Hemställningsmotion 1/2010-2011

Barnfattigdomen på Åland

Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter.

Forskning har visat att det finns ett tydligt samband mellan barns materiella välfärd och deras tillgång till andra rättigheter, som utbildning och fysisk och psykisk hälsa. Att förbättra villkoren för de ekonomiskt mest utsatta barnen kan alltså få positiva effekter på långt fler områden än de ekonomiska.

Några aktuella siffror för Åland vad gäller barnfattigdom finns inte. Men Rädda Barnens rapport "Barnfattigdomen i Sverige 2010" visar att så mycket som en dryg tiondel av de svenska barnen lever i fattigdom. Enligt forskaren Mikko Niemelä vid FPA har barnfattigdomen i det närmaste tredubblats i Finland sedan den ekonomiska krisen under 1990 talet. Fakta som ger en indikation om att barnfattigdom med stor sannolikt också existerar på Åland.

Barnfattigdom förekommer i hem där föräldrarna är arbetslösa, deltidsarbetande eller lågavlönade. En majoritet av de fattigaste barnen lever med en ensamstående förälder.

Ur ett barnperspektiv är det allvarligt att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard ökar eftersom det innebär risk för både sociala och ekonomiska problem. Om inget görs för att vända utvecklingen nu är det stor risk att inte bara barnfattigdomen totalt kommer att öka utan också att klyftorna kommer att vidgas än mer. Både självförtroende och framtidstro kan minska hos barn som upplever att det är stor skillnad mellan vad de själva har för möjligheter och vad andra barn kan göra.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att en utredning över barnfattigdomen på Åland tas fram i skyndsam ordning och att utredningen skall ligga som grund för en socialekonomisk strategi med syftet att förbättra situationen för fattiga barn på Åland.