I detta lagförslag föreslås ändringar i landskapslagen om ombudsmannamyndigheten och landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Genom ändringarna genomförs direktiven (EU) 2024/1499 och (EU) 2024/1500, vilka gäller likabehandlingsorgan. Direktivens syfte är att skapa starkare ramar och stärka likabehandlingsorganens funktion för att förbättra deras effektivitet och garantera dess oberoende. Den till Ålands ombudsmannamyndighet hörande diskrimineringsombudsmannen är ett i direktiven avsett likabehandlingsorgan. En del ändringar föreslås även till följd av ändringsbehov som har uppmärksammats inom ombudsmannamyndighetens verksamhet och av lagtekniska skäl.

Landskapsregeringen föreslår att det i landskapslagen om ombudsmannamyndigheten ska tas in bestämmelser om den information som ombudsmannamyndigheten ger till dem som berörs av diskriminering och möjligheten att bistå den som blivit utsatt för diskriminering. Enligt förslaget ska bestämmelsen i ombudsmannalagen om ombudsmannamyndighetens uppgift att motverka och förhindra diskriminering på grund av kön utvidgas till att omfatta könsidentitet och könsuttryck. Ändringar föreslås i ombudsmannamyndighetens rätt att utföra inspektion och få information. Enligt lagförslaget ska en sekretessbrytande grund finnas i ombudsmannalagen. Därtill föreslås ändringar i lagen vad gäller myndighetens interna och externa arbete i form av samarbete, insamling av uppgifter, publicering av utlåtanden och upprättande av rapporter. Det föreslås också ändringar i ombudsmannalagen vad gäller myndighetens interna organisation, arbete och tillsynens oberoende. Förfarandet för utnämningen av myndighetschefen och myndighetschefens uppgifter ändras. Vidare föreslår landskapsregeringen att ombudsmannanämnden upphävs. Slutligen föreslås att en bestämmelse om hänvisningar infogas i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslagen med de ändringar som framgår av betänkandet.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt om lagförslaget

Landskapsregeringens lagförslag syftar i huvudsak till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1499 och (EU) 2024/1500 om standarder för likabehandlingsorgan. Genom direktiven fastställs minimikrav för likabehandlingsorganens oberoende, resurser, tillgänglighet och befogenheter i syfte att säkerställa ett effektivt skydd mot diskriminering och ett bättre genomförande av principen om likabehandling inom Europeiska unionen.

Utskottet konstaterar att direktiven betonar betydelsen av självständiga och effektiva likabehandlingsorgan som har tillräckliga resurser och tydliga befogenheter att bistå personer som utsatts för diskriminering samt att främja och övervaka efterlevnaden av diskrimineringslagstiftningen. Utskottet ser positivt på denna utveckling och anser att ett stärkt oberoende och tydliga verksamhetsförutsättningar bidrar till en ökad rättssäkerhet och stärker allmänhetens förtroende för myndighetens verksamhet.

Utöver genomförandet av direktiven innehåller lagförslaget även vissa ändringar som grundar sig på behov som uppmärksammats inom Ålands ombudsmannamyndighets verksamhet.

Stärkt oberoende

Utskottet konstaterar att en central del av lagförslaget gäller stärkandet av Ålands ombudsmannamyndighets oberoende ställning.

Utskottet betonar att oberoendet är en grundläggande förutsättning för att myndigheten på ett trovärdigt och effektivt sätt ska kunna fullgöra sina uppgifter. Personer som kontaktar myndigheten måste kunna känna förtroende för att ärenden behandlas självständigt och utan otillbörlig påverkan. Ett tydligt och lagfäst oberoende stärker både rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för myndighetens verksamhet.

Utskottet ser därför positivt på de delar av lagförslaget som syftar till att förtydliga myndighetens självständiga ställning och stärka dess organisatoriska och funktionella oberoende. Utskottet anser att det är viktigt att Ålands ombudsmannamyndighet ges förutsättningar att självständigt prioritera och utföra sina lagstadgade uppgifter.

Ombudsmannanämndens avskaffande

Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att ombudsmannanämnden kan avskaffas. Utskottet konstaterar att förslaget ger ombudsmannamyndigheten ökade möjligheter att själv organisera sin verksamhet och avgöra hur den kunskap och de perspektiv som behövs i verksamheten bäst inhämtas. Utskottet konstaterar att nämnden inte har några egna myndighetsuppgifter utan huvudsakligen har haft en rådgivande funktion genom att bidra med synpunkter, sakkunskap och erfarenheter inom myndighetens verksamhetsområden.

