Lagförslag 1/2026-2027
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 1/2026-2027 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2026-10-22 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Tillsyn och skyldigheter gentemot myndigheter inom kemikaliesäkerhet
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor.
Syftet med lagförslaget är att genom en ändring av blankettlagen införa två förtydligande avvikelsebestämmelser, vilka uppdelar förvaltningsuppgifterna enligt kemikaliesäkerhetslagen mellan landskapsregeringen och Ålands polismyndighet samt förtydligar att skyldigheter, vilka enligt samma lag ska fullgöras gentemot riksmyndigheterna, på Åland ska fullgöras gentemot landskapsmyndigheterna.
Avsikten är att den föreslagna landskapslagen ska träda i kraft så snart det är möjligt.
INNEHÅLL
2.1 Blankettlagen om kemikaliesäkerhet
3. Landskapsregeringens förslag och syften
Allmän motivering
1. Inledning
Europeiska kommissionen inledde den 2 juli 2020 ett överträdelseförfarande gentemot Finland genom utfärdandet av en formell underrättelse och beslutade den 11 december 2025 att utfärda ett motiverat yttrande (i ärendet med nummer INFR(2020)2218) för Finlands påstått bristfälliga införlivande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG (Seveso III-direktivet).
På Åland genomförs Seveso III-direktivet i huvudsak genom landskapslagen (2007:98) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor, hädanefter benämnd blankettlagen om kemikaliesäkerhet, vilket med vissa smärre avvikelser tillämpliggör rikets huvudsakliga genomförande i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (FFS 390/2005, hädanefter benämnd kemikaliesäkerhetslagen) på Åland.
Kommissionens motiverade yttrande är i huvudsak inriktat på materiella bestämmelser i kemikaliesäkerhetslagen för vilka Åland saknar avvikelser. Finland besvarade den 9 februari 2026 det motiverade yttrandet och har bestritt huvuddelen av kommissionens påståenden, men aviserade samtidigt att riket kommer att inleda beredningen av lagändringar vilka ska tillse ett korrekt i riksförfattningarna om kemikaliesäkerhet av artikel 20.9 och 22.3 i Seveso III-direktivet.
Landskapsregeringen har i samband med handläggningen av överträdelseärendet uppmärksammat att blankettlagen, vid sidan av de frågor som ingår i överträdelseärendet, saknar vissa tydliga och ändamålsenliga avvikelsebestämmelser, vilka på ett ändamålsenligt sätt fördelar förvaltningsuppgifterna enligt kemikaliesäkerhetslagen på Åland samt tydliggör att de skyldigheter vilka enligt kemikaliesäkerhetslagen ska fullgöras gentemot riksmyndigheter på Åland ska fullgöras gentemot landskapsmyndigheter.
2. Nuläge
2.1 Blankettlagen om kemikaliesäkerhet
Blankettlagen om kemikaliesäkerhet tillämpliggör i dess 1 § kemikaliesäkerhetslagen på Åland. Landskapsregeringen kan i enlighet med 8 § 1 mom. i blankettlagen om kemikaliesäkerhet genom landskapsförordning besluta att författningar vilka har utfärdats med stöd av kemikaliesäkerhetslagen ska tillämpas i landskapet oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver. Landskapsregeringen kan vidare, inom landskapets behörighet, i landskapsförordning besluta om genomförandet i landskapet av EG:s direktiv rörande angelägenheter som avses i blankettlagen.
Enligt 2 § i blankettlagen om kemikaliesäkerhet ska de förvaltningsuppgifter som enligt de författningar som avses i 1 och 8 §§ ankommer på statens myndigheter i landskapet skötas av landskapsregeringen till den del förvaltningen grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet. Enligt 3 § i blankettlagen övervakar landskapsregeringen att bestämmelserna i de författningar som avses i 1 och 8 §§ följs och kan för detta anlita riksmyndigheter. I 3 § 2 mom. i blankettlagen återfinns en hänvisning att om den övervakning som avser arbetarskyddet finns särskilda bestämmelser.
I 4 § i blankettlagen om kemikaliesäkerhet återfinns en bestämmelse, vilken reglerar att bestämmelserna i 132 § i kemikaliesäkerhetslagen inte ska tillämpas i landskapet. I blankettlagens 6 § regleras särskilt om oljecisterners besiktigande och att bestämmelserna i 55 § i kemikaliesäkerhetslagen även ska tillämpas vid besiktning av oljecisterner belägna ovan jord. I blankettlagens 7 § 1 och 2 mom. tillämpliggörs, utöver straffbestämmelserna i 125 § i kemikaliesäkerhetslagen, bestämmelserna i 44 kap. 11 § strafflagen (FFS 39/1889), om straff för brott mot bestämmelserna om explosiva varor, samt 44 kap. 12 § i strafflagen, om straff för ovarsam hantering av en farlig kemikalie eller explosiv vara eller en sådan produkt som avses i 5 kap. i kemikaliesäkerhetslagen, i landskapet. I 7 § 3 mom. i blankettlagen föreskrivs att för brott mot bestämmelserna om explosiva varor och på ovarsam hantering tillämpas vad som bestäms om juridiska personers straffansvar i 9 kap. strafflagen. I blankettlagens 9 § återfinns ikraftträdandebestämmelser.
2.2 Kemikaliesäkerhetslagen
2.2.1 Allmänt
Enligt kemikaliesäkerhetslagens 1 § är syftet med lagen att förebygga och avvärja skador på person, miljö och egendom vilka förorsakas vid tillverkning, användning, överföring, upplagring, förvaring och annan hantering av farliga kemikalier och explosiva varor. Syftet med lagen är dessutom att främja den allmänna säkerheten.
Enligt kemikaliesäkerhetslagens 2 § innehåller lagen bestämmelser om:
1) industriell hantering och upplagring, överföring och förvaring av farliga kemikalier,
2) vilka säkerhetskrav som ska ställas på explosiva varor samt vad som gäller vid handel med och tillverkning, import, användning, överföring, överlåtelse, innehav, upplagring, förvaring och förstöring av explosiva varor,
3) vilka säkerhetskrav som ska ställas på anordningar och aggregat som används vid de verksamheter som avses i 1 och 2 punkten och vilka åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att anordningarna och aggregaten uppfyller kraven,
4) vilka säkerhetskrav som ska ställas i samband med installation och underhåll av de anordningar och aggregat som avses i 3 punkten samt vilka andra åtgärder som ska vidtas för att förhindra skador samt
5) vilka åtgärder som ska vidtas för att avvärja den explosionsrisk som damm medför då farliga kemikalier lagras och hanteras industriellt och då explosiva varor lagras och tillverkas.
Kemikaliesäkerhetslagens 6 § definierar ett antal viktiga begrepp, bland annat i paragrafens 19 punkt, vilken definierar en verksamhetsutövare som en juridisk eller fysisk person som tillverkar, importerar, saluför, släpper ut på marknaden, överlåter, exporterar, lagrar, förpackar, distribuerar, innehar, förvarar, använder eller på något annat sätt som avses i denna lag hanterar en farlig kemikalie eller en explosiv vara eller någon annan produkt.
I fortsättningen redogörs enbart för den reglering som i huvudsak är relevant för aktuellt lagförslag, det vill säga regleringen av de särskilda skyldigheter för verksamhetsutövare, besiktningsorgan samt vissa andra fysiska och juridiska personer vilka enligt lagen ska fullgöras gentemot rikets tillsynsmyndigheter samt regleringen av tillsynen.
2.2.2 Ansökningsskyldigheter
Kemikaliesäkerhetslagen innehåller ett antal skyldigheter för verksamhetsutövare, besiktningsorgan samt vissa andra fysiska och juridiska personer att ansöka om tillstånd och godkännande hos tillsynsmyndigheterna.
I kemikaliesäkerhetslagens 23 § bestäms i huvudsak att verksamhetsut-övare för utövande av omfattande industriell hantering och upplagring av en farlig kemikalie måste ansöka om tillstånd hos säkerhetsteknikcentralen samt ansöka om tillstånd för betydande ändringar i verksamheten.
I kemikaliesäkerhetslagens 33 § bestäms i huvudsak att verksamhetsut-övare för ett upplagsområde där två eller flera verksamhetsutövare bedriver omfattande upplagring av farliga kemikalier är verksamma under vissa förutsättningar måste ansöka hos säkerhetsteknikcentralen om att det fastställs att området ska vara upplagsområde för farliga kemikalier.
I kemikaliesäkerhetslagens 50 § 2 och 3 mom. bestäms i huvudsak att verksamhetsutövare under vissa omständigheter kan ansöka om visande av överensstämmelse med kraven avseende en cistern som är avsedd för lagring av en farlig kemikalie och som har tillverkats eller släppts ut på marknaden i en annan stat som är medlem i Europeiska unionen eller tillverkats i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet hos säkerhetsteknikcentralen.
I kemikaliesäkerhetslagens 55 § 3 mom. bestäms att en installations-, service- och besiktningsrörelse för att få utföra installation och service av förbrukningsanordningar för naturgas, flytgas, oljeeldningsaggregat och gasrörsystem av plast samt besiktning av underjordiska oljecisterner som avses i 54 § ska ansöka om godkännande hos säkerhetsteknikcentralen.
I kemikaliesäkerhetslagens 58 § bestäms i huvudsak att verksamhetsut-övare för tillverkning och upplagring av explosiva varor måste ansöka om tillstånd hos säkerhetsteknikcentralen.
I kemikaliesäkerhetslagens 70 § bestäms i huvudsak att en verksamhetsutövare för saluföring eller överlåtelse till någon annan av pyrotekniska medel måste ansöka om godkännande hos säkerhetsteknikcentralen.
I kemikaliesäkerhetslagens 73 § bestäms i huvudsak att en verksamhetsutövare för import av explosiva varor från ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet måste ansöka om tillstånd hos säkerhetsteknikcentralen.
I kemikaliesäkerhetslagens 100 § 1 mom. bestäms att Handels- och industriministeriet godkänner de besiktningsorgan som deltar i bedömningen av överensstämmelse med kraven i fråga om de produkter som avses i lagens 46–48 och 68 §. I lagens 100 § 2 mom. bestäms att säkerhetsteknikcentralen godkänner andra besiktningsorgan än sådana som avses i 1 mom.
2.2.3 Anmälningsskyldigheter för verksamhetsutövare
Kemikaliesäkerhetslagen innehåller ett antal skyldigheter för verksamhetsutövare, besiktningsorgan samt vissa andra fysiska och juridiska personer att göra en anmälan till tillsynsmyndigheterna.
I kemikaliesäkerhetslagens 23 § 3 mom. bestäms att en verksamhetsut-övare för utövande av omfattande industriell hantering och upplagring av en farlig kemikalie ska anmäla till säkerhetsteknikcentralen om betydande ändringar i den verksamhet som avses i 23 § 1 mom.
I kemikaliesäkerhetslagens 24 § bestäms i huvudsak att en verksamhetsutövare, om inte anmälan med stöd av 23 § 2 mom. ska göras till säkerhetsteknikcentralen, för liten industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier ska göra anmälan till räddningsmyndigheterna, samt ska anmäla om betydande ändringar i verksamheten.
I kemikaliesäkerhetslagens 63 § bestäms i huvudsak att en verksamhetsutövare ska anmäla upplagring i samband med handel av fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska medel av motsvarande farlighetsgrad vilka har godkänts för enskild konsumtion till räddningsmyndigheten innan upplagringen inleds.
I kemikaliesäkerhetslagens 74 § 3 mom. bestäms att överföringsintyg, det vill säga det dokument som berättigar till överföring av explosiva varor enligt 74 § 1 mom., i Finland beviljas av en fysisk eller juridisk person som är verksam inom branschen för explosiva varor och som har gjort en anmälan till säkerhetsteknikcentralen för registrering och som har rätt att förvärva explosiva varor.
I kemikaliesäkerhetslagens 79 § bestäms att sprängningsarbeten ska anmälas till polisen innan de inleds.
I kemikaliesäkerhetslagens 81 § bestäms i huvudsak att användning av explosiva varor eller brand- och explosionsfarliga kemikalier som specialeffekter ska anmälas till räddningsmyndigheten i god tid innan tillställningen arrangeras.
I kemikaliesäkerhetslagens 91 § 2 mom. bestäms att användningen av fyrverkeripjäser ska anmälas till räddningsmyndigheten på förhand.
I kemikaliesäkerhetslagens 93 § 3 mom. bestäms att verksamhetsutövare som tillverkar eller importerar fyrverkeripjäser ska göra en anmälan till säkerhetsteknikcentralen, innehållande en utredning om huruvida de krav som föreskrivs i 93 § 1 mom. uppfylls samt om de förfaranden och medel som står till buds för att skyldigheterna i 93 § 2 mom. ska uppfyllas.
I kemikaliesäkerhetslagens 94 § 2 mom. bestäms att en arrangör av ett fyrverkeri till säkerhetsteknikcentralen ska göra en anmälan i en utredning ska ges om att de krav om vilka föreskrivs i 94 § 1 mom. uppfyllts.
I kemikaliesäkerhetslagens 97 § bestäms att arrangerandet av ett fyrverkeri som avses i 94 § ska anmälas till polisen innan fyrverkeriet arrangeras.
I kemikaliesäkerhetslagens 98 § 1 mom. bestäms att en verksamhetsut-övare utan dröjsmål ska anmäla en allvarlig olycka som skett i en produktionsanläggning till den tillsynsmyndighet som saken gäller. På motsvarande sätt ska ägaren eller innehavaren av ett rörsystem anmäla en allvarlig olycka som skett vid överföringen av en farlig kemikalie.
I kemikaliesäkerhetslagens 101 § 4 mom. bestäms att ett besiktningsorgan till den myndighet som har fattat beslutet om godkännande ska anmäla alla sådana förändringar som kan påverka uppfyllandet av de förutsättningar som nämns i 101 § 1 mom.
I kemikaliesäkerhetslagens 133 § 2 mom. bestäms att en verksamhetsutövare till ifrågavarande tillsynsmyndighet ska anmäla om nedläggningen av verksamheten vid en produktionsanläggning eller om avbrott i verksamheten som räcker längre än ett år.
I kemikaliesäkerhetslagens 134 § bestäms att en ny verksamhetsutövare till vilken en produktionsanläggning eller någon del av den övergår ska anmäla detta till tillsynsmyndigheten.
2.2.4 Informationsskyldigheter
I kemikaliesäkerhetslagen återfinns ett antal informationsskyldigheter för verksamhetsutövare, besiktningsorgan gentemot ansvariga tillsynsmyndigheter.
I kemikaliesäkerhetslagens 30 § 1 mom. bestäms att en verksamhetsut-övare i en produktionsanläggning där hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier kan orsaka en storolycka ska upprätta ett dokument, där verksamhetsprinciperna för förebyggande av storolyckor presenteras, eller en säkerhetsrapport, där verksamhetsutövaren visar sina verksamhetsprinciper för förebyggande och begränsning av storolyckor samt ger nödvändiga upplysningar om den organisation och det säkerhetsledningssystem som behövs för att dessa ska kunna iakttas. I lagens 30 § 2 mom. bestäms att säkerhetsrapporten ska tillställas säkerhetsteknikcentralen för bedömning av om åtgärderna i produktionsanläggningen är tillräckliga. I lagens 31 § 1 mom. bestäms att verksamhetsutövaren ska hålla produktionsanläggningens säkerhetsrapport och den förteckning över farliga kemikalier som anknyter till den framlagd. I lagens 31 § 2 mom. regleras att en verksamhetsutövare med säkerhetsteknikcentralens samtycke kan begränsa de uppgifter som i säkerhetsrapporten ges allmänheten och som verksamhetsutövaren anser vara yrkeshemligheter eller annars med fog konfidentiella.
I kemikaliesäkerhetslagens 121 § 2 punkten återfinns en skyldighet för besiktningsorganen att ge tillsynsmyndigheterna de uppgifter som behövs för tillsynen.
2.2.4 Tillsyn
I kemikaliesäkerhetslagens 14 kap. återfinns lagens bestämmelser om tillsyn. I lagens 114 § regleras att den högsta ledningen och styrningen av tillsynen över att bestämmelserna i lagen följs ankommer på handels- och industriministeriet, vilket dessutom övervakar de besiktningsorgan som ministeriet har godkänt. I lagens 115 § 1 mom. bestäms att säkerhetsteknikcentralen övervakar att lagen följs till den del uppgiften inte i bestämmelsens 2–4 mom. har ålagts någon annan myndighet.
