Hemställningsmotion 54/2005-2006

Diversifierade hamnavgifter

Åland har levat med för- och nackdelarna med skatteundantaget sedan 1995. Till nackdelarna hör skattegränshanteringen, som i första hand drabbar företagen men kostnaderna för den idag onödiga byråkratin läggs naturligtvis förr eller senare på de åländska kunderna. Fördelen är de fortsatta goda transporterna och förbindelserna sjövägen till de båda fastlanden i öster och väster.

     Efter EU:s östutvidgning har även de estniska rederierna börjat anlöpa Åland och därmed öppnades en färjförbindelse mellan Tallinn och Åland. Orsaken till detta intresse för trafik på Åland är enbart rederiernas behov av fortsatt skattefri försäljning.

     Taxfreeundantaget tillkom efter påtryckningar och förhandlingar från åländsk sida med Helsingfors och Bryssel. Orsaken till att Åland beviljades ett skatteundantag var beroendet av sjöfarten ur ekonomisk synvinkel samt Ålands insulära läge. Men även om ålänningarnas möjlighet att resa både öster- och västerut har mångdubblats, är varken tidtabeller eller prislistor uppgjorda för ålänningarna. Färjorna avgår från storstäderna den tid som passar invånarna där, och priskampanjer riktar sig enbart till resenärer boende på fastlanden. En turist som reser från Stockholm till Helsingfors kan få betala biljetten dubbelt om han/hon vill stiga av i Mariehamn.

     Vid fastställandet av hamnavgifter har ingen hänsyn tagits till om trafiken riktar sig till ålänningarna eller enbart till kryssningsresenärer boende på fastlanden. Landskapet äger hamnen i Långnäs, medan Mariehamns stad äger Västra hamnen. Målet borde vara att ha en liknande avgiftspolitik för de båda hamnanläggningarna.

Med anledning av ovan anförda föreslår vi

att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att landskapsregeringen utreder hur hamnavgifterna skulle kunna diversifieras så att de avgångar och anlöp som riktar sig till ålandsresenärer erhåller ett rabatterat pris.