Utskottet anser att det är motiverat att ombudsmannamyndigheten ges större flexibilitet att själv välja formerna för hur sådan kunskap och expertis

inhämtas. Ett sådant arbetssätt kan bidra till en mer ändamålsenlig och effektiv verksamhet samt ge bättre möjligheter att anpassa samarbetet efter aktuella behov och frågeställningar.

Samtidigt vill utskottet betona vikten av att ombudsmannamyndigheten även fortsättningsvis upprätthåller ett nära och aktivt samarbete med lokalsamhället samt berörda myndigheter och organisationer. Utskottet anser att ett brett kontaktnät och en fortlöpande dialog med olika aktörer är av stor betydelse för att myndigheten ska kunna följa samhällsutvecklingen, identifiera problem och behov samt säkerställa att verksamheten bygger på sakkunskap, förankring och ett gott förtroende hos allmänheten.

Tillgång till myndighetens tjänster

Utskottet konstaterar att de nya EU-direktiven om standarder för likabehandlingsorgan betonar vikten av att likabehandlingsorganens tjänster och information är lättillgängliga för allmänheten. Enligt direktiven ska det vara möjligt att kontakta likabehandlingsorganen och lämna in klagomål på olika sätt, bland annat muntligen, skriftligen och elektroniskt. Information om organens verksamhet och tjänster ska dessutom vara tillgänglig för alla på lika villkor och utan kostnad.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det finns anledning för Ålands ombudsmannamyndighet att fortlöpande utveckla myndighetens webbplats. Med beaktande av myndighetens breda uppdrag och de olika målgrupper som myndigheten betjänar är det viktigt att information om rättigheter, myndighetens uppgifter, kontaktvägar och möjligheterna att få stöd eller lämna in ett ärende presenteras på ett tydligt, lättillgängligt och användarorienterat sätt.

Utskottet noterar även att lagförslaget stärker ombudsmannamyndighetens uppgifter när det gäller att informera allmänheten samt att offentliggöra rapporter, rekommendationer, yttranden och annan information som hänför sig till myndighetens verksamhetsområde. Utskottet anser att webbplatsen är ett viktigt verktyg för att fullgöra dessa uppgifter och att den därför bör utvecklas så att den på ett ändamålsenligt sätt stöder myndighetens informations- och rådgivningsuppdrag.

En välfungerande och informativ webbplats underlättar inte bara kontakten mellan allmänheten och myndigheten utan bidrar också till att öka kännedomen om de rättigheter som myndigheten har till uppgift att främja och skydda samt om de möjligheter till stöd och rådgivning som myndigheten erbjuder.

Ekonomiska konsekvenser

Utskottet konstaterar att lagförslaget medför vissa förändringar i Ålands ombudsmannamyndighets verksamhet och arbetsuppgifter. Genomförandet av de nya bestämmelserna innebär bland annat utökade krav på rapportering, offentliggörande av information och insamling av uppgifter, vilket kan påverka arbetsmängden inom myndigheten. Samtidigt innehåller lagförslaget förändringar som kan bidra till en mer ändamålsenlig verksamhet och ge myndigheten större möjligheter att själv prioritera och organisera sitt arbete.

Utskottet noterar att ombudsmannamyndigheten redan i dag har ett brett uppdrag och att flera av myndighetens tjänsteinnehavare ansvarar för flera olika uppgiftsområden. Utskottet konstaterar vidare att myndigheten under senare år även har tilldelats nya uppgifter, vilket sammantaget ställer krav på tillräckliga resurser för att myndigheten ska kunna fullgöra sina lagstadgade uppdrag på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Mot denna bakgrund delar utskottet landskapsregeringens bedömning att ombudsmannamyndighetens resursbehov bör följas upp noggrant. Utskottet anser att utvecklingen av myndighetens arbetsmängd och resursbehov bör följas upp fortlöpande med beaktande av de uppgifter som ålagts myndigheten och de krav som följer av gällande lagstiftning.

Detaljmotivering

1. Landskapslag om upphävande av vissa bestämmelser i landskapslagen om ändring av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet

1 § Ändringarna är av språklig natur.

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet

Ingressen, 1 §, 3 §, 15 §, 20b § Ändringarna är av språklig natur.

