Hemställningsmotion 31/2004-2005

Behovet av information om näringsrätten

Den åländska näringsrätten, dvs. principen om att det är vi ålänningar själva som i första hand skall handha näringsutövningen på våra öar, har under sin existens varit en viktig del av vårt nationalitetsskydd. Näringsrättens starka grundvalar bekräftades i samband med EU-inträdet 1995 då den europeiska unionen gav Åland ett permanent undantag från en av sina mest centrala principer om fri rörlighet. Ifall en företagsetablering skulle upplevas som ett hot t.ex. mot språkbalansen i öriket, har landskapsregeringen därmed möjlighet att förvägra den tilltänkta verksamheten tillstånd.

     Näringsrättens angelägna mekanismer kan dock ibland förfela sitt syfte och Åland går miste om nya etableringar och därmed ny sysselsättning pga. missförstånd och okunskap om kriterierna för hur ett bolag kan erhålla dispens från kravet på hembygdsrätt för styrelsemedlemmarna. Landskapsregeringen har som känt i flera fall på senare tid frångått huvudregeln om att minst 2/3 av styrelsemedlemmarna skall ha hembygdsrätt.

     Det är oerhört angeläget att Åland tillförsäkras ny sysselsättning där så är möjligt ifall etableringen varken hotar språkbalansen eller äventyrar en fungerande och redan konkurrensutsatt näringsgren.

     Till vår kännedom har kommit flera fall där utländska företag valt att avstå från en etablering på Åland enbart pga. de frågetecken som kravet på näringsrätt väcker. Vår övertygelse är att det många gånger skulle räcka med att man från åländsk sida berättar om näringsrättens huvudsyfte och dispensmöjligheter. Landskapsregeringen skulle samtidigt förklara sin beredskap att bistå företagen vid etableringen och därmed skulle den stora tvekan att belastas med dryga juristkostnader undanröjas på ett enkelt sätt.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att Lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att en informationsfolder utarbetas i svensk och engelsk språkdräkt om hur icke-åländska företag kan etablera sig på Åland.