Hemställningsmotion 18/2000-2001

Boendekostnaderna har markant stigit på Åland och särskilt påtagligt är detta i Mariehamn. För många, såväl familjer som enskilda, är denna omständighet en betungande faktor. Samtidigt är behovet av nyproducerade bostäder stort. I högkonjunkturens spår har också byggkostnaderna skjutit i höjden.

     Särskilt för kommunerna, som till skillnad mot många bostadsproducenter på den privata marknaden, inte bygger ägarbostäder (exempelvis aktielägenheter för försäljning) utan med ett mer uttalat socialt tänkande producerar hyresbostäder, tenderar utvecklingen att bli besvärlig.

     Med nuvarande bostadsfinansiering där enbart räntestödsmodellen tillämpas av landskapsstyrelsen och andra lånesystem synbarligen övergetts är risken överhängande för att nyproduktionen av hyresbostäder i kommunal regi kommer att avta.

     Undertecknad anser att vi på nytt inom landskapet bör överväga att också tillämpa enhetslånesystemet där tonvikten läggs på långa amorteringstider (45 år) och en låg fast ränta. Denna modell kunde åtminstone användas vid produktion av hyresbostäder där målgruppen inte sällan är unga familjer och personer som inte har råd att förvärva sig en ägobostad (aktielägenhet, egen villa).

     I sina målsättningar för landskapets utveckling har landskapsstyrelsen angett en befolkningsutveckling upp mot 30.000 personer på Åland som eftersträvansvärd. Skall detta uppnås är en hög bostadsproduktion en grundförutsättning och då bör man också från landskapets sida stimulera bostadsproduktionen. Det kanske genom förmånliga lån.

Med hänvisning till ovan anförda föreslår vi

att Lagtinget hos landskapsstyrelsen hemställer om att landskapet i sin bostadslånegivning skulle tillämpa långfristiga enhetslån med låg fast ränta för att stimulera bostadsproduktionen i en konjunktur där man nu kan spåra vikande tendenser.