20a § 2 mom. Sekretessbrytande grund Utskottet föreslår att hänvisningen till räddningstjänsten i paragrafens andra moment stryks. Utskottet konstaterar att polisen enligt polislagen (FFS 872/2011), som är tillämplig på Åland genom landskapslagen om tillämpning på Åland av polislagen, har rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter när det är nödvändigt för att förebygga eller avvärja betydande skada. Utskottet bedömer därför att en uttrycklig rätt för tjänsteinnehavare vid Ålands ombudsmannamyndighet att lämna uppgifter direkt till räddningstjänsten inte är nödvändig.

Utskottet föreslår vidare att möjligheten att lämna ut uppgifter för att avvärja betydande skador på egendom eller i miljön utgår. Utskottet konstaterar att det i såväl polislagen som i räddningslagen (2006:106) för Åland finns sekretessbrytande bestämmelser som ger polisen och räddningsmyndigheterna möjlighet att agera när det är nödvändigt för att förebygga eller avvärja betydande skador på egendom eller i miljön.

Utskottet anser att sådana befogenheter är väl motiverade inom polisens och räddningsmyndigheternas verksamhetsområden. Med hänsyn till Ålands ombudsmannamyndighets uppdrag och verksamhet bedömer utskottet däremot att det inte har visats att det finns ett sådant behov att myndigheten bör ges en motsvarande rätt att bryta sekretessen. Utskottet anser att bestämmelsen bör begränsas till situationer där utlämnande av uppgifter är nödvändigt för att skydda liv eller hälsa. En sådan avgränsning är enligt utskottets bedömning bättre förenlig med proportionalitetsprincipen och innebär en mer ändamålsenlig avvägning mellan skyddet för privatlivet och behovet av att i undantagsfall kunna bryta sekretessen.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 20 maj 2026 begärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört ministern Ingrid Zetterman, verksamhetsledaren Lotta Angergård från Rädda Barnen på Åland r.f., funktionsrättsombudet Moa Clemes från Funktionsrätt Åland r.f., överkommissarien Benjamin Fellman, lagberedaren Paulina Heikura, förvaltningsöverläkaren Jaana Lignell från Ålands hälso- och sjukvård, specialsakkunniga i jämställdhet Kristin Mattsson, konsumenträttsrådgivaren Tuomas Nymark från Ålands ombudsmannamyndighet, diskrimineringsombudsmannen Sanna Roos från Ålands ombudsmannamyndighet, verksamhetsledaren Karl Wahlman från Funktionsrätt Åland r.f. och myndighetschefen Josefin Walk-Stenman från Ålands ombudsmannamyndighet.

I ärendets avgörande behandling deltog viceordföranden Sandra Listherby, ledamöterna Anders Holmberg, Peter Lindbäck, Johan Lindström, Henrik Löthman och Veronica Thörnroos.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det tredje lagförslaget i oförändrad lydelse samt

att lagtinget antar det första och andra lagförslaget i följande lydelser:

L A N D S K A P S L A G
om upphävande av vissa bestämmelser i landskapslagen om ändring av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

1 §

Genom denna lag upphävs 10, 14 och 20 §§ i landskapslagen (2014:33) om Ålands ombudsmannamyndighet av dessa lagrum ~~vilka~~ 10 § 3 mom., 14 § och 20 § 1 mom. sådana de lyder i ~~den lydelse bestämmelserna har~~ i LTB 51/2026.

2 §

Denna lag träder i kraft den

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs 17 och 24 §§ landskapslagen (2014:33) om Ålands ombudsmannamyndighet,

ändras 3 §., och 15 § 2 mom., av dessa lagrum ~~bestämmelser~~ 3 § sådan den lyder i landskapslagen 2022/47, samt

fogas till lagen nya 10 §, 12a § och 14 §§, till 15 § ett nytt 5 mom.

samt till lagen nya 15a §, 20 §, 20a-c och 22b §§, som följer:

3 §

Tryggande och främjande av den enskildes rätt till likabehandling

Inom landskapets behörighet ska ombudsmannamyndigheten förebygga samt motverka och förhindra diskriminering på grund av de diskrimineringsgrunder om vilka föreskrivs i landskapslagen om tillämpning av diskrimineringslagen genom att

1) informera den som misstänker diskriminering om ombudsmannamyndighetens tjänster, tillgängliga rättsmedel, sekretessbestämmelser och skyddet av personuppgifter samt möjligheterna till annat stöd,

2) ge råd och på andra sätt medverka till att den som utsatts för diskriminering kan driva klagomål och på annat sätt tillvarata sina rättigheter,

3) inom skälig tid informera den som lämnat in ett klagomål om diskriminering om behandlingen av ärendet vid ombudsmannamyndigheten,

4) när ombudsmannamyndigheten bedömer att det är befogat, bistå den som blivit utsatt för diskriminering eller repressalier, i syfte att trygga den personens rättigheter, eller vid behov främja att den som utsatts kan tillvarata sina rättigheter,

5) sträva till att ingå förlikning mellan parterna om förlikningen kan antas inverka förebyggande i avsikt att förhindra framtida diskriminering.

