Hemställningsmotion 28/2009-2010

Frivilligorganisationernas samhällsekonomiska betydelse

Åland är mycket rikt på föreningar och organisationer som på frivillig basis utför värdefulla och för hela samhället nyttiga verksamheter. Graden av ideella insatser varierar men omfattningen av frivilligarbetet är betydande. De verksamheter som årligen sköts inom den tredje sektorn finns inom nästan alla samhällsområden. Kultur och idrott sköts i stor omfattning av ideella krafter. Likaså finns det många som engagerar sig i natur och miljöfrågor och andra allmännyttiga verksamheter på sin fritid. Också inom näringslivet finns det föreningar, särskilt inom turismen finns det anläggningar som drivs av förningar och stiftelser.

     Samhällsekonomiskt vet vi inte hur omfattande den tredje sektorns ekonomiska aktiviteter är. Ofta ses frivilligsektorn enbart som en belastande kostnad för offentlig förvaltning. Ett synsätt som är kraftigt missvisande och som tyder på dåligt faktaunderlag. Frivilligorganisationerna bidrar till att bevara den höga  sysselsättningen på Åland och de ideella föreningarnas bidrag till BNP är troligen betydande.

     För att samhället på bästa sätt ska kunna understöda de  ideella verksamheterna behövs mera kunskap och fakta. Det behövs grundläggande uppgifter om antalet sysselsatta, både avlönade och frivilligarbetande och det behövs en granskning av den tredje sektorns bidrag till samhällets ekonomiska tillväxt.

     Frivilligorganisationerna bygger på och skapar socialt kapital. Den empiriska forskningen visar att samhällen med stora tillgångar på socialt kapital har en bättre fungerande demokrati, bättre ekonomisk tillväxt och lägre brottslighet än samhällen med låg tillgång på socialt kapital. Ser man till individnivån, visar det sig att människor som har stor tillgång till socialt kapital inte bara är friskare och rikare, utan också anser sig leva ett lyckligare liv än deras mindre lyckosamma systrar och bröder. Det  empiriska läget förefaller entydigt - det finns starka korrelationer mellan tillgången på socialt kapital och många av de saker vi som individer och kollektiv strävar efter i livet.

     Det sociala kapitalet torde vara stort på Åland. Ingen har dock studerat frivilligarbetet ur den synvinkeln. Något som inte kan förbigås om man tar sig före att utreda frivilligorganisationernas samhällsekonomiska betydelse.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att en bred och vederhäftig utredning görs om frivilligorganisationernas samhällsekonomiska betydelse med särskild hänsyn till sysselsättning och ekonomisk tillväxt samt det sociala kapitalets effekter på sammanhållningen och de sociala relationerna i samhället.