Landskapsregeringen föreslår en ny lag om landskapets tjänsteinnehavare som ersätter den nuvarande tjänstemannalagen för Åland. Landskapsregeringen föreslår även en ny tjänstebrottslag för Åland och en blankettlag om ersättning vid olycksfall i arbetet.

Lagförslaget innehåller följdändringar i landskapslagar som gäller förvaltningen, i landskapslagarna som gäller de underlydande myndigheterna och landskapets fastighetsverk samt i vissa andra lagar.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslaget antas med de ändringar som framgår av betänkandet.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt om lagförslaget

Lagförslaget syftar till att modernisera och uppdatera regelverket för landskapets tjänstemän. I lagförslaget föreslås att anställningsformerna renodlas så att offentlig makt endast utövas av tjänsteinnehavare, samtidigt som deras roll och ansvar föreslås regleras på ett mer strukturerat och tydligt sätt. I lagförslaget föreslås även att benämningen ”tjänsteman” ersätts med det könsneutrala ”tjänsteinnehavare”.

Landskapsregeringen övervägde att inkludera även kommunernas tjänsteinnehavare i den nya lagen. Utgående från kommunernas remissvar valde landskapsregeringen att i detta skede gå vidare med ett förslag som endast omfattar landskapets tjänsteinnehavare. Den långsiktiga ambitionen är dock att lagen även ska omfatta kommunerna. Då arbetet med att inkludera även kommunerna i lagen blir aktuellt kommer det att göras i nära samarbete med kommunerna.

Utskottet välkomnar att landskapsregeringen genomfört en samlad översyn av lagstiftningen om landskapets tjänstemän och att anställningsformerna föreslås renodlas. Eftersom tjänstemän utövar offentlig makt som direkt berör ålänningarnas vardag, konstaterar utskottet med tillfredsställelse att regleringen av tjänsteinnehavarnas roll och ansvar nu tydliggörs.

Tjänsteman eller tjänsteinnehavare

Enligt 18 § 2 och 4 punkterna i självstyrelselagen (1991:71) för Åland har lagtinget lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapets tjänstemän och kommunernas tjänsteinnehavare. I lagförslaget föreslås att termen ”tjänsteman” ersätts med ”tjänsteinnehavare”, avvikande från den i självstyrelselagen fastställda terminologin.

I självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande till lag- och kulturutskottet över lagförslaget konstaterar nämnden att redan år 1997 intogs i 58 § (numera 57 §) i den nya kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland, avvikande från självstyrelselagens terminologi, en bestämmelse om att den som är anställd hos kommunen i ett offentligrättsligt anställningsförhållande är en tjänsteman. Som en följd av det intogs även i landskapslagen om (1998:76) tillämpning i landskapet Åland av lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet från år 1998 ett stadgande om att bestämmelserna i lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet i landskapet ska tillämpas på kommunala tjänstemän. I nuläget används således begreppet ”tjänsteman” i landskapslagstiftningen för såväl landskapets som kommunernas tjänstemän.

Vid förnyandet av blankettlagstiftningen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet år 2004 ändrades blankettlagens namn från ”landskapslag (1998:76) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet” till ”landskapslag (2004:24) om tillämpning i landskapet Åland av lagstiftning om kommunala tjänstemän”. I lagförslaget (framställning nr 10/2003-2004) konstateras att ”termen ”kommunala tjänstemän” används i landskapet medan termen ”kommunala tjänsteinnehavare” används i riket. Det är inte någon skillnad i sak mellan kommunala tjänstemän och kommunala tjänsteinnehavare.”

I lagutskottets betänkande nr 23/2003-2004 över lagförslaget konstateras ”Under behandlingen har utskottet berört en terminologisk fråga. I 57 § kommunallagen för landskapet Åland benämns den som är anställd hos kommunen i ett offentligrättsligt anställningsförhållande tjänsteman. Samma term återkommer på ett flertal ställen i lagtexten. Utskottet har övervägt om det skulle finnas orsak att övergå till termen tjänsteinnehavare som är ett könsneutralt uttryck och som med tanke på den terminologi som bland annat används i tjänstekollektivavtalen inom den kommunala sektorn av arbetsmarknadens parter bedömts som mera ändamålsenlig. Utskottet stöder i sak att man skulle övergå till att använda termen tjänsteinnehavare men konstaterar samtidigt att detta förutsätter en mera genomgripande granskning av hela kommunallagen än vad framställningen ger anledning till. Utskottet föreslår därför i en hemställningskläm att landskapsstyrelsen i samband med en kommande ändring av kommunallagen också överväger denna terminologiska fråga.” I hemställningsklämmen föreslår utskottet att lagtinget hemställer om att landskapsstyrelsen i nästkommande ändring av kommunallagen för landskapet Åland ersätter termen "tjänsteman" med termen "tjänsteinnehavare".

Nämnden noterar att användningen av en från självstyrelselagen avvikande terminologi gällande ”tjänsteman” och ”tjänsteinnehavare” inte har föranlett några anmärkningar i lagstiftningskontrollen. Vidare konstaterar nämnden att lagtinget redan år 2004 tagit ställning till och omfattat att ”tjänsteman” i kommande landskapslagstiftning ersätts av ”tjänsteinnehavare”.

Med beaktande av nämndens utlåtande anser utskottet det motiverat att övergå till begreppet ”tjänsteinnehavare” i förslaget till ny landskapslag om landskapets tjänsteinnehavare.

Utövande av offentlig makt

Begreppet utövande av offentlig makt i lagen är centralt för att avgöra om en anställning bör vara i tjänste- eller i arbetsavtalsförhållande. Då detta kommer att beröra en stor del av landskapets offentligt anställda vill utskottet utförligare beskriva begreppet.

Begreppet utövning av offentlig makt avser sådana åtgärder eller beslut som en myndighet eller en befattningshavare vid en myndighet vidtar med stöd av en lag eller en annan författning, och som har rättslig verkan gentemot enskilda. Det handlar om situationer där det offentliga, i kraft av sin auktoritet, ensidigt kan påverka enskildas rättigheter eller skyldigheter. Typiska exempel på utövning av offentlig makt är beslut om tillstånd som till exempel bygglov eller körkort, socialt bistånd, skattebeslut, omhändertaganden enligt tvångslagstiftning, eller andra beslut som innebär att individens frihet eller egendom begränsas. Denna typ av befogenhet skiljer en tjänsteman från en offentliganställd arbetstagare. De offentliganställda som inte utövar offentlig makt betraktas inte som tjänstemän i denna mening och omfattas inte heller av samma särskilda regler om tjänsteansvar enligt exempelvis brottsbalken. Offentliganställda som inte utövar offentlig makt kan vara verkställande personal inom ekonomi eller administration, genomförande av uppgifter inom ramen för beslut som redan fattats eller beslut som är av privaträttslig karaktär, till exempel inköp, samt biträdande uppgifter som byråarbete. Det finns praxis att utgå ifrån när gränsdragningen mellan tjänsteinnehavare och arbetstagare ska göras. En vägledning är att beredningsfasen av ett beslut, till exempel att sammanställa data, inte är utövande av offentlig makt, medan beslutet att kräva ut uppgifter eller ta prover med stöd av lag är utövande av offentlig makt. Även om endast en mycket liten del av arbetsuppgifterna är utövande av offentlig makt ska arbetet ske i tjänsteförhållande.

Utskottet konstaterar att arbetsgivaren har tolkningsföreträde i gränsdragningen mellan tjänste- och arbetstagarförhållande, men att det föreligger besvärsgrund för den anställda i ett tjänsteförhållande som berörs av en övergång till arbetstagarförhållande[1].

Övergången från tjänsteförhållande till arbetstagarförhållande

Av 27 § 18 punkten i självstyrelselagen framgår att riket har lagstiftningsbehörighet i fråga om arbetsrätt medan lagtinget enligt 18 § 2 och 4 punkterna i självstyrelselagen har lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapets tjänstemän och kommunernas tjänsteinnehavare samt kollektivavtal för dessa. Bestämmelser om anställningsförhållandena för de som står i arbetsavtalsförhållanden hör således till rikets lagstiftningsbehörighet och regleras i arbetsavtalslagen

Självstyrelsepoliska nämnden stöder i sitt utlåtande principen att endast de som utövar offentlig makt ska vara i tjänsteförhållanden, men konstaterar samtidigt att det ur ett självstyrelseperspektiv är otillfredsställande att en stor del av landskapets anställda kommer att lyda under rikets lagstiftningsbehörighet när anställningsförhållandena renodlas. Vidare noterar nämnden att överföring av arbetsrätten från rikets till landskapets lagstiftningsbehörighet är en fråga som är föremål för diskussion i den pågående självstyrelselagsrevisionen men att det i nuläget inte ter sig sannolikt att lagstiftningsbehörigheten kommer att överföras till landskapet. Nämnden bedömer att det är särskilt problematiskt att de anställda i arbetsavtalsförhållanden lyder under rikets lagstiftning ifall undantagsförhållanden blir aktuella. I den pågående revisionen av beredskapslagstiftningen har hittills inte klarlagts hur behörigheten mellan Åland och riket ska hanteras under undantagsförhållanden trots att landskapsregeringen vid upprepade tillfällen påtalat att beredskapslagstiftningen inte kan tillämpas på Åland utan att anpassningar görs. Nämnden anser därför att överföring och anställning av personal i arbetsavtalsförhållanden bör föregås av noggranna överväganden och genomföras med stor försiktighet. Med hänvisning till att beredskapslagstiftningens slutliga utformning fortfarande är oklar uppmanar nämnden utskottet att överväga en förlängning av övergångstiden i 92 § i förslaget till ny landskapslag om landskapets tjänsteinnehavare.

Utskottet noterar att landskapsregeringens långsiktiga målsättning är att endast personal som sköter uppgifter som omfattar utövande av offentlig makt ska anställas i tjänsteförhållanden. Arbetsgivaren kan, under förutsättning att de i 9 § i förslaget till ny landskapslag om landskapets tjänstemän angivna kriterierna är uppfyllda, ensidigt besluta att ett tjänsteförhållande ska ombildas till ett arbetsavtalsförhållande. I förslagets 92 § 2 mom. föreskrivs att de tjänster vars uppgifter inte omfattar utövande av offentlig makt ska omvandlas till arbetsavtalsförhållanden senast två år efter att lagen trätt i kraft.

Med beaktande av nämndens utlåtande föreslår utskottet att den tvingande övergångsbestämmelsen i 92 § 2 mom. slopas. Om undantagsförhållanden skulle uppstå är det enligt utskottets mening viktigt att landskapsregeringen har fortsatt bestämmanderätt över huvuddelen av sin personal för att säkerställa kontinuitet i samhällsviktiga verksamheter, upprätthålla handlingsförmåga inom områden där lokalkännedom och självstyrelseperspektiv är centrala samt undvika en ordning där operativa beslut i en krissituation fattas av statliga myndigheter utan tillräcklig insyn i åländska förhållanden. Utskottet understryker därför vikten av en omsorgsfull och ansvarsfull beredning av övergången till arbetsavtalsförhållanden. I detta ligger att noggrant identifiera vilka anställningar som, även om de inte innebär utövande av offentlig makt, bör anses strategiskt betydelsefulla under exceptionella omständigheter. I ett sådant arbete behöver landskapsregeringen särskilt analysera vilka funktioner som är kritiska för att upprätthålla service, infrastruktur, säkerhet och ledningsförmåga i kris, och hur dessa bäst kan tryggas genom lämplig anställningsform och tillämplig lagstiftning.

Förslagets konsekvenser

Idag är cirka 84 procent av landskapets personal anställd i tjänsteförhållande, även personal som inte sköter uppgifter som innebär utövande av offentlig makt. Det innebär att endast 16 procent av alla anställda inom landskapsförvaltningen är anställda i ett arbetsavtalsförhållande. De föreslagna ändringarna om renodling av anställningsformerna innebär det omvända, att närmare 85 procent skulle vara i arbetsavtalsförhållande. För den enskilda kan övergången från tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande framkalla oro. Utskottet anser det därför angeläget att de praktiska förändringarna tydligt beskrivs och görs lätt tillgängliga för de anställda. Utskottet har erfarit att skillnaderna i praktiken bland annat gäller en utökad strejkrätt och en mer begränsad arbetsplikt för dem i arbetsavtalsförhållande, samtidigt som dessa inte omfattas av samma skydd vid disciplinära förfaranden. Utskottet understryker att en förändring av anställningsförhållandet inte får leda till omotiverade skillnader i behandling mellan anställda som arbetar på samma arbetsplats och utför likvärdiga uppgifter, och att eventuella olikheter därför måste kunna motiveras på ett tydligt och transparent sätt.

Utskottet har erfarit att bedömningen av vilket anställningsförhållande som ska tillämpas sker individuellt och att förslag till beslut föredras på tjänstemanna- eller styrelsenivå beroende på vilken myndighet som är ansvarig. Utskottet konstaterar att bedömningen kan variera mellan arbetsplatser och anser att föreskrifter bör utarbetas för att säkerställa en likvärdig och transparent tillämpning. Utskottet fäster i det sammanhanget särskild vikt vid de extra uppsägningsgrunderna. Extra uppsägningsgrunder gäller idag bara för tjänster som är tidsbundna. Nu införs även dessa extra uppsägningsgrunder för rektorerna vid Ålands musikinstitut och Ålands folkhögskola. Utskottet noterar att dessa tjänster i framtiden bör göras om till tidsbundna tjänster för att lagens systematik för extra uppsägningsgrunder ska följas.

Vidare har utskottet erfarit att byte av anställningsförhållande ska ske inom ramen för befintliga resurser. Utskottet konstaterar dock att övergången förutsätter omfattande information till de anställda och att arbetet med att ta fram nya arbetsavtal och kollektivavtal kommer att vara resurskrävande. En väl planerad och genomförd process är därför nödvändig för att värna de anställdas trygghet och säkerställa landskapsförvaltningens kontinuitet.

Tjänstedelegationen ska enligt förslaget dras in, vilket utskottet i sak inte motsätter sig. Däremot understryker utskottet att delegationens syfte att säkerställa likabehandling måste säkerställas genom andra förfaranden, till exempel genom instruktioner, som tas fram innan lagen träder i kraft och delegationen läggs ned.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

I förslaget till landskapslag om landskapets tjänsteinnehavare finns i 48 § regler om rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag. Rätten gäller uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen. Utskottet noterar att landskapsregeringen genom förslaget förbiser möjligheten att åtgärda ett nordiskt gränshinder. Det nordiska gränshinderrådet är ett oberoende organ inom ramen för det nordiska samarbetet, som har i uppdrag av de nordiska regeringarna att arbeta för att främja fri rörlighet och handel mellan de nordiska länderna. Sedan år 2014 finns ett av gränshinderrådet prioriterat och olöst ärende om rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag i bosättningslandet då arbetsplatsen är i ett annat land. I samtliga nordiska länder finns regler om att förtroendevalda har rätt att få tjänstledigt från arbetet för att fullgöra ett politiskt uppdrag som de har valts till. En gränsarbetare som blir förtroendevald i sitt bosättningsland har således inte motsvarande rätt till tjänstledighet i sitt arbetsland för att utföra sitt politiska uppdrag i bosättningslandet.

Utskottet noterar att det i praktiken kommer att vara aktuellt för enbart ett fåtal tjänsteinnehavare, men anser att det är en principiellt viktig markering för att visa på vikten av ett sömlöst nordiskt samarbete. Utskottet föreslår därför en ändring av landskapslag (1999:44) om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen.

Arbetstidslagstiftningen

Anställda som står i ett arbetsavtalsförhållande omfattas av rikets bestämmelser om arbetstid, vilket regleras i arbetstidslagen (FFS 872/2019). Inom landskapets behörighet, det vill säga på tjänsteförhållanden, tillämpas med stöd av landskapslagen (1998:44) om tillämpning i landskapet Åland av arbetstidslagen rikets tidigare arbetstidslag (FFS 605/1996) på landskapets och kommunernas tjänstemän i den formen arbetstidslagen hade då blankettlagen trädde i kraft den 1 juli 1998. Den 1 januari 2020 trädde den nya arbetstidslagen i kraft i riket, men den gamla arbetstidslagen tillämpas alltså fortfarande på Åland. Utskottet noterar att landskapsregeringen i lagförslaget konstaterar att beredningsarbetet pågår med att uppdatera arbetstidslagstiftningen inom landskapets behörighet så att rikets nya arbetstidslag ska tillämpas.

Utskottet konstaterar att både den nya arbetstidslagen (19 §) och den tidigare arbetstidslagen (21 §) innehåller bestämmelser om nödarbete. Bestämmelserna om nödarbete i 19 § i den nya arbetstidslagen (FFS 872/2019) har dock nyligen reviderats och innehåller numera mer omfattande regler än motsvarande bestämmelser i den tidigare arbetstidslagen.

Detaljmotivering

1. Landskapslag om landskapets tjänsteinnehavare

21 § Bevis på anställning. Då en tjänsteinnehavare utnämns ska arbetsgivaren så fort som möjligt, eller senast då tjänsten tillträds, ge tjänsteinnehavaren ett bevis på utnämningen.

45 § Partiell vårdledighet. Begreppet handikappat barn ersätts med begreppet barn med funktionsnedsättning.

48 § Politiska uppdrag och anställning vid en nordisk institution. Rätten till tjänstledighet för politiska uppdrag breddas till att omfatta motsvarande uppdrag i de nordiska länderna.

49 § Värnplikt. En tjänsteinnehavare som är medborgare i ett av de nordiska länderna Finland, Sverige, Danmark och Norge och där värnplikt är obligatoriskt har rätt till tjänstledighet för att fullgöra den värnplikten.

50–51 §§ Tjänstledighet. Tiden för när arbetsgivaren ska fatta beslut om tjänsteledighet är två veckor efter att anhållan inkommit.

65 § Uppsägningsskydd för en tjänsteinnehavare som är gravid. För arbetstagare som är gravida kan arbetsgivaren begära att graviditeten styrks genom intyg.

92 § 2 mom. Övergångsbestämmelser. Utskottet föreslår att momentet slopas av skäl som anförs ovan under rubriken Övergången från tjänsteförhållande till arbetstagarförhållande.

6. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning

3b § Regeringsrepresentanter. En tjänsteman med uppgift att verka som Ålands representant i Helsingfors är anställd i Helsingfors. Utskottet är enig med landskapsregeringens slutsats om tjänstens innehåll och karaktär. Däremot ställer sig utskottet inte bakom benämningen regeringsrepresentant. Benämningen är enligt utskottet inte självklar i den protokollära hierarkin och därför svår att placera för nya kontakter. Utskottet föredrar i stället den vedertagna benämningen ministerråd som också skulle likställa representanten i Helsingfors med tjänstemannen i Bryssel. Utskottet anser det ändamålsenligt att landskapsregeringens externpolitiska tjänster till viss del harmoniseras.

10. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen

Ingressen, 1 § 2 mom. Lagens tillämpningsområde utvidgas så att även den som står i ett anställningsförhållande till landskapet och som valts till riksdagsledamot i ett annat nordiskt land har rätt till tjänstledighet. Lagens namn föreslås därför ändras och ett nytt 2 mom. intas i lagens 1 §.

Övriga ändringar som föreslås i de lagförslag som ingår i lagförslag nr 9/2024-2025 är av språklig eller teknisk karaktär.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 13 januari 2025 begärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 7 november 2025 avgett ett utlåtande över lagförslaget. Utlåtandet bifogas betänkandet.

Utskottet har i ärendet hört ministern Mats Perämaa, förvaltningschefen John Eriksson, förhandlingschefen vid Akava Åland Maria Hagman, professorn emeritus Olli Mäenpää, avtalschefen Tiina Robertsson, kommundirektören i Finström Magnus Sandberg, verksamhetsledaren vid Tehy Åland Erkki Santamala, utskottssekreteraren Benjamin Sidorov, rättschefen Michaela Slotte, verksamhetsledaren vid TCÅ Marie-Susanne Stenwall, avtalschefen vid Ålands kommunförbund Jesper Strandvik, arbetsmarknadsombudsmannen vid Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT Jennica Söderholm, lagberedaren Lotta Wickström och avtals- och lönespecialisten vid Ålands hälso- och sjukvård Terese Åsgård.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, vice ordföranden Sandra Listherby samt ledamöterna Anders Holmberg, Peter Lindbäck, Johan Lindström, Henrik Löthman och Veronica Thörnroos.

Lagtingsledamöterna Veronica Thörnroos och Johan Lindström omfattar inte utskottets betänkande och har därför fogat en reservation till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslagen nr 4, 8 - 9, 14 - 16, 20 och 26 – 32 i oförändrade lydelser samt

att lagtinget antar lagförslagen 1 – 3, 5 – 7, 10 - 13, 17 – 19 och 21 – 25 i följande lydelser:

L A N D S K A P S L A G
om landskapets tjänsteinnehavare

1 kap.
Allmänna bestämmelser

1 §

Tillämpningsområde

I denna lag finns bestämmelser om tjänsteförhållanden vid landskapsförvaltningen.

Med landskapsförvaltningen avses landskapsregeringens allmänna förvaltning och myndigheter som är underställda landskapsregeringen.

Inom landskapets affärsverk tillämpas bestämmelser som avviker från bestämmelserna i denna lag.

2 §

Lagens syfte

Syftet med denna lag är att säkerställa att landskapets uppgifter sköts på ett resultatinriktat och ändamålsenligt sätt och så att kraven på rättssäkerhet uppfylls samt att trygga tjänsteinnehavarnas rättigheter i förhållande till arbetsgivaren.

2 kap.
Tjänsteförhållande, tjänsteinnehavare och tjänster

3 §

Tjänsteförhållande

Med tjänsteförhållande avses ett offentligrättsligt anställningsförhållande där landskapsförvaltningen är arbetsgivare och tjänsteinnehavaren utför arbete.

Uppgifter som innebär utövande av offentlig makt ska skötas i tjänsteförhållanden.

4 §

Tjänsteinnehavare

Med tjänsteinnehavare avses en person som står i ett tjänsteförhållande till landskapet.

En ordinarie tjänsteinnehavare är utnämnd eller förflyttad till en tjänst för viss tid eller tills vidare.

En tjänstförrättande tjänsteinnehavare är utnämnd till ett tjänsteförhållande för viss tid för att sköta en vakant tjänst eller vikariera en ordinarie tjänsteinnehavare.

En tillfällig tjänsteinnehavare utnämns vid behov till ett tjänsteförhållande för viss tid för ett bestämt arbete eller en bestämd uppgift.

5 §

Tjänster

Det finns tjänster med grundlön eller motsvarande och tjänster med avtalslön.

Tjänster ska endast inrättas för uppgifter som omfattar utövande av offentlig makt.

Tjänster inrättas och dras in av landskapsregeringen. Bestämmelser om rätten för myndigheter som är underställda landskapsregeringen att inrätta och dra in tjänster för den egna verksamheten finns i speciallagstiftning.

Tjänster ska huvudsakligen inrättas som heltidstjänster.

6 §

Inrättande av en tjänst

En tjänst får inrättas med beviljade anslag om den behovsutredning som avses i 11 § visar att det finns ett långsiktigt behov av tjänsten.

Av ett beslut om inrättande av en tjänst ska framgå

1) budgethänvisning,

2) datum för när tjänsten inrättas,

3) tjänstebenämning,

4) organisatorisk placering,

5) tjänsteuppgifter,

6) behörighetskrav,

7) arbetstid, och

8) avlöningsgrund.

Till ett beslut om inrättande av en tjänst ska behovsutredningen bifogas. Om beslutet grundar sig på faktorer som inte framgår av behovsutredningen ska dessa framgå av beslutets motiveringar.

En tjänstebeskrivning ska antas för tjänsten. I arbetsordning eller reglemente kan närmare fastslås hur tjänsten placeras organisatoriskt.

7 §

Ändring av en tjänst

Ett beslut om inrättande av en tjänst kan ändras. Ändringen får inte medföra att tjänstens uppgiftsområde eller ställning ändras väsentligt, att tjänsteinnehavaren förlorar sin behörighet för tjänsten eller att anställningsvillkoren försämras.

8 §

Ombildning av en tjänst

Med ombildning av en tjänst avses att en tjänst dras in och en ny tjänst inrättas. Den nya tjänsten kan skilja sig väsentligt från den som indras. Besluten om indragning och inrättning fattas som ett gemensamt ärende.

Om tjänsten är besatt och tjänsteinnehavaren omplaceras i enlighet med bestämmelserna i 73 § från den tjänst som indras till den tjänst som inrättas ska beslutet om omplacering fattas som en del av ombildningsärendet.

Arbetsgivaren kan ensidigt ombilda en tjänst på heltid till en tjänst på deltid om en tjänst skulle kunna dras in i enlighet med bestämmelserna i 10 §. Vid ombildningen ska uppsägningstiden enligt bestämmelserna i 66 § följas innan tjänsteinnehavaren övergår till tjänsten på halvtid.

9 §

Ombildning av ett tjänsteförhållande till ett arbetsavtalsförhållande

Arbetsgivaren kan ~~ensidigt~~ ombilda ett tjänsteförhållande till ett arbetsavtalsförhållande om

1) uppgifterna för en tjänst inte omfattar utövande av offentlig makt, och

2) arbetsgivaren har erbjudit tjänsteinnehavaren ett arbetsavtalsförhållande med minst samma anställningsvillkor, med undantag för rättigheter och skyldigheter som uttryckligen följer av ett tjänsteförhållande och som inte är utmärkande för ett arbetsavtalsförhållande, samt gett tjänsteinnehavaren skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet i enlighet med 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen (FFS 55/2001).

Tjänsteförhållandet ombildas till ett arbetsavtalsförhållande i enlighet med arbetsgivarens erbjudande då beslutet vunnit laga kraft.

10 §

Indragning av en tjänst

En tjänst får dras in om den behovsutredning som avses i 11 § visar att tjänsten inte längre behövs på grund av att

1) de huvudsakliga tjänsteuppgifterna inte längre hör till myndighetens förvaltningsuppgifter,

2) uppgifterna har minskat väsentligt och varaktigt på grund av ändringar i verksamhetsförutsättningarna såsom ändringar i lagstiftningen, i den tekniska utvecklingen eller i de ekonomiska förutsättningarna, eller

3) det bedöms som fördelaktigt för myndigheten att uppgifterna utförs på annat sätt än av tjänsteinnehavare vid landskapsförvaltningen.

En ledig tjänst får också dras in om den behovsutredning som avses i 11 § visar att tjänsten inte behövs på grund av att uppgifterna omorganiseras eller om tjänsten inte omfattar utövande av offentlig makt. Om tjänsten är besatt får tjänsten dras in om tjänsteinnehavaren omplaceras i enlighet med bestämmelserna i 74 § som en del av samma ärende. Om tjänsten är besatt får tjänsten också dras in om tjänsteinnehavaren sägs upp med stöd av bestämmelserna i 61 §, under förutsättning att följderna för tjänsteinnehavaren är rimliga i förhållande till omorganiseringens syfte.

Beslutet om indragning av en tjänst ska innehålla datum för när tjänsten dras in.

Till ett beslut om indragning av en tjänst ska behovsutredningen bifogas. Om beslutet grundar sig på faktorer som inte framgår av behovsutredningen ska dessa framgå av beslutets motiveringar.

11 §

Behovsutredning

En behovsutredning om inrättande av en tjänst ska åtminstone omfatta information om

1) de uppgifter som ingår i tjänsten omfattar utövande av offentlig makt,

2) på vilken grund en viss kompetens behövs och en hänvisning till lagrum om tjänsteuppgifterna grundar sig på lag,

3) hur uppgifterna sköts i nuläget och en bedömning av om det inom myndigheten finns någon annan tjänsteinnehavare eller arbetstagare som kan sköta uppgifterna i stället för att en ny tjänst inrättas,

4) inrättandet ingår i en omorganisering och vilka konsekvenser omorganiseringen förväntas ha för verksamheten, samt

5) de ekonomiska konsekvenserna.

En behovsutredning om indragning av en tjänst ska åtminstone omfatta information om

1) de uppgifter som ingår i tjänsten omfattar utövande av offentlig makt,

2) på vilken grund den kompetens som krävts för tjänsten har behövts och en hänvisning till lagrum om tjänsteuppgifterna grundar sig på lag,

3) hur uppgifterna sköts i nuläget och hur uppgifterna behöver skötas i framtiden och om det finns ett behov av tjänsten inom en annan del av myndigheten i stället för att den indras,

4) indragningen ingår i en omorganisering och vilka konsekvenser omorganiseringen förväntas ha för verksamheten, samt

5) de ekonomiska konsekvenserna.

3 kap.
Tjänsteförhållandets början

12 §

Lediganslående av en tjänst

En ordinarie tjänst ska lediganslås.

Trots bestämmelserna i 1 mom. kan en ledig tjänst besättas utan att den lediganslås

1) vid ombildning av en tjänst i enlighet med bestämmelserna i 8 §,

2) då en tjänsteinnehavare omplacerats till en annan tjänst i enlighet med bestämmelserna i 77 §, samt

3) om en ordinarie tjänsteinnehavare, som sagts upp med stöd av 64 §, återanställs i enlighet med bestämmelserna i 76 §.

13 §

Ansökningstid

Ansökningstiden ska vara en i förväg bestämd tid, minst 14 dagar. Endast ansökningar som har lämnats in i tid beaktas.

Ansökningstiden kan förlängas, tjänsten lediganslås på nytt eller tjänsten lämnas obesatt om det finns sakliga skäl. Om ansökningstiden förlängs eller tjänsten lediganslås på nytt direkt efter att ansökningstiden gått ut beaktas den som tidigare sökt tjänsten utan en ny ansökan.

14 §

Ansökningsförfarande

Tjänster ska sökas skriftligen. En ansökan som skickats i elektronisk form uppfyller kravet på skriftlig form och behöver inte undertecknas om handlingen innehåller uppgifter om sökanden och det inte finns anledning att ifrågasätta handlingens autenticitet och integritet.

Om sökanden inte har fogat tillräcklig utredning till sin ansökan eller om ansökan är bristfällig av någon annan orsak har sökanden rätt att komplettera sin ansökan i enlighet med bestämmelserna i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

En ansökan som återtagits före beslut om anställning beaktas inte.

15 §

Behörighetsvillkor

Behörighetsvillkor för anställning i ett tjänsteförhållande är

1) 18 års ålder, om inte en högre behörighetsålder har bestämts för en viss tjänst,

2) de allmänna utnämningsgrunderna enligt 125 § grundlagen, och

3) de särskilda behörighetsvillkoren för tjänsten.

Trots det som bestäms i 1 mom. om allmän behörighetsålder kan den som fyllt 15 år och som fullgjort sin läroplikt anställas om det kan anses vara lämpligt med tanke på personens förmåga att sköta tjänsten på ett tillfredsställande sätt.

Till en tjänst som polis får endast finska medborgare utses.

Arbetsgivaren kan på ansökan bevilja undantag från de särskilda behörighetsvillkoren för en enskild tjänst om det finns vägande skäl. Ansökan om undantag ska lämnas in före ansökningstiden går ut.

Om det inte är möjligt att anställa en person som uppfyller behörighetsvillkoren kan arbetsgivaren för högst ett års tid anställa en person som har tillräcklig skicklighet och förmåga att sköta tjänsten eller uppgiften.

16 §

Säkerhetsutredning

Arbetsgivaren ska vid utnämningsprövningen kontrollera oförvitligheten hos den som ska utnämnas eller den som ska förordnas till ett uppdrag och säkerställa att han eller hon har förutsättningar att sköta sina uppgifter på ett oberoende och tillförlitligt sätt och inte har bindningar som äventyrar en behörig skötsel av tjänsteuppgifterna. Då oförvitligheten bedöms ska vikt fästas vid karaktären av den tjänst eller det uppdrag som ska tillsättas, de landskapsanställningar som den som avses bli utnämnd tidigare haft och om han eller hon har skött dem på behörigt sätt samt arbetsgivarens möjligheter att utreda dennes bakgrund.

Bestämmelser om för vilka tjänster ett sådant intyg över säkerhetsutredning som avses i säkerhetsutredningslagen (FFS 726/2014) ska vara en förutsättning för utnämning till tjänsten utfärdas i landskapsförordning.

Krav på intyg över säkerhetsutredning kan ställas om den som utnämns till en tjänst annat än tillfälligt får rätt att hantera sådana sekretessbelagda handlingar i fråga om vilka obehörigt avslöjande eller obehörig användning av sekretessbelagda uppgifter i sådana handlingar kan orsaka särskilt stor eller betydande skada för de allmänna intressen som avses i sekretessbestämmelsen, eller om avsikten är att tjänsteinnehavaren ska arbeta i en uppgift vars karaktär i övrigt är sådan att där krävs särskild tillförlitlighet.

17 §

Utnämning till en tjänst

Endast den som har sökt tjänsten i enlighet med bestämmelserna i 14 § och då uppfyllt behörighetsvillkoren i enlighet med bestämmelserna i 15 § kan utnämnas till en tjänst. Till en tjänst som inte behöver lediganslås i enlighet med bestämmelserna i 12 § 2 mom. kan den som gett sitt samtycke till utnämningen utnämnas.

Vid utnämning till en tjänst ska de sökande behandlas opartiskt.

På ansökan av den som utnämnts till en tjänst kan arbetsgivaren återta utnämningen före den tidpunkt då tjänsten ska tillträdas.

18 §

Visstidsanställning

En tjänsteinnehavare kan endast anställas för viss tid

1) på egen begäran,

2) om det bestäms genom lag eller förordning för en särskild tjänst om anställning för viss tid, eller

3) om arbetets art, ett vikariat, ordnande av skötseln av de uppgifter som hör till ett ledigt tjänsteförhållande eller någon annan jämförbar orsak som ansluter sig till arbetsgivarens verksamhet förutsätter ett tjänsteförhållande för viss tid.

En tjänsteinnehavare får inte anställas för viss tid upprepade gånger efter varandra om antalet visstidsanställningar, den sammanlagda anställningstiden eller den helhet som anställningarna bildar visar att arbetsgivarens behov av arbetskraft är bestående. Förbudet omfattar inte de tjänster för vilka regleras särskilt om anställning för viss tid.

Då en tjänsteinnehavare med stöd av 1 mom. anställs för viss tid ska det framgå av förordnandet varför anställningen är för viss tid.

En tjänsteinnehavare som har anställts för viss tid i strid med bestämmelserna i 1 och 3 mom. har, när tjänsteförhållandet upphör, rätt att få en ersättning som motsvarar minst sex och högst 24 månaders lön. Yrkande på ersättning ska framställas inom sex månader från det att tjänsteförhållandet upphörde.

19 §

När tjänsteförhållandet börjar och tjänsteinnehavarens rättigheter och skyldigheter inträder

Ett tjänsteförhållande börjar och tjänsteinnehavarens rättigheter och skyldigheter inträder den dag tjänsteutövningen inleds om inte något annat bestäms i denna lag eller någon annanstans om en annan tidpunkt.

Anställningen för en tjänsteinnehavare som anställs i ett annat tjänsteförhållande inom landskapsförvaltningen och omedelbart övergår till det andra tjänsteförhållandet avbryts inte.

20 §

Prövotid

När en tjänsteinnehavare anställs kan arbetsgivaren bestämma att en prövotid på högst sex månader börjar då tjänsteutövningen inleds, för att se om tjänsteinnehavaren kan utföra sina tjänsteåligganden på ett tillfredsställande sätt. I tjänsteförhållanden för viss tid som understiger ett år kan prövotiden, inklusive förlängningar enligt 2 mom., utgöra högst hälften av tjänsteförhållandets längd.

Om en tjänsteinnehavare är frånvarande från arbetet under prövotiden på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period om 30 dagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Innan prövotiden går ut ska arbetsgivaren skriftligt underrätta tjänsteinnehavaren om att prövotiden förlängs.

Vardera parten kan häva tjänsteförhållandet under prövotiden med omedelbar verkan. Arbetsgivarens beslut att häva tjänsteförhållandet ska motiveras och tjänsteförhållandet får inte hävas på diskriminerande grunder eller av ett skäl som annars är ovidkommande med tanke på syftet med prövotiden.

21 §

Bevis på anställning

Arbetsgivaren ska så snart som möjligt och ~~helst~~ senast innan tjänsteutövningen inleds ge tjänsteinnehavaren ett bevis på att han eller hon utnämnts till ett tjänsteförhållande.

Som bevis på utnämning till ordinarie tjänsteinnehavare utfärdas ett utnämningsbrev. Som bevis på utnämning till tjänstförrättande eller tillfällig tjänsteinnehavare utfärdas ett förordnande.

22 §

Information om arbetsvillkoren

Tjänsteinnehavaren ska få skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet. Informationen kan ges i utnämningsbrevet eller förordnandet eller på något annat sätt.

Av informationen ska åtminstone framgå

1) parterna i tjänsteförhållandet,

2) tjänsteinnehavarens tjänstebenämning,

3) tjänsteförhållandets längd vid ett tjänsteförhållande på viss tid,

4) grunden för ett tjänsteförhållande för viss tid,

5) tidpunkten för när tjänsteförhållandet börjar,

6) grunderna för avlöningen,

7) placeringsorten för tjänsteförhållandet eller, om tjänsteinnehavaren inte har någon huvudsaklig permanent plats där arbetet utförs, de principer enligt vilka tjänsteinnehavaren arbetar på olika arbetsställen eller själv får bestämma var arbetet utförs,

8) den tillämpade arbetstiden,

9) sådan utbildning som arbetsgivaren är skyldig att erbjuda,

10) hur semestern bestäms,

11) förfarandet vid uppsägning och uppsägningstiden eller grunden för bestämmande av den,

12) det tjänstekollektivavtal som ska tillämpas på arbetet, samt

13) den försäkringsanstalt där arbetsgivaren har ordnat tjänsteinnehavarens pensionsskydd eller försäkrat tjänsteinnehavaren mot olycksfall i arbetet och mot yrkessjukdomar.