Ombudsmannamyndigheten ska vidare inom sin behörighet och verksamhetsområde

1) genomföra oberoende undersökningar och offentliggöra oberoende rapporter om diskriminering,

2) lämna rekommendationer i frågor som rör diskriminering,

3) övervaka praxis, tjänstekollektivavtal, principdokument och stadgor angående tjänstemännens anställningsförhållanden,

4) informera och ha andra kontakter med andra myndigheter, företag, enskilda och organisationer,

5) samla in specificerade uppgifter om diskriminering efter område,

6) publicera en sammanfattning av utlåtanden som är av särskild betydelse,

7) följa hur främjandet av den enskildes rätt till likabehandling utvecklas på Åland och årligen i den verksamhetsberättelse som avses i 12 § avge en redogörelse för detta,

8) minst vart fjärde år ge lagtinget en rapport om situationen på Åland när det gäller likabehandling och diskriminering, inklusive potentiella strukturella problem. Rapporten ska innehålla rekommendationer.

Inom landskapets behörighet ska ombudsmannamyndigheten även förebygga samt motverka och förhindra diskriminering på grund av kön, könsidentitet och könsuttryck genom att sköta de uppgifter som avses i 1 mom. 1–5 punkterna och 2 mom. 1–8 punkterna samt de uppgifter som ankommer på ombudsmannamyndigheten i enlighet med vad som följer av bestämmelserna i den i 2 § 1 mom. 2 punkten avsedda landskapslagen.

10 §

Behörighetskrav

Behörig för att anställas som myndighetschef är den som avlagt en högskoleexamen med lämplig inriktning på högre nivå motsvarande nivå 7 enligt den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) eller motsvarande äldre examen.

Behörighetskraven för övriga tjänster fastställs i samband med att dessa tjänster inrättas.

12a §

Verksamhetsplan

Vid ombudsmannamyndigheten ska det antas en verksamhetsplan som anger dess prioriteringar och framtida verksamhet avseende verksamheten i 2–7a §§ i denna lag.

14 §

Myndighetschef

Landskapsregeringen tillsätter myndighetschefen för högst fem år.

Landskapsregeringen fattar beslut om frågor som gäller myndighetschefen.

15 §

Myndighetschefens uppgifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Myndighetschefen ska

1) ordna myndighetens interna struktur på så sätt att den som innehar tjänsten för att sköta någon eller några av uppgifterna enligt 2 kap. kan utöva sina befogenheter på ett oberoende sätt,

2) anta en arbetsordning för ombudsmannamyndigheten,

3) anta en verksamhetsplan enligt 12a § i samråd med de tjänsteinnehavare som sköter uppgifterna i 2 kap.,

4) årligen till landskapsregeringen överlämna ett förslag till budget tillsammans med en i 12a § avsedd verksamhetsplan,

5) årligen sammanställa samt till landskapsregeringen överlämna en verksamhetsberättelse i samband med ombudsmannamyndighetens bokslut,

6) inrätta och indra sådana i 9 § 2 mom. avsedda tjänster,

7) kära och svara i enlighet med bestämmelserna i 22 § samt

8) på ombudsmannamyndighetens vägnar motta stämningsansökningar och andra delgivningar.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Förutom myndighetschefens uppgifter ska myndighetschefen även sköta någon eller några av uppgifterna i 2 kap. eller tjänsteuppgifter som hör till en annan tjänst vid myndigheten.

15a §

Tillsynens oberoende

Verksamheten ska ordnas så att den tjänsteinnehavare som sköter uppgifterna som avses i 3 § i denna lag ska kunna förvalta sina egna finansiella och andra resurser samt anta sina egna beslut om sin interna struktur, ansvarsskyldighet, personal och organisatoriska angelägenheter.

