Hemställningsmotion 3/2007-2008

Utredning om Åland som eget kyrkoland

Kyrkomötet är den evangelisk-lutherska kyrkans i Finland högsta beslutande organ och behandlar bl.a. ärenden gällande kyrkans lagstiftning, administration och ekonomi. År 2004 ändrade kyrkomötet på språkbestämmelserna i kyrkoordningen utan att i tillräcklig grad beakta Ålands särställning som enspråkigt svenskt område. Detta förbiseende resulterade i att nöjaktiga kunskaper i finska nu krävs för kyrkoherdar och vissa andra kyrkliga tjänster också inom kyrkan på Åland. Inom Borgå stift har reaktionerna på ett åländskt initiativ om att skriva om kyrkoordningen till sistnämnda del enbart väckt negativa reaktioner, såväl från stiftsfullmäktiges som biskopens sida.

     I samband med valet av åländsk representant till dels stiftsfullmäktige och dels kyrkomötet för perioden 1.5.2008 – 30.4.2012 fördes en intensiv debatt om behovet av att skapa en egen åländsk kyrka i och med att stöd för att anpassa kyrkolagstiftningen efter Ålands särställning saknas t.o.m. inom kyrkans enda svenskspråkiga distrikt. En reformering av det åländska kyrkoväsendet i denna riktning vore enligt undertecknades mening även motiverad med hänvisning till att en betydande del av den åländska jorden via församlingarnas markinnehav idag kontrolleras av domkapitlet i Borgå. De åländska församlingarna kan inte utan domkapitlets godkännande varken avyttra eller utarrendera fast egendom. Domkapitlet skall även fastställa såväl priset vid en försäljning som arrendets storlek. Domkapitlet har vid upprepade tillfällen förhindrat de åländska församlingarna från att gynna det egna lokalsamhället.

     Denna begränsning av de åländska församlingarnas rätt att fritt disponera över sitt markinnehav står i likhet med det ovan nämnda kravet på kunskaper i finska för ledande tjänster i konflikt med de åländska grundlagarna. Ifall de åländska församlingarna enas om att frågan om Åland som ett eget kyrkoland bör utredas närmare, vore det angeläget att lagtinget tar ställning till självstyrelseorganens vilja att befrämja en sådan utveckling. Av särskild betydelse är härvidlag lagtingets beredskap att ekonomiskt garantera de åländska kyrkobyggnadernas underhåll och skötsel.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att Lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att en parlamentarisk kommitté tillsätts för utredning av frågan om Åland som ett eget kyrkoland.