De uppgifter som avses i 2 mom. 1-8 punkterna ska ges inom sju dagar och de uppgifter som avses i 9-13 punkterna inom en månad från att tjänsteförhållandet inleds. De uppgifter om grunderna för avlöningen som avses i 6 punkten samt de uppgifter som avses i 8–13 punkterna kan ges genom en hänvisning till denna lag eller det tjänstekollektivavtal som tillämpas i tjänsteförhållandet. Om tjänsteförhållandena upprepas behöver informationen inte ges på nytt.

Information om ändringar i uppgifterna ska ges skriftligt så snart som möjligt, dock senast när ändringen träder i kraft, om inte ändringen beror på att lagstiftning eller tjänstekollektivavtal ändrats.

4 kap.
Arbetsgivarens skyldigheter och tjänsteinnehavarens rättigheter

23 §

Arbetsgivarens allmänna skyldighet

Arbetsgivaren ska se till att tjänsteinnehavaren får sina förmåner och rättigheter enligt lag och tjänsteförhållandet.

24 §

Opartiskt bemötande och diskrimineringsförbud

Arbetsgivaren ska bemöta tjänsteinnehavarna opartiskt, om det inte med hänsyn till tjänsteinnehavarnas uppgifter och ställning finns anledning att avvika från detta.

Bestämmelser om likabehandling och förbud mot diskriminering finns i landskapslagen (2022:43) om tillämpning på Åland av diskrimineringslagen. Bestämmelser om jämställdhet och förbud mot diskriminering på grund av kön finns i landskapslagen (1989:27) om tillämpning i landskapets Åland av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

25 §

Övergång till en annan anställningsform

En tjänsteinnehavare som i minst sex månader har varit anställd på deltid eller visstid har rätt att begära en förlängning av den ordinarie arbetstiden eller tjänsteförhållandets längd.

Arbetsgivaren ska ge ett skriftligt och motiverat svar inom en månad från det att begäran lämnades.

26 §

Rätt att bli hörd och rätt till biträde

En tjänsteinnehavare har rätt att bli hörd innan arbetsgivaren fattar beslut i följande frågor:

1) förbud att ta emot eller inneha en bisyssla med stöd av bestämmelserna i 34 § 2 mom.,

2) återkallande av tillstånd för bisyssla i enlighet med bestämmelserna i 34 § 3 mom.,

3) varning i enlighet med bestämmelserna i 37 §,

4) återkallande eller avbrytande av tjänstledighet i enlighet med bestämmelserna i 52 § 2 mom.,

5) uppsägning eller hävning av ett tjänsteförhållande i enlighet med bestämmelserna i 63, 64, 67 och 79 §§, och

6) omplacering av en tjänsteinnehavare utan dennes samtycke i enlighet med bestämmelserna i 77 §.

En tjänsteinnehavare har rätt att bli hörd innan arbetsgivaren fattar beslut om avstängning av en tjänsteinnehavare från tjänsteutövningen i enlighet med bestämmelserna i 84 §, om tjänsteinnehavaren inte på grund av sakens natur ska avstängas omedelbart från tjänsteutövningen.

En tjänsteinnehavare har rätt att anlita ett biträde i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. i förvaltningslagen ~~(2008:9)~~ för landskapet Åland när han eller hon enligt bestämmelserna i 1 mom. har rätt att bli hörd innan arbetsgivaren fattar beslut.

27 §

Främjande av tjänsteinnehavarens förutsättningar och utvecklingsmöjligheter

När en uppgift som tjänsteinnehavaren sköter eller arbetsmetoderna förändras eller utvecklas ska arbetsgivaren se till att tjänsteinnehavaren får förutsättningar att klara av att sköta sina uppgifter. Arbetsgivaren ska också främja tjänsteinnehavarens möjligheter att utvecklas i enlighet med sin förmåga.

Om landskapsregeringen enligt lag eller tjänstekollektivavtal har en skyldighet att erbjuda tjänsteinnehavaren utbildning för att tjänsteinnehavaren ska kunna utföra det arbete som han eller hon anställts för, ska utbildningen vara kostnadsfri för tjänsteinnehavaren. Sådan utbildning ska räknas som arbetstid och i huvudsak ordnas under ordinarie arbetstid.

28 §

Arbetarskydd

Bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att ansvara för arbetarskyddet finns i arbetarskyddslagen (FFS 738/2020).

29 §

Föreningsfrihet

En tjänsteinnehavare har rätt att bilda och höra till en förening och att delta i en föreningsverksamhet samt att avstå från att höra till en förening.

En tjänsteinnehavare som har som tjänsteuppgift att företräda landskapet som arbetsgivare, får inte verka i en sådan ställning i en förening som företräder landskapsanställda att tjänsteinnehavarens verksamhet i föreningen står i strid med tjänsteuppgiften.

30 §

Lönespecifikation

Arbetsgivaren ska i samband med lönebetalningen ge tjänsteinnehavaren en skriftlig eller digital specifikation där lönens belopp och grunderna för lönen framgår.

31 §

Överlåtelse av arbetsgivarens rörelse

Med överlåtelse av arbetsgivarens rörelse avses överlåtelse av en funktionell del av landskapsförvaltningens verksamhet till en annan arbetsgivare, om den del som överlåts förblir oförändrad eller likartad efter överlåtelsen.

Vid överlåtelsen enligt 1 mom. övergår de rättigheter och skyldigheter samt anställningsförmåner som arbetsgivaren har, med anledning av de tjänsteförhållanden som gäller vid tidpunkten för överlåtelsen, på förvärvaren. Detta gäller dock inte de rättigheter och skyldigheter som uttryckligen följer av ett tjänsteförhållande och som inte är utmärkande för ett arbetsavtalsförhållande när en tjänsteinnehavare övergår till anställning i arbetsavtalsförhållande hos förvärvaren. Förvärvaren är skyldig att iaktta det tjänstekollektivavtal som gäller vid tidpunkten för överlåtelsen. Överlåtaren och förvärvaren ansvarar solidariskt för en tjänsteinnehavares lönefordran eller fordran av annat slag med anledning av tjänsteförhållandet, om den har förfallit till betalning före överlåtelsen. Överlåtaren är ansvarig mot förvärvaren för en tjänsteinnehavares fordran som förfallit till betalning före överlåtelsen, om inte något annat har avtalats.

Förvärvaren av en rörelse får inte säga upp ett anställningsförhållande enbart på grund av överlåtelsen av rörelse.

5 kap.
Tjänsteinnehavarens skyldigheter

32 §

Tjänsteplikt

Tjänsteinnehavaren ska

1) sköta sina tjänsteuppgifter på ett ändamålsenligt, oberoende och opartiskt sätt,

2) följa arbetsgivarens bestämmelser om arbetsledning och övervakning,

3) uppträda så som tjänsteställningen och -uppgifterna förutsätter, samt

4) delta i utbildning som är nödvändig för att sköta tjänsten.

Tjänsteinnehavaren får inte begära, ta emot eller acceptera en sådan förmån som kan försvaga förtroendet för tjänsteinnehavaren eller arbetsgivaren.

33 §

Hälsouppgifter

En tjänsteinnehavare ska på begäran av arbetsgivaren ge de uppgifter om sin hälsa som behövs för att utreda arbets- och funktionsförmågan samt vid behov delta i kontroller och undersökningar för bedömning av hälsotillståndet.

Bestämmelser om skyldighet att delta i hälsoundersökningar finns i lagen om företagshälsovård (FFS 1383/2001).

Bestämmelser om hur arbetsgivaren ska behandla en tjänsteinnehavares uppgifter om hälsotillstånd samt test och kontroller som tjänsteinnehavaren deltagit i finns i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (FFS 759/2004).

Bestämmelser om patientens självbestämmanderätt finns i landskapslagen (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter.

Arbetsgivaren bekostar de kontroller och undersökningar som avses i 1 mom.

34 §

Bisyssla och konkurrerande verksamhet

Med bisyssla avses ett tjänsteförhållande, ett avlönat arbete och en avlönad uppgift av bestående natur som tjänsteinnehavaren har rätt att avsäga sig samt yrke, näring och rörelse.

En tjänsteinnehavare får inte ta emot eller inneha en bisyssla som innebär att tjänsteinnehavaren blir jävig i sina uppgifter, att tjänsteinnehavarens opartiskhet i skötseln av tjänsteuppgifterna äventyras eller att bisysslan annars inverkar negativt på tjänsteinnehavarens skötsel av tjänsteuppgifterna. Arbetsgivaren har rätt att förbjuda tjänsteinnehavaren att ta emot eller inneha en sådan bisyssla.

För bisysslor som innebär att arbetstid används för uppgifter som hör till bisysslan krävs att arbetsgivaren beviljar tillstånd för bisysslan. Tillståndet kan beviljas tills vidare, för viss tid eller begränsat och kan återkallas om det finns skäl till det.

För andra bisysslor än sådana som avses i 3 mom. ska tjänsteinnehavaren göra en anmälan till arbetsgivaren.

35 §

Skyldighet att tillfälligt sköta annan tjänst

Arbetsgivaren har rätt att vid behov besluta att en tjänsteinnehavare tillfälligt ska sköta en annan liknande tjänst eller andra liknande uppgifter vid samma myndighet som tjänsteförrättande eller tillfällig tjänsteinnehavare. Tjänsteinnehavaren är under motsvarande tid tjänstledig från sitt tjänsteförhållande.

36 §

Skyldigheter under arbetsstrid

Bestämmelser om en tjänsteinnehavares skyldigheter under tiden för arbetsstrid finns i landskapslagen (1978:22) om tjänstekollektivavtal.

37 §

Varning

Arbetsgivaren kan ge en skriftlig varning till en tjänsteinnehavare som försummar sin tjänsteplikt enligt 32 §.

Ett beslut om varning ska motiveras och delges tjänsteinnehavaren personligen eller genom bevislig delgivning.

6 kap.
Villkoren i anställningsförhållandet

38 §

Tjänstekollektivavtal

Bestämmelser om hur villkor i tjänsteinnehavarnas anställningsförhållanden kan fastställas genom tjänstekollektivavtal finns i landskapslagen (1978:22) om tjänstekollektivavtal.

39 §

Tjänster med avtalslön

Arbetsgivaren ingår avtal med en tjänsteinnehavare som utsetts till en tjänst med avtalslön om de villkor som ska följas i anställningsförhållandet.

Uppsägning av en tjänsteinnehavare som utsetts till en tjänst med avtalslön innebär en uppsägning av avtalet.

7 kap.
Tjänstledighet

40 §

Allmänt

En tjänsteinnehavare kan befrias från sina tjänsteuppgifter under en viss tid, helt eller partiellt, genom att på anhållan beviljas tjänstledighet eller genom rätt till tjänstledighet direkt med stöd av lag.

En tjänstledig tjänsteinnehavare som gett sitt samtycke kan av särskilda skäl förordnas att sköta vissa tjänsteuppgifter.

41 §

Anhållan och anmälan om samt beviljande av tjänstledighet

En anhållan om tjänstledighet ska göras skriftligt eller digitalt. Arbetsgivaren beslutar om tjänstledigheten efter prövning.

Om tjänstledighet inte kan beviljas i enlighet med anhållan ska anhållan avslås eller så kan tjänstledigheten med tjänsteinnehavarens skriftliga samtycke beviljas på något annat sätt.

En tjänsteinnehavare som har ett giltigt skäl till sin frånvaro men inte har möjlighet att ansöka om tjänstledighet kan beviljas tjänstledighet utan anhållan.

En tjänsteinnehavare som har rätt till tjänstledighet direkt med stöd av lag ska anmäla detta till arbetsgivaren i så god tid som möjligt innan tjänstledigheten inleds.

42 §

Sjukledighet

En tjänsteinnehavare kan beviljas tjänstledighet på grund av sjukdom (sjukledighet). Tjänstledigheten kan beviljas helt eller partiellt.

En tjänsteinnehavare som beviljats sjukledighet är skyldig att följa de bestämmelser och anvisningar som utfärdats för sökande av den sjukdagpenningsförmån som utbetalas till arbetsgivaren vid sjukledighet enligt sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004). Om tjänsteinnehavaren inte följer bestämmelserna och anvisningarna, kan den lön som betalats under tiden för sjukledigheten återkrävas i enlighet med bestämmelserna i 90 §, till den del den motsvarar dagpenningsförmånen.

43 §

Graviditets- och föräldraledighet

En tjänsteinnehavare har rätt till tjänstledighet under en sådan gravidi-tets-, särskild graviditets- eller föräldrapenningsperiod som avses i sjukförsäkringslagen ~~(FFS 1224/2004)~~ (graviditets- och föräldraledighet).

En tjänsteinnehavare som beviljats föräldraledighet är skyldig att följa de bestämmelser och anvisningar som utfärdats för sökande av den graviditets- och föräldradagpenningsförmån som utbetalas till arbetsgivaren enligt sjukförsäkringslagen. Om tjänsteinnehavaren inte följer bestämmelserna och anvisningarna, kan den lön som betalats under tiden för tjänstledigheten återkrävas i enlighet med bestämmelserna i 90 §, till den del den motsvarar dagpenningsförmånen.

Graviditets- och föräldraledighet ska anmälas till arbetsgivaren senast två månader före tjänstledigheten inleds. Om ledigheten ska vara högst tolv vardagar är anmälningstiden en månad.

44 §

Vårdledighet

En tjänsteinnehavare har rätt till vårdledighet för att vårda sitt barn, eller något annat barn som varaktigt bor i tjänsteinnehavarens hushåll, till dess barnet fyller tre år. Adoptivföräldrar har rätt till vårdledighet tills två år har förflutit från adoptionen, dock högst tills barnet blir läropliktigt och börjar i grundskolan eller får motsvarande undervisning på något annat sätt.

45 §

Partiell vårdledighet

En tjänsteinnehavare som har varit anställd hos samma arbetsgivare sammanlagt minst sex månader under de senaste tolv månaderna har rätt till partiell vårdledighet för att vårda sitt barn eller något annat barn som varaktigt bor i hans eller hennes hushåll till utgången av det andra läsåret som barnet är läropliktigt. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt enligt 1 § 4 mom. i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola ~~(2020:32)~~ får partiell vårdledighet tas ut till utgången av barnets tredje läsår. En förälder till ett ~~handikappat~~ barn med funktionsnedsättning eller långtidssjukt barn som är i behov av särskild vård och omsorg kan få partiell vårdledighet till dess barnet fyller 18 år. Barnets båda föräldrar eller vårdnadshavare får hålla partiell vårdledighet under samma kalenderperiod men inte samtidigt.

Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren avtalar om hur den partiell vårdledighet tas ut.

46 §

Tillfällig vårdledighet

Om en tjänsteinnehavares barn, eller något annat barn som varaktigt bor i tjänsteinnehavarens hushåll, som inte har fyllt tio år plötsligt insjuknar, har tjänsteinnehavaren ~~arbetstagaren~~ rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård eller för att vårda barnet. Också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet har samma rätt.

47 §

Anhörigvård

En tjänsteinnehavare har rätt till tjänstledighet under fem arbetsdagar per år för att erbjuda personligt bistånd eller stöd till en anhörig eller till någon annan närstående som bor i samma hushåll som tjänsteinnehavaren, och som till följd av en allvarlig sjukdom eller skada som avsevärt minskat funktionsförmågan behöver sådant betydande bistånd eller stöd som förutsätter tjänsteinnehavarens omedelbara närvaro. Tjänsteinnehavaren har rätt till motsvarande ledighet också för att delta i terminalvård för en sådan person som avses ovan.

Med anhörig avses tjänsteinnehavarens barn, förälder, make eller sambo och den som lever i registrerat parförhållande med tjänsteinnehavaren.

På arbetsgivarens begäran ska tjänsteinnehavaren lämna en tillförlitlig utredning om orsaken till frånvaron.

48 §

Politiska uppdrag och anställning vid en nordisk institution

Bestämmelser om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen finns i landskapslagen (1999:44) om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen.

En tjänsteinnehavare har rätt till tjänstledighet för förtroendeuppdrag på heltid i andra nordiska länder.

Bestämmelser om tjänstledighet för anställning vid en nordisk institution finns i landskapslagen (1984:26) om rättsställningen för landskapets tjänsteinnehavare som anställs vid nordisk institution.

49 §

Värnplikt

En tjänsteinnehavare har rätt till tjänstledighet från sin tjänst medan han eller hon fullgör sin värnplikt i Finland, Sverige, Danmark eller Norge.

50 §

Tjänstledighet för att sköta en annan tjänst

En ordinarie tjänsteinnehavare som utnämnts eller förflyttats till en annan ordinarie tjänst som är inrättad för viss tid ska under denna tid beviljas rätt till tjänstledighet från sin ursprungliga tjänst, om tjänstledigheten inte leder till väsentliga men för verksamheten vid myndigheten. Rätten till tjänstledighet gäller högst en anställningsperiod.

Anhållan om tjänstledighet för att sköta en annan tjänst ska göras senast en månad före tjänstledigheten ska inledas. Arbetsgivaren ska fatta beslut om tjänstledigheten senast två veckor efter att anhållan gjorts.

51 §

Tjänstledighet under prövotid

En ordinarie tjänsteinnehavare som utnämnts till en annan ordinarie tjänst med prövotid ska beviljas rätt till tjänstledigt från sin tidigare tjänst under prövotiden, om tjänstledigheten inte leder till väsentliga men för verksamheten.

Anhållan om tjänstledighet under prövotiden ska göras senast en månad före tjänstledigheten ska inledas. Arbetsgivaren ska fatta beslut om tjänstledigheten senast två veckor efter att anhållan gjorts.

En tjänsteinnehavare som väljer att återgå till sin ordinarie tjänst efter prövotiden ska meddela detta till arbetsgivaren senast en månad innan han eller hon återgår till tjänsten.

52 §

Avbrytande och återkallande av tjänstledighet

Tjänstledighet kan avbrytas eller återkallas av arbetsgivaren på tjänsteinnehavarens begäran.

Om tjänsteinnehavaren använder tjänstledigheten för något annat ändamål än vad den beviljats för kan arbetsgivaren avbryta eller återkalla tjänstledigheten.

8 kap.
Semester

53 §

Semester

Bestämmelser om semester för landskapets tjänsteinnehavare finns i landskapslagen (2013:43) om tillämpning av semesterlagen på landskapets och kommunernas tjänstemän.

9 kap.
Permittering

54 §

Allmänt

Permittering innebär att en tjänsteinnehavares tjänsteutövning och löneutbetalning avbryts för en viss tid eller tills vidare antingen helt eller delvis medan tjänsteförhållandet i övrigt består.

En tjänsteinnehavare kan permitteras för högst 90 dagar. Det är inte möjligt att i tjänstekollektivavtal avtala om en förlängning av maximitiden för permittering.

Tjänsteinnehavaren har rätt att ta ett annat arbete under permitteringstiden.

55 §

Permitteringsorsaker

Arbetsgivaren har rätt att permittera en tjänsteinnehavare om

1) tjänsteinnehavarens uppgifter eller förutsättningarna för arbetsgivaren att erbjuda uppgifter tillfälligt har minskat och arbetsgivaren inte skäligen kan erbjuda andra uppgifter eller någon utbildning som lämpar sig för arbetsgivarens behov,

2) permittering är nödvändig på grund av landskapets ekonomiska situation, eller

3) tjänsteinnehavaren och arbetsgivaren på initiativ av arbetsgivaren avtalat om permittering av tjänsteinnehavaren i de fall då det är behövligt på grund av arbetsgivarens verksamhet eller ekonomiska situation.

56 §

Förhandsmeddelande om permittering

Då arbetsgivaren konstaterat att det finns en sådan orsak för permittering som avses i 55 § ska arbetsgivaren så snart som möjligt före permitteringens början, dock senast 14 dagar före permitteringens början, ge ett förhandsmeddelande till de tjänsteinnehavare som berörs samt de fackliga förtroendemännen. Meddelandet ska innehålla information om permitteringens orsak, beräknade omfattning, genomförande, tidpunkt och längd. Om permitteringen gäller flera tjänsteinnehavare, kan informationen ges till tjänsteinnehavarna gemensamt eller till förtroendemannen. Arbetsgivaren behöver inte ge ett förhandsmeddelande om arbetsgivaren med stöd av tjänstekollektivavtal ska ge motsvarande information på något annat sätt.

Förhandsmeddelandet ges av den som enligt bestämmelserna i 57 § 1 och 2 mom. fattar beslut om permittering.

57 §

Beslut om permittering

Beslut om permittering med stöd av 55 § 1 punkten fattas av arbetsgivaren.

Beslut om permittering med stöd av 55 § 2 punkten fattas av landskapsregeringen.

Ett beslut om permittering ska skriftligen delges tjänsteinnehavaren personligen eller genom bevislig delgivning minst 14 dagar innan permitteringen börjar. Permitteringsbeslutet ska även delges förtroendemannen.

Av permitteringsbeslutet ska framgå permitteringens orsak, tidpunkt och längd, eller i fråga om permittering tills vidare, den beräknade längden.

En tjänsteinnehavare som är permitterad tills vidare ska meddelas minst en vecka innan tjänsteutövningen ska återupptas, om inte något annat har överenskommits.

58 §

Uppsägning av tjänsteförhållande i samband med permittering

En permitterad tjänsteinnehavare har rätt att utan uppsägningstid säga upp sitt tjänsteförhållande så att det upphör när som helst under permitteringen, dock inte under den sista veckan före permitteringens slut om han eller hon känner till när permitteringen kommer att upphöra.

Om arbetsgivaren säger upp tjänsteinnehavaren innan permitteringen upphör, har tjänsteinnehavaren rätt att få lön för uppsägningstiden om permitteringen har trätt i kraft utan att tjänsteinnehavaren har fått till godo en uppsägningstid enligt 69 §. Från lönen får arbetsgivaren dra av 14 dagars lön, om tjänsteinnehavaren har meddelats om permitteringen minst 14 dagar före permitteringen började.

59 §

Ersättning för inkomstbortfall

Om ett beslut om permittering upphävs genom ett lagakraftvunnet beslut på grund av att det strider mot bestämmelserna i 55 § har tjänsteinnehavaren rätt till ersättning för inkomstbortfall i enlighet med bestämmelserna i 75 §.

10 kap.
Avslutande av tjänsteförhållande

60 §

När ett tjänsteförhållande upphör utan uppsägning

Ett tjänsteförhållande upphör utan uppsägning och uppsägningstid när

1) tjänsteinnehavarens anställningsperiod går ut,

2) tjänsteinnehavaren övergår till en annan ordinarie tjänst vid landskapsförvaltningen eller vid Ålands lagting, eller

3) tjänsteinnehavaren uppnår den avgångsålder som avses i 61 §.

Arbetsgivaren kan av vägande skäl besluta att en tjänsteinnehavare har rätt att fortsätta i samma tjänsteförhållande en viss tid efter uppnådd avgångsålder, för högst två år åt gången. Det första beslutet om rätt att fortsätta i samma tjänsteförhållande ska fattas innan tjänsteinnehavaren har uppnått avgångsåldern.

En ordinarie tjänsteinnehavare som utnämnts till en annan ordinarie tjänst med prövotid och som beviljats tjänstledigt från sin tidigare tjänst under prövotiden, anses inte ha avgått från sin tidigare tjänst.

För en tjänsteinnehavare som anställts som vikarie upphör tjänsteförhållandet utan uppsägning och uppsägningstid då den ordinarie tjänsteinnehavaren återgår i tjänsteutövning på grund av en absolut rätt att återgå med stöd av lag eller tjänstekollektivavtal, oberoende av den tid för vilken vikarien har anställts.

För en tjänsteinnehavare som har beviljats full invalidpension tills vidare upphör tjänsteförhållandet utan uppsägning och uppsägningstid vid utgången av den kalendermånad när tjänsteinnehavarens rätt till lön för sjukdomstid har upphört eller, om arbetsgivaren har fått vetskap om ett beslut om invalidpension senare, vid utgången av den månad beslutet delgavs.

61 §

Avgångsålder

Den allmänna avgångsåldern för en tjänsteinnehavare är 68 år för den som är född år1957 eller tidigare, 69 år för den som är född under åren 1958-1961 och 70 år för den som är född år 1962 eller senare, om det inte särskilt bestäms om en lägre avgångsålder.

62 §

Arbetsintyg

När tjänsteförhållandet upphör har tjänsteinnehavaren rätt att begära ett skriftligt arbetsintyg av arbetsgivaren med uppgifter om tjänsteförhållandets längd och tjänsteuppgifterna. På tjänsteinnehavarens begäran ska även orsaken till att tjänsteförhållandet upphört samt en bedömning av tjänstinnehavarens yrkesskicklighet och hur tjänsteinnehavaren har skött sina tjänsteuppgifter framgå av arbetsintyget. Av arbetsintyget får inte framgå annat än vad som framgår av dess ordalydelse.

Begäran ska göras inom tio år från det att tjänsteförhållandet upphörde. En begäran om att även orsak till att tjänsteförhållandet upphört och en bedömning av arbetsskickligheten och skötseln av uppgifterna ska framgå av intyget ska göras inom fem år från det att tjänsteförhållandet upphörde.

Om mer än tio år gått sedan tjänsteförhållandet upphörde, ska arbetsintyg ges endast om det inte orsakar arbetsgivaren oskäliga svårigheter. Under samma förutsättningar ska arbetsgivaren ge ett nytt intyg i stället för ett arbetsintyg som förkommit eller blivit förstört.

11 kap.
Uppsägning av tjänsteförhållande och omplacering

63 §

Uppsägning av personliga orsaker

Arbetsgivaren får säga upp ett tjänsteförhållande av orsaker som beror på tjänsteinnehavaren endast om det finns vägande skäl som är objektiva, sakliga och skäliga. Vid bedömningen av skälen ska arbetsgivarens och tjänsteinnehavarens omständigheter beaktas som en helhet.

Som sådana skäl som avses i 1 mom. anses

1) allvarliga brott mot eller åsidosättande av tjänsteplikten som är av väsentlig betydelse för tjänsteförhållandet, och

2) en sådan väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningarna som innebär att tjänsteinnehavaren inte längre kan klara av sina tjänsteuppgifter.

Som ett sådan skäl som avses i 1 mom. kan inte avses

1) tjänsteinnehavarens sjukdom, funktionsnedsättning eller olycksfall, om inte hans eller hennes arbetsförmåga har minskat så väsentligt och för så lång tid att det inte rimligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter tjänsteförhållandet,

2) att tjänsteinnehavaren har deltagit i en stridsåtgärd som en tjänsteinnehavarförening vidtagit enligt föreningens beslut,

3) tjänsteinnehavarens politiska, religiösa eller andra åsikter eller att tjänsteinnehavaren deltar i samhälls- eller föreningsverksamhet, eller

4) att tjänsteinnehavaren använder sig av de rättsskyddsmedel som står till förfogande för tjänsteinnehavaren.

Då ett tjänsteförhållande sägs upp av skäl som avses i 2 mom. 2 punkten ska arbetsgivaren före uppsägningen utreda om det är möjligt att undvika uppsägning genom att omplacera tjänsteinnehavaren till ett annat tjänsteförhållande i enlighet med bestämmelserna i 77 §.

Uppsägning på grund av personliga skäl ska ske inom en skälig tid efter det att arbetsgivaren har fått kännedom om uppsägningsgrunden.

64 §

Uppsägning då en tjänst dras in

När en tjänst dras in i enlighet med bestämmelserna i 10 § får arbetsgivaren säga upp tjänsteförhållandet om tjänsteinnehavaren, med beaktande av sin yrkesskicklighet och förmåga, inte skäligen kan omplaceras i enlighet med bestämmelserna i 77 § till en annan tjänst med uppgifter som inte väsentligt avviker från tjänsteinnehavarens uppgifter eller utbildas för nya uppgifter.

65 §

Uppsägningsskydd för en tjänsteinnehavare som är gravid eller har beviljats föräldraledighet

Arbetsgivaren får inte säga upp ett tjänsteförhållande på grund av att tjänsteinnehavaren är gravid eller beviljats föräldraledighet. På begäran av arbetsgivaren ska tjänsteinnehavaren ~~ge en utredning om~~ styrka sin graviditet.

Om arbetsgivaren säger upp ett tjänsteförhållande för en tjänsteinnehavare som är gravid eller har beviljats föräldraledighet, anses uppsägningen ha berott på att tjänsteinnehavaren är gravid eller föräldraledig, om arbetsgivaren inte kan visa att orsaken är en annan.

Under tjänsteinnehavarens föräldraledighet får arbetsgivaren endast säga upp ett tjänsteförhållande på de grunder som anges i 64 § om arbetsgivarens verksamhet upphör helt och hållet.

66 §

Uppsägningsskydd för förtroendemän

Arbetsgivaren får endast säga upp en förtroendemans tjänsteförhållande på de grunder som anges i 63 § om majoriteten av de tjänsteinnehavare och arbetstagare förtroendemannen representerar ger sitt samtycke.

Arbetsgivaren får endast säga upp en förtroendemans tjänsteförhållandet på de grunder som anges i 64 § om tjänsteuppgifterna upphör helt och hållet och en omplacering i enlighet med bestämmelserna i 77 § inte är möjlig.

67 §

Uppsägning av en tillfällig tjänsteinnehavare

Arbetsgivaren får säga upp en tillfällig tjänsteinnehavares tjänsteförhållande då det finns vägande skäl för det. Som vägande skäl anses en organisatorisk förändring eller ekonomiska orsaker.

68 §

Varning före uppsägning

Om en tjänsteinnehavare har brutit mot eller åsidosatt sin tjänsteplikt på det sätt som avses i 63 § 2 mom. 1 punkten får tjänsteförhållandet inte sägas upp förrän arbetsgivaren gett en skriftlig varning åt tjänsteinnehavaren i enlighet med bestämmelserna i 37 § och tjänsteinnehavaren fått en möjlighet att rätta sitt förfarande.

Trots bestämmelserna i 1 mom. behöver en varning inte ges före uppsägningen om grunden för uppsägningen är en så allvarlig överträdelse i anslutning till tjänsteförhållandet att det rimligen inte kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter tjänsteförhållandet.

69 §

Uppsägningstid då arbetsgivaren säger upp tjänsteförhållandet

Då arbetsgivaren säger upp tjänsteförhållandet är uppsägningstiden minst

1) en månad, om tjänsteförhållandet har varat högst ett år utan avbrott,

2) två månader, om tjänsteförhållandet har varat över ett år men högst fem år utan avbrott,

3) tre månader, om tjänsteförhållandet har varat över fem år men högst nio år utan avbrott,

4) fyra månader, om tjänsteförhållandet har varat över nio år men högst tolv år utan avbrott,

5) fem månader, om tjänsteförhållandet har varat över tolv år men högst 15 år i sträck, samt

6) sex månader, om tjänsteförhållandet har varat över 15 år utan avbrott.

70 §

Uppsägningstid då tjänsteinnehavaren säger upp tjänsteförhållandet

Då tjänsteinnehavaren säger upp tjänsteförhållandet är uppsägningstiden minst

1) 14 dagar, om tjänsteförhållandet har varat högst ett år utan avbrott,

2) en månad, om tjänsteförhållandet har varat över ett år men högst tio år utan avbrott, och

3) två månader, om tjänsteförhållandet har varat över tio år utan avbrott.

71 §

Förfarande vid uppsägning

En uppsägning ska göras skriftligt. Arbetsgivarens beslut om uppsägning ska innehålla en motivering till beslutet och beslutet ska delges tjänsteinnehavaren personligen eller genom bevislig delgivning.

Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter den när uppsägningen meddelas eller delges.

En tjänsteinnehavare kan avstängas direkt efter en uppsägning i enlighet med bestämmelserna i 84 § om orsaken till uppsägningen visar att tjänsteinnehavaren är så olämplig för sina uppgifter att tjänsteförhållandet inte kan fortsätta. Tjänsteinnehavaren har då rätt till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.

På tjänsteinnehavarens begäran eller med dennes samtycke kan en kortare uppsägningstid än den som avses i 69 eller 70 §§ tillämpas.

Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren kan avtala om att tjänsteförhållandet upphör omedelbart med anledning av uppsägningen och att tjänsteinnehavaren har rätt till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.

Arbetsgivaren kan före uppsägningstidens utgång återta uppsägningen av en tjänsteinnehavare om tjänsteinnehavaren ger sitt samtycke. En tjänsteinnehavare kan före uppsägningstidens utgång återta sin uppsägning om arbetsgivaren ger sitt samtycke.

En tjänsteinnehavare som sagts upp ska avstängas i enlighet med bestämmelserna i 84 § då uppsägningstiden har gått ut även om beslutet om uppsägning inte har trätt i kraft.

72 §

Upphävning av ett beslut om uppsägning

Om en uppsägning skett utan lagstadgad grund enligt ett lagakraftvunnet beslut upphävs uppsägningen och tjänsteinnehavarens tjänsteförhållande fortsätter utan avbrott.

Om ett beslut om uppsägning av ett tjänsteförhållande upphävts på andra grunder än de som avses i 1 mom., och arbetsgivaren genom ett nytt lagakraftvunnet beslut har sagt upp tjänsteförhållandet, anses tjänsteförhållandet ha upphört enligt det första beslutet i ärendet. Om uppsägningstiden inte följts upphör tjänsteförhållandet efter uppsägningstiden.

73 §

Sysselsättningsledighet

En tjänsteinnehavare vars tjänsteförhållande sagts upp med stöd av bestämmelserna i 64 §, har rätt till sysselsättningsledighet med full lön under uppsägningstiden. Under sysselsättningsledigheten ska tjänsteinnehavaren delta i utarbetandet av en sysselsättningsplan vid Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet; i arbetskraftsutbildning och anslutande praktik eller inlärning i arbetet enligt planen; i arbetssökande på eget eller myndigheternas initiativ eller i anställningsintervjuer eller omplaceringsträning.

Sysselsättningsledighetens längd bestäms enligt uppsägningstidens längd så att sysselsättningsledigheten är

1) sammanlagt högst fem arbetsdagar, om uppsägningstiden är högst en månad,

2) sammanlagt högst tio arbetsdagar, om uppsägningstiden är längre än en månad men högst fyra månader,

3) sammanlagt högst tjugo arbetsdagar, om uppsägningstiden är längre än fyra månader.

Tjänsteinnehavaren ska i så god tid som möjligt innan han eller hon utnyttjar sysselsättningsledigheten eller en del av den underrätta arbetsgivaren om ledigheten och om grunden för ledigheten.

Utnyttjandet av sysselsättningsledigheten får inte förorsaka betydande olägenhet för arbetsgivaren.

74 §

Utbildning som främjar sysselsättningen av en uppsagd tjänsteinnehavare

En tjänsteinnehavare vars tjänsteförhållande sagts upp med stöd av bestämmelserna i 64 § har rätt till ersättning för kostnader för sysselsättningsfrämjande utbildning, om tjänsteinnehavaren innan tjänsteförhållandet upphörde har varit anställd hos arbetsgivaren i minst fem år utan avbrott och är registrerad som arbetssökande hos Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet.

Utbildningen kan högst ersättas till ett belopp som motsvarar tjänsteinnehavarens genomsnittliga lön för en månad.

Utbildningen ska genomföras inom fyra månader från det att uppsägningstiden gick ut. Av vägande skäl får utbildningen genomföras senare men tjänsteinnehavaren ska känna till tidpunkten eller en uppskattning av tidpunkten för utbildningen när anställningsförhållandet upphör.

75 §

Ersättning för inkomstbortfall vid grundlös uppsägning

Om ett beslut om uppsägning upphävs i enlighet med bestämmelserna i 72 § 1 mom. ska den inkomst för den ordinarie arbetstiden som tjänsteinnehavaren gått miste om, med anledning av att tjänsteförhållandet upphävts utan lagstadgad grund, så snart som möjligt betalas till tjänsteinnehavaren.

Från den inkomst som avses i 1 mom. ska följande inkomster som betalats till tjänsteinnehavaren under samma tid dras av:

1) inkomst som tjänsteinnehavaren förvärvat i någon annan anställning eller som yrkesutövare eller företagare och som tjänsteinnehavaren inte skulle ha fått i tjänsten,

2) inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd enligt landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, samt

3) sjukdagpenning samt graviditets- och föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen ~~samt.~~

Med förmåner som avses i 2 mom. 2 och 3 punkterna jämställs motsvarande förmåner från riket eller ett annat land än Finland.

Tjänsteinnehavaren är skyldig att så snart som möjligt ge arbetsgivaren en utredning över de inkomster som avses i 2 mom.

76 §

Återanställning av en uppsagd tjänsteinnehavare

Om en ordinarie tjänsteinnehavare sagts upp med stöd av 64 § på grund av att tjänsten dragits in, och arbetsgivaren behöver anställa en person för samma eller liknande uppgifter är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den uppsagda tjänsteinnehavaren återanställning om

1) anställningen behövs inom nio månader från att tjänsteförhållandet upphörde och

2) den uppsagda är registrerad som arbetssökande hos Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet.