20 §

Inspektion

Ombudsmannamyndigheten får inspektera lokaler hos Ålands lagtings förvaltning och dess underlydande organ, Ålands landskapsregeringens förvaltning och dess underlydande organ, kommunernas förvaltning och dess underlydande organ, verksamheter som inom lagtingets behörighet yrkesmässigt tillhandahåller varor eller tjänster för allmänheten om inspektionen behövs för tillsynen över att landskapslagen (2022:43) om tillämpning av diskrimineringslagen följs. Inspektionen får inte utföras i utrymmen som används för boende av permanent natur. Vid inspektion ska 34 § i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland om inspektion följas.

20a §

Sekretessbrytande grund

Tjänsteinnehavare vid Ålands ombudsmannamyndighet har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att anmäla uppgifter till polisen som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld.

Tjänsteinnehavare vid Ålands ombudsmannamyndighet har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess även rätt att anmäla uppgifter till polis ~~eller räddningstjänst~~ som är nödvändiga för att skydda liv eller hälsa ~~eller avvärja betydande skador på egendom eller i miljön~~. Om handlingars och uppgifters offentlighet gäller i övrigt vad som föreskrivs i offentlighetslagen (2021:79) för Åland.

20b §

Rätt att få information

Ombudsmannamyndigheten har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av Ålands lagtings förvaltning och dess underlydande organ, Ålands landskapsregeringens förvaltning och dess underlydande organ, kommunernas förvaltning och dess underlydande organ, verksamheter som inom lagtingets behörighet yrkesmässigt tillhandahåller varor eller tjänster för allmänheten avgiftsfritt få den information eller redogörelse som är nödvändig för att ombudsmannamyndigheten ska kunna utföra sina tillsynsuppgifter enligt 3 § 1 mom. och 2 mom. i denna lag. Rätten att få redogörelse gäller inte uppgifter om sådana omständigheter som den som redogörelsen begärs av har rätt att vägra vittna om.

Ombudsmannamyndigheten har rätt att av landskapsregeringens förvaltning och dess underlydande organ samt kommunernas förvaltning och dess underlydande organ avgiftsfritt få den information som behövs för skötseln av ombudsmannamyndighetens uppgifter enligt 4–7 §§ i denna lag, om inte något annat följer av bestämmelserna om sekretess.

20c §

Vite

Ombudsmannamyndigheten får förena begäran att få information och redogörelse enligt 20b § 1 mom. i denna lag med vite. Ombudsmannamyndigheten förordnar om betalning av vite.

Ett i 1 mom. avsett föreläggande att lämna ut information får inte förenas med ett vitesföreläggande riktat till en fysisk person, om det finns anledning att misstänka personen för brott och uppgifterna gäller en omständighet som har samband med brottsmisstanken.

Närmare bestämmelser om vite finns i landskapslagen (2008:10) om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen.

22b §

Ändringssökande

Besvär över beslut om föreläggande av och utdömande av vite anförs hos Ålands förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).

__________________

Denna lag träder i kraft den . Lagens 10 §, 14 § och 15 § 5 mom. träder i kraft den .

Uppdraget för den ombudsmannanämnd som utsetts för perioden 2025–2026 upphör när denna lag träder i kraft.

Denna lags 3 § 1 mom. 3 punkt tillämpas på klagomål som inkommit till ombudsmannamyndigheten från och med lagens ikraftträdande.

När 10 § 1 mom., 14 § och 15 § 5 mom. i denna lag träder i kraft ska landskapsregeringen i enlighet med landskapslagen om landskapets tjänsteinnehavare

1) ombilda den tjänst som stiftats för skötseln av uppgifterna i 5 och 6 §§ till myndighetschef,

2) omplacera den tjänsteinnehavare som sköter uppgifterna i 5 och 6 §§ till myndighetschef.

Anställningsvillkoren för den tjänsteinnehavare som omplaceras enligt 4 mom. ska inte försämras vid övergången till den nya tjänsten.

På dem som vid ikraftträdandet av 10 § 2 mom. i denna lag har en tjänst vid ombudsmannamyndigheten tillämpas de behörighetskrav som gällde vid ikraftträdandet.

Åtgärder för verkställighet av 10 § 1 mom., 14 § och 15 § 5 mom. i denna lag får vidtas innan paragraferna träder i kraft.

__________________

Mariehamn den 2 juni 2026

Ordförande

Sandra Listherby

Sekreterare

Carina Strand

Lag- och kulturutskottets betänkande 14/2025-2026

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter