlagen om underhållstrygghet upphävs. Annars uppstår en orimlig situation med två i landskapet gällande snarlika lagar vilka syftar till att reglera samma sak. Av den orsaken har denna paragraf givits den ordalydelse som framgår av lagtexten nedan.

 

2 § Ikraftträdande Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför i denna paragraf att datumet för ikraftträdande lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av lagen om underhållsstöd

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Lagens syfte och tillämpningsområde

     Underhållet för en i landskapet stadigvarande bosatt person under 18 år tryggas genom underhållsstöd på så sätt att lagen om underhållsstöd (FFS 580/2008), inom landskapets behörighet och med de avvikelser som anges i denna lag, ska tillämpas i landskapet Åland.

     En person under 18 år som inte är stadigvarande bosatt i landskapet har rätt till underhållsstöd i enlighet med denna lag om han eller hon, på grundval av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, är berättigad till sociala trygghetsförmåner med stöd av landskapslagstiftningen.

     Lagen om underhållsstöd ska tillämpas i landskapet sådan den lyder då denna lag träder i kraft. Ändras därefter lagen om underhållsstöd, ska ändringarna gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket.

 

2 §

Förvaltningsuppgifter

     De förvaltningsuppgifter som enligt lagen om underhållsstöd sköts av Folkpensionsanstalten ska i landskapet Åland skötas av landskapsregeringen såvitt fråga är om uppgifter som underligger landskapets behörighet.

 

3 §

Avvikelser

     De i 44 § lagen om underhållsstöd angivna ersättningarna riktas genom landskapsandelssystemet till kommunerna i förhållande till deras invånarantal.

 

4 §

Hänvisningar

     Hänvisningen i 21 § 3 mom. 4 punkten lagen om underhållsstöd till lagen om utkomststöd (FFS 1412/1997) ska inom landskapets behörighet avse landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd.

     Hänvisningarna i 36 och 37 §§ lagen om underhållsstöd till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) ska inom landskapets behörighet avse landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet.

 

5 §

Finansiering

     Underhållsstöd för en i landskapet stadigvarande bosatt person under 18 år betalas av landskapets medel.

     Landskapet betalar ersättning till Folkpensionsanstalten för underhållsstödet i enlighet med vad landskapsregeringen och Folkpensionsanstalten närmare avtalar.

 

6 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om upphävande av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om underhållstrygghet

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Upphävande

     Genom denna lag upphävs landskapslagen (2002:71) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om underhållstrygghet.

 

2 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

Mariehamn den 13 november 2008
L a n t r å d	Viveka Eriksson
Föredragande ledamot	Katrin Sjögren

 

Bilaga

 

Lag om underhållsstöd

(FFS 580/2008)

 

     I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

 

1 kap.

Allmänna bestämmelser

 

1 §

Lagens syfte och tillämpningsområde

     Underhållet för ett i Finland bosatt barn under 18 år tryggas genom underhållsstöd på det sätt som föreskrivs i denna lag. I denna lag föreskrivs det också om indrivning av underhållsbidrag när underhållsstöd har betalats på grundval av försummelse att betala underhållsbidrag som avses i lagen om underhåll för barn (704/1975).

     I lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993) föreskrivs om när ett barn ska anses vara bosatt i Finland.

     Denna lag tillämpas dock också när ett barn inte vistas i Finland, men har rätt till underhållsstöd enligt denna lag på grundval av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.

 

2 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     1) underhållsbidrag en penningprestation med vilken ett barns förälder på grund av sin underhållsskyldighet periodiskt ska delta i de kostnader som barnets underhåll orsakar och i fråga om vilken betalningsskyldigheten har fastställts genom avtal eller dom enligt lagen om underhåll för barn eller genom beslut, avtal, officiell handling eller annan handling som utfärdats i en främmande stat och som kan verkställas i Finland eller i den främmande stat där den underhållsskyldige har hemort,

     2) underhållsskyldig den av barnets föräldrar som enligt en handling som nämns i 1 punkten är skyldig att betala barnet underhållsbidrag,

     3) underhållsstöd ett understöd som betalas för barnets underhåll enligt de förutsättningar som bestäms i 6 §,

     4) underhållsstödtagare den som lyfter underhållsstöd,

     5) regressfordran en på underhållsstöd grundad fordran enligt 11 § 1 mom. gentemot den underhållsskyldige, och

     6) underhållsbidragsfordran regressfordran och den del av underhållsbidraget som barnet har rätt till och som överstiger regressfordran.