Arbetsgivaren har inte försummat sin skyldighet att erbjuda återanställning om arbetsgivaren i stället för den uppsagda anställt en tjänsteinnehavare i enlighet med bestämmelserna om omplacering i 77 §.

Om arbetsgivaren uppsåtligen eller av oaktsamhet försummat sin skyldighet att erbjuda återanställning ska arbetsgivaren ersätta den uppsagda för den skada som arbetsgivaren orsakat. Ersättningen kan högst uppgå till den lön som den uppsagda skulle ha fått om denna anställts fram till att nio månader gått från det att tjänsteförhållandet upphörde. Ansökan om ersättning ska lämnas in till arbetsgivaren senast tolv månader efter att tjänsteförhållandet upphörde.

77 §

Omplacering

En tjänsteinnehavare som gett sitt samtycke kan omplaceras till en annan tjänst om

1) omplaceringen medför att en försämring av tjänsteinnehavarens arbetsförmåga kan undvikas eller främjar att tjänsteinnehavarens nedsatta arbetsförmåga återställs,

2) tjänsteinnehavarens förutsättningar att fullgöra sina tjänsteåligganden förbättras av detta, eller

3) omplaceringen beror på en annan godtagbar orsak som gäller tjänsteutövningen.

En tjänsteinnehavare kan omplaceras utan att ha gett sitt samtycke om

1) tjänsteinnehavarens tjänst dras in,

2) det finns en grundad anledning till omplaceringen i anknytning till en omorganisering av verksamheten eller uppgifterna, eller

3) tjänsteinnehavarens personliga arbetsförutsättningar har förändrats så väsentligt att tjänsteinnehavaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter.

Tjänsteinnehavaren får endast omplaceras till en sådan tjänst vars behörighetsvillkor han eller hon uppfyller och som kan anses vara lämplig för tjänsteinnehavaren. Tjänsteinnehavaren ska i första hand omplaceras till en tjänst på samma ort.

En omplacering av en tjänsteinnehavare till eller från en myndighet som är underställd landskapsregeringen kräver samtycke av den myndighet som berörs.

Bestämmelserna om omplacering av tjänsteinnehavare tillämpas även på omplacering av tjänsteinnehavare till ett arbetsavtalsförhållande.

12 kap.
Hävning av tjänsteförhållande

78 §

Hävning

Då ett tjänsteförhållande hävs av arbetsgivaren eller tjänsteinnehavaren upphör tjänsteförhållandet omedelbart och utan att iaktta den uppsägningstid som bestäms i 69 och 70 §§.

79 §

Rätt att häva ett tjänsteförhållande

Arbetsgivaren får häva ett tjänsteförhållande om det finns synnerligen vägande skäl. Som sådana skäl anses

1) ett så allvarligt brott mot eller åsidosättande av tjänsteinnehavarens förpliktelser som följer av lag eller andra bestämmelser och som är av väsentlig betydelse för tjänsteförhållandet att det inte skäligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter tjänsteförhållandet ens för den uppsägningstid som bestäms i 69 §, eller

2) att tjänsteinnehavare har varit frånvarande från arbetet minst sju dagar utan att under denna tid ha gett arbetsgivaren ett giltigt skäl för sin frånvaro.

Ett tjänsteförhållande kan hävas under prövotiden i enlighet med bestämmelserna i 20 §.

Vid bedömningen av skälen ska arbetsgivarens och tjänsteinnehavarens omständigheter beaktas som en helhet.

80 §

När hävningsrätten förfaller

Rätten att häva ett tjänsteförhållande förfaller 14 dagar efter det att arbetsgivaren har fått kännedom om orsaken till hävandet.

Om hävningen hindras av en giltig orsak får tjänsteförhållandet hävas inom ~~fjorton~~ 14 dagar efter att hindret upphörde.

81 §

Förfarandet vid hävning

Ett beslut om hävning ska göras skriftligt och motiveras. Beslutet ska delges tjänsteinnehavaren personligen eller genom bevislig delgivning.

82 §

Upphävning av ett beslut om hävning

Om en hävning skett utan lagstadgad grund enligt ett lagakraftvunnet beslut fortsätter tjänsteinnehavarens tjänsteförhållande utan avbrott.

Om ett beslut om hävning av ett tjänsteförhållande har upphävts på andra grunder än de som avses i 1 mom., och arbetsgivaren genom ett nytt lagakraftvunnet beslut har hävt tjänsteförhållandet, anses tjänsteförhållandet ha upphört enligt det första beslutet i ärendet.

83 §

Ersättning för inkomstbortfall vid grundlös hävning

En tjänsteinnehavare vars tjänsteförhållande hävts utan lagstadgad grund enligt bestämmelserna i 82 § 1 mom. har rätt till ersättning för inkomstbortfall på det sätt som bestäms i 75 §.

13 kap.
Avstängning från tjänsteutövning

84 §

Avstängning

Arbetsgivaren kan avstänga en tjänsteinnehavare

1) om det på sannolika grunder kan misstänkas att en tjänsteinnehavare har gjort sig skyldig till tjänstebrott eller på något annat sätt handlat i strid med sina skyldigheter,

2) om det på sannolika grunder kan misstänkas att en tjänsteinnehavare utanför sin tjänsteutövning har gjort sig skyldig till ett brott och förhållandena kan inverka på tjänsteinnehavarens förutsättningar att sköta sina tjänsteuppgifter, samt

3) om tjänsteinnehavaren av skäl som beror på honom eller henne själv inte kan sköta sina tjänsteuppgifter på behörigt sätt.

85 §

Förfarande vid avstängning

Ett beslut om avstängning ska göras skriftligt och innehålla en motivering. Beslutet ska delges tjänsteinnehavaren personligen eller genom bevislig delgivning.

Tiden för avstängningen får inte vara längre än nödvändigt. Ett beslut om avstängning från tjänsteutövning kan verkställas omedelbart.

Arbetsgivaren ska följa grunderna för avstängningen och vid behov fatta ett nytt beslut i ärendet om omständigheterna förändrats. Frågan om fortsatt avstängning från tjänsteutövning ska utan dröjsmål tas upp till avgörande på tjänsteinnehavarens begäran.

14 kap.
Ändringssökande och återkrav

86 §

Rättelseyrkande

En tjänsteinnehavare som anser att arbetsgivaren inte betalat den lön eller ekonomiska förmån som han eller hon har rätt till enligt tjänsteförhållandet och en tjänsteinnehavare som omplacerats till en annan tjänst inom samma myndighet med stöd av bestämmelserna i 77 § har rätt att yrka på rättelse av beslutet hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska fatta ett beslut i ärendet. Beslutet får överklagas i enlighet med bestämmelserna i 87 §.

Yrkande på rättelse av ett beslut om lön eller en annan ekonomisk förmån ska göras inom tre år från utgången av det kalenderår när lönen eller förmånen borde ha betalts eller givits. Om rättelseyrkandet inte har gjorts inom utsatt tid upphör rätten till lönen eller den ekonomiska förmånen.

Det som bestäms om tjänsteinnehavare i 1 mom. gäller även en person vars tjänsteförhållande har upphört, samt tjänsteinnehavarens dödsbo.

87 §

Ändringssökande genom besvär

Ett beslut som gäller en tjänsteinnehavare och som landskapsregeringen eller en underlydande myndighet har fattat med stöd av denna lag får överklagas genom besvär, om inte något annat bestäms i lag.

Besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvär över beslut som fattats av en underlydande myndighet får anföras hos Ålands förvaltningsdomstol.

Följande beslut får inte överklagas genom besvär:

1) beslut som landskapsregeringen eller en underlydande myndighet har fattat med anledningen av en begäran om rättelse av ett beslut ~~som gäller~~ som gäller omplacering inom samma myndighet,

2) beslut om tjänstledighet som är beroende av prövning, samt

3) ärenden som gäller tjänstekollektivavtal och som enligt lagen om rättegång i arbetsdomstolen (FFS 646/1974) hör till arbetsdomstolens behörighet, om domstolen inte med stöd av 1 § 2 mom. lagen om arbetsdomstolen beslutat att inte avgöra ärendet.

Vid förvaltningsbesvär ska bestämmelserna i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019) tillämpas.

88 §

Ändringssökande i utnämningsärenden

Den som sökt en tjänst får överklaga ett beslut om utnämning till tjänsten eller tjänsteförhållandet genom besvär.

Följande utnämningsbeslut får inte överklagas genom besvär:

1) landskapsregeringens beslut i utnämningsärenden,

2) beslut som gäller en utnämning för viss tid, högst två år, samt

3) utnämningsbeslut som med stöd av 12 § 2 mom. fattats utan att tjänsten eller tjänsteförhållandet lediganslagits.

89 §

Behandling av ersättningsyrkanden

Yrkanden på ersättningar enligt 18 § 4 mom. behandlas vid Ålands förvaltningsdomstol som förvaltningstvistemål.

90 §

Återkrav av lön

Lön eller en annan ekonomisk förmån som utbetalats till en tjänsteinnehavare utan grund får återkrävas. Återkravet kan också verkställas så att det belopp som återkrävs dras av från tjänsteinnehavarens lön i samband med följande lönebetalning eller lönebetalningar, om tjänsteinnehavaren fortfarande är anställd hos samma arbetsgivare. I beslutet om återkrav ska nämnas vilket belopp som återkrävs och grunden för återkravet.

Från den lön som utbetalas får med stöd av 1 mom. inte dras av mer än vad som enligt lag får utmätas av lön.

Beslut om återkrav ska fattats inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket lön eller ett annat förmånsbelopp betalades ut utan grund. Om beslut inte har fattats inom utsatt tid upphör rätten till återkrav.

15 kap.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

91 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den

Genom denna lag upphävs tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland

92 §

Övergångsbestämmelser

Om ett ärende som avses i denna lag är anhängigt när lagen träder i kraft, ska de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet följas.

~~De tjänster vars~~ ~~uppgifter inte omfattar utövande av offentlig makt ska omvandlas till arbetsavtalsförhållanden enligt bestämmelserna i 9 § senast två år efter att lagen trätt i kraft.~~

__________________

T J Ä N S T E B R O T T S L A G
för Åland

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

1 kap.
Allmänt

1 §

Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på

1) tjänsteinnehavare vid lagtinget, landskapsregeringen och myndigheter som är underställda dessa samt tjänstemän i kommunerna, kommunförbunden och myndigheter som bildats för att sköta kommunala uppgifter,

2) övriga personer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter, samt

3) medlemmarna i landskapsregeringen, kommunstyrelsen, kommunfullmäktige eller något annat kommunalt organ samt andra förtroendevalda inom en myndighet.

2 kap.
Mutbrott

2 §

Tagande av muta

Den som för sin egen eller någon annans räkning

1) begär en gåva eller någon annan obefogad förmån i sin tjänsteutövning eller på något annat sätt tar initiativ till att få en sådan förmån,

2) tar emot en gåva eller någon annan förmån som påverkar eller vars syfte är att påverka hans eller hennes tjänsteutövning, eller

3) accepterar ett löfte eller erbjudande om en sådan gåva eller förmån som avses i 2 punkten,

ska dömas för tagande av muta till böter eller fängelse i högst två år.

Även den som i sin tjänsteutövning godtar att en gåva eller någon annan förmån som avses i 1 mom. 2 punkten ges, utlovas eller erbjuds någon annan ska dömas för tagande av muta.

En tjänsteinnehavare kan också dömas till avsättning, om brottet visar att han eller hon är uppenbart olämplig för sitt uppdrag.

3 §

Grovt tagande av muta

Den som vid tagande av muta

1) uppställer mutan som villkor för sin verksamhet eller på grund av gåvan eller förmånen i sin tjänsteutövning handlar eller har för avsikt att handla i strid mot sin plikt till avsevärd nytta för givaren eller någon annan eller till kännbar skada för någon, eller

2) om värdet av gåvan eller förmånen är avsevärt och tagandet av muta även bedömt som en helhet är grovt,

ska dömas för grovt tagande av muta till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år.

En tjänsteinnehavare som döms för grovt tagande av muta ska även dömas till avsättning.

4 §

Mutförseelse

Den som för sin egen eller någon annans räkning

1) begär en gåva eller någon annan obefogad förmån eller på något annat sätt tar initiativ till att få en sådan förmån, ~~eller~~

2) tar emot eller accepterar en gåva eller någon annan förmån, eller

3) accepterar ett löfte eller ett erbjudande om en sådan,

så att förfarandet är ägnat att minska förtroendet för tjänsteutövningens opartiskhet ska, om gärningen inte är straffbar som tagande av muta eller grovt tagande av muta,

ska dömas för mutförseelse till böter eller fängelse i högst sex månader.

5 §

Tagande av muta som lagtingsledamot

En lagtingsledamot som för egen eller någon annans räkning

1) begär en gåva eller någon annan otillbörlig förmån eller på något annat sätt tar initiativ för att få en sådan förmån, ~~eller~~

2) tar emot eller accepterar en gåva eller någon annan otillbörlig förmån som inte kan betraktas som normal gästfrihet, eller

3) accepterar ett löfte eller ett erbjudande om en sådan

för att i sitt uppdrag som lagtingsledamot på grund av förmånen verka eller låta bli att verka på ett visst sätt eller som belöning för en sådan verksamhet, och gärningen är ägnad att tydligt undergräva förtroendet för en opartisk skötsel av uppdraget som lagtingsledamot,

ska dömas för tagande av muta som lagtingsledamot till böter eller fängelse i högst två år.

Valfinansiering enligt landskapslagen (2011:17) om valfinansiering anses inte vara tagande av muta som lagtingsledamot, om inte syftet med valfinansieringen är att kringgå bestämmelserna i 1 mom.

6 §

Grovt tagande av muta som lagtingsledamot

Om lagtingsledamoten vid tagande av muta som lagtingsledamot

1) ställer en gåva eller förmån som villkor för sin verksamhet eller i sitt uppdrag som lagtingsledamot verkar eller har för avsikt att verka på ett sätt som i betydande mån gynnar den som har gett mutan eller någon annan eller orsakar någon annan en kännbar skada eller olägenhet, eller

2) om värdet på gåvan eller förmånen är avsevärt,

och tagandet av muta som lagtingsledamot även bedömt som en helhet är grovt,

ska lagtingsledamoten dömas för grovt tagande av muta som lagtingsledamot till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år.

3 kap.
Brott mot tjänstehemlighet

7 §

Brott mot tjänstehemlighet

Den som uppsåtligen

1) röjer för utomstående en handling eller uppgift för vilken handlingssekretess gäller enligt 20 § 1 mom. i offentlighetslagen (2021/79) för Åland eller någon annan landskapslag,

2) röjer för utomstående en uppgift för vilken tystnadsplikt gäller enligt 20 § 2 mom. i offentlighetslagen för Åland eller någon annan landskapslag, eller

3) utnyttjar en myndighetshandling eller uppgift för vilken handlingssekretess eller tystnadsplikt gäller i syfte att skaffa sig själv eller någon annan nytta eller för att orsaka skada för någon annan enligt bestämmelserna i 20 § 3 mom. i offentlighetslagen för Åland,

ska dömas för brott mot tjänstehemlighet till böter eller fängelse i högst två år.

En tjänsteinnehavare kan även dömas till avsättning, om brottet visar att han eller hon är uppenbart olämplig för sitt uppdrag.

8 §

Brott mot tjänstehemlighet av oaktsamhet

Den som genom oaktsamhet gör sig skyldig till en gärning som nämns i 5 § ska dömas för brott mot tjänstehemlighet av oaktsamhet till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen inte med hänsyn till sin menlighet eller skadlighet eller andra omständigheter som har samband med den är ringa bedömd som en helhet.

4 kap.
Missbruk av tjänsteställning

9 §

Missbruk av tjänsteställning

Den som i syfte att skaffa sig själv eller någon annan nytta eller orsaka skada för någon annan

1) bryter mot sin tjänsteplikt enligt bestämmelser eller föreskrifter som ska följas i tjänsteutövningen när han eller hon deltar i beslutsfattande eller beredning av beslutsfattande eller utövar offentlig makt i sina andra tjänsteåligganden, eller

2) missbrukar sin ställning i förhållande till en underlydande tjänsteinnehavare,

ska dömas för missbruk av tjänsteställning till böter eller fängelse i högst två år.

En tjänsteinnehavare kan även dömas till avsättning, om brottet visar att han eller hon är uppenbart olämplig för sitt uppdrag.

10 §

Grovt missbruk av tjänsteställning

Den som vid missbruk av tjänsteställningen

1) strävar efter avsevärd nytta, ~~eller~~

2) strävar efter särskilt kännbar skada, eller

3) om brottet begås särskilt planmässigt eller hänsynslöst och missbruket av tjänsteställning även bedömt som en helhet är grovt,

ska dömas för grovt missbruk av tjänsteställning till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år.

En tjänsteinnehavare som döms för grovt missbruk av tjänsteställning ska även dömas till avsättning.

5 kap.
Brott mot tjänsteplikt

11 §

Brott mot tjänsteplikt

Den som vid tjänsteutövningen uppsåtligen, på något annat sätt än vad som nämns i denna lag eller i 11 kap. 9 a § strafflagen (FFS 39/1889), bryter mot sin tjänsteplikt, ska dömas för brott mot tjänsteplikt till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte med hänsyn till sin menlighet och skadlighet samt andra omständigheter som har samband med den är ringa bedömd som en helhet.

En tjänsteinnehavare kan även dömas till avsättning om han eller hon gjort sig skyldig till det brott som nämns i 1 mom. genom att fortgående eller i väsentlig mån handla i strid mot sin tjänsteplikt och brottet visar att han eller hon är uppenbart olämplig för sitt uppdrag.

12 §

Brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet

En tjänsteinnehavare som vid tjänsteutövningen bryter mot sin tjänsteplikt av oaktsamhet på något annat sätt än vad som avses i 9 § ska ~~tjänsteinnehavaren~~ dömas för brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet till varning eller böter, om gärningen inte med hänsyn till sin menlighet och skadlighet eller andra omständigheter som har samband med den är ringa bedömd som en helhet.

6 kap.
Påtvingat försvinnande

13 §

Påtvingat försvinnande

Den som i egenskap av företrädare för landskapet eller med dess bemyndigande, stöd eller samtycke genom gripande, tagande i förvar, bortförande eller på något annat sätt berövar någon rörelsefriheten eller isolerar någon från hans eller hennes omgivning, förnekar att frihetsberövandet skett eller hemlighåller den frihetsberövades vistelseort eller vad som har hänt honom eller henne och genom sitt förfarande orsakar uteblivet rättsskydd för den som berövats sin frihet, ska dömas för utförande av påtvingat försvinnande till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år.

Försök är straffbart.

7 kap.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

14 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den

Genom denna lag upphävs bestämmelserna i 40 kap. strafflagen (FFS 39/1889) i den lydelse som tidigare varit gällande enligt 71 § självstyrelselagen (1991:71) för Åland.

15 §

Övergångsbestämmelser

Om ett ärende som avses i denna lag är anhängigt när lagen träder i kraft, ska de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet följas.

__________________

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning på Åland av rikslagstiftning om rätt till ersättning vid olycksfall

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

1 kap.
Allmänna bestämmelser

1 §

Tillämpningsområde

Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (FFS 459/2015) ska tillämpas på Åland med de avvikelser som bestäms i denna lag.

Ändringar av den lag som avses i 1 mom. ska tillämpas på Åland från den tidpunkt då de träder i kraft i riket om inte annat bestäms i denna lag.

2 §

Personer som omfattas av tillämpningsområdet

Denna lag ska tillämpas på

1) landskapets tjänsteinnehavare,

2) tjänsteinnehavarna vid lagtinget,

3) medlemmarna av landskapsregeringen samt

4) ledamöterna i Ålands lagting.

Med arbetstagare avses i lagen de personer som avses i 1 mom.

2 kap.
Avvikande bestämmelser

3 §

Behörig myndighet

Avvikande från det som bestäms i 2 § 12 punkten ska med myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovård på Åland vad gäller hälso- och sjukvården avse Ålands hälso- och sjukvård samt vad gäller socialvården avse kommunerna och Kommunernas socialtjänst k.f.

4 §

Avvikelser

Avvikande från det som bestäms i 36 § ersätts kostnader för sjukvård när den ges med stöd av landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvård eller landskapslagen (2024:29) om privat hälso- och sjukvård.

5 §

Hänvisningar till rikslagstiftningen

Hänvisningar till rikslagstiftningen i den lag som avses i 1 § 1 mom. ska på Åland avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.

6 §

Landskapsförordning

Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att bestämmelser som utfärdats med stöd av den lag som avses i 1 § 1 mom. ska tillämpas på Åland oförändrade eller med de förändringar landskapsregeringen bestämmer.

2 kap.
Olycksfall vid distansarbete

7 §

Allmänt

Avvikande från det som bestäms i 25 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar ska olycksfall vid distansarbete ersättas i tillämpliga delar i enlighet med bestämmelserna i den lag som avses i 1 § 1 mom. och som inträffat inom eller utanför området för distansarbetsplatsen.

8 §

Definitioner

Med distansarbetsplats avses ett utrymme som är lämpligt för arbete, som inte tillhandahålls av arbetsgivaren och där arbetstagaren enligt arbetsgivarens anvisningar får utföra sina tjänsteåligganden eller arbetsuppgifter.

Med olycksfall vid distansarbete avses en plötslig, oförutsedd händelse som orsakas av en yttre faktor och som leder till en skada eller en sjukdom hos arbetstagaren.

9 §

Ersättning av olycksfall i distansarbete

Ett olycksfall vid distansarbete ersätts om det inträffat inom området för distansarbetsplatsen i en sådan verksamhet som vanligen hänför sig till arbetet men i något annat sammanhang än i samband med arbetet.

Ett olycksfall vid distansarbete ersätts också om det inträffat utanför området för distansarbetsplatsen vid

1) en resa mellan bostaden eller arbetsplatsen och distansarbetsplatsen,

2) en resa mellan distansarbetsplatser som är nödvändig för utförandet av arbetet,

3) en sedvanlig mat- eller rekreationspaus och en resa i direkt anslutning till pausen i närheten av distansarbetsplatsen, samt vid

4) en sedvanlig resa för ordnande av barnomsorg från bostaden eller distansarbetsplatsen till barnomsorgsplatsen eller tillbaka.

Ett olycksfall vid distansarbete som inträffat vid en resa i enlighet med 5 2 mom. ersätts också vid en mindre avvikelse från den kortaste färdrutten på grund av barnomsorg för besök i en matvarubutik eller av någon annan orsak som kan jämställas med dem.

10 §

Anmälan om olycksfall

Arbetstagaren ska anmäla ett olycksfall vid distansarbete till arbetsgivaren så fort som möjligt med hänsyn till omständigheterna, dock senast ett år från skadedagen.

11 §

Tillämpliga bestämmelser

Följande bestämmelser i den lag som avses i 1 § 1 mom. ska tillämpas på ersättning vid olycksfall i distansarbete:

1) för sjukvård tillämpas 36-39 och 42-49 §§,

2) för rese- och inkvarteringskostnader tillämpas 50 §§,

3) på ersättning för föremål som skadats tillämpas 54 §,

4) på dagpenning tillämpas 56-62 och 81 §§,

5) på olycksfallspension tillämpas 63-64 och 66 §§,

6) på rehabiliteringspenningens belopp tillämpas 68 § 2 mom.,

7) på menersättning, bestämmande av invaliditetsklass och invaliditetsklassificering tillämpas 83-85 §§,

8) för begravningshjälp och ersättning för att transportera den avlidna tillämpas 109 §,

9) bestämmelserna i 14-19 kap.,

10) på begränsning av den registrerades rätt tillämpas 250 §,

11) på rätten för en försäkringsanstalt och en besvärsinstans att få uppgifter tillämpas 252 §,

12) på försäkringsanstaltens rätt att lämna ut uppgifter tillämpas 255 §,

13) på riktigheten och sekretessen hos uppgifter som lämnas ut tillämpas 263 §,

14) om teknisk anslutning tillämpas 264 §,

15) om avgiftsfrihet för uppgifter tillämpas 265 §,

16) om ersättning som ska betalas för uppgifter om hälsotillstånd tillämpas 266 §,

17) om justering av penningbelopp och ersättningar med arbetspensionsindex och lönekoefficient tillämpas 268 §,

18) om avrundning av belopp tillämpas 269 §,

19) om regressrätt för försäkringsanstalten tillämpas 270 §,

20) om förhör av vittnen tillämpas 273 §,

21) om jäv tillämpas 274 §,

22) om skyldighet att bevara handlingar tillämpas 275 §,

23) om maskinell underskrift av beslut tillämpas 275 a §,

24) om överförings- och utmätningsförbud tillämpas 276 §, och

25) om olycksfallsombudsman tillämpas 277 §.

12 §

Avvikelser

Avvikande från det som bestäms i den lag som avses i 1 § 1 mom. betalas vid olycksfall i distansarbete enligt 8 §:

1) ersättning för sjukvård ~~enligt~~ under högst två år från det att skadefallet inträffade,

2) olycksfallspension under högst ett år från det att dagpenningsperioden löpte ut,

3) skaderehabiliteringspenning i högst två år från det att skadefallet inträffade,

4) för bestående men i invaliditetsklass 20 en engångsersättning om 65 000 euro och för ett partiellt bestående men som engångsersättning så många tjugondedelar av detta ersättningsbelopp som invaliditetsklassen utvisar; om invaliditetsklassen stiger med minst en klass på grund av att skadan eller sjukdomen förvärrats, ska ersättningsbeloppet ändras så att det motsvarar ändringen av invaliditetsklassen, samt

5) begravningshjälp och ersättning för kostnader för att transportera den avlidna högst fem år efter att skadefallet inträffade.

Ersättning för bestående men ska yrkas senast fem år från det att skadefallet inträffade.

Då rehabiliteringspenning betalas till den skadade har den skadade inte rätt till dagpenning eller olycksfallspension.

4 kap.
Särskilda bestämmelser

13 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den

Genom denna lag upphävs landskapslagen (1936:1) angående innehavares av tjänst och befattning i landskapet Åland rätt till skadestånd vid olycksfall.

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen

I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 § 3 mom., 5 § 1 mom., 8 § 2-3 4 mom., 9 § 4 mom. samt 10 § 3 mom. landskapslagen (1975:58) om ärendenas handläggning i landskapsregeringen (2008/12), av dessa lagrum 4 § 3 mom., 5 § 1 mom., 8 § 2 och 3 mom. samt 10 § 3 mom. sådana de lyder i landskapslagen 1995/77, som följer:

4 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Vid landskapsregeringens sammanträden förs beslutsprotokoll av en tjänsteinnehavare som är närvarande vid sammanträdet. Av protokollet ska framgå hur varje röst fallit vid omröstning och val.

5 §

Vid landskapsregeringens sammanträde ska den föredragande ledamoten först redogöra för ärendet och lägga fram sitt förslag till beslut. Därefter har ledamöterna och närvarande tjänsteinnehavare rätt att få ordet i den ordning de anmäler sig. Om en fråga riktas direkt till den föredragande ledamoten eller till en tjänsteinnehavare som biträder vid föredragningen, ska ledamoten eller tjänsteinnehavaren omedelbart få ordet för att besvara frågan, varefter den frågande har rätt att fortsätta sitt anförande.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

8 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Det justerade protokollet ska undertecknas av den tjänsteinnehavare som är närvarande vid sammanträdet och för protokollet samt av ordföranden vid det sammanträde då protokollet justerades.

Protokoll vid enskild föredragning förs av föredraganden. Protokollet ~~påtecknas~~ undertecknas av föredraganden och den beslutande medlemmen av landskapsregeringen.

Vid en tjänsteföredragning förs en beslutsförteckning. Förteckningen förs av föredraganden och den ska godkännas av den beslutande tjänsteinnehavaren.

9 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Expeditioner med anledning av en tjänsteinnehavares beslut undertecknas av den som fattat beslutet och ska, då ärendet föredragits av en annan tjänsteinnehavare, kontrasigneras av den tjänsteinnehavaren.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

10 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Valet förrättas under ledning av lantrådet, som vid valet biträds av en närvarande tjänsteinnehavare.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 2a § 2, 3 och 6 mom., 3 § 3-6 mom., 5 § 3 mom., 7 § 3 och 4 punkterna, 8 § 1 mom. samt 11a § 2 mom. landskapslagen (1998:70) om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning, av dessa lagrum 2a § 2 mom. och 3 § 3-6 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2019/115 samt 2a § 3 och 6 mom. och 11a § 2 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2006/91, samt

fogas till lagen en ny 3b §, som följer:

2a §

Förvaltningschefens uppgift

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Förvaltningschefen ska hålla sig underrättad om förhållandena inom den allmänna förvaltningen. Han eller hon ska handlägga ärenden som gäller anställande, uppsägning eller omplacering av avdelningschefer eller varning åt avdelningschefer samt ärenden som gäller organisatoriska frågor. Förvaltningschefen ansvarar för att utvecklingsprojekt, som berör hela förvaltningen eller flera avdelningar gemensamt, genomförs. Förvaltningschefen tar initiativ till och utarbetar planer för administrativa reformer och förbättringar samt fullgör andra uppgifter i enlighet med vad landskapsregeringen beslutar. Förvaltningschefen kan sammankalla en ledningsgrupp för samordningen av verksamheten inom den allmänna förvaltningen.

Förvaltningschefen har rätt att närvara och att yttra sig när en annan tjänsteinnehavare föredrar ett ärende för avgörande.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

När förvaltningschefen är förhindrad att sköta sina uppgifter kan landskapsregeringen besluta att en annan tjänsteinnehavare vid den allmänna förvaltningen ska sköta de uppgifter som ankommer på förvaltningschefen. Beslutet kan avse samtliga eller en del av uppgifterna.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3 §

Den allmänna förvaltningens organisation

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Regeringskansliet leds av förvaltningschefen. Landskapsregeringen kan besluta att överföra ansvaret för arbetsuppgifter som ingår i ledningen av regeringskansliet till en annan tjänsteinnehavare vid regeringskansliet. Av beslutet ska framgå vilka arbetsuppgifter som beslutet gäller. Vid regeringskansliet ska det finnas en rättschef med uppgift att övervaka lagligheten inom landskapsregeringens allmänna förvaltning. Rättschefen är även skyldig att avge utlåtande över lagligheten av en åtgärd som landskapsregeringen planerar att vidta.

Varje avdelning leds av en avdelningschef. Om verksamheten förutsätter det kan landskapsregeringen besluta att ansvaret för vissa av de arbetsuppgifter som ingår i ledningen av avdelningen överförs till en annan tjänsteinnehavare på avdelningen. Av beslutet ska framgå vilka arbetsuppgifter beslutet gäller.

Avdelningarna består av en eller flera byråer som kan delas in i enheter. Vid varje byrå finns det en byråchef. En biträdande avdelningschef, om en sådan tjänst har inrättats, eller en av byråcheferna eller en annan tjänsteinnehavare vid avdelningen kan vid behov utses till ställföreträdande avdelningschef, som vid förhinder för avdelningschefen sköter hans eller hennes uppgifter. Avdelningschefen kan vara chef för en av avdelningens byråer.

Om de övriga tjänster som finns vid regeringskansliet och de olika avdelningarna och om behörighetskraven för dem beslutar landskapsregeringen. Det kan även finnas tillfälliga tjänsteinnehavare samt personal i arbetsavtalsförhållande.

3b §

~~Regeringsrepresentanter~~Ministerråd

Landskapsregeringen kan utse tjänsteinnehavare med uppgift att bistå och företräda landskapsregeringen utanför Åland (~~regeringsrepresentanter~~ ministerråd). Placeringsorten för en regeringsrepresentant kan helt eller delvis vara utanför Åland.

~~Regeringsrepresentanter~~Ministerråd anställs för en tid om fyra år som sammanfaller med landskapsregeringens mandatperiod. Förutom av de skäl som gäller uppsägning av landskapets tjänsteinnehavare enligt landskapslagen (xx:xx) om landskapets tjänsteinnehavare, får en ~~regeringsrepresentant~~ ett ministerråd sägas upp då han eller hon förlorar landskapsregeringens förtroende så att tjänsteförhållandet upphör med omedelbar verkan. Tjänsteinneharen har då rätt till en ersättning som motsvarar lön för uppsägningstiden.

5 §

Avdelningschefernas uppgifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Avdelningschefen har rätt att närvara och yttra sig när en annan tjänsteinnehavare vid avdelningen föredrar ett ärende för avgörande.

7 §

Byråchefernas uppgifter

På byråcheferna ankommer

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3) att bereda och vid enskild föredragning och tjänsteföredragning föredra de ärenden som påförts byrån, om inte uppgiften getts i uppdrag åt en annan tjänsteinnehavare vid byrån,

4) att fördela byråns ärenden mellan de tjänsteinnehavare som finns på byrån och se till att arbetsfördelningen på byrån är rättvis och ändamålsenlig samt att arbetet vid byrån bedrivs i överensstämmelse med 2 § samt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

8 §

Ärendeberedning

Ärenden som handläggs inom den allmänna förvaltningen bereds självständigt och på eget ansvar av den tjänsteinnehavare som handlägger ärendet, med beaktande av att beredningen av ärenden som ska avgöras vid landskapsregeringens sammanträde ska ske i samråd med den medlem av landskapsregeringen som är ansvarig för byrån.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

11a §

Särregler för tjänsterna som förvaltningschef och avdelningschef

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Förutom av de skäl som gäller uppsägning av landskapets tjänsteinnehavare enligt landskapslagen om landskapets tjänsteinnehavare, får förvaltningschefen sägas upp då han eller hon förlorar landskapsregeringens förtroende och en avdelningschef då det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till uppsägningen.

Förvaltningschefen och avdelningscheferna får sägas upp så att tjänsteförhållandet upphör med omedelbar verkan. I sådant fall har den uppsagda rätt till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av förvaltningslagen för Åland

I enlighet med lagtingets beslut ändras 20 § 1 mom., 24 § 1-3 mom., 25 § 2 mom. och 56 § 1 mom. 4 punkten förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland, som följer:

20 §

Behandling utan ogrundat dröjsmål

Ett ärende som har inletts hos myndigheten ska behandlas utan ogrundat dröjsmål och såvitt möjligt upptas för avgörande inom tre månader från den dag då ärendet inleddes. För de ärenden som inte har upptagits till avgörande före utgången av denna tidsrymd, ska tjänsteinnehavaren eller en annan som handlägger ärendet årligen uppgöra och tillställa myndigheten en redogörelse över varför ärendena inte upptagits i tid.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

24 §

Jäv

En tjänsteinnehavare får inte delta i eller närvara vid behandlingen av ett ärende, om han eller hon är jävig. Bestämmelserna om jäv för tjänsteinnehavare gäller också ledamöter i ett kollegialt organ och andra som deltar i behandlingen av ett ärende samt den som förrättar inspektion.

En tjänsteinnehavare är jävig

1) om saken angår tjänsteinnehavaren själv, tjänsteinnehavarens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående,

2) om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för tjänsteinnehavaren själv eller någon närstående,

3) om tjänsteinnehavaren eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,

4) om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och tjänsteinnehavaren tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken,

5) om tjänsteinnehavaren har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken eller

6) om det finns någon annan omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för tjänsteinnehavarens opartiskhet i ärendet.

Jäv enligt 2 mom. 3 punkten föreligger inte om ärendet rör en sammanslutning och tjänsteinnehavaren tillhör styrelsen eller annat förvaltande organ hos sammanslutningen och tjänsteinnehavaren där representerar myndigheten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

25 §

Avgörande av jävsfrågor

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

En jävig tjänsteinnehavare ska självmant anmäla jäv. En ojävig tjänsteinnehavare skall utan dröjsmål förordnas av myndigheten i en jävig tjänsteinnehavares ställe. Tjänsteinnehavaren får dock avgöra ett brådskande ärende, om jävet inte kan inverka på avgörandet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

56 §

Mellanhandsdelgivning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

4) till en tjänsteinnehavare som är anställd hos den sammanslutning eller stiftelse som är mottagare.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

10.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 1 § 2 1 och 4 mom. och 2 § 1 och 3 mom. landskapslagen (1999:44) om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen samt lagens rubrik, av dessa lagrum 1 § 2 1 och 4 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2006/94, samt

fogas till 1 § ett nytt 2 mom., så att nuvarande 2-4 mom. blir 3-5 mom., som följer:

L A N D S K A P S L A G
om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen eller motsvarande uppdrag i de nordiska länderna

1 §

Den som står i ett tjänsteförhållande till landskapet och som valts till riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen har, med de undantag och inskränkningar som anges i denna lag, rätt till tjänstledighet för uppdraget. Rätten till tjänstledighet gäller inte den som är anställd vid landskapsregeringen som förvaltningschef, avdelningschef eller lagberedningschef.

Den rätt till tjänstledighet som avses i 1 mom. gäller även för motsvarande uppdrag i Sverige, Norge, Danmark och Island.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Den som har rätt till tjänstledighet för ett politiskt uppdrag med stöd av denna lag är tjänstledig under den tid uppdraget varar. Väljs den som inte har rätt till tjänstledighet eller vars rätt till tjänstledighet för ett politiskt uppdrag som avses i 1 mom. har gått ut, anses tjänsteförhållandet ha upphört efter en tid som motsvarar den uppsägningstid som gäller för tjänsteinnehavaren räknat från den dag han eller hon tillträder uppdraget.

