Lagförslag 10/2015-2016

Tillhör ärendet: Tobakslagstiftning
Lagtingsår: 2015-2016
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

§

 

LAGFÖRSLAG nr 10/2015-2016

 

Datum

 

 

2016-03-24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Tobakslagstiftning

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att tobakslagstiftningen ses över med beaktande av krav i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG. Landskapsregeringen föreslår dessutom att det inte ska vara tillåtet att saluhålla elektroniska cigaretter, påfyllningsbehållare med smakämnen. Relaterade produkter föreslås omfattade av samma bestämmelser som gäller för tobaksprodukter avseende begränsningar för reklam och rökning.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Lagstiftningen. 3

1.2 Andra åtgärder 3

1.3 Tobaksrökning. 4

1.4 Relaterade produkter 4

1.5 Lagstiftningsbehörighet 4

2. Nuläge. 5

2.1 Tobaksdirektivet 5

2.2 Ytterligare frågor som rör lagstiftning. 7

3. Förslag. 7

4. Förslagets verkningar 7

4.1 Jämställdhet 7

4.2 Hälsa. 7

4.3 Miljö. 7

4.4 Ekonomi 8

4.5 Barn. 8

Detaljmotivering. 8

Ändring av tobakslagen för landskapet Åland. 8

Lagtext 12

L A N D S K A P S L A G om ändring av tobakslagen för landskapet Åland. 12

Parallelltexter 17

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Tobaksanvändning är tillsammans med ohälsosamma kostvanor, högt blodtryck och fetma en av de fyra riskfaktorer som orsakar de största bördorna för individ och samhälle, i form av sjuklighet och för tidig död. Med hänsyn till tobakens särskilt skadliga verkningar på människors hälsa, bör hälsoskydd i dessa frågor främjas, särskilt för att minska förekomsten av rökning bland ungdomar. I rapporten Åland folkhälsorapport 2015 (ISBN 978-952-5614-59-6) ingår information om tobaksvanor i landskapet. Rapporten kan också laddas ner som pdf från landskapsregeringens hemsida (sökväg; > .regeringen.ax > Hälsa och omsorg > 17.6.2015 Folkhälsorapport 2015).

 

1.1 Lagstiftningen

 

I tobakslagen (1978:52) för landskapet Åland, nedan kallad tobakslagen, finns bestämmelser som syftar till att begränsa det skadliga bruket av tobaksprodukter. Bruket av tobak ses som en av de enskilt största hälsoriskerna samt kan utgöra en inkörsport till missbruk av andra droger. Landskapet agerar för att minska såväl efterfrågan, tillgång som tillgänglighet till tobak. En minskning av efterfrågan och tillgänglighet är också syftet med Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll av den 21 maj 2003, vilken landskapet har bifallit ikraftträdandet av (ÅFS 2006:118, FördragS 27/2005). Landskapets tobakslagstiftning beaktar den Europeiska unionens regelverk på området, som dock förnyats och utvecklats genom ikraftträdandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG, nedan kallat tobaksdirektivet.

 

1.2 Andra åtgärder

 

Enligt ”Ålands handlingsprogram mot riskbruk och missbruk 2013-2016” som antogs år 2013 gäller följande politiska mål:

-        ”Nolltolerans för tobaksanvändning före 18-års ålder.

-        Höj åldern för, eller eliminera, tobaksdebut.

-        Den totala tobakskonsumtionen ska minska och därmed också riskerna för följdsjukdomar och följdmissbruk.

-        Arbeta attitydskapande och minska återfallsriskerna.

-        Allmänheten ska skyddas ytterligare från att exponeras av tobaksrök. Åland ska vara en tobaksfri zon till år 2040.”

 

     Målsättningen att vara en tobaksfri zon till år 2040 är ett för alla nordiska länder gemensamt mål, så att då högst 2 procent använder tobaksprodukter.

     Utöver lagstiftningsåtgärder har också mer handfasta insatser gjorts i syfte att minska tobaksanvändandet och dess skadliga följder, såväl inom hälso- och sjukvården, socialvården som inom utbildningsväsendet. Bland dessa åtgärder kan nämnas Ålands gymnasiums initiativ ”Ålands gymnasium – tobaksfri arbetsplats och läroanstalt”, vars uttalade syfte är att förbättra såväl hälsa som ekonomi för dem som använder tobak. Landskapsregeringens samt Ålands hälso- och sjukvårds år 2014 inledda femårsprojekt Tobakskampen, omfattar såväl förebyggande som tobaksavvänjande insatser.

 

1.3 Tobaksrökning

 

Den av ÅSUB senast genomförda enkätundersökningen om tobaksbruket gjordes våren 2011 (se Ålands statistik- och utredningsbyrås rapport 2011:6; ”undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011”). Enkäten visade på en generell minskning av tobaksbruket i landskapet. En knapp fjärdedel av de svarande uppgav att de rökte eller snusade då och då eller regelbundet, fler män än kvinnor. Inom de yngre åldersgrupperna fanns en högre andel tobaksbrukare.

     Jämfört med föregående enkäter från åren 2001 och 2005 trodde år 2011 en något större andel av de svarande att rökning medför en stor risk för hälsan. Andelen svarande som trodde att det medför en stor risk att röka ett eller flera paket cigaretter per dag ökade var 88 procent år 2001, 85 procent år 2005 och 92 procent år 2011. Likaså ökade den andel som tror att sporadisk rökning medför stor risk för hälsan till 15 procent från 12 procent år 2001 och 11 procent år 2005.

     Rikets myndighet för hälsa och välfärd (www.thl.fi) har åren 2011 och 2013, för bland annat landskapet, ställt frågor till elever och studerande om hälsa i skolan. År 2013 visade svaren att daglig rökning var ovanligt bland studerande i lyceet (2 %) och vanligt bland studerande i yrkesgymnasiet (33 %). Jämfört med år 2011 har dock rökningen generellt minskat på gymnasienivån. En minskad förekomst av tobaksanvändning bland vuxna i närmiljön, bland förebilder och idoler inom kultur, sport och fritidsverksamhet samt bland vuxna i familj och närmiljö bedöms ha bidragit till minskningen av tobaksprodukters lockelse för ungdomar.

 

1.4 Relaterade produkter

 

Med relaterade produkter avses elektroniska cigaretter, påfyllningsbehållare och örtprodukter för rökning, dvs. produkter som är nära relaterade till tobaksbruk.

     En elektronisk cigarett är en anordning som till det yttre liknar en cigarett och som förångar en vätska till rök när man suger på den. Röken inhaleras sedan på samma sätt som cigarettrök. Den vätska som förångas finns i färdigladdade ampuller som byts när de har förbrukats eller som påfyllnadsvätska i flaskor vilka användaren själv fyller på med (påfyllningsbehållare). Det finns också elektroniska cigaretter av engångstyp som inte kan återfyllas, utan som man gör sig av med när de är förbrukade.

     I tobaksdirektivet artikel 2.15 definieras örtprodukter för rökning som en produkt baserad på växter, örter eller frukter som inte innehåller tobak och som kan förbrukas via förbränning. I begreppet torde åtminstone ingå örtcigaretter och tobaksfri rökmassa till vattenpipor, om dessa produkter är baserade på växter, örter eller frukter och kan förbrukas via förbränning.

 

1.5 Lagstiftningsbehörighet

 

Bestämmelserna i tobakslagen rör hälso- och sjukvård samt har inslag som rör marknadsföring, och kan därmed delvis också sägas angränsa området för konsumentskydd.

     I enlighet med 18 § 12 och 22 punkterna självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om hälso- och sjukvård samt näringsverksamhet. Konsumentskydd hör däremot enligt 27 § 10 punkten självstyrelselagen till rikets behörighet. I enlighet med 27 § 12 punkten självstyrelselagen hör utrikeshandel och handelspolitiska begränsningar rörande in- och utförsel av varor till rikets behörighet. Rätten till begränsningar av andra än handelspolitiska skäl ska dock bedömas utgående från det rättsområde till vilken en sak rättsligt hänför sig. I de fall då bestämmelserna väsentligen rör hälso- och sjukvård, hör frågor om införsel av tobaksvaror från länder utanför den Europeiska unionen till landskapets behörighet.

     I såväl tobak som relaterade produkter ingår hälsofarliga kemikalier, vilka är sådana gifter som avses i 27 § 30 punkten självstyrelselagen, för vilka riket har lagstiftningsbehörighet i fråga om framställning och fastställande av deras användningsändamål. I enlighet med 30 § 8 punkten självstyrelselagen gäller att förvaltning, som enligt lagstiftningen om framställning och användning av hälsofarliga kemikalier ankommer på en riksmyndighet, i landskapet ska skötas av landskapsregeringen eller av någon annan i landskapslag bestämd myndighet.

     Allmänt kan hälsofarliga kemikalier beskrivas vara ämnen som i låg koncentration påverkar hälsan på ett skadligt sätt, då alla kemikalier är dödliga i tillräckligt stora koncentrationer. Vad som i juridisk mening är hälsofarliga kemikalier följer av rikets kemikalielag (FFS 599/2013), enligt vilken grunderna för denna avgränsning i allt väsentligt ges i den Europeiska unionens Reach- och CPL-förordningar:

-      Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG [dvs. den s.k. Reach-förordningen].

-      Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 [dvs. den s.k. CPL-förordningen].

 

     Den Europeiska kemikaliemyndigheten (European Chemicals Agency, ECHA – hemsida; .echa.europa.eu) ansvarar för genomförande av unionens kemikalielagstiftning. Via myndighetens sökportal kan ses hur olika kemikalier klassats avseende sina egenskaper (.echemportal.org). Enligt den Europeiska unionens regelverk klassas således

-      nikotin som ”Toxic to aquatic life with long lasting effects”, ”Very toxic to aquatic life”, ”Fatal in contact with skin” och ”Toxic if swallowed”. Nikotin är således en både miljö- och hälsofarlig kemikalie samt

-      kolmonoxid som bl.a. ”Toxic if inhaled”, ”May damage fertility or the unborn child”, “May damage the unborn child” och “Causes damage to organs”. Kolmonoxid är således en hälsofarlig kemikalie.

 

2. Nuläge

 

2.1 Tobaksdirektivet

 

Föreskrifterna i 2001 års tobaksdirektiv (2001/37/EG) genomfördes i september 2003 utom avseende snusförsäljning som slutligt genomfördes i januari 2008. År 2016 träder så ett nytt tobaksdirektiv i kraft. Till direktivet har fogats bestämmelser om till tobaksprodukter relaterade produkter (jfr avsnitt 1.4 ovan). Direktivet anpassar dessutom den Europeiska unionens lagstiftning till unionens internationella åtaganden, den senaste utvecklingen på tobaksmarknaden och vetenskapens framsteg. Där ingår bestämmelser med utgångspunkt i en hög hälsoskyddsnivå om den högsta tillåtna halten av tjära, nikotin och kolmonoxid i cigaretter, de varningstexter och andra uppgifter som ska finnas på styckförpackningar, storleken på förpackningar samt andra åtgärder avseende ingredienser i och beskrivning av produkterna.

     I tobaksdirektivet finns bestämmelser med krav på bättre information till konsumenterna med exempelvis hälsovarningar i form av varningsbilder och varningstexter, standardisering av förpackningar och information om skadliga ämnen. Där finns också bestämmelser om ingredienser i produkterna såsom vanilj- eller fruktarom, vilka är ägnade att göra dem mer attraktiva och därigenom beroendeframkallande, samt vilka särskilt tilltalar unga personer. Med beaktande av detta bör tobakslagstiftningen främst kompletteras med bestämmelser om att (hänvisningarna nedan inom parenteser är till artiklar i tobaksdirektivet)

     1) tobaksprodukternas styckförpackningar ska vara korrekt märkta med hälsovarningar som innehåller varningstext och –bild samt avvänjningsinformation (art 8-10),

     2) varje styckförpackning för rökfria tobaksvaror ska vara försedd med hälsovarning (art 12),

     3) märkning av styckförpackningar inte får innehålla inslag som marknadsför en tobaksvara eller uppmuntrar till konsumtion av en sådan, om därigenom antyds att en viss tobaksprodukt är mindre skadlig än andra sådana produkter eller som i marknadsföringen hänvisar till dess smak eller doft (art. 13),

     4) styckförpackningar har ett visst utseende och innehåll (art. 14), har unik identitetsmärkning (för att underlätta spårbarheten och försvåra illegal handel, (art 5) samt har en säkerhetsmärkning som inte kan manipuleras (art. 16),

     5) tillverkare och importörer av tobaksprodukter ska till den övervakande myndigheten lämna en förteckning över alla ingredienser och deras kvantitet i tobaksprodukterna, tillsatser i cigaretter och rulltobak, utsläppsnivåer från cigaretter (uppgifterna ska offentliggöras på myndighetens webbplats) (art. 5),

     6) det är förbjudet att på marknaden släppa ut tobaksprodukter med vissa tillsatser eller karakteristiska dofter och smaker (vitaminer, koffein, tillsatser som är cancerframkallande) (art. 7),

     7) styckförpackningar med örtprodukter för rökning ska vara försedda med hälsovarning och att uppgifter ska lämnas till behörig myndighet och om sådana produkter (art. 21 och 22),

     8) elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare endast får släppas ut på marknaden om de uppfyller tobaksdirektivets krav (art.20),

     9) de ekonomiska aktörerna i alla led i handeln med tobaksvaror registrerar produkterna när de kommer i deras besittning samt när de slutligen lämnar deras besittning, så att spårning av förpackningar blir möjlig (art 15.5),

     10) tillverkare och importörer ska ha genomfört i tobaksdirektivet föreskrivna undersökningar av ingredienser i och utsläpp från tobaksprodukter för att få saluhålla dem (art. 6),

     11) tillverkare och importörer av nya tobaksvaror och relaterade produkter ska göra en anmälan till den övervakande myndigheten om en sådan produkt som de avser att släppa ut på marknaden (art 19 och 20) samt om att

     12) sanktioner föreskrivs vid alla överträdelser (art. 23.3).

     I enlighet med artikel 18 i tobaksdirektivet får medlemsländerna förbjuda gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror till konsumenter, så att sådana produkter inte får levereras till konsumenter i ett medlemsland där sådan försäljning har förbjudits. Frågan om gränsöverskridande distansförsäljning är dock en del av utrikeshandeln och rör handelspolitiska begränsningar för in- och utförsel av varor, vilken hör till rikets behörighet i enlighet med 27 § 12 punkten självstyrelselagen.

 

2.2 Ytterligare frågor som rör lagstiftning

 

Det har förekommit att elektroniska cigaretter har marknadsförts som ett hälsosamt alternativ till tobaksrökning, trots de hälsofaror som kan finnas med elektroniska cigaretter som sådana, och trots att de i synnerhet för ungdomar kan fungera som en tillvänjningsprodukt till tobaksrökning. Påfyllnadsvätskor är ofta smaksatta. Det finns en mängd olika smaker att tillgå såsom vattenmelon, irishcoffee och lakrits samt tobakssmaker skapade för att likna smaker i olika cigarettmärken. Elektroniska cigaretter innehåller nikotin vilket är ett mycket hälsofarligt och dessutom starkt beroendeframkallande ämne. Någon enstaka milliliter nikotinvätska innehåller så mycket nikotin att det kan orsaka allvarliga förgiftningar såväl hos barn som vuxna.

     Örtprodukter för rökning har stora likheter med tobaksprodukter för rökning. Örtcigaretter och tobaksfri rökmassa till vattenpipor kan ha stor attraktionskraft för ungdomar, och marknadsförs med en mängd olika smaker såsom frukt- eller godissmak, samt kan uppfattas som mindre skadliga än traditionella tobaksprodukter och kan liksom elektroniska cigaretter fungera som en tillvänjningsprodukt till tobaksrökning. Genom den förbränning som sker förekommer dessutom både tjära och kolmonoxid i röken.