 

3 §

Verkställighet

     Folkpensionsanstalten ansvarar för uppgifterna i anslutning till verkställigheten av denna lag samt följer och övervakar att denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den iakttas. Dessutom fastställer Folkpensionsanstalten de blanketter som behövs för verkställigheten av denna lag.

4 §

Finansiering

     Staten ersätter Folkpensionsanstalten för kostnaderna för underhållsstöd som betalas med stöd av denna lag.

     Folkpensionsanstalten ska fyra vardagar före den i 16 § avsedda betalningsdagen för underhållsstöd meddela staten det belopp som enligt Folkpensionsanstaltens uppskattning behövs för utbetalningen av de underhållsstöd som ska betalas under betalningsmånaden. Skillnaden mellan summan av de underhållstöd som betalats under en kalendermånad och förskotten för samma månad beaktas när förskottet för den andra månaden som följer på betalningsmånaden fastställs.

     I samband med den uppskattning som avses i 2 mom. ska Folkpensionsanstalten meddela staten beloppet av de underhållsbidrag som drivits in under föregående månad. Summan av de underhållsstöd som betalats under kalendermånaden samt skillnaden mellan samma månads förskott och indrivna underhållsbidrag beaktas när förskottet för den andra månaden som följer på betalningsmånaden fastställs.

     Staten ska på grundval av det meddelande som avses i 2 mom. betala Folkpensionsanstalten beloppet senast en bankdag före betalningsdagen för underhållsstöd.

 

5 §

Omkostnader

     Staten ersätter Folkpensionsanstalten för de kostnader som verkställigheten av denna lag orsakar.

 

2 kap.

Rätt till underhållsstöd

 

6 §

Förutsättningar för erhållande av underhållsstöd

     Ett barn har rätt till underhållsstöd, om

     1) den underhållsskyldige har försummat att betala underhållsbidrag,

     2) underhållsbidrag inte har fastställts för utbetalning på grund av den underhållsskyldiges bristande försörjningsförmåga,

     3) det underhållsbidrag som fastställts för utbetalning är mindre än fullt underhållsstöd enligt 9 § på grund av den underhållsskyldiges bristande försörjningsförmåga,

     4) faderskapet beträffande ett barn utom äktenskap inte har fastställts genom ett lagakraftvunnet beslut,

     5) underhållsbidraget inte har kunnat fastställas samtidigt som faderskapet, eller

     6) en adoptant ensam adopterat ett barn och barnet inte är barn eller adoptivbarn till adoptantens make eller barn till någon som adoptanten lever med under äktenskapsliknande förhållanden.

 

7 §

När rätten till underhållsstöd börjar och upphör

     Underhållsstöd beviljas på ansökan från början av den kalendermånad då förutsättningarna enligt 6 § för utbetalning av underhållsstöd föreligger vid ingången av månaden. Underhållsstöd beviljas inte utan särskilt vägande skäl retroaktivt för längre tid än tre kalendermånader före ansökan.

     Ett barn har rätt till underhållsstöd till den dag då barnet fyller 18 år, om inte något annat följer av 17 §.

     När underhållsstöd beviljas med stöd av 6 § 5 punkten, föreligger rätt till underhållsstöd högst under de följande sex kalendermånaderna efter det att faderskapet fastställts genom ett lagakraftvunnet beslut, om inte talan om fastställande av underhållsbidrag har väckts inom nämnda tid.

 

8 §

Hinder för erhållande av underhållsstöd

     Ett barn har inte rätt till underhållsstöd, om

     1) barnet bor hos den underhållsskyldige eller den av sina föräldrar som avses i 6 § 2, 3 eller 5 punkten,

     2) den underhållsskyldige eller den av barnets föräldrar som avses i 6 § 2, 3 eller 5 punkten är död, eller

     3) barnet förmår försörja sig självt.

     Barnet anses kunna försörja sig självt om barnets regelbundna förvärvs- eller kapitalinkomster uppgår till minst 700 euro i månaden eller, om barnet bor självständigt, till minst 1 000 euro i månaden.

 

3 kap.

Underhållsstödets belopp

 

9 §

Fullt underhållsstöd

     Underhållsstödets fulla belopp för ett barn är 129,91 euro per kalendermånad för en underhållsskyldig, om inte något annat bestäms nedan.

 

10 §

Nedsatt underhållsstöd

     När underhållsstöd betalas enligt 6 § 3 punkten, motsvarar stödet skillnaden mellan fullt underhållsstöd och underhållsbidraget.

     När underhållsstöd betalas på grund av att betalning av underhållsbidrag har försummats och underhållsbidragets belopp är mindre än fullt underhållsstöd av någon annan orsak än den som nämns i 6 § 3 punkten, betalas i underhållsstöd endast ett belopp som motsvarar det fastställda underhållsbidraget.

     Från underhållsstödets belopp dras av militärunderstöd som barnet beviljats med stöd av 13 § i militärunderstödslagen (781/1993).

 

4 kap.

Ansökan om samt beviljande och utbetalning av underhållsstöd

 

11 §

Ansökan om underhållsstöd

     Underhållsstöd söks skriftligt hos Folkpensionsanstalten.

     Ansökan kan göras av barnets vårdnadshavare, intressebevakare eller någon annan som har den faktiska vårdnaden om barnet samt av barnet självt om detta har fyllt 15 år och bor självständigt. Med anledning av en ansökan som gjorts av någon annan än vårdnadshavaren ska vårdnadshavaren höras.

     När underhållsstöd söks på grund av att betalningen av underhållsbidrag försummats ska det till ansökan fogas en sådan verkställbar handling som avses i 2 § 1 punkten eller en utredning över att handlingen finns i utsökningsmyndighetens besittning.

     Kommunen kan ansöka om att underhållsstödet ska betalas till den, om barnet får av kommunen bekostad vård dygnet runt utanför hemmet längre tid än en kalendermånad. Stödet betalas då till kommunen tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken vården började. Kommunen ska minst två veckor före betalningsdagen enligt 16 § ansöka om att beviljat underhållsstöd betalas till den.

 

12 §

Utlåtande av det organ som ansvarar för socialvården

     Om någon annan än barnets vårdnadshavare ansöker om underhållsstöd och vårdnadshavaren motsätter sig att underhållsstöd beviljas, ska Folkpensionsanstalten innan saken avgörs begära utlåtande om betalning av stödet till någon annan än barnets vårdnadshavare av ett i 6 § i socialvårdslagen (710/1982) avsett organ i barnets hemkommun.

     Om det ansöks om att underhållsstödet ska betalas till någon annan än stödtagaren och stödtagaren motsätter sig detta, ska Folkpensionsanstalten innan saken avgörs begära utlåtande av det i 1 mom. avsedda organet om hur underhållsstödet betalas i enlighet med barnets fördel samt ge stödtagaren tillfälle att bli hörd i saken.

     Folkpensionsanstalten ska i de situationer som avses i 1 och 2 mom. avgöra ärendet i enlighet med det kommunala organets utlåtande.

 

13 §

Skyldighet att lämna uppgifter och göra anmälan

     Den som ansöker om underhållsstöd ska lämna Folkpensionsanstalten de uppgifter som behövs för beviljande och betalning av förmånen samt indrivning av underhållsbidrag hos den underhållsskyldige.

     Underhållsstödtagaren ska omedelbart underrätta Folkpensionsanstalten om förändringar i de omständigheter som inverkar på betalningen av underhållsstöd och om sådana förändringar i anslutning till indrivningen av underhållsbidrag som han eller hon känner till.

     Den underhållsskyldige ska på begäran av Folkpensionsanstalten inom utsatt tid lämna upplysningar om sin vistelseort och arbetsplats, sina inkomster och tillgångar samt övriga omständigheter som inverkar på betalningsförmågan.

 

14 §

Information om ansökan till den underhållsskyldige

     När underhållsstöd söks på grund av att betalningen av underhållsbidrag försummats ska Folkpensionsanstalten utan dröjsmål delge den underhållskyldige ansökan och ge honom eller henne tillfälle att bli hörd med anledning av ansökan. Om den underhållsskyldiges vistelseort inte har kunnat klarläggas, får underhållsstöd beviljas utan att den underhållsskyldige hörs.

 

15 §

Beslut om underhållsstöd

     Folkpensionsanstalten ska ge den som ansökt om underhållsstöd, stödtagaren och den underhållsskyldige ett skriftligt beslut i ett ärende som gäller beviljande, förvägran, justering och indragning av underhållsstöd. I ett ärende som gäller återkrav av underhållsstöd ges beslutet den underhållsstödtagare som har fått underhållsstöd utan grund eller till för stort belopp.

     Något beslut ges inte om justeringen av underhållsstödet beror enbart på indexjustering eller har någon annan motsvarande grund som bestäms direkt med stöd av lag eller förordning, om inte stödtagaren eller den underhållsskyldige särskilt kräver ett beslut.

     Folkpensionsanstaltens beslut om underhållsstöd är avgiftsfritt.

 

16 §

Betalningsdag och betalningssätt

     Betalningsdagen för underhållsstöd är den tionde dagen i varje kalendermånad.

     Om den betalningsdag som avses i 1 mom. infaller på en helgdag eller en helgfri lördag, är betalningsdagen den öppethållningsdag för i Finland belägna penninginstitut som omedelbart föregår nämnda dagar.

     Om underhållsstöd betalas retroaktivt kan betalningsdagen också vara en annan öppethållningsdag för i Finland belägna penninginstitut än de som avses i 1 och 2 mom.

     Underhållsstödet betalas in på det konto i ett penninginstitut i Finland som sökanden uppgett. Om det inte är möjligt att betala in stödet på konto eller om sökanden meddelar Folkpensionsanstalten någon särskild orsak, kan underhållsstödet betalas även på annat sätt.

     Om underhållsstödets månatliga post är mindre än 5 euro utbetalas den inte.

 

17 §

Justering och indragning av underhållsstöd

     Om det sker förändringar i de omständigheter som inverkar på betalningen av underhållsstödet, ska Folkpensionsanstalten vid behov justera underhållsstödets belopp eller upphöra att betala ut stödet.

     Betalning av underhållsstöd på grund av försummelse att betala underhållsbidrag kan avslutas när det inte finns någon underhållsbidragsskuld kvar och det är sannolikt att det i framtiden är möjligt att av den underhållsskyldige regelbundet driva in ett belopp som motsvarar minst det underhållsbidrag som månatligen förfaller till betalning.

 

18 §

Tillfälligt avbrott i utbetalningen

     Utbetalningen av underhållsstödet kan tillfälligt avbrytas, om det är uppenbart att barnet inte längre har rätt till det på grund av att förhållandena förändrats eller av någon annan orsak. Underhållsstödtagaren ska omedelbart underrättas om avbrottet, och ett beslut om förmånen ska ges utan dröjsmål.

 

5 kap.

Indrivning av underhållsbidrag

 

19 §

Rätt att driva in underhållsbidrag

     Om underhållsstöd betalas på grund av försummelse att betala underhållsbidrag, övergår rätten till underhållsbidraget på Folkpensionsanstalten till den del bidraget motsvarar det betalda underhållsstödet (regressfordran). Barnet har rätt att få den del av underhållsbidraget som överstiger regressfordran.

     Sedan Folkpensionsanstalten har fattat beslut om beviljande av underhållsstöd på grund av försummelse att betala underhållsbidrag har den rätt att driva in alla obetalda underhållsbidrag av den underhållsskyldige, inklusive dröjsmålsränta uträknad enligt 16 b § i lagen om underhåll för barn. Folkpensionsanstaltens rätt att driva in underhållsbidrag fortbestår så länge det finns en regressfordran som kan drivas in eller, om det gäller utmätning av lön, tills villkoren i 4 kap. 57 § 3 mom. i utsökningsbalken (705/2007) har uppfyllts.

     En underhållsskyldig som har fått kännedom om att underhållsstöd har beviljats kan under den tid Folkpensionsanstalten har rätt att driva in underhållsbidrag fullgöra sin betalningsskyldighet endast genom att betala underhållsbidragsposterna till Folkpensionsanstalten.

 

20 §

Indrivning av underhållsbidrag genom utsökning

     Betalar inte den underhållsskyldige inom en rimlig frist som Folkpensionsanstalten ställer, till denna de underhållsbidragsposter som förfallit till betalning och är obetalda innan ansökan om underhållsstöd gjordes, eller börjar han eller hon inte frivilligt i tillräcklig grad betala underhållsbidrag, ska Folkpensionsanstalten utan dröjsmål vidta åtgärder för indrivning av underhållsbidragsposterna genom utsökning. Åtgärder behöver dock inte vidtas om det är uppenbart att indrivningen blir resultatlös.

 

21 §

Regressfordran som inte indrivs

     Folkpensionsanstalten ska på ansökan av den underhållsskyldige låta bli att driva in en regressfordran till den del försummelsen att betala underhållsbidrag har berott på den underhållsskyldiges insolvens.

     Den underhållsskyldige betraktas som insolvent, om hans eller hennes inkomster på grund av arbetsoförmåga eller arbetslöshet eller av någon annan av den underhållsskyldige oberoende orsak vid tidpunkten för försummelsen att betala underhållsbidrag har varit högst 1 000 euro i månaden. Ovan nämnda inkomstgräns höjs med 250 euro för varje barn under 18 år som den underhållsskyldige försörjer med undantag av barn som har beviljats underhållsstöd.

     Såsom inkomster enligt 2 mom. betraktas den underhållsskyldiges samtliga inkomster oberoende av inkomstkälla och skatteplikt, dock med undantag av

     1) handikappförmåner enligt lagen om handikappförmåner (570/2007),

     2) ersättningar för särskilda kostnader, såsom ersättningar för uppehälle, resedagtraktamenten, ersättningar för resekostnader och ersättningar för sjukvårdskostnader,

     3) barnförhöjningar som betalas i samband med sociala förmåner,

     4) utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997),

     5) särskilt stöd enligt lagen om särskilt stöd till invandrare (1192/2002),

     6) annan inkomst som motsvarar de inkomster som nämns i 1-5 punkten.

     Regressfordran lämnas oindriven för minst en kalendermånad. Hela den återstående regressfordran som uppstått under kalendermånaden lämnas oindriven. Betalningsbefrielse beviljas inte utan särskilt vägande skäl retroaktivt för längre tid än ett år före ansökan om befrielse.

 

22 §

Preskription av regressfordran

     En regressfordran ska drivas in hos den underhållsskyldige inom fem år från ingången av året efter det år under vilket det underhållsbidrag som har försummats och föranlett betalning av underhållsstöd har förfallit till betalning. I annat fall går rätten att få betalning förlorad.

     Om den underhållsskyldige har försatts i konkurs, utmätning har verkställts för indrivning av fordran eller fordran har bevakats vid offentlig stämning inom den tid som anges i 1 mom., hindrar det att tiden löpt ut inte att betalning fås av de medel som utmätts, den egendom som hör till konkursboet eller de medel av vilka de vid den offentliga stämningen uppgivna fordringarna ska betalas.

 

23 §

Fördelningen av medel mellan mottagaren av underhållsbidrag och betalaren av underhållsstöd

     Av de medel som fåtts in av den underhållsskyldige betalas först underhållsbidrag till mottagaren av underhållsbidrag till den del det överstiger det betalda underhållsstödet inklusive dröjsmålsränta på detta underhållsbidrag. De medel som fåtts in av den underhållsskyldige ska användas till underhållsbidrag för det första kalenderår som indrivningen kan gälla och till dröjsmålsränta på det. När inget återstår av barnets fordran används de medel som fåtts in av den underhållsskyldige för att ersätta regressfordran.

 

24 §

Användningen av medel till regressfordran

     De medel som fåtts in av den underhållsskyldige ska användas till regressfordran för det första kalenderår som indrivningen kan gälla.

 

6 kap.

Återkrav av underhållsstöd och underhållsbidrag

 

25 §

Återkrav

     Har underhållsstöd betalats utan grund eller till för stort belopp, ska det överbetalda underhållsstödet återkrävas hos stödtagaren.

     Vad som i 1 mom. bestäms om underhållsstöd som betalats utan grund gäller också underhållsbidrag som Folkpensionsanstalten utan grund har redovisat till underhållsstödtagaren, fastän det borde ha utgjort betalning för regressfordran. Ett belopp som motsvarar det underhållsbidrag som betalats utan grund dras av från beloppet av regressfordran.

     Det belopp som ska återkrävas får kvittas mot en förmån som Folkpensionsanstalten betalar senare. Utan underhållsstödtagarens samtycke kan det belopp som ska återkrävas kvittas endast mot underhållsstödposter som senare betalas till mottagaren för samma barn.

     Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen dom.

 

26 §

Preskription av återkravsfordran

     Beslut om återkrav av en förmån enligt 25 § 1 och 2 mom. som betalats utan grund ska fattas inom fem år från betalningsdagen för förmånen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriberingen har avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom ett beslut om återkrav avbryts enligt 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Efter det att preskriptionstiden avbrutits börjar en ny preskriptionstid på fem år.

 

27 §

Avstående från återkrav

     Ett återkrav av en grundlöst utbetald fordran som avses i 25 § 1 och 2 mom. kan frångås helt eller delvis, om det anses skäligt med beaktande av förmånstagarens och barnens förhållanden och den grundlösa betalningen inte har berott på svikligt förfarande från förmånstagarens sida eller om det grundlöst utbetalda beloppet är litet. Återkrav kan frångås helt efter det att beslutet om återkrav har getts även när det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller när fortsatt återkrav skulle orsaka orimliga kostnader i förhållande till det förmånsbelopp som inte drivits in.

 

 

 

7 kap.

Överklagande

 

28 §

Rätt att överklaga

     Den som är missnöjd med ett beslut av Folkpensionsanstalten får överklaga det genom besvär hos besvärsnämnden för social trygghet. Den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut får överklaga det genom besvär hos försäkringsdomstolen.

     Försäkringsdomstolens beslut får inte överklagas genom besvär.

     Folkpensionsanstaltens beslut ska följas trots att det har överklagats tills ärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

 

29 §

Besvärstid och försenade besvär

     Besvärsskriften ska lämnas in till Folkpensionsanstalten inom 30 dagar från det att den som överklagar fick del av beslutet. Den som överklagar anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som denne har uppgett, om inte något annat visas.

     Ett beslut av Folkpensionsanstalten eller besvärsnämnden för social trygghet delges så att det sänds som brev per post till mottagaren under den adress som han eller hon har uppgett.

     Även om besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen har kommit in efter utgången av föreskriven tid, kan besvären tas upp till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen.

 

30 §

Självrättelse

     Om Folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som har framställts i besvär som lämnats in till den, ska den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Rättelsebeslutet får överklagas så som föreskrivs i 28 och 29 §.

     Om Folkpensionsanstalten inte kan rätta ett överklagat beslut på det sätt som avses i 1 mom., ska den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan då genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del som den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, ska denna omedelbart underrättas om det intermistiska beslutet. Ett interimistiskt beslut får inte överklagas.

     Avvikelse kan göras från den tid som avses i 2 mom., om det är nödvändigt för inhämtande av tilläggsutredning med anledning av besvären. Den som överklagar ska då utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet ska dock alltid lämnas till besvärsinstansen inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

 

31 §

Rättelse av sakfel

     Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

     Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

 

32 §

Rättelse av lagakraftvunna beslut

     Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av en förvägrad förmån eller utökande av en redan beviljad förmån, ska Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller överklagande. Beslutet får överklagas enligt 28 och 29 §.

 

33 §

Undanröjande av beslut

     Om ett lagakraftvunnet beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en oriktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. Beslutet får överklagas enligt 28 och 29 §.

     Om ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen grundar sig på felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

     Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut ska undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess att ärendet har avgjorts på nytt.

     Ansökan om att ett beslut ska undanröjas ska lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

 

8 kap.

Erhållande och utlämnande av uppgifter

 

34 §

Rätt till uppgifter

     Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som är nödvändiga för avgörande av underhållsstöd eller för verkställigheten av andra uppdrag som föreskrivs i denna lag, i överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland eller i andra internationella författningar om social trygghet

     1) av statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund,

     2) av Pensionsskyddscentralen, pensionsanstalterna, försäkringsanstalterna och andra som beviljar eller betalar ut pensioner eller andra ersättningar,

     3) av Patientförsäkringscentralen och Trafikförsäkringscentralen, och

     4) av arbetsgivare, arbetslöshetskassor och arbetsplatskassor.

 

35 §

Användning av uppgifter som fåtts för andra förmåner

     När Folkpensionsanstalten behandlar underhållsstödsärenden har den i enskilda fall rätt att använda uppgifter som den fått för fullgörandet av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att uppgifterna inverkar på underhållsstödet, om uppgifterna enligt lag ska beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna med stöd av denna lag.

 

36 §

Rätt att lämna ut uppgifter

     Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till ett ministerium, skatteförvaltningen och inrättningar eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade sociala trygghetssystemet och som administrerar sociala trygghetsförmåner som påverkas av underhållsstöd lämna personbeteckning och andra identifieringsuppgifter i fråga om en person som fått underhållsstöd, uppgifter om det utbetalda stödet samt övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter och andra tillsynsåtgärder av engångsnatur som utförs för att utreda brott och missbruk som riktar mot den sociala tryggheten.

     Folkpensionsanstalten har rätt att lämna i 1 mom. nämnda uppgifter också till polis- och åklagarmyndigheterna, om uppgifterna är nödvändiga för att utreda brott eller väcka åtal.

 

37 §

Teknisk anslutning

     Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten rätt att på de villkor som anges i det momentet öppna en teknisk anslutning till sådana sekretessbelagda uppgifter i sina register som den med stöd av 36 § har rätt att lämna ut till de uppgiftsmottagare som avses i nämnda paragraf.

     Vad som i 1 mom. föreskrivs om öppnande av en teknisk anslutning och utlämnande av uppgifter med hjälp av den gäller också Folkpensionsanstaltens rätt att med hjälp av en teknisk anslutning få sådana sekretessbelagda uppgifter som avses i 34 §.

     Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får sekretessbelagda uppgifter också sökas utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

 

38 §

Informationsskyldighet

     Folkpensionsanstalten ska på förhand på lämpligt sätt informera den som ansöker om underhållsstöd om var uppgifter om honom eller henne kan inhämtas och till vem uppgifterna i regel kan lämnas ut.

 

9 kap.

Särskilda bestämmelser

 

39 §

Indexbindning

     De belopp som anges i denna lag, bortsett från beloppet enligt 16 § 5 mom., binds vid förändringar i prisnivån så som bestäms i lagen om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna (583/2008).

     Det belopp av fullt underhållsstöd som anges i 9 § motsvarar det indextal för levnadskostnadsindex (1938:8-1939:7=100) enligt vilket beloppet av de underhållsstöd som betalades ut i januari 2007 har beräknats i enlighet med lagen om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna (660/1966).

     De belopp av barnets egna inkomster som avses i 8 § 2 mom. samt det belopp av den underhållsskyldiges inkomster och den höjning av inkomstgränsen på grund av barn som avses i 21 § 2 mom. motsvarar poängtalet för levnadskostnadsindexet (1951:10=100) i oktober 2008.

 

40 §

Utmätnings- och överföringsförbud

     Underhållsstöd får inte utmätas.

     Ett avtal om överföring av en rättighet enligt denna lag till någon annan är ogiltigt.

 

10 kap.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

 

41 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.

     Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

 

42 §

Lagar som upphävs

     Genom denna lag upphävs lagen av den 7 augusti 1998 om underhållstrygghet (671/1998) jämte ändringar och lagen av den 7 december 2007 om Folkpensionsanstaltens rätt att få klientuppgifter som gäller underhållstrygghet (1201/2007).

 

43 §

Övergångsbestämmelser om betalning av underhållsstöd och om regressfordran

     Folkpensionsanstalten ska utan ansökan ändra underhållsstöd som beviljats med stöd av lagen om underhållstrygghet till underhållsstöd enligt denna lag när lagen träder i kraft.

     Kommunens regressfordringar som grundar sig på lagen om underhållstrygghet överförs vid denna lags ikraftträdande till Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten blir från och med nämnda tidpunkt i utsökningsbalken avsedd sökande av utsökning i stället för kommunen. Folkpensionsanstalten blir sökande i stället för kommunen också i fråga om utländska verkställighetsärenden.

 

44 §

Ersättning till kommunerna för överföring av regressfordran

     Kommunerna ersätts årligen i fem års tid för den andel som Folkpensionsanstalten under föregående år har drivit in hos de underhållsskyldiga av fordran enligt 19 § 1 mom. i denna lag. Ersättningen betalas i enlighet med de indrivningar som genomförts under åren 2009-2013. Ersättningarna fördelas mellan kommunerna genom statsandelssystemet i förhållande till deras invånarantal.

 

45 §

Personalens ställning

     Folkpensionsanstalten avgör hur många anställda som övergår i anställning hos den efter att ha förhandlat med den instans som företräder kommunsektorn.

     Anställningsvillkoren för den personal som övergår i anställning hos Folkpensionsanstalten grundar sig på de arbetskollektivavtal som är i kraft vid Folkpensionsanstalten vid övergångstidpunkten. Tillämpningen av kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal på den personal som övergår upphör vid tidpunkten för övergången. Den som övergår behåller den lön i euro som han eller hon hade vid tidpunkten för övergången. Om en person vid tidpunkten för övergången i en uppgift hos Folkpensionsanstalten har rätt till tilläggspensionsandel enligt 19 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om kommunala pensioner (713/2004), kvarstår denna rätt om anställningen vid Folkpensionsanstalten omedelbart efter övergången fortgår oavbrutet på det sätt som anges i 3 § 3 mom. i lagen om införande av lagen om statens pensioner (1296/2006) fram till den personliga ålderspensionsåldern enligt 17 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om kommunala pensioner eller begynnelsetidpunkten för arbetsoförmåga.

