Hemställningsmotion 5/2003-2004

En åländsk kommunreform

Den åländska samhällsekonomin – landskapets och kommunernas pressade budgetlägen – indikerar allt svårare tider samtidigt som behoven av olika samhällsinsatser snarare accelererar än avtar på många olika områden. Det mesta tyder på att nuvarande utveckling rent ekonomiskt inte är långsiktigt hållbar och i en lågkonjunktur med arbetslöshet, minskade skatteintäkter, arbetslöshetsersättningar och andra sociala skyddsnätsutgifter skulle Åland sannolikt få det mycket svårt.

     Vår gemensamma offentliga sektor har expanderat till riskfyllda nivåer samtidigt som hotbilderna inom vår huvudnäring, sjöfarten, ännu inte är undanröjda. Offentlig sektor växer samtidigt som privat sektor inte visar motsvarande expansion – en ohållbar utveckling.

     Många kommuner har svårt att få debet och kredit att gå ihop. Många uppgifter har man under åren samordnat genom gemensamma kommunala lösningar och landskapet har även gått in och tagit över verksamheter av mycket kostnadskrävande natur som exempelvis Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS).

     Många ålänningar med sinne för ekonomiska realiteter ifrågasätter starkt om Åland med sina 16 kommuner och 26.000 invånare för alltid måste bibehålla nuvarande kommunstruktur med tanke på ändamålsenlighet, rationalitet, kompetens och ekonomi. Många kritiserar vår nuvarande kommunindelning som föråldrad och som baserad på känslor i stället för på dagsaktuell och framtida verklighet.

     Strikt sakligt upplever säkert alla ålänningar i vardagslivet kommuntillhörigheten och den kommunala självbestämmanderätten som någonting väldigt viktigt. Ändå kan man i dag konstatera att kommunernas självbestämmanderätt i huvudsak inskränker sig till två tunga huvudområden – grundskolan och den sociala sektorn.

     Den 13 mars 2002 inlämnade undertecknad med flera en motsvarande hemställningsmotion om att utreda för- och nackdelar med en kommunreform. Frågan var uppenbarligen då så känslig att ärendet inte ens blev föremål för utskottsbehandling, än mindre kom upp i lagtinget för avgörande. Ärendet förföll på grund av mellankommande val.

     Undertecknade anser emellertid att frågan är av sådan betydelse att den måste aktualiseras på nytt. Sedan vår framställning senast har även Ålands handelskammare med flera aktualiserat nödvändigheten av en kommunreform varför vi den här gången åtminstone tror och hoppas på att ärendet kommer att underkastas utskottsbehandling.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att lagtinget hos landskapsstyrelsen hemställer om en utredning av en utomstående konsult för att klarlägga för- och nackdelar med en åländsk kommunreform avseende Åland som en, två, tre eller fyra kommuner för att skapa ett vederhäftigt underlag för fortsatt debatt.