2 §

En tjänsteinnehavare som enligt bestämmelserna i 10 § 5 mom. lagtingsordningen (2011:97) för landskapet Åland inträder som ersättare för en lagtingsledamot för en viss tid har rätt till tjänstledighet i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

En riksdagsledamot, lagtingsledamot eller medlem av landskapsregeringen som utnämns till anställning som avses i denna lag får inte tillträda anställningen förrän han eller hon befriats från sitt uppdrag, såvida han eller hon inte är tjänstledig enligt bestämmelserna i denna lag.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

11.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om rättsställningen för landskapstjänstemän som anställs vid en nordisk institution

I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 och 2 §§ landskapslagen (1984:26) om rättsställningen för landskapstjänstemän som anställs vid en nordisk institution samt lagens rubrik, av dessa lagrum 1 § sådan den lyder i landskapslagen 1987/38, som följer:

L A N D S K A P S L A G
om rättsställningen för landskapets tjänsteinnehavare som anställs vid en nordisk institution

1 §

Den som står i ett tjänsteförhållande till landskapet Åland (tjänsteinnehavare) och som anställs vid en nordisk institution har rätt till tjänstledighet utan lön.

Rätten till tjänstledighet gäller för den tid tjänsteinnehavaren anställts vid institutionen, dock längst för åtta år om tjänsteinnehavaren anställts vid Nordiska rådets presidiesekretariat eller Nordiska ministerrådets sekretariat och längst för fyra år om tjänsteinnehavaren anställts vid en annan institution.

2 §

En tjänsteinnehavare som börjat en tjänst vid en nordisk institution har rätt till semester eller semesterersättning enligt reglerna för semester för landskapets tjänsteinnehavare, för den tid som anställningen hos landskapet varat vid tidpunkten för övergången. Tjänsteinnehavaren har dessutom rätt till semesterpremie i enlighet med det som med stöd av landskapslagen (1978:22) om tjänstekollektivavtal bestämts i tjänstekollektivavtal.

Den tid som en tjänsteinnehavare är anställd vid en nordisk institution betraktas inte som sådan tid som enligt bestämmelserna om semester för landskapets tjänsteinnehavare ska jämställas med tjänstgöringstid.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

12.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tjänstekollektivavtal

I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 och 2 §§, 3 § 1 mom. 3 punkten och 4 mom., 5 § 1 mom. 3-5 punkterna och 2, 4 och 6 mom., 8 § 2 och 4 mom., 10 § 1 och 2mom., 12 § 1 mom., 13 § 2 mom., 15 § 2 och 3 mom. samt 16-19 §§ i landskapslagen (1978:22) om tjänstekollektivavtal, av dessa lagrum 1 §, 3 § 4 mom., 5 § 1 mom. 3-5 punkterna och 2, 4 och 6 mom., 8 § 2 och 4 mom., 10 § 1 mom., 12 § 1 mom., 13 § 2 mom., 15 § 2 mom. samt 16-19 §§ sådana de lyder i landskapslagen 1987/64 och 2 § sådan den lyder i landskapslagen 2007/83, som följer:

1 §

För fastställande av villkoren i anställningsförhållandet för landskapets tjänsteinnehavare och kommunernas tjänstemän (nedan tjänsteinnehavare) genom tjänstekollektivavtal och för tryggande av arbetsfreden förhandlas på det sätt som bestäms i denna lag.

Det som bestäms om en kommun eller om en tjänsteman i en kommun ska tillämpas på motsvarande sätt på sammanslutning av kommuner och på tjänstemän i en sammanslutning.

2 §

För villkoren i en tjänsteinnehavares anställningsförhållande gäller, utan hinder av vad som bestäms i lag, det som bestäms genom tjänstekollektivavtal. En tjänsteinnehavare har rätt till minst de förmåner om vilka sämre villkor inte får avtalas enligt lag.

Till villkoren i ett anställningsförhållande hör inte

1) grunderna för organisering eller annan reglering av landskapets eller kommunernas myndigheter och inrättningar,

2) inrättande eller indragning av tjänst, myndighetsuppgifter eller inre arbetsfördelning, arbetsledningen eller arbetsmetoderna, eller

3) uppkomsten av tjänsteförhållande eller dess upphörande, med undantag av uppsägningstid och grunderna för uppsägning.

Avtal får inte ingås om

1) kompetenskrav för tjänst, befordringsgrunder, en tjänsteinnehavares skyldigheter eller disciplin,

2) pensioner, familjepensioner eller andra jämförbara förmåner, hyran för bostad som innehas på grund av ett tjänsteförhållande eller användande av annan egendom som tillhör landskapet eller kommunen, med undantag av arbetsutrymmen och arbetsredskap för tjänsteinnehavare i uppgifter som gäller samarbete mellan arbetsgivare och tjänsteinnehavare,

3) de frågor som för arbetstagarnas del inte kan avtalas genom arbetskollektivavtal, eller

4) utvidgning av lagstadgade grunder för uppsägning av ett tjänsteförhållande.

Bestämmelser i avtal får inte diskriminera tjänsteinnehavare på grund av deras kön, etniska tillhörighet, religion, övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuella läggning.

Förvaltningschefen, avdelningscheferna för finansavdelningen, social- och miljöavdelningen, utbildnings- och kulturavdelningen, infrastrukturavdelningen och näringsavdelningen, lagberedningschefen, avtalschefen, polismästaren vid Ålands polismyndighet, hälso- och sjukvårdsdirektören, rektorn för högskolan på Åland, förvaltningschefen för Ålands gymnasium samt de övriga tjänsteinnehavare som landskapsregeringen utser ska företräda landskapsregeringen vid förhandlingarna enligt denna lag och när arbetsstrid uppstår samt i övrigt verka som företrädare för arbetsgivaren. Landskapsregeringen besluter om lönen för dessa tjänsteinnehavare.

För angelägenheter som inte reglerats genom tjänstekollektivavtal samt för frågor som avses i 3 mom. gäller vad som bestäms särskilt eller vad som i enskilda fall är särskilt överenskommet med tjänsteinnehavare som får avtalslön.

En bestämmelse i ett tjänstekollektivavtal är ogiltig om den står i strid med denna paragraf.

3 §

Förhandlings- och avtalsparter är:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3) på landskapets tjänsteinnehavares vägnar en sådan registrerad förening till vars egentliga ändamål hör att bevaka tjänsteinnehavarnas intressen i tjänsteförhållanden (tjänsteinnehavarförening) och med vilken landskapsregeringen efter att vid behov ha hört berörda organisationer anser det ändamålsenligt att ingå tjänstekollektivavtal.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Genom huvudavtal kan överenskommas om förhandlingsproceduren, om förfarande för tryggande av arbetsfreden samt om förfarande som ska följas vid skötseln av frågor som gäller tjänsteinnehavare. Genom huvudavtal får avvikelse inte göras från bestämmelser i lag eller förordning angående det förfarande som ska följas vid skötseln av frågor som gäller tjänsteinnehavare. I övrigt gäller om huvudavtal vad om tjänstekollektivavtal är bestämt, om inte annat följer av vad som bestäms nedan.

5 §

Bundna av ett tjänstekollektivavtal är:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3) de tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarföreningar som ingått ett tjänstekollektivavtal eller som efteråt med samtycke av tidigare parter i avtalet skriftligen godkänt det,

4) de registrerade föreningar som direkt eller genom mellanled är eller under avtalets giltighetstid varit underföreningar av sådana tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarföreningar som avses i 3 punkten, och

5) de tjänsteinnehavare som är eller under avtalets giltighetstid varit medlemmar i en förening som är bunden av avtalet.

Landskapsregeringen och kommunala avtalsdelegationen kan bestämma annat om villkoren i tjänsteinnehavarnas anställningsförhållanden än vad som är överenskommet i tjänstekollektivavtal, om möjligheterna att anställa eller bibehålla personal i tjänst hos landskapet, en kommun eller ett kommunalförbund eller ett annat vägande skäl det kräver. Sämre villkor för tjänsteinnehavarna än vad som avtalats i tjänstekollektivavtal får dock inte bestämmas.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Landskapet, en kommun eller ett kommunalförbund får inte i andra än i de fall som avses i 2 mom. inom ett tjänstekollektivavtals tillämpningsområde bestämma eller avtala om villkor som strider mot tjänstekollektivavtalet i ett anställningsförhållande för en tjänsteinnehavare som står utanför tjänstekollektivavtalet men utför arbete som avses i avtalet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Det som bestäms i 1 och 4 mom. ska endast följas om landskapet, en kommun, ett kommunalförbund, kommunala avtalsdelegationen, en förening eller en tjänsteinnehavare inte är bunden av tidigare tjänstekollektivavtal som ingåtts på andra villkor eller om den krets tjänstekollektivavtalet binder inte är begränsad i avtalet.

8 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Med lockout avses en avstängning från arbetet som gjorts av landskapet, en kommun eller ett kommunalförbund och med strejk en arbetsinställelse som riktas mot landskapet, en kommun eller ett kommunalförbund av en tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarförening som har till ändamål att vara en påtryckning på motparten i arbetstvisten genom att avbryta utförandet av samtliga tjänsteåligganden med nedan stadgade begränsningar för de tjänsteinnehavare som omfattas av stridsåtgärden.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

En tjänsteinnehavare får endast delta i en strejk med stöd av beslut av den tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarförening som utlyst strejken. Tjänsteinnehavare som avses i 2 § 4 mom. får inte vidta stridsåtgärder.

10 §

Tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarförening är skyldig att övervaka att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare avhåller sig från stridsåtgärder som är förbjudna enligt 8 §.

En förening som är bunden av tjänstekollektivavtal är skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som berörs av avtalet inte bryter mot den skyldighet till arbetsfred som avses i 9 § eller mot bestämmelserna i avtalet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

12 §

En tjänsteinnehavare är inte skyldig att utföra uppgifter som berörs av en tillåten lockout eller strejk eller av en sådan blockad som gäller angelägenheter vilka enligt 2 § kan vara föremål för avtal. En tjänsteinnehavare som inte omfattas av arbetsstrid ska sköta sina sedvanliga arbetsuppgifter, och är skyldig att utföra skyddsarbete. Bestämmelserna i 8 § 2 mom. hindrar inte en tjänsteinnehavare som omfattas av arbetsstrid att utföra skyddsarbete.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

13 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om landskapet, kommunala avtalsdelegationen, en kommun eller ett kommunalförbund handlar i strid med bestämmelserna i 8 eller 9 § eller underlåter att följa det som bestäms i 11 §, ska de om inte annat bestäms i tjänstekollektivavtal, i stället för skadestånd betala plikt. Detsamma gäller om en tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarförening handlar i strid med bestämmelserna i 8 eller 9 § eller underlåter att iaktta det som bestäms i 10 §. Bestämmelserna i detta moment ska inte tillämpas på en förening som lämnat ett samtycke som avses i 9 §.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

15 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om ett avtal på talan mot en tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarförening hävts, kan avtalet inom två veckor sägas upp mot övriga föreningar.

Om ett avtal på en förenings talan hävts, har också en annan förening, som är part i avtalet eller som har uppsägningsrätt enligt 6 § 2 mom., rätt att inom två veckor säga upp avtalet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

16 §

Om en tjänsteinnehavare deltar i en stridsåtgärd som vidtas av en tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarförening med stöd av föreningens beslut ska det inte anses som ett tjänstebrott.

17 §

En tjänsteinnehavare får inte utan tvingande skäl hindras att i egenskap av företrädare för en tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarförening delta i förhandlingar som avses i denna lag.

18 §

Till en tjänsteinnehavare som omfattas av arbetsstrid betalas inte lön eller andra ekonomiska förmåner för den tid arbetet är inställt till följd av en stridsåtgärd mot landskapet, en kommun eller ett kommunalförbund. Sådana förmåner betalas inte heller till en tjänsteinnehavare som omfattas av lockout som utlysts av landskapet, en kommun eller ett kommunalförbund. En tjänsteinnehavare har rätt att använda en tjänstebostad medan arbetsstrid pågår.

19 §

En tjänsteinnehavare får inte söka ändring genom besvär i ett myndighetsbeslut i ett ärende som avses i 2 §, yrka på rättelse av beslutet eller yrka på att ärendet behandlas som förvaltningstvistemål, om tjänsteinnehavaren eller en tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarförening har rätt att anhängiggöra ärendet vid arbetsdomstolen.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

13.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om dataskydd inom landskaps- och kommunförvaltningen

I enlighet med lagtingets beslut ändras 15 §, 17 § 2 mom., 18 § 2 mom. och 20 § 1 mom. i landskapslagen (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunförvaltningen som följer:

15 §

Personal

Vid Datainspektionen finns en tjänst som myndighetschef till vars uppgifter hör att leda myndigheten.

Vid Datainspektionen kan finnas annan personal i tjänsteförhållande eller arbetsavtalsförhållande.

Landskapsregeringen fattar beslut om frågor som gäller myndighetschefen. En omplacering av en tjänsteinnehavare eller arbetstagare till och från en annan landskapsmyndighet eller -inrättning kräver samtycke av ombudsmannamyndigheten.

Landskapsregeringen kan utfärda anvisningar för behandlingen av frågor som gäller uppsägning eller hävning av tjänsteförhållanden eller varning åt tjänsteinnehavare samt om ombildning av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden.

17 §

Inrättande och indragning av tjänster

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

För de tjänster som Datainspektionen har för avsikt att inrätta eller indra ska behovsutredningar som sammanställts enligt landskapslagen (xx:xx) om landskapets tjänsteinnehavare överlämnas till landskapsregeringen i samband med Datainspektionens budgetförslag. Landskapsregeringen ska avge utlåtande efter att förslaget till landskapsbudget överlämnats till lagtinget och senast en månad efter att lagtinget fastställt landskapsbudgeten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

18 §

Förbud mot att bedriva oförenlig verksamhet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bestämmelser om tjänsteinnehavarnas allmänna rättigheter och skyldigheter finns i landskapslagen om landskapets tjänsteinnehavare.

20 §

Behandling av ärenden

Myndighetschefen avgör de ärenden i vilka beslut fattas av Datainspektionen. Genom en bestämmelse i arbetsordningen kan myndighetschefen överföra beslutanderätten till en annan tjänsteinnehavare vid Datainspektionen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

17.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands energimyndighet

I enlighet med lagtingets beslut ändras inledningssatsen till 4 § 2 mom. samt 4 § 4 mom., 8 § 6 punkten, 9 § 3 mom. och 10-11 §§ landskapslagen (2015:103) om Ålands energimyndighet, av dessa lagrum 4 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2024/12, som följer:

4 §

Myndighetens rätt att få uppgifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

En behörig tjänsteinnehavare vid myndigheten har rätt att utföra granskningar i lokaler som innehas av en näringsidkare som bedriver verksamhet underkastad tillsyn, för att fullgöra tillsynsuppgiften enligt denna lag samt för att övervaka iakttagandet av beslut om fastställande eller förpliktande beslut som myndigheten har meddelat samt de beslut av den Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER) vilka grundar sig på

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

En näringsidkare som bedriver verksamhet som är underkastad tillsyn ska på yrkande för den tjänsteinnehavare som utför granskning visa de handlingar och registreringar i datasystem samt ordna tillträde till de elanordningar och de elanläggningar som kan ha betydelse vid utförandet av de tillsynsuppgifter som avses i denna lag.

8 §

Styrelsens uppgifter

Styrelsen ska

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

6) avgöra andra ärenden som hör till myndigheten, om inte beslutanderätten har delegerats till en tjänsteinnehavare samt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

9 §

Styrelsemöten

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vid förfall för ordföranden på kallelse av vice ordföranden. Styrelsen ska sammankallas för behandling av ett visst ärende då myndighetschefen begär det. Vid styrelsens sammanträden förs protokoll, vilka justeras på det sätt som styrelsen bestämmer. En medlem i styrelsen eller en tjänsteman som avses i 10 § är föredragande i Ålands energimyndighets ärenden.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

10 §

Tjänster

För tillsyn, övervakning, sådan granskning som avses i 4 §, beredning av myndighetens ärenden inrättar och anställer landskapsregeringen en myndighetschef, chefen för Ålands energimyndighet. Behörighetsvillkor för tjänsten är lämplig högskoleexamen och förtrogenhet med myndighetens verksamhetsområde. Myndighetschefen leder och utvecklar myndigheten närmast under styrelsen. Myndighetschefen ska se till att de uppgifter som hör till myndigheten sköts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt samt avgör i enlighet med arbetsordningen ärenden som ankommer på myndigheten vilka inte ska avgöras av styrelsen.

Andra tjänster än tjänsten som myndighetschef inrättas och indras av myndigheten efter att landskapsregeringens utlåtande inhämtats. För de tjänster som myndigheten har för avsikt att inrätta eller indra ska behovsutredningar som sammanställts enligt landskapslagen (xx:xx) om landskapets tjänsteinnehavare överlämnas till landskapsregeringen i samband med myndighetens budgetförslag. Landskapsregeringen ska avge utlåtande efter att förslaget till budget överlämnats till lagtinget och senast en månad efter att lagtinget fastställt budgeten. Om myndigheten har för avsikt att fatta beslut om inrättande eller indragning inom gällande budget kan behovsutredningen överlämnas vid en annan tidpunkt och landskapsregeringen ska avge utlåtande inom tre månader.

Landskapsregeringen kan utfärda anvisningar för behandlingen av frågor som gäller uppsägning eller hävning av tjänsteförhållanden eller varning åt tjänsteinnehavare.

11 §

Tjänsteinnehavarnas oberoende

En tjänsteinnehavare som sköter förvaltningsuppgifter ska i sitt uppdrag vara oberoende av energiföretag och får inte höra till förvaltningsrådet, styrelsen, fullmäktige eller revisorerna för ett företag i energibranschen samt får inte vara anställd av ett företag i energibranschen.

Bestämmelser om jäv för tjänsteinnehavare finns i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

18.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands folkhögskola

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 27-30 §§, 33 § 2 mom. och 34 § 1 mom. landskapslagen (1999:53) om Ålands folkhögskola, av dessa lagrum 27 och 30 §§ sådana de lyder i landskapslagen 2006/56 och 28 § sådan den lyder i landskapslagen 2013/52, som följer:

27 §

Anställningsförhållanden

Vid skolan kan finnas personal i tjänsteförhållande och arbetsavtalsförhållande.

Landskapsregeringen fattar beslut i frågor som gäller rektorn.

Landskapsregeringen kan utfärda anvisningar för behandlingen av frågor som gäller ombildning av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden.

28 §

Tjänster

Vid skolan ska det finnas en tjänst som rektor samt ett antal tjänster som lärare. Vid skolan kan dessutom finnas en tjänst som biträdande rektor samt ett behövligt antal övriga tjänster.