I kemikaliesäkerhetslagens 115 § 2 mom. anges att räddningsmyndigheterna övervakar att lagen följs, när det är fråga om:
1) liten industriell hantering och upplagring eller förvaring av farliga kemikalier, om inte övervakningen på basis av 23 § 2 mom. ankommer på säkerhetsteknikcentralen,
2) upplagring av pyrotekniska medel i samband med handel och överlåtelse av dem för enskild konsumtion.
I lagens 115 § 3 mom. anges att polisen övervakar att lagen följs, när det är fråga om:
1) användning, överföring samt överlåtelse och därmed sammanhängande förvaring av explosiva varor,
2) förstöring av explosiva varor,
3) fyrverkerier.
Utöver säkerhetsteknikcentralen övervakar också tullmyndigheten att bestämmelserna om import och överföring av explosiva varor följs.
I kemikaliesäkerhetslagens 115 § 4 mom. anges att i fråga om övervakningen av explosiva varor i samband med gränsbevakningen och gränskontroller gäller dessutom det som föreskrivs i lagen om gränsbevakningsväsendet (FFS 320/1999).
I kemikaliesäkerhetslagens 116 § bestäms att säkerhetsteknikcentralen styr och förenhetligar räddningsmyndigheternas och polisens verksamhet vid tillsynen av att bestämmelserna i lagen följs.
I enlighet med kemikaliesäkerhetslagens 117–120 §§ har tillsynsmyndigheterna rätt att av de verksamhetsutövare och personer som skyldigheterna i denna lag gäller få nödvändig information för tillsynen över att bestämmelserna i lagen följs, få tillträde till ett område, en lokal eller annat sådant utrymme om det med tanke på den tillsyn som avses i denna lag är nödvändigt att få tillträde till och att där utföra granskningar och vidta andra åtgärder som tillsynen förutsätter, av de verksamhetsutövare och övriga personer som skyldigheterna i lagen gäller få sådana prover på produkter som avses i 5 kap. eller explosiva varor, vilka är nödvändiga för tillsynen, av varandra få de uppgifter som behövs för tillsynen och rätt att använda varandras prover, samt till vissa särskilt angivna myndigheter utlämna uppgifter vilka har erhållits i samband med skötseln av sina uppgifter enligt lagen.
I kemikaliesäkerhetslagens 122 § återfinns en bestämmelse om att polisen, tullmyndigheten och gränsbevakningsväsendet är skyldiga att vid behov ge handräckning för tillsynen över att bestämmelserna i lagen följs.
2.3 Sammanfattande bedömning
Landskapsregeringen konstaterar inledningsvis att det i 2 § i blankettlagen om kemikaliesäkerhet återfinns en bestämmelse om att förvaltningsuppgifter vilka enligt de tillämpliggjorda riksförfattningarna ankommer på statens myndigheter på Åland ska skötas av landskapsregeringen. Landskapsregeringen konstaterar dock att denna bestämmelse på Åland oavsiktligt förflyttar uppgifter ifrån den statliga myndigheten polisen till landskapsregeringen, i stället för att förflytta dem till Ålands polismyndighet, där de rätteligen hör hemma.
Landskapsregeringen bedömer därmed att bestämmelsen i 2 § i blankettlagen om kemikaliesäkerhet behöver ändras och förtydligas, i syfte att ge Ålands polismyndighet samma uppgifter, behörigheter och befogenheter som polisen har i riket. Landskapsregeringen bedömer samtidigt att en förtydligad bestämmelse i 2 § skulle göra nuvarande bestämmelser om myndigheters övervakning i blankettlagens 3 § obsoleta.
Landskapsregeringen bedömer vidare att blankettlagen om kemikaliesäkerhet saknar erforderliga avvikelsebestämmelser vilka tydliggör att kemikaliesäkerhetslagens skyldigheter, för verksamhetsutövare, besiktningsorgan samt andra fysiska och juridiska personer vilka påförs skyldigheter enligt lagen, vilka enligt lagen ska fullgöras gentemot riksmyndigheter, på Åland ska fullgöras gentemot landskapsmyndigheter. De skyldigheter som här avses är främst ansöknings-, anmälnings- och informationsskyldigheter gentemot riksmyndigheterna vilka tilldelas uppgifter inom styrning, övervakning och tillsyn.
Landskapsregeringen bedömer därmed att det till blankettlagen om kemikaliesäkerhet genom ändring behöver införas en ny avvikelsebestämmelse, vilken tydliggör att skyldigheter vilka enligt kemikaliesäkerhetslagen ska fullgöras gentemot riksmyndigheter på Åland ska fullgöras gentemot landskapsregeringen och Ålands polismyndighet.
3. Landskapsregeringens förslag och syften
Landskapsregeringen föreslår att en landskapslag om ändring av blankettlagen om kemikaliesäkerhet antas.
Genom den föreslagna ändringslagen införs nya och uppdaterade avvikelsebestämmelser i blankettlagens 2 och 3 §§, vilka tydligare fördelar Handels- och industriministeriet jämte säkerhetsteknikcentralens förvaltningsuppgifter enligt kemikaliesäkerhetslagen på Åland till landskapsregeringen respektive Ålands polismyndighet samt förtydligar att skyldigheter vilka enligt lagen ska fullgöras gentemot riksmyndigheter på Åland ska fullgöras gentemot landskapsregeringen respektive Ålands polismyndighet.
Handels- och industriministeriet drogs 2008 in genom statsrådets förordning om arbets- och näringsministeriet (FFS 1024/2007) och dess uppgifter enligt kemikaliesäkerhetslagen har sedan dess övertagits av arbets- och näringsministeriet genom 1 § 8 punkten i lagen om överföring av vissa uppgifter till arbets- och näringsministeriet (971/2007).
Säkerhetsteknikcentralen ersattes 2011 genom lagen om säkerhets- och kemikalieverket (FFS 1261/2010) med säkerhets- och kemikalieverket (förkortningen Tukes används i regel, vilken kommer av det finska namnet Turvallisuus- ja kemikaalivirasto), vilket enligt lagens 7 § fortsätter säkerhetsteknikcentralens verksamhet och om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av någon annan lag hänvisas till säkerhetsteknikcentralen, ska hänvisningen anses avse säkerhets- och kemikalieverket.
Kemikaliesäkerhetslagen hänvisar dock fortsatt till de äldre ministerierna och myndighetsbenämningarna, varför de äldre benämningarna behålls i blankettlagen.
4. Lagstiftningsbehörighet
Enligt 18 § 1 punkten i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om lagtingets organisation och uppgifter samt landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar. Enligt 18 § 4 punkten i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om kommunernas förvaltning. Enligt 18 § 6 punkten i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om allmän ordning och säkerhet, med de undantag som nämns i 27 § 27, 34 och 35 punkten, samt brand och räddningsväsendet. Enligt 18 § 7 punkten i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om byggnads- och planväsendet. Enligt 18 § 10 punkten i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om natur- och miljövård. Enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om näringsverksamhet, med beaktande av vad som stadgas i 11 §, 27 § 2, 4, 9, 12–15, 17–19, 26, 27, 29–34, 37 och 40 punkterna samt 29 § 1 mom. 3–5 punkterna. Enligt 18 § 25 punkten i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om beläggande med straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Enligt 18 § 26 punkten i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om utsättande och utdömande av vite samt användning av andra tvångsmedel inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet.
Lagförslaget inför en förtydligande bestämmelse vilken reglerar fördelningen av förvaltningsuppgifter enligt kemikaliesäkerhetslagen på Åland, vilka föreslås fördelas till landskapsmyndigheterna landskapsregeringen och Ålands polismyndighet. Lagförslaget inför även en ny bestämmelse vilken förtydligar att skyldigheter enligt samma lag för näringsidkare, samt andra fysiska och juridiska personer vilka påförs skyldigheter i lagen, gentemot riksmyndigheter på Åland ska fullgöras gentemot landskapsmyndigheterna landskapsregeringen och Ålands polismyndighet. De nya bestämmelserna avgränsas vidare till att enbart avse förvaltning och verksamhet vilken faller inom ramen för landskapets lagstiftningsbehörighet.
Landskapsregeringen bedömer därmed att lagförslaget till sin helhet faller inom ramen för landskapets lagstiftningsbehörighet.
5. Förslagets verkningar
Lagförslaget förväntas inte leda till några större verkningar, till följd av att föreslagen reglering är förtydligande och redan bedöms efterföljas.
6. Ärendets beredning
Lagförslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen, i samråd med relevanta sakkunniga inom landskapsregeringen.
Detaljmotivering
Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor
2 §. Paragrafen nya syfte är att genom en avvikelsebestämmelse omfördela de förvaltningsuppgifter vilka kemikaliesäkerhetslagen påför riksmyndigheterna handels- och industriministeriet, säkerhetsteknikcentralen och polisen, inbegripande uppgifter, behörigheter och befogenheter, till landskapsregeringen och Ålands polismyndighet. Paragrafen innehåller vidare avgränsningar, vilka förtydligar att bestämmelsen endast ska tillämpas på förvaltning vilken grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet. Avseende nyttjandet av de äldre benämningarna på riksmyndigheterna, se kapitel 3 om landskapsregerings förslag.
I paragrafens 1 mom. bestäms att de förvaltningsuppgifter som enligt kemikaliesäkerhetslagen ankommer på handels- och industriministeriet och säkerhetsteknikcentralen på Åland ska skötas av landskapsregeringen, till den del förvaltningen grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet.
I paragrafens 2 mom. bestäms att de förvaltningsuppgifter som enligt samma lag ankommer på polisen på Åland ska skötas av Ålands polismyndighet, till den del förvaltningen grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet.
3 §. Paragrafens nya syfte är att genom en avvikelsebestämmelse förtydliga att skyldigheter enligt kemikaliesäkerhetslagen, för verksamhetsutövare, besiktningsorgan samt andra fysiska och juridiska personer vilka påförs skyldigheter enligt lagen, huvudsakligen åsyftande skyldigheter att ansöka om tillstånd, göra anmälan och att lämna information, vilka enligt lagen ska fullgöras gentemot riksmyndigheter, på Åland ska fullgöras gentemot landskapsregeringen och Ålands polismyndighet. Paragrafen innehåller vidare avgränsningar, vilka förtydligar att bestämmelsen endast ska tillämpas på verksamhet vilken grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet. Avseende nyttjandet av de äldre benämningarna på riksmyndigheterna, se kapitel 3 om landskapsregerings förslag.
I paragrafens 1 mom. bestäms att de skyldigheter som enligt kemikaliesäkerhetslagen ska fullgöras gentemot handels- och industriministeriet och säkerhetsteknikcentralen på Åland ska fullgöras gentemot landskapsregeringen, till den del verksamheten grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet.
I paragrafens 2 mom. bestäms att de skyldigheter som enligt samma lag ska fullgöras gentemot polisen på Åland ska fullgöras gentemot Ålands polismyndighet, till den del verksamheten grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet.
Ikraftträdandebestämmelse. Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås datumet för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor
I enlighet med lagtingets beslut ändras 2 och 3 §§ landskapslagen (2007:98) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor som följer:
2 §
De förvaltningsuppgifter som enligt kemikaliesäkerhetslagen ankommer på handels- och industriministeriet och säkerhetsteknikcentralen ska på Åland skötas av landskapsregeringen, till den del förvaltningen grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet.
De förvaltningsuppgifter som enligt samma lag ankommer på polisen ska på Åland skötas av Ålands polismyndighet, till den del förvaltningen grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet.
3 §
De skyldigheter som enligt kemikaliesäkerhetslagen ska fullgöras gentemot handels- och industriministeriet och säkerhetsteknikcentralen ska på Åland fullgöras gentemot landskapsregeringen, till den del verksamheten grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet.
De skyldigheter som enligt samma lag ska fullgöras gentemot polisen ska på Åland fullgöras gentemot Ålands polismyndighet, till den del verksamheten grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet.
Denna lag träder i kraft den
|
Mariehamn den 22 oktober 2026 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Ingrid Zetterman |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 1/2026-2027