 

3. Förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att tobaksdirektivet genomförs så att tobakslagstiftningen anpassas till den Europeiska unionens lagstiftningskrav. Landskapsregeringen konstaterar att det kan finnas problem i myndighetsutövning och systemförvaltning om landskaps- och rikslagstiftning i alltför hög grad skiljer sig från varandra. Detta gäller i huvudsak bestämmelser som rör produkternas sammansättning och egenskaper. Landskapsregeringen föreslår att det inte ska vara tillåtet att saluhålla vissa produkter med smakämnen. Användningen av relaterade produkter ska i övrigt omfattas av samma begränsningar som, enligt 2 kap. tobakslagen, gäller för såväl reklam som för rökning i vissa utrymmen, på utomhusområden samt i allmänna kommunikationsmedel. Slutligen föreslår landskapsregeringen att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets tillsynsroll stärks och tydligare formuleras. Detta föreslås ske genom att en anmälningsplikt införs för de näringsidkare som säljer tobaksprodukter och relaterade produkter samt att myndigheten ska upprätthålla ett register över dessa näringsidkare.

 

4. Förslagets verkningar

 

4.1 Jämställdhet

 

Lagstiftningen har ingen direkt följd för jämställdheten. Män röker dock mer och oftare än kvinnor, rökning bland män minskar i snabbare takt än rökning bland kvinnor.

 

4.2 Hälsa

 

Tobaksanvändning är tillsammans med ohälsosamma kostvanor, högt blodtryck och fetma en av de fyra riskfaktorer som orsakar de största bördorna för individ och samhälle i form av sjuklighet och för tidig död. Den föreslagna lagstiftningen är ägnad att ytterligare främja en positiv utveckling med minskat tobaksbruk, och därigenom främja god hälsa.

 

4.3 Miljö

 

Tobaksrök är inte bara skadligt för rökaren själv, utan också för dem som finns i tobaksrökens närhet. Det är viktigt att känsliga personer och miljöer skyddas från indirekt tobaksrök. Även små mängder eller koncentrationer av tobaksrök kan utgöra ett avsevärt irritationsmoment för icke-rökare, särskilt för dem som försöker sluta eller som nyligen har slutat röka.

 

4.4 Ekonomi

 

Undersökningar på individnivå har visat på en socioekonomisk omständighet, så att rökning är vanligare bland mindre bemedlade personer och bland personer med lägre utbildning. Förslaget bedöms ytterligare främja en minskad tobaksanvändning, minskad tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet.

     En minskning av den tobaksrelaterade sjukligheten bedöms på sikt kunna avsevärt minska landskapets kostnader för sjukvården. En minskad sjuklighet minskar också sjukfrånvaron inom såväl offentlig som privat sektor, vilket kan främja produktivitet och medföra lägre vikarie- och ersättarkostnader för arbetsgivare.

     Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan av näringsidkarna uppbära en avgift vid anmälan om försäljning av tobaksprodukter eller relaterade produkter. De bestäms med beaktande av bestämmelserna om avgifter för offentligrättsliga prestationer i landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet, och fastställs av landskapsregeringen.

     Det merarbete som anmälningsplikt och egenkontroll kan medföra för enskilda näringsidkare, bedöms vara obetydlig vid en jämförelse med de fördelar det erbjuder för en effektiv tillsyn och för arbetet med att främja en hälsosam livsstil och en god folkhälsa. I den omfattning förslaget kan medföra minskade intäkter inom handel och sjöfart så bedöms det inte få för verksamheterna väsentlig ändrade ekonomiska följder.

     Förslaget bedöms inte ha några direkta särkostnader för landskapet.

 

4.5 Barn

 

Användning och förekomst av tobaksprodukter har en vetenskapligt konstaterad och odelat negativ inverkan på barns och ungdomars hälsa, även på längre sikt.

     Tobaksrökning inverkar negativt redan på fostret om den gravida kvinnan röker. Men även den tobaksrök som den gravida kvinnan inandas på grund av att andra personer i hennes närhet röker har en negativ inverkan på fostret.

     Tobaksrök i barnets omgivning har en negativ inverkan under hela uppväxttiden från spädbarnsåldern till vuxen ålder.

     Tobaksrökare utgör en rollförebild som gör att barn och ungdomar lättare börjar röka, vilken tendens förstärks av olika slag av öppen och dold reklam.

 

Detaljmotivering

 

Ändring av tobakslagen för landskapet Åland

 

Lagens namn. Landskapsregeringen föreslår att lagens namn ändras till landskapslagen om tobak och relaterade produkter, då där utöver tobaksfrågor också kommer att finnas bestämmelser om de relaterade produkterna elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt örtprodukter för rökning.

 

1 kap. Allmänna bestämmelser (1 §)

 

1 § 1 och 5 mom. Med de föreslagna ändringarna ändras tobakslagen så att lagen också omfattar i tobaksdirektivet avsedda relaterade produkter. Begreppen tobaksprodukter och relaterade produkter föreslås bli tydligt avgränsade i paragrafen.

 

2 kap. Begränsningar för marknadsföring, saluhållande och nyttjande av tobaksprodukter och relaterade produkter (1a-5c §§)

 

Kapitelrubriken till 2 kap. Kapitelrubriken ändras då kapitlet också kommer avse begränsningar för relaterade produkter.

 

1a §. I enlighet med paragrafen ska kapitlets bestämmelser om försäljning av tobaksprodukter och om tobaksrökning också avse elektroniska cigaretter och örtprodukter för rökning. Exempelvis berörs åldersbegränsningsbestämmelserna samt bestämmelserna om begränsningar för marknadsföring. Med tanke på farlighet och tillvänjningsrisker finns inga väsentliga skillnader mellan tobaksprodukter och relaterade produkter, så varför de bör ges samma begränsningar som enligt kapitlet gäller tobaksprodukter. Landskapsregeringen ser med oro på att rökning med relaterade produkter kan utgöra en lockelse för ungdomar att pröva en produkt som innehåller ett hälsofarligt och starkt beroendeframkallande ämne.

 

1b §. Anmälningsplikten är ägnad att stärka Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets övervakningsförmåga och att myndigheten mer effektivt ska kunna utöva tillsyn över försäljning av tobaksprodukter och relaterade produkter.

 

2 §. Med förslaget kommer förbudet att överlåta produkter till den som inte har fyllt 18 år att omfatta också relaterade produkter. Landskapsregeringen konstaterar dels att såväl tobaksprodukter som relaterade produkter kan ha attraktionskraft för unga och därigenom fungera som inkörsportar till missbruk, dels att det i enskilda fall är svårt avgöra om produkten innehåller nikotin eller andra farliga ämnen. Det är därför av tillsynsskäl ändamålsenligt att ha begränsningar som inte avser innehållet i produkterna utan produkterna som sådana, helt oberoende av om de innehåller nikotin eller andra ämnen med beroendeframkallande eller hälsofarliga egenskaper.

 

2b §. Med paragrafen genomförs artikel 20 i tobaksdirektivet enligt vilken elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare endast får släppas ut på marknaden om de är förenliga med direktivet, samt att aktörerna ska ha ett system för egenkontroll. Med att släppa ut på marknaden avses att tillhandahålla produkter till konsumenter oavsett om det sker mot betalning eller inte.

 

2ba §. Med paragrafen genomförs artikel 5 i tobaksdirektivet avseende offentliggörande av uppgifter om produktingredienser, som avses i 5b §. Med webbplats avses information som är tillgänglig på en server nåbar genom Internet. Ordet hemsida är synonymt webbplats.

 

2c §. Paragrafen föreslås upphävd. I sak föreslås att bestämmelsen för överskådlighet i stället ska fogas till 2 § som ett nytt 2 mom.

 

3 §. Ändringen är av tekniskt natur, så att bestämmelsen uttryckligen omfattar relaterade produkter.

 

Kapitelrubriken till 2a kap. Kapitelrubriken föreslås upphävd, då bestämmelserna rör sådana begränsningar som omfattas av rubriken till 2 kap. Således kommer 5a-5c §§ att ingå i lagens 2 kap.

 

5a §. Med paragrafen genomförs tobaksdirektivets bestämmelser om

-      förbud mot att på marknaden släppa ut tobaksprodukter med en karakteristisk smak (art. 7),

-      krav på tillverkare och importörer att genomföra analyser av tillsatser i tobaksprodukter (art 6) såväl som i relaterade produkter (art 22.1),

-      tobaksprodukternas förpackningars korrekta märkning med hälsovarningar som innehåller text, fotografier och avvänjningsinformation (art. 8-10),

-      produktpresentation, så att en tobaksprodukt inte får marknadsföras så att den uppmuntrar till konsumtion genom en antydan om att den är mindre skadlig än andra eller som hänvisar till dess smak eller doft (art. 13),

-      styckförpackningars utseende och innehåll (art. 14),

-      identitetsmärkning (art 15),

-      säkerhetsmärkning (art. 16) samt om

-      hälsovarningar för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare (art 20.4) och för örtprodukter för rökning (art 21.2).

 

     Med paragrafen genomförs också tobaksdirektivets artikel 20.9, enligt vilken medlemsländerna ska kräva att såväl tillverkare, importörer som distributörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ”upprättar och upprätthåller ett system för att samla in information om alla misstänkta skadliga effekter som dessa produkter har på människors hälsa”. Systemet ska vara ändamålsenligt så att insamlade uppgifter kan användas för lämpliga åtgärder, i de fall det finns misstankar om att en produkt inte är förenlig med tobakslagstiftningens krav.

     Utöver tobaksdirektivets bestämmelser har medlemsländerna ett eget ansvar för regelverket i frågor som rör smaker. Landskapsregeringen ser med oro på att smaktillsatser kan användas för att locka i synnerhet ungdomar att pröva en produkt som innehåller ett ämne med starkt beroendeframkallande och hälsofarliga egenskaper. Tobakslagen föreslås därför utöver tobaksdirektivets kompletterad med ett förbud mot att på saluhålla elektroniska cigaretter med nikotinvätska, till vilka har tillförts karakteristisk smak eller doft. I klargörande syfte och i enlighet med vad som gäller enligt tobaksdirektivets har lagrummet formulerats avse också cigaretter och rulltobak.

 

5b §. Med paragrafens 1 mom. genomförs tobaksdirektivets artiklar 9, 12, 21 och 22 om hälsovarningar på produkterna. Dessutom beaktas bestämmelserna i kapitel II i tobaksdirektivet, artiklarna 8-16 med bestämmelser om varningar och informationstexter på tobaksvaror för rökning, kombinerade hälsovarningar för tobaksvaror för rökning, märkning av andra tobaksvaror för rökning än cigaretter, rulltobak och tobak för vattenpipa, märkning av rökfria tobaksvaror, produktpresentation, styckförpackningars utseende och innehåll, spårbarhet och säkerhetsmärkning.

     Med paragrafens 2 mom. genomförs artikel 5 i tobaksdirektivet, om tillverkares och importörers skyldighet att informera om produktingredienser. Bestämmelser om offentliggörande av sådana uppgifter finns i 2ba §.

 

5c §. Med paragrafen genomförs tobaksdirektivets artiklar 19, 20 och 22 om krav på tillverkare och importörer av nya tobaksprodukter och nya relaterade produkter att anmäla till den övervakande myndigheten om en sådan produkt som de avser att släppa ut på marknaden.

 

3 kap. Ledning och övervakning (6-8 §§)

 

 

4 kap. Upplysningsverksamhet (9 och 10 §§)

 

Kapitelrubriken till 4 kap. samt kapitlets 9 och 10 §§ föreslås upphävda. I kapitlet föreskrivs om en skyldighet för landskapsregeringen att bedriva upplysningsverksamhet om tobaksprodukters inverkan på människors hälsa och om tobaksprodukternas sinsemellan jämförbara skadeverkningar. Där föreskrivs dessutom om en skyldighet att i landskapets budget anslå medel för detta. Även om det allmänna ändamålet med detta i grunden är lika angeläget som år 1978, så ser inte landskapsregeringen att denna ordning fortsättningsvis ger effektivitet åt arbetet med att begränsa tobaksbruket. Sedan år 1994 ansvarar dessutom tillverkare och importörer för att det finns varningstexter på varje tobaksförpackning. Inom ramarna för årliga verksamhetsanslag eller enligt särskilt anslagna medel kan dock sådan upplysningsverksamhet också fortsättningsvis organiseras för olika tidsperioder, antingen direkt genom landskapsregeringens försorg eller genom ett landskapsregeringen underlydande organ.

 

5 kap. Särskilda bestämmelser (11-17 §§)

 

11 §. Ändringen är av tekniskt natur, så att bestämmelsen uttryckligen omfattar relaterade produkter.

 

13 § 1 mom. Med paragrafen genomförs tobaksdirektivets artikel 23 om krav på effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner vid överträdelser.

 

13a § 1 mom. I enlighet med paragrafen omfattar sanktionen rökningsförseelse också den som röker elektroniska cigaretter eller örtprodukter för rökning på samma sätt som rökning med tobaksprodukter (jfr förslaget till 1a §). Enligt landskapsregeringens mening kan inte synen på rökning av elektroniska cigaretter och örtprodukter för rökning med tanke på farlighet och tillvänjningsrisker ha en mildare sanktionering än som gäller för rökning med tobaksprodukter.

 

15 §. Ändringen är av tekniskt natur, så att bestämmelsen uttryckligen omfattar relaterade produkter.

 

Ikraftträdelsebestämmelsen. Landskapslagen föreslås träda i kraft vid en tidpunkt som landskapsregeringen beslutar om. Övergångsbestämmelsen i 2 mom. beaktar artikel 15.13 i tobaksdirektivet, enligt vilken punkterna i artikel 15.1–10 om spårbarhet, identitetsmärkning och registrerade uppgifter ”ska tillämpas på cigaretter och rulltobak från och med den 20 maj 2019 och på andra tobaksvaror än cigaretter och rulltobak från och med den 20 maj 2024”. I 3 mom. beaktas artikel 7.14 i tobaksdirektivet som föreskriver om en tillämpning av begränsningar som rör cigaretter och rulltobak med viss karakteristisk smak från och med den 20 maj 2020. Landskapsregeringen bedömer att de sex månader som avses i 4 mom. ger näringsidkarna en rimlig tid för en anmälan till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet att de i sin verksamhet säljer tobaksprodukter eller relaterade produkter.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av tobakslagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 2c § tobakslagen (1978:52) för landskapet Åland, kapitelrubrikerna till 2a och 4 kap. samt lagens 9 och 10 §§, varav 9 § sådan den lyder i landskapslagen 1993/63, kapitelrubriken till 2a kap. sådan den lyder i landskapslagen 2003/66 och 2c §, sådan den lyder i landskapslagen 2012/3,

     ändras lagens namn, 1 § 1 mom., kapitelrubriken till lagens 2 kap., 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5a §, 5b §, 8 § 1 mom., 11 § 1 mom., 13 § 1 och 2 mom., 13a § 1 mom., 15 §, varav 13a § 1 mom. och 15 § sådana de lyder i landskapslagen 1992/38, lagens namn, 1 § 1 mom. och 3 § 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen 1997/64, 5a § och 5b § sådana de lyder i landskapslagen 2003/66, 13 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2007/4, 8 § 1 mom. sådan den lyder i landskapslagen 2007/125 och 2 § 1 mom. sådan den lyder i landskapslagen 2013/3, samt

     fogas till lagens 1 § nya 5 och 6 mom., till lagens 2 kap. nya 1a och 1b §§, 2 § 2 mom., varvid nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., 2b, 2ba och 5c §§, varvid 1 § sådan den lyder i landskapslagarna 1992/38, 1997/64, 2007/4, 2 §, sådan den lyder i landskapslagarna 1997/64, 2012/3, 2b § ersätter den 2b § som upphävdes genom landskapslagen 2007/147, som följer:

 

 

LANDSKAPSLAG
om tobak och relaterade produkter

 

1 §

     Syftet med denna lag är att begränsa det för hälsan skadliga bruket av tobaksprodukter och relaterade produkter samt att minska de skadeverkningar bruket orsakar och samtidigt öka trivseln och välbefinnandet för dem som inte nyttjar tobaksprodukter. I denna lag avses med

     1) tobaksprodukter produkter som kan förbrukas och som helt eller delvis består av tobak, även genetiskt modifierad sådan samt med

     2) relaterade produkter i tobaksdirektivet avsedda elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare med eller utan nikotin, samt örtprodukter för rökning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     I denna lag avses med tobaksdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG.

     Frågor om införsel och gränsöverskridande distansförsäljning regleras i rikslagstiftning.

 

2 kap.
Begränsningar för marknadsföring, saluhållande och nyttjande av tobaksprodukter och relaterade produkter

 

1a §

     Om inte annat särskilt föreskrivs ska vad som i detta kapitel föreskrivs om begränsningar för innehav, marknadsföring, saluhållande och nyttjande av tobaksprodukter vara tillämpligt också avseende elektroniska cigaretter, påfyllningsbehållare och örtprodukter för rökning.

 

1b §

     Tobaksprodukter eller relaterade produkter får inte yrkesmässigt säljas eller på annat sätt överlåtas om inte näringsidkaren först har anmält verksamheten till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Av en anmälan ska framgå sökandens namn eller sammanslutningens firma och kontaktuppgifter, företags- eller organisationsnummer samt adressen till den plats där produkterna ska säljas. Näringsidkaren ska underrätta Ålands hälso- och miljöskyddsmyndighet om en uppgift som har givits i anmälan ändras eller om försäljningen upphör.

     Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet upprätthåller ett register med de uppgifter som avses i 1 mom.

 

2 §

     Tobaksprodukter eller relaterade produkter får inte säljas eller på annat sätt överlåtas till den som inte har fyllt 18 år. Vid behov ska försäljaren förvissa sig om kundens ålder.

     Den som inte har fyllt 18 år får inte inneha tobaksprodukter, eller relaterade produkter.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

2b §

     Tillverkare, importörer och distributörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska upprätthålla ett system för att samla in information om alla misstänkta skadliga effekter som dessa produkter har på människors hälsa (egenkontroll). Tillverkare och importörer ska genomföra sådana analyser av tobaksprodukter som avses i tobaksdirektivets artikel 6. Om en tillverkare, importör eller distributör av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare anser eller har skäl att förmoda att en sådan produkt som denne har i sin besittning, och som är avsedd att släppas ut på marknaden eller som har släppts ut på marknaden, inte är förenlig med tobaksdirektivets krav, ska denne omedelbart vidta de förbättrande åtgärder som är nödvändiga för att produkten ska bli förenlig med kraven, eller dra tillbaka eller återkalla produkten från marknaden.

     En i 1 mom. avsedd ekonomisk aktör ska i fall som avses i 1 mom. omedelbart underrätta Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, och ge detaljerade uppgifter särskilt om risker för människors hälsa och säkerhet och de eventuella förbättrande åtgärder som har vidtagits samt om resultaten av dessa förbättrande åtgärder.

     Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta närmare om vad den egenkontroll som avses i 1 mom. ska omfatta och om genomförandet av egenkontrollen.

 

2ba §

     Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska offentliggöra de uppgifter som lämnas i enlighet med artiklarna 5.1, 6.1, 20.2, 20.8 och 22.1 i tobaksdirektivet på en webbplats, med beaktande av vad tillverkaren eller importören i enlighet med 5b § 2 mom. betraktar som affärshemligheter och begärt ska hållas hemligt.

     Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet har rätt att till en behörig riksmyndighet lämna de uppgifter som avses i 1 mom. inräknat sådana uppgifter som rör tillverkarens eller importörens affärshemligheter för vidarebefordran till en berörd institution inom den Europeiska unionen eller till ett annat medlemsland inom den Europeiska unionen, om det behövs för tillsynen och uppföljningen av den Europeiska unionens bestämmelser.

 

3 §

     Reklam för tobaksprodukter eller relaterade produkter är förbjuden. Förbudet gäller inte reklam i utländska tryckalster vars huvudsakliga ändamål är annat än att göra reklam för tobaksprodukter eller relaterade produkter och inte tryckalster som tillhandahålls ombord på i landskapet hemmahörande fartyg som huvudsakligen färdas i internationell trafik.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

5a §

     I landskapet tillämpas tobaksdirektivets bestämmelser om tillverkning, presentation, rapportering, ingredienser och tillsatser, analyser samt om försäljning av tobaksprodukter och relaterade produkter.

     Den som för saluhållande i landskapet tillverkar eller importerar tobaksprodukter eller relaterade produkter ska tillse att

     a) produkternas förpackningar med användande av åtminstone det svenska språket har korrekt information, utformning och hälsovarningar, varvid i riket gällande bestämmelser är tillämpliga om den information och den utformning och de hälsovarningar som ska användas,

     b) produkternas förpackningar är försedda med hälsovarningar i form av text och bild, unik identitetsmärkning, säkerhetsmärkning och information om hur hjälp med rökavvänjning kan fås för dem som vill sluta röka samt att förpackningarna registreras i enlighet med bestämmelserna om det i tobaksdirektivets artiklar 15 och 16, i enlighet med de i riket gällande bestämmelserna om sådan märkning och registrering,

     c) utsläppsnivåer undersöks i produkterna samt att återkommande kvalitetskontroller görs av ingredienser i produkterna, varvid utsläppsnivåer och halter av ingredienser ska vara testade och godkända i enlighet med tobaksdirektivets krav på godkända laboratorier för att produkterna ska få saluhållas,

     d) alla tillgängliga marknadsundersökningar och studier av enskilda konsumentgruppers preferenser lämnas till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet,

     e) försäljningsvolymer årligen rapporteras till d Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, varvid försäljningsvolymerna ska anges per varumärke och produkttyp såsom antal sålda styckförpackningar av visst slag eller såsom sålda produkter i kilogram, samt att

     f) de erforderliga uppgifterna om produkterna som avses i denna lag och i artiklarna 5, 6, 20 och 22 i tobaksdirektivet ska lämnas till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.

     Det är förbjudet att saluhålla

     1) cigaretter och rulltobak med en karakteristisk smak eller doft, eller som innehåller tillsatser som i betydande eller mätbar omfattning förstärker tobaksproduktens beroendeframkallande eller hälsofarliga egenskaper,

     2) elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som har tillförts karakteristisk smak eller doft, inte är barn- och manipulationssäkra, skyddade mot skador eller läckage och som inte har en mekanism som säkerställer påfyllning utan läckage eller som annars inte är förenliga med kraven i artikel 20.3 i tobaksdirektivet,

     3) tobaksprodukter och relaterade produkter med sådana tillsatser som avses i tobaksdirektivets artiklar 7.6 och 7.7 och vars saluhållande medlemsländerna i enlighet med artikeln ska förbjuda samt

     4) påfyllningsbehållare som rymmer mer än 10 milliliter eller elektroniska engångscigarreter som rymmer mer än 2 millimeter.

 

5b §

     Tillverkare och importörer ska i enlighet med bestämmelserna om det i artiklarna 5 och 7 i tobaksdirektivet årligen före utgången av november månad, för varje märke och typ av tobaksprodukt till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet lämna en förteckning med uppgifter om de ingredienser och de kvantiteter av dessa som ingår i en produkt som används vid tillverkning av tobaksprodukter. Tillverkaren eller importören ska när en sådan förteckning lämnas särskilt ange vilka av uppgifterna i förteckningen som denne betraktar som affärshemligheter och begära att dessa hålls hemliga.

 

5c §

     Nya tobaksprodukter och nya relaterade produkter som en tillverkare eller en importör avser att släppa ut på marknaden ska anmälas till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet i enlighet med bestämmelserna om det i artiklarna 19, 20 och 22 i tobaksdirektivet. Till en sådan anmälan ska fogas sådana vetenskapliga studier samt andra relevanta undersökningar och information om produkten som krävs i enlighet med tobaksdirektivet. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan med beaktande av tobaksdirektivets krav om det kräva att en tillverkare eller en importör utför ytterligare undersökningar eller lämnar ytterligare information om de nya produkter som de avser att släppa ut på marknaden.

 

8 §

     Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska på eget initiativ eller på grund av anmälan förrätta inspektion av lagrings- och försäljningsplatser för tobaksprodukter och relaterade produkter, övervaka försäljningen av tobaksprodukter och relaterade produkter samt genomförande och efterlevnad av rökningsförbud och -restriktioner.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

11 §

     Tillverkare, importör och försäljare av tobaksprodukter och relaterade produkter ska till landskapsregeringen eller Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet vid anfordran utan kostnad lämna nödvändiga uppgifter och utredningar.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

13 §

     Den som säljer tobaksprodukter eller relaterade produkter i strid med bestämmelserna i 2, 2a, 2b, 5a, 5b och 5c §§ eller som placerat en automat så att försäljning till unga personer inte förhindras, ska för förseelse vid försäljning av tobaksprodukter eller relaterade produkter dömas till böter.

     Den som bedriver verksamhet i strid med bestämmelserna i 3 § ska för brott vid marknadsföring av tobaksprodukter eller relaterade produkter dömas till böter och, om det är ändamålsenligt, åläggas att avlägsna reklamen eller upphöra med verksamheten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

13a §

     Den som röker där tobaksrökning, rökning med elektroniska cigaretter eller med örtprodukter för rökning enligt denna lag är förbjuden och som fortsätter med detta trots tillsägelse av innehavaren eller någon som företräder denna ska för rökningsförseelse dömas till böter.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

15 §

     Den ekonomiska fördel som till följd av brott som avses i 13 § tillfallit gärningsmannen eller den för vilken han handlat ska dömas förverkad. Kan fördelen inte noggrant beräknas, ska den med beaktande av verksamhetens art och omfattning uppskattas. Tobaksprodukt eller relaterad produkt som saluförts i strid med 2 § eller dess värde ska dömas förverkad, om detta inte med beaktande av att förseelsen är ringa kan anses oskäligt.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

     Bestämmelserna om hälsovarningar i form av text och bild, unik identitetsmärkning och säkerhetsmärkning i 5b §, tillämpas avseende cigaretter och rulltobak från och med den 19 maj 2019 och avseende andra tobaksprodukter och relaterade produkter från och med den 20 maj 2024.

     Bestämmelserna om förbud att saluhålla cigaretter eller rulltobak vilka har tillförts karakteristisk smak eller doft som avses i 5a § 3 mom. 1 punkten tillämpas från och med den 20 maj 2020.

     En anmälan som avses i 1b § ska ha lämnats till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet inom 6 månader efter denna lags ikraftträdande.

 

 

 

 

Mariehamn den 24 mars 2016

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Wille Valve

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 10/2015-2016