     På grundval av de omorganiseringar som gäller verkställighet av denna lag har arbetsgivaren inte rätt att säga upp ett anställningsförhållande av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker enligt 7 kap. 3 § i arbetsavtalslagen (55/2001) eller 37 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003). En arbetstagare eller tjänsteinnehavare kan dock sägas upp om han eller hon vägrar att ta emot en ny uppgift eller tjänst enligt 7 kap. 4 § i arbetsavtalslagen eller 37 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare som arbetsgivaren erbjuder honom eller henne. Detta förbud är i kraft fem år från det att denna lag träder i kraft. Förbudet gäller personal vars anställning hos kommunen fortgår och som har haft hand om uppgifter enligt lagen om underhållstrygghet och hela den personal som övergår i anställning hos Folkpensionsanstalten med stöd av 1 mom.

 

46 §

Övriga övergångsbestämmelser

     Kommunen behandlar och avgör de ansökningar om underhållsstöd och de ansökningar om att regressfordran inte ska drivas in som har inkommit före ikraftträdandet av denna lag. Kommunen behandlar också justering av underhållsstöd och ärenden som gäller återkrav av underhållsstöd för tiden före ikraftträdandet av denna lag. På underhållsstödsärenden som kommunen avgör tillämpas den lag som gällde vid denna lags ikraftträdande (den gamla lagen). Kommunen betalar underhållsstöd fram till denna lags ikraftträdande.

     Folkpensionsanstalten behandlar och avgör i enlighet med denna lag från och med lagens ikraftträdande alla andra underhållsstödsärenden än de som bestäms att kommunen ska behandla. Underhållsstöd enligt denna lag beviljas inte utan särskilt vägande skäl för tiden före lagens ikraftträdande.

     Besvärsärenden som är anhängiga vid kommunala organ eller förvaltningsdomstolen när denna lag träder i kraft behandlas i det kommunala organet och förvaltningsdomstolen i enlighet med den gamla lagen. Även sådana besvärsärenden som inleds efter denna lags ikraftträdande men som gäller beslut som har getts med stöd av den gamla lagen behandlas i enlighet med den gamla lagens bestämmelser om överklagande.

     Kommunen ska omedelbart underrätta Folkpensionsanstalten om underhållsstödsärenden som den eller besvärsinstansen i situationer som nämns i 1 och 3 mom. har avgjort efter det att klientuppgifterna om underhållsstöd har överförts från kommunen till Folkpensionsanstalten.

     Underhållsbidragsbetalningar ska från och med den 1 mars 2009 göras till Folkpensionsanstalten.

     Folkpensionsanstalten beräknar dröjsmålsräntan på en underhållsbidragsfordran från och med den 1 januari 2009. Kommunen ska överlämna de uppgifter som Folkpensionsanstalten behöver för att beräkna räntan.

     Beträffande de regressfordringar som kommunerna driver in i januari och februari 2009 görs ingen fördelning av medlen mellan kommunerna. Under januari och februari 2009 överförs ett underhållsstödsärende inte längre från en kommun till en annan på grund av att barnets hemkommun ändrats.

     Vid beräkning av preskriptionstiden för en återkravsfordran som uppkommit på grund av underhållsstöd eller underhållsbidrag som betalats utan grund före lagens ikraftträdande beaktas också den tid som gått före lagens ikraftträdande.

     Egendom som kommunen har i pant för regressfordran när lagen träder i kraft överförs inte till Folkpensionsanstalten.

     Kommunen ska spara handlingar och datalager som gäller underhållsstöd i tio år från denna lags ikraftträdande.

 

47 §

Tillämpningsbestämmelse

     Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till lagen om underhållstrygghet, ska hänvisningen anses avse motsvarande bestämmelser i denna lag, om inte något annat följer av denna lag.

 

RP 49/2008, ShUB 10/2006 och RSv 69/2008

 

Helsingfors den 29 augusti 2008

 

Republikens President
TARJA HALONEN

 

Omsorgsminister
Paula Risikko