Tjänsterna som rektor och biträdande rektor inrättas och dras in av landskasregeringen. Landskapsregeringen tillsätter tjänsten som rektor på viss tid. Landskapsregeringen får säga upp rektorn, förutom på de grunder som allmänt gäller uppsägning av landskapets tjänsteinnehavare, när det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till uppsägningen. Uppsägningen får ske så att anställningen upphör med omedelbar verkan. I sådant fall har den som blir uppsagd rätt till en ersättning som motsvarar lön för uppsägningstiden.

Övriga tjänster inrättas och dras in av direktionen efter att landskapsregeringens utlåtande inhämtats. För de tjänster som direktionen har för avsikt att inrätta eller indra ska behovsutredningar som sammanställts enligt landskapslagen (xx:xx) om landskapets tjänsteinnehavare överlämnas till landskapsregeringen i samband med skolans budgetförslag. Landskapsregeringen ska avge utlåtande efter att förslaget till budget överlämnats till lagtinget och senast en månad efter att lagtinget fastställt budgeten. Om direktionen har för avsikt att fatta beslut om inrättande eller indragning inom gällande budget kan behovsutredningen överlämnas vid en annan tidpunkt och landskapsregeringen ska avge utlåtande inom tre månader.

Folkhögskolan kan ha gemensamma tjänster med en eller flera av landskapets skolor. Lärare kan på det sätt som direktionen närmare beslutar fullgöra viss del av sin undervisningsskyldighet såsom lärare vid någon annan av landskapets skolor.

Landskapsregeringen kan utfärda anvisningar för behandlingen av frågor som gäller uppsägning eller hävning av tjänsteförhållanden eller varning åt tjänsteinnehavare.

29 §

Timlärare

Timlärare kan anställas av direktionen för de timmar det inte är ändamålsenligt att inrätta lärartjänster, med beaktande av bestämmelserna i 18 § i landskapslagen om landskapets tjänsteinnehavare. Timlärare är tillfälliga tjänsteinnehavare.

30 §

Arbetsavtalsförhållande

Direktionen anställer och avskedar personal i arbetsavtalsförhållande

33 §

Tystnadsplikt och utlämnande av uppgifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Tjänsteinnehavare vid skolan får utan hinder av 1 mom. och vad som i övrigt bestäms om tystnadsplikt lämna uppgifter till varandra samt till andra organ inom landskapets förvaltning, om uppgifterna är nödvändiga för att en studerandes skolgång ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Det som bestäms i 1 mom. hindrar inte heller att uppgifter lämnas till den som på tjänstens vägnar har rätt att få kännedom om saken.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

34 §

Besvär

Beslut som med stöd av denna lag fattats av direktionen eller en tjänsteinnehavare enligt delegerad beslutanderätt kan överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

19.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning

I enlighet med lagtingets beslut ändras 59 § 2 mom., 65 § och 68 § landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning, av dessa lagrum 65 § sådan den lyder i landskapslagen 2013/51, som följer:

59 §

Gemensamma bestämmelser om förvaltningschefen och rektorerna

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Styrelsen får säga upp rektorerna och förvaltningschefen, förutom på de grunder som allmänt gäller uppsägning av landskapets tjänsteinnehavare, när det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till uppsägningen. Uppsägningen får ske så att anställningen upphör med omedelbar verkan. I ett sådant fall har den som blir uppsagd rätt till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.

65 §

Anställningsförhållanden

Vid Ålands gymnasium kan finnas personal i tjänsteförhållande och arbetsavtalsförhållande.

Tjänster inrättas och indras av styrelsen efter att landskapsregeringens utlåtande inhämtats. För de tjänster som Ålands gymnasium har för avsikt att inrätta eller indra ska behovsutredningar som sammanställts enligt landskapslagen (xx:xx) om landskapets tjänsteinnehavare överlämnas till landskapsregeringen i samband med Ålands gymnasiums budgetförslag. Landskapsregeringen ska avge utlåtande efter att förslaget till budget överlämnats till lagtinget och senast en månad efter att lagtinget fastställt budgeten. Om styrelsen har för avsikt att fatta beslut om inrättande eller indragning inom gällande budget kan behovsutredningen överlämnas vid en annan tidpunkt och landskapsregeringen ska avge utlåtande inom tre månader.

Beslut om beviljande av tjänstledighet och tiden för tjänstledigheten fattas enligt prövning, om inte annat följer av särskilda bestämmelser eller landskapets tjänstekollektivavtal.

Förvaltningschefen anställer, utom i de fall där rektor ska besluta, tjänsteförrättande tjänsteinnehavare och arbetstagare för sammanlagt högst ett års tjänstgöring. Förvaltningschefen beviljar, utom i de fall där rektor ska besluta, tjänstledigheter på grund av lag eller kollektivavtal.

Rektor anställer lärare för sammanlagt högst ett års tjänstgöring, timlärare i huvudsyssla för sammanlagt ett års tjänstgöring samt kan tillsätta timlärare i bisyssla. Rektor beviljar lärare tjänstledighet enligt prövning på grund av lag eller kollektivavtal.

Landskapsregeringen kan utfärda anvisningar för behandlingen av frågor som gäller uppsägning eller hävning av tjänsteförhållanden eller varning åt tjänsteinnehavare eller ombildning av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden.

68 §

Övriga bestämmelser

Angående anställningsvillkor för tjänsteinnehavare gäller vad som överenskommits i tjänstekollektivavtal. För tjänsteinnehavare vid Ålands gymnasium gäller, förutom denna lags bestämmelser, bestämmelserna i landskapslagen om landskapets tjänsteinnehavare.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

21.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 5 § 4 mom., 6 § 2 mom. och 9 § 1 mom. landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvård, av dessa lagrum 5 § 4 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2023/18 och 9 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2013/50, samt

fogas till 9 §, sådan den lyder i landskapslagen 2013/50 ett nytt 5 mom., som följer:

5 §

Beslutsfattandet i styrelsen

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Närvaro- och yttranderätt i styrelsen har hälso- och sjukvårdsdirektören och ledningsgruppens övriga medlemmar, den minister i landskapsregeringen som ansvarar för hälso- och sjukvården samt den tjänsteinnehavare som landskapsregeringen utser.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

6 §

Hälso- och sjukvårdsdirektören

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Styrelsen får säga upp hälso- och sjukvårdsdirektören, förutom på de grunder som allmänt gäller uppsägning av landskapets tjänsteinnehavare, när det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till uppsägningen. Uppsägningen får ske så att anställningen upphör med omedelbar verkan. I ett sådant fall har hälso- och sjukvårdsdirektören rätt till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.

9 §

Ledningen och personalen

Vid Ålands hälso- och sjukvård kan finnas personal i tjänsteförhållande och arbetsavtalsförhållande. Andra tjänster än tjänsten som hälso- och sjukvårdsdirektör inrättas och indras av styrelsen efter att landskapsregeringens utlåtande inhämtats. För de tjänster som styrelsen har för avsikt att inrätta eller indra ska behovsutredningar som sammanställts enligt landskapslagen (xx:xx) om landskapets tjänsteinnehavare överlämnas till landskapsregeringen i samband med Ålands hälso- och sjukvårds budgetförslag. Landskapsregeringen ska avge utlåtande efter att förslaget till budget överlämnats till lagtinget och senast en månad efter att lagtinget fastställt budgeten. Om styrelsen har för avsikt att fatta beslut om inrättande eller indragning inom gällande budget kan behovsutredningen överlämnas vid en annan tidpunkt och landskapsregeringen ska avge utlåtande inom tre månader.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

22.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet

I enlighet med lagtingets beslut ändras 2 §, 5 § 2 mom., 6 § 4 mom. och 8 § landskapslagen (2007:115) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, sådana de lyder i landskapslagen 2019/110, som följer:

2 §

Styrning av myndigheten

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Vid ÅMHM ska det finnas en myndighetschef. Myndighetschefen tillsätts och sägs upp av styrelsen och kan tillsättas för viss tid. Förutom av de skäl som gäller uppsägning av landskapets tjänsteinnehavare enligt landskapslagen (xx:xx) om landskapets tjänsteinnehavare, får myndighetschefen sägas upp då det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till uppsägningen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5 §

Styrelsens ansvar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Styrelsen kan även inrätta nya tjänster och dra in tjänster samt fatta beslut om ändring av tjänster på myndigheten, dock inte tjänsten som myndighetschef, samt anställa, säga upp, avskeda och fatta beslut om omplacering inom myndigheten av ordinarie personal.

6 §

Myndighetschefen

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Myndighetschefen avgör de ärenden som inte ska avgöras av styrelsen eller prövningsnämnden och som inte i arbetsordningen delegerats till en annan tjänsteinnehavare.

8 §

Övrig personal och skötseln av vissa personalfrågor

Vid myndigheten kan det finnas personal i tjänsteförhållande och arbetsavtalsförhållande.

Tjänster inrättas och indras efter att landskapsregeringens utlåtande inhämtats. För de tjänster som styrelsen har för avsikt att inrätta eller indra ska behovsutredningar som sammanställts enligt landskapslagen ~~(xx:xx)~~ om landskapets tjänsteinnehavare överlämnas till landskapsregeringen i samband med myndighetens budgetförslag. Landskapsregeringen ska avge utlåtande efter att förslaget till budget överlämnats till lagtinget och senast en månad efter att lagtinget fastställt budgeten. Om styrelsen har för avsikt att fatta beslut om inrättande eller indragning inom gällande budget kan behovsutredningen överlämnas vid en annan tidpunkt och landskapsregeringen ska avge utlåtande inom tre månader.

Landskapsregeringen kan utfärda anvisningar för behandlingen av frågor som gäller uppsägning eller hävning av tjänsteförhållanden eller varning åt tjänsteinnehavare samt ombildning av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

23.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands musikinstitut

I enlighet med lagtingets beslut ändras 15 §, 15a-c §§ och 17 § 2 mom. landskapslagen (1995:80) om Ålands musikinstitut, av dessa lagrum 15 § och 15c § sådana de lyder i landskapslagen 2006/57, 15a § sådan den lyder i landskapslagen 2013/53 och 15b § sådan den lyder i landskapslagen 1997/53, som följer:

15 §

Anställningsförhållanden

Vid institutet kan finnas personal i tjänsteförhållande och arbetsavtalsförhållande.

Landskapsregeringen fattar beslut i frågor som gäller rektorn.

Landskapsregeringen kan utfärda anvisningar för behandlingen av frågor som gäller ombildning av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden.

15a §

Tjänster

Vid skolan ska det finnas en tjänst som rektor, ett antal tjänster som lärare samt ett behövligt antal övriga tjänster.

Tjänsten som rektor inrättas och dras in av landskapsregeringen. Landskapsregeringen tillsätter tjänsten som rektor för viss tid. Landskapsregeringen får säga upp rektorn, förutom på de grunder som allmänt gäller uppsägning av landskapets tjänsteinnehavare, när det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till uppsägningen. Uppsägningen får ske så att anställningen upphör med omedelbar verkan. I sådant fall har den som blir uppsagd rätt till en ersättning som motsvarar lön för uppsägningstiden.

Övriga tjänster inrättas och indras av direktionen efter att landskapsregeringens utlåtande inhämtats. För de tjänster som direktionen har för avsikt att inrätta eller indra ska behovsutredningar som sammanställts enligt landskapslagen (xx:xx) om landskapets tjänsteinnehavare överlämnas till landskapsregeringen i samband med skolans budgetförslag. Landskapsregeringen ska avge utlåtande efter att förslaget till budget överlämnats till lagtinget och senast en månad efter att lagtinget fastställt budgeten. Om direktionen har för avsikt att fatta beslut om inrättande eller indragning inom gällande budget kan behovsutredningen överlämnas vid en annan tidpunkt och landskapsregeringen ska avge utlåtande inom tre månader.

Landskapsregeringen kan utfärda anvisningar för behandlingen av frågor som gäller uppsägning eller hävning av tjänsteförhållanden eller varning åt tjänsteinnehavare.

15b §

Timlärare

15c §

Arbetsavtalsförhållande

Direktionen anställer och avskedar personal i arbetsavtalsförhållande.

17 §

Övriga bestämmelser

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

För tjänsteinnehavare vid Ålands musikinstitut gäller, förutom vad som bestäms i denna lag, bestämmelserna i landskapslagen om landskapets tjänsteinnehavare.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

24.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs 26 § landskapslagen (2014:33) om Åland ombudsmannamyndighet samt

ändras 8 och 9 §§, 10 § 3 mom., 14 §, 15 § 1 och 4 mom. och 20 § 1 mom. som följer:

8 §

Anställningsförhållanden

Vid myndigheten kan det finnas personal i tjänsteförhållande och arbetsavtalsförhållande.

9 §

Tjänster vid ombudsmannamyndigheten

För skötseln av de uppgifter som avses i 2 kap. inrättar landskapsregeringen tjänster vid ombudsmannamyndigheten. Vilka tjänster som ska finnas vid ombudsmannamyndigheten då denna lag träder i kraft bestäms närmare av landskapsregeringen i enlighet med vad som följer av bestämmelserna i 6 kap. Tjänsterna kan tillsättas för viss tid.

Andra tjänster än de tjänster som anges i 1 mom. inrättas och indras av ombudsmannamyndigheten efter att landskapsregeringens utlåtande inhämtats. För de tjänster som ombudsmannamyndigheten har för avsikt att inrätta eller indra ska behovsutredningar som sammanställts enligt landskapslagen (xx:xx) om landskapets tjänsteinnehavare överlämnas till landskapsregeringen i samband med ombudsmannamyndighetens budgetförslag. Landskapsregeringen ska avge utlåtande efter att förslaget till budget överlämnats till lagtinget och senast en månad efter att lagtinget fastställt budgeten. Om ombudsmannamyndigheten har för avsikt att fatta beslut om inrättande eller indragning inom gällande budget kan behovsutredningen överlämnas vid en annan tidpunkt och landskapsregeringen ska avge utlåtande inom tre månader.

Landskapsregeringen kan utfärda anvisningar för behandlingen av frågor som gäller uppsägning eller hävning av tjänsteförhållanden eller varning åt tjänsteinnehavare samt ombildning av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden.

10 §

Behörighetskrav

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Behörighetskraven för de tjänster som avses i 9 § 2 mom. fastställs i samband med att dessa tjänster inrättas.

14 §

Myndighetschef

Landskapsregeringen förordnar en tjänsteinnehavare vid ombudsmannamyndigheten för att vid sidan av sina övriga uppgifter sköta myndighetschefens uppgifter enligt denna lag. Landskapsregeringen fattar beslut om frågor som gäller myndighetschefen.

Det förordnande som avses i 1 mom. ska avse en viss tid, dock högst fem år. Senast ett halvår innan förordnandet upphör ska landskapsregeringen ta ställning till vilken tjänsteinnehavare vid ombudsmannamyndigheten som ska förordnas att sköta de uppgifter som ankommer på myndighetschefen.

15 §

Myndighetschefens uppgifter

Myndighetschefen fattar beslut i de ärenden som rör administration och personal, om inte en annan tjänsteinnehavare enligt lag eller arbetsordningen getts en sådan beslutanderätt.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

När myndighetschefen är förhindrad att sköta sina lagstadgade uppgifter kan en annan tjänsteinnehavare vid myndigheten, i enlighet med vad som bestämts i arbetsordningen, sköta uppgifterna.

20 §

Skyldighet att lämna uppgifter till ombudsmannamyndigheten

Landskapets tjänsteinnehavare och kommunernas tjänstemän är skyldiga att på uppmaning av en företrädare för ombudsmannamyndigheten lämna de uppgifter som kan vara av betydelse för den verksamhet myndigheten bedriver i enlighet med denna lag och annan lagstiftning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

25.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs 10 § och 11a § landskapslagen (2000:26) om Ålands polismyndighet, av dessa lagrum 11a § sådan den lyder i landskapslagen 2006/33, samt

ändras 2 §, 4 § 4 mom., 5f §, 6 § 2 mom. och 9 §, av dessa lagrum 2 § och 5f § sådana de lyder i landskapslagen 2013/93 och 9 § sådan den lyder i landskapslagen 2018/17, som följer:

2 §

Personal

Polismyndigheten leds av en chef för polismyndigheten. Chefen benämns polismästare.

Vid polismyndigheten finns en tjänst som överkommissarie. Den person som utnämns till tjänsten som överkommissarie ska verka som ställföreträdare för polismästaren om han eller hon godkänns för uppgiften av landshövdingen.

Övriga tjänster inrättas och indras av polismästaren efter att landskapsregeringens utlåtande inhämtats. För de tjänster som polismästaren har för avsikt att inrätta eller indra ska behovsutredningar som sammanställts enligt landskapslagen (xx:xx) om landskapets tjänsteinnehavare överlämnas till landskapsregeringen i samband med polismyndighetens budgetförslag. Landskapsregeringen ska avge utlåtande efter att förslaget till budget överlämnats till lagtinget och senast en månad efter att lagtinget fastställt budgeten. Om polismästaren har för avsikt att fatta beslut om inrättande eller indragning inom gällande budget kan behovsutredningen överlämnas vid en annan tidpunkt och landskapsregeringen ska avge utlåtande inom tre månader.

Det kan även finnas personal i arbetsavtalsförhållande vid polismyndigheten.

Polismästaren och polismästarens ställföreträdare utnämns av landskapsregeringen efter samtycke av landshövdingen. Övriga tjänsteinnehavare och personal i arbetsavtalsförhållande utnämns eller anställs av polismästaren.

Landskapsregeringen kan utfärda anvisningar för behandlingen av frågor som gäller uppsägning eller hävning av tjänsteförhållanden eller varning åt tjänsteinnehavare samt ombildning av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden.

4 §

Behörighetskrav

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bestämmelser om behörighetskrav i denna lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den ska i tillämpliga delar följas även för tillfälliga tjänsteinnehavare och personal i arbetsavtalsförhållande.

5f §

Bisysslor

För att en polisman ska få ta emot eller inneha sådana bisysslor som avses i 32 § 4 mom. landskapslagen om landskapets tjänsteinnehavare krävs att arbetsgivaren beviljar tillstånd för bisysslan.

En polisman får inte ta emot eller inneha en bisyssla som medför rättigheter eller skyldigheter som kan stå i strid med en polismans uppgifter enligt denna lag.

6 §

Tjänstledighet

Tjänstledighet för polismästaren och överkommissarien beviljas av landskapsregeringen.

Tjänstledighet för den övriga personalen vid polismyndigheten beviljas av polismästaren.

9 §

Avgångsålder

En polisman är skyldig att avgå från sin tjänst när han eller hon uppnår den allmänna avgångsålder som bestäms i 57 61 § i landskapslagen om landskapets tjänsteinnehavare.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

Mariehamn den 4 december 2025

Ordförande

Harry Jansson

Sekreterare

Carina Strand

[1] HFD:2021:125 – Besvärsrätt vid avslut av tjänsteförhållande under prövotid

Lag- och kulturutskottets betänkande 4/2025-2026

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter