Lagförslag 13/2012-2013
|
|
| ||
| UTKAAST TILL | LAGFÖRSLAG nr 13/2012-2013 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2013-03-28 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Energideklaration för byggnader
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringens förslag till landskapslag energideklaration för byggnader. Förslaget rör genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Med förslaget genomförs i huvudsak svenska bestämmelser om energiprestanda och energideklaration.
INNEHÅLL
3. Genomgång av direktiv 2010/31 EG
1. Landskapslag om energideklaration för byggnader
2. Ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om energideklaration för byggnader
L A N D S K A P S L A G om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
Bilaga 1 - utkast till ändring av plan- och byggförordning
Bilaga 2 - utkast till förordning om energideklaration
Bilaga 3 - rikslagen om inspektion av luftkonditioneringssystem
Allmän motivering
1. Bakgrund
Den Europeiska unionens bestämmelser om byggnaders energiprestanda har i landskapet genomförts med s.k. blankettlagstiftning med landskapslagen (2008:106) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda. Berörd rikslagstiftning är lagen om energicertifikat för byggnader (FFS 487/2007) och lagen om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem (FFS 489/2007). Ändringar i dessa riksförfattningar är tillämpliga i landskapet från det att de träder i kraft i riket. Landskapsregeringen sköter inom landskapets behörighet de avsedda förvaltningsuppgifterna.
I enlighet med bestämmelserna om byggnaders energiprestanda ska en säljare eller en hyresvärd visa ett giltigt energicertifikat för sin byggnad, av vilket framgår vilken energimängd som användningen av byggnaden fordrar. För att ett energicertifikat ska vara giltigt så ska utfärdaren ha givits nödvändig behörighet av landskapsregeringen. En utfärdare av energicertifikat ska ha ett arkiv över dem, certifikaten ska förvaras under minst 15 år. Från kravet på energicertifikat undantas bl.a. små byggnader, tillfälliga byggnader och gudstjänstlokaler. Undantag gäller också för byggnader som skyddas i plan enligt plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland eller genom ett beslut enligt landskapslagen (1988:56) om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Enligt huvudregeln i bestämmelserna om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningar i en byggnads luftkonditioneringssystem, så ska inspektion av dem ske minst vart femte år av. Kravet omfattar anläggningar med en nominell kyleffekt på minst 12 kilowatt vilkas effekt baserar sig på användningen av en kompressor. Den som utför en sådan inspektion ska ha behörighet för uppgiften. Ansvaret för att inspektion utförs åligger en byggnads ägare. Denne ska ges ett certifikat över utförd inspektion där skick och effektivitet anges.
2. Nuläge
Den Europeiska unionens bestämmelser om byggnaders energiprestanda har omarbetats. Det äldre direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda har ersatts i juli 2010. Det omarbetade direktivet heter Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda, nedan kallat direktivet. Det skulle i huvudsak ha varit genomfört i medlemsstaternas regelverk till den 9 juli 2012, för att börja tillämpas under år 2013. Landskapsregeringen mottog den 21 september 2012 genom utrikesministeriet en formell underrättelse från den Europeiska kommissionen, med begäran att få uppgifter om landskapets införlivandeåtgärder av direktivet. Landskapsregeringen har i en skrivelse av den 23 oktober 2012 (dnr ÅLR 2012/7747) meddelat kommissionen att direktivet avses bli notifierat inom februari 2014.
3. Genomgång av direktiv 2010/31 EG
I detta avsnitt ges en genomgång av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EG om byggnaders energiprestanda. Mot bakgrund av det direktivets bestämmelser och kraven på systemets funktion finns skäl att se över landskapets system för hur byggnaders energiprestanda ska certifieras.
Artikel 1 Syfte
Artikeln avser i huvudsak ändringar vilka är specificerade i efterföljande artiklar. Av artikelns punkt 3 framgår att de krav som direktivet ställer är minimikrav. Medlemsstaterna får införa strängare krav som är förenliga med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Sådana strängare krav ska anmälas till den Europeiska kommissionen.
Artikel 2 Definitioner
I punkterna 2.1 - 2.19 definieras begrepp som återkommer i direktivets text. I texten nedan hänvisas till dessa definitioner med artikelpunkten angiven inom parentestecken.
Artikel 3 Antagande av en metod för beräkning av byggnaders energiprestanda
Medlemsstaterna ska anta en metod för att beräkna energiprestanda. Bestämmelser om detta finns i direktivets bilaga I.
Artikel 4 Fastställande av minimikrav på energiprestanda
Genom artikeln införs begreppet kostnadsoptimal nivå (art 2.14). I artikel 5 ges närmare bestämmelser om beräkning av kostnadsoptimala nivåer som minimikrav för energiprestanda. Medlemsstaternas ska i sina regelverk ge minimikrav för energiprestanda. Det kan ges för byggnader eller byggnadsenheter. Med byggnadsenhet (art 2.8) avses en del inom en byggnad som är konstruerad eller ombyggd för att användas som en separat enhet, det kan exempelvis vara en bostadslägenhet.
Minimikrav ska införas för byggnadselement (art 2.9), såsom fönster och dörrar, vilka ingår i klimatskalet (art 2.7) och som i betydande grad påverkar energiprestanda när de byts ut eller får nya delar. Dessa krav gäller befintlig bebyggelse. Det finns ett särskilt direktiv om märkning och information till slutanvändare; Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/ EU om märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser.
Det finns inte någon skyldighet att införa minimikrav för energiprestanda om de inte är kostnadseffektiva med hänsyn till den uppskattade ekonomiska livslängden. Möjligheten till undantag från energiprestanda-minimikrav för fritidshus finns redan i gällande regelverk.
Enligt 65 § plan- och bygglagen för landskapet Åland ska byggnader uppfylla grundläggande krav på bärförmåga, stadga och beständighet i konstruktionerna, brandskydd, ventilation och fuktskydd, hygien, möjligheten att hantera avfall, miljö- och hälsoskydd, användningssäkerhet, bullerskydd, energihushållning och värmeisolering. Med stöd av 7 § plan- och bygglagen för landskapet Åland har landskapsregeringen utfärdat en byggbestämmelsesamling med bindande föreskrifter om krav på byggnader. Sådana bestämmelser avser bl.a. tekniskt utförande och andra detaljbestämmelser till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Se landskapsförordningen (2008:109) om Ålands byggbestämmelsesamling.
Artikel 5 Beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda
Den Europeiska kommissionen har i enlighet med artikeln tagit fram en ram för jämförbara beräkningsmetoder:
[52012XC0419(02)] Riktlinjer bifogade till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom att fastställa en ram för jämförbara metoder för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende byggnaders och byggnadselements energiprestanda, EGT C 115, 19.4.2012, s. 1.
Medlemsstater ska med hjälp av detta, och med relevanta parametrar såsom klimatförhållanden, beräkna kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda. Om detta ska rapporteras till den Europeiska kommissionen fortlöpande minst vart femte år.
I landskapets byggbestämmelser finns ett grundläggande krav på att byggnadstekniska installationer ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt. Se landskapsförordningen om Ålands byggbestämmelsesamling med krav på miniminivåer som byggnaders klimatskal ska klara, för att begränsa energianvändningen genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning.
Artikel 6 Nya byggnader
Artikeln innehåller krav på att nya byggnader ska redovisa ”analys av alternativa energisystem”. I tidigare direktiv fanns ett sådant krav för större byggnader; byggnader omfattande 1 000 kvadratmeter eller mer.
Krav införs på utredning av tillgängliga högeffektiva alternativa energisystem för alla nya byggnader. Enligt gällande regelverk finns krav enbart för byggnader med större total användbar golvyta än 1 000 kvadratmeter. Det kravet har genomförts med tillämpning av 5a § rikslagen om energicertifikat för byggnader. Den där angivna areagränsen måste således utgå för att uppfylla kraven i direktivet.
Beteckningarna för alternativa energisystemen ändras. Kombinerad värme- och elproduktion kallas istället kraftvärme (art 2.13) och fjärrvärme eller fjärrkyla har ändrats till fjärr-/närvärme eller fjärr-/närkyla (art 2.19), särskilt om den helt eller delvis baseras på energi från förnybara energikällor”.
Krav införs på dokumentation av analys av alternativa system i alla nya byggnader. Det blir det möjligt att analysera alternativa system såväl för enskilda byggnader, grupper av byggnader som för gemensamma typer av byggnader i samma område. Kravet rör frågor om lov och tillstånd för byggande som regleras i 13 kap. plan- och bygglagen för landskapet Åland.
Artikel 7 Befintliga byggnader
En nyhet i direktivet är att minimikrav på energiprestanda även ska omfatta byggnader som genomgår en större renovering (se artikel 2.10). Energiprestanda för en sådan byggnad eller en renoverad del av den ska förbättras för att uppfylla energiprestanda-minimikrav, om det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart. Krav kan således begränsas att gälla den del av en byggnad som renoverats eller gälla renoverade byggnadselement.
Med stöd av 71 § plan- och bygglagen för landskapet Åland och enligt 23 § 2 mom. plan- och byggförordningen (2008:107) för landskapet Åland hör till bygglovshandlingar handlingar om byggnaders energiprestanda, som avses i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda. Krav på byggnadselement gäller i enlighet med landskapsförordningen om Ålands byggbestämmelsesamling. Det finns således ingen skyldighet att energicertifiera byggnader till följd av en större renovering.
Artikel 8 Byggnaders installationssystem
Medlemsstaterna ska ställa systemkrav på total energiprestanda, korrekt installation samt lämplig dimensionering, justering och kontroll av installationssystem i befintliga byggnader. Kraven får även tillämpas vid nybyggnad. Med en byggnads installationssystem avses (art 2.3) teknisk utrustning för en byggnads eller byggnadsenhets uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten, belysning eller för en kombination av dessa ändamål. Dessutom ska medlemsstaterna främja system med smarta mätare när en byggnad uppförs eller genomgår större renovering. I landskapets byggbestämmelser finns grundläggande krav på att byggnadstekniska installationer ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt.
Artikel 9 Näranollenergibyggnader
Medlemsstaterna ska upprätta nationella planer för att öka antalet näranollenergibyggnader, byggnader som fordrar en mycket låg mängd energi (art 2.2). Alla nya byggnader ska senast vid utgången av 2020 vara näranollenergibyggnader. Vid utgången av 2018 ska nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter vara näranollenergibyggnader. Medlemsstaterna ska ta fram planer för att öka antalet sådana byggnader (art 9.3). Medlemsstaterna ska genom att följa de bästa exemplen inom den offentliga sektorn stimulera att byggnader som renoveras omvandlas till näranollenergibyggnader. Den Europeiska kommissionen ska informeras om detta. Artikeln ställer inte krav på omedelbara förändringar i regelverket.
Artikel 10 Ekonomiska incitament och marknadshinder
Lämpliga incitament ska användas för att främja förbättring av byggnaders energiprestanda. I skäl 13 i direktivets ingress klargörs dock att incitament inte ska tolkas utgöra statligt stöd. Dock kan det finnas lämpliga system för finansiering och andra instrument. Medlemsstaterna ska minst vart tredje år förteckna existerande eller föreslagna åtgärder och instrument som främjar energiprestandamålen. Den Europeiska kommissionen ska underrättas om förteckningen.
Artikel 11 Energicertifikat
Ett energicertifikat ska innehålla uppgifter om en byggnads energiprestanda samt rekommendationer om kostnadsoptimala eller kostnadseffektiva förbättringar, om det inte saknas en rimlig förbättringspotential vid jämförelse med de gällande kraven på energiprestanda.
I landskapet tillämpas genom blankettlagstiftning det system som gäller i riket, med stöd av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda. I enlighet med regelverket ska i ett energicertifikat anges den energimängd som behövs vid användningen av en byggnad på ett sätt som gör det möjligt att jämföra med andra byggnader som används för samma ändamål. Där finns inte krav på att ge rekommendationer för hur energiprestanda kan förbättras kostnadsoptimalt eller kostnadseffektivt.
Artikel 12 Utfärdande av energicertifikat
Såsom enligt gällande regelverk gäller kraven på energicertifikat nya byggnader och byggnader som säljs eller hyrs ut. Från och med den 9 januari 2013 ska energicertifikat utfärdas för byggnader med total användbar golvyta på över 500 kvadratmeter som utnyttjas av en myndighet och ofta besöks av allmänheten. Efter 9 juli 2015 ska areagränsen sänkas ytterligare till 250 kvadratmeter.
I nationella regelverk ska fordras att ett energicertifikat ska visas för en presumtiv köpare eller ny hyresgäst när byggnader byggs, säljs eller hyrs ut. Energicertifikatet ska sedan överlämnas till den nya hyresgästen eller köparen. Om en byggnad säljs eller hyrs ut innan den är färdigbyggd får undantag göras och kraven kan istället avse att säljaren gör en bedömning av byggnadens framtida energiprestanda. Energicertifikatet ska då utfärdas senast när byggnaden är färdigbyggd.
I direktivet finns ett nytt krav enligt vilket det i nationella regelverk ska krävas att en energiprestandaindikator i ett energicertifikat ska anges i annonseringen, när en byggnad med energicertifikat bjuds ut till försäljning eller uthyrning.
I landskapets regelverk finns inte sådana areagränser som krävs enligt artikeln. Det finns heller inte krav på att ange uppgifter om energiprestanda vid annonsering när en byggnad bjuds ut till försäljning eller uthyrning.
Artikel 13 Uppvisande av energicertifikat
Om det finns ett energicertifikat för en byggnad som utnyttjas av offentliga myndigheter och ofta besöks av allmänheten så ska det visas på en framträdande plats, klart synligt för allmänheten. Energicertifikatet ska även visas på framträdande och för allmänheten väl synlig plats i andra lokaler än myndighetslokaler, vilka är över 500 kvadratmeter och ofta besöks av allmänheten. Exempel på byggnader inhyser offentliga myndigheter eller ofta besöks av allmänheten är affärer och köpcentrum, snabbköp, restauranger, teatrar, banker och hotell. I landskapets regelverk finns inte krav på att ett energicertifikat ska visas såsom krävs i artikeln.
Artikel 14 Inspektion av värmesystem
Tillämpningsområdet för inspektioner utvidgas så att den ska omfatta tillgängliga delar av uppvärmningssystem, med betoning på system där de ingående pannorna har en nominell effekt på mer än 20 kilowatt. Som alternativ till inspektioner kan medlemsstaterna så som enligt gällande regelverk välja att säkerställa att råd ges till användare av värmesystem. Råden ska avse utbyte av värmepanna, andra förändringar i värmesystemet och alternativa lösningar för att bedöma pannans effektivitet och om den är av lämplig storlek. Om medlemsstaten väljer ett rådgivningsalternativ ska den lämna en rapport till kommissionen som visar att det är likvärdigt med inspektioner. I landskapet finns inte sådana krav som fordras enligt artikeln.
Artikel 15 Inspektion av luftkonditioneringssystem
Här införs en nyhet i direktivet; medlemsstaterna kan välja ett rådgivningsalternativ för luftkonditioneringssystem. I punkt 15.4 anges villkoren för detta. Rådgivningen till användare ska omfatta information om utbyte och andra modifieringar av luftkonditioneringssystem (art 2.15). Råden kan också vara att systemen ska inspekteras så att deras effektivitet och storlek kan bedömas.
Om medlemsstaten väljer ett rådgivningsalternativ ska denna senast den 30 juni 2011 presentera en rapport till den Europeiska kommissionen som visar att informationsalternativet är likvärdigt med ”obligatoriska” inspektioner.
I landskapet finns inte ett sådant rådgivningssystem som artikeln möjliggör, här finns istället krav på inspektion. Enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda är rikslagen om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem tillämplig. Av rikslagen framgår att kylanläggningar i ett luftkonditioneringssystem med en nominell kyleffekt på minst 12 kilowatt vilkas effekt baserar sig på användningen av en kompressor ska inspekteras minst en gång vart femte år.
Artikel 16 Rapporter om inspektion av värme- och luftkonditioneringssystem
Här anges principer för hur rapportering ska ske efter inspektion av värme- och luftkonditioneringssystem. Med förslaget att välja rådgivning till användarna även när det gäller luftkonditioneringssystem blir artikeln inte tillämplig.
Artikel 17 Oberoende experter
Här ges kriterier för de energiexperter som ska energideklarera byggnader respektive inspektera värme- och luftkonditioneringssystem. Förändringar i jämförelse tidigare bestämmelser rör att experterna ska auktoriseras med beaktande av deras kompetens, samt att medlemsstaterna ska offentliggöra information om utbildning och auktorisering av energiexperter. För utländska energiexperter gäller inte kravet på ackreditering utan de kan verka förutsatt att de uppfyller kraven i ett annat EU- eller EES-land.
Landskapets regelverk om oberoende energiexperter uppfyller direktivets grundläggande krav på personcertifiering. Enligt 1 § i den i landskapet tillämpliga rikslagen om energicertifikat för byggnader kan en byggnads energicertifikat utfärdas i samband med bygglovsförfarandet eller en energikartläggning, som en del av ett disponentintyg eller som ett separat certifikat. Ett separat energicertifikat ska åtföljas av rekommendationer för hur byggnadens energiprestanda kan förbättras. Enligt 7 § rikslagen om energicertifikat för byggnader ska den som utfärdar separata certifikat uppfylla föreskrivna behörighetsvillkor. Enligt 5 § miljöministeriets förordning om energicertifikat för byggnader (FFS 765/2007) ska den som utfärdar separata energicertifikat ha lämplig examen inom byggbranschen eller husteknikbranschen, såsom examen från yrkeshögskola, eller motsvarande högre examen eller tidigare byggnadsingenjörs-, byggnadsarkitekts-, VVS-ingenjörs-, maskiningenjörs- eller elingenjörsexamen, eller VVS-tekniker-, eltekniker- eller byggmästarexamen. Dessutom kan den som konstaterar behörigheten godkänna minst tre års arbetserfarenhet av arbetsuppgifter som rör byggnaders energiförbrukning. Den som utfärdar certifikat ska dessutom vara insatt i hur energicertifikat utarbetas och i de författningar som gäller energicertifikat, vilket ska visas i prov som ordnas av den som konstaterar behörigheten.
Artikel 18 Oberoende kontrollsystem
Medlemsstaterna ska inrätta ett oberoende kontrollsystem för energicertifikat. Ett sådant ansvar för oberoende kontrollsystem kan delegeras. I landskapet finns inte sådana krav som fordras enligt artikeln.
Artikel 19 Översyn
I artikeln ges krav på den Europeiska kommissionen att senast den 1 januari 2017 utvärdera systemet och vid behov lägga fram förslag. Artikeln är riktad till den Europeiska kommissionen, och kräver inga åtgärder av landskapet.
Artikel 20 Information
Medlemsstaterna ska rikta information till ägare och hyresgäster i byggnader. Det kan ske såsom informationskampanjer. Lämplig vägledning och utbildning ska göras tillgänglig för dem som är ansvariga för att genomföra direktivet. Enligt skäl 28 och 29 i direktivets ingress avses med detta en mycket vid krets personer, såsom lokala och regionala myndigheter, arkitekter, lokala planerare, byggnadsinspektörer samt byggare och installatörer. I landskapet finns inte sådana krav som fordras enligt artikeln. Det har heller inte vidtagits sådana särskilda initiativ som artikeln förutsätter.
Artikel 21 Samråd
Om det är ägnat att underlätta ett effektivt genomförande av direktivet ska medlemsstaterna samråda med berörda intressenter. Landskapets regelgivning föregås normalt av en remissomgång.
Artiklarna 22–26 Anpassning av bilaga I till den tekniska utvecklingen / Utövande av delegering / Återkallande av delegering / Invändningar mot delegerade akter / Kommittéförfarande
Artiklarna är riktade till den Europeiska kommissionen och föranleder inga åtgärder av landskapet. Artikel 22 handlar om den Europeiska kommissionens åläggande att anpassabestämmelser om beräkning av byggnaders energiprestanda till den tekniska utvecklingen. Artiklarna 23–25 rör kommissionens befogenheter medan artikel 26 handlar om att kommissionen ska biträdas av en kommitté.
Artikel 27 Sanktioner
Medlemsstaterna ska införa sanktioner vid överträdelse av nationella bestämmelser som införlivar direktivet. De ska vara effektiva, proportionella och avskräckande, samt ska anmälas till den Europeiska kommissionen. I landskapet finns inte sådana krav som fordras enligt artikeln. Allmänna straff och skadeståndsregler gäller.
Artikel 28 Införlivande
I artikeln ges fatalietider för nationellt genomförande av direktivet.
| Bilaga I | Gemensam allmän ram för beräkning av byggnaders energiprestanda |
I punkt 1 anges att byggnaders energiprestanda ska bestämmas på grundval av den beräknade eller faktiska energi som används för att uppfylla de behov som är knutna till normalt bruk av byggnaden. Detta överensstämmer med gällande byggregler.
I punkt 2 första stycket anges att en byggnads energiprestanda ska uttryckas klart och tydligt samt ska inkludera en energiprestandaindikator och en numerisk indikator för primärenergiförbrukning. I landskapet finns inget uttryckligt krav på numerisk indikator för primärenergi.
Av punkt 2 andra stycket framgår att beräkningsmetoden för byggnaders energiprestanda bör ta hänsyn till europeiska standarder och vara förenlig med tillämplig unionslagstiftning, inklusive direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Det finns inte något behov av referenser till beräkningsstandarder för energianvändning i bygglagstiftningen. Detta beror på att kraven på verifiering av överensstämmelse med byggreglerna sker genom uppmätning av faktisk energianvändning. Byggherrar och deras konsulter kan räkna med i stort sett vilket energiberäkningsprogram som helst, så länge de slutligen uppfyller minimikraven enligt byggreglerna.
| Bilaga II | Oberoende kontrollsystem för energicertifikat och inspektionsrapporter |
| Bilaga III | Ram för jämförbara metoder för fastställande av kostnadsoptimala nivåer för krav på byggnaders och byggnadselements energiprestanda |
| Bilaga IV | Upphävt direktiv och efterföljande ändringar |
| Bilaga V | Jämförelsetabell |
I bilagorna II-V ges bl.a. alternativ för genomförande av ett oberoende kontrollsystem, riktlinjer för arbetet med att ta fram en metodisk referensram, behandlas upphävandet av det tidigare direktivet med efterföljande ändringar (det tidigare direktivet 2009/91/EU). Landskapet ska utföra beräkningar enligt bilaga III. Därefter kan bedömning göras av framräknade kostnadsoptimala kravnivåer samt nationellt fastställda minimikraven på byggnaders energiprestanda.
4. Överväganden
I enlighet med den Europeiska unionens direktiv om energiprestanda ska i huvudsak följande gälla:
Ett krav på energicertifiering av nya byggnader samt befintliga byggnader som säljs eller uthyrs. Vissa undantag finns beroende på en byggnads storlek, funktion eller kulturhistoriska betydelse. Följande aktörer och åtgärder avses:
- En byggnadsägare ansvarar för att energicertifiering sker.
- En oberoende energiexpert certifierar en byggnads energiprestanda.
- Medlemsstaterna ska ha ett oberoende kontrollsystem för energicertifikat.
I byggnader som utnyttjas av offentliga myndigheter och ofta besöks av allmänheten ska en sammanfattning av ett energicertifikat visas på för allmänheten väl synlig och framträdande plats. Det gäller byggnader med en golvarea över 500 kvadratmeter till och med 30 juni 2015, samt över 250 kvadratmeter från och med 1 juli 2015.
En följd av den Europeiska unionens direktiv om energiprestanda är ett ökat behov att närmare avgränsa och reglera begrepp och beräkningssätt för energiprestanda. Hur ett energicertifikat ska upprättas ansluter till bestämmelser om konstruktionskrav vid byggande. En utgångspunkt för hur det ska ske finns i landskapets byggbestämmelser. Det är följaktligen ändamålsenligt att bestämmelser om energiprestanda i huvudsak ansluter till de rikssvenska bestämmelserna om detta. Det bör noteras att istället för det i direktivet använda begreppet energicertifikat används i den svenska lagstiftningen genomgående begreppet energideklaration:
- Lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader.
- Förordningen (SFS 2006:1592) om energideklaration för byggnader.
- Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BSF 2007:4) om energideklaration för byggnader.
- Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2007:5) för certifiering av energiexpert.
För ett fungerande oberoende kontrollsystem krävs ett register över byggnaderna. Där antecknas uppgifter som identifierar en byggnad med dess beteckning, adress, storlek, användningssyfte samt uppvärmningssätt. Där antecknas också uppgifter om en byggnads ägare och i vissa fall nyttjanderättshavare vilka omfattas av krav i landskapslagen om (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Behandling av personuppgifter ska således ske säkert och integritetsskyddande. Av lagen framgår också att en person vars personuppgifter registreras ska informeras om bl.a. ändamålet med detta samt om vart uppgifter lämnas ut.
5. Förslag
Landskapsregeringen föreslår en ändrad lagstiftning om energiprestanda för byggnader. Landskapsregeringen bedömer att svenska bestämmelser väl tillgodoser de krav som gäller enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. I sak föreslås att lagtinget antar en landskapslag om energideklaration för byggnader som nära ansluter gällande svenska bestämmelser om energiprestanda och energideklaration. Lagen avses ha sådana delegeringsbestämmelser som medger att landskapsregeringen i förordning närmare kan besluta om tillämpning sådana ändamålsenliga närmare bestämmelser. Bland annat avses att i Sverige gällande begrepp ska tillämpas, exempelvis så att begreppet energideklaration används istället för direktivets energicertifikat.
Härigenom kommer regelverket att uppfylla direktivets krav bl.a. så att en energideklaration ska visas upp för en spekulant och en presumtiv nyttjanderättshavare samt ska överlämnas till en ny ägare eller nyttjanderättshavare vid försäljning eller uthyrning av en byggnad. Energideklarationens uppgift om energiprestanda, en energiprestandaindikator, ska anges vid annonsering, om det finns en energideklaration när en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning. Det ska alltid finnas en energideklaration för en byggnad där en total användbar golvarea på över 500 kvadratmeter i en byggnad vilken utnyttjas av en offentlig myndighet och som ofta besöks av allmänheten. Detta tröskelvärde på 500 kvadratmeter sänks i enlighet med direktivet till 250 kvadratmeter den 1 juli 2015. Vidare ska utredning av alternativa energisystem göras för nya byggnader oavsett byggnadens storlek. Ett generellt krav införs också på att besiktning ska ske på plats när en byggnad energideklareras.
Direktivets krav på genomförande har enligt det svenska regelverket skett på följande sätt:
1) Den energiprestandaindikator som ska framgå av annonser i media anges för byggnader såsom; energianvändning av kilowattimmar per kvadratmeter och år (kWh/m2/år).
2) I valet mellan ett inspektions- och ett rådgivningsalternativ för värmesystem och luftkonditioneringssystem så har Sverige valt rådgivningsalternativet.
3) Total användbar golvyta (art. 13) är detsamma som i landskapets byggbestämmelser. I de svenska bestämmelserna anges detta som temperaturreglerad area (Atemp).
Med area Atemp avses arean av en byggnads samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrymmen vilka är avsedda att värmas till mer än 10 ºC, och som begränsas av klimatskalets (ytterväggarna) insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte.
Det svenska regelverket går i ett fall längre än vad direktivets minimikrav fordrar. Det rör det fall då en energideklaration ska visas på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i en stor byggnad som ofta besöks av allmänheten. I direktivet begränsas kravet till sådana byggnader som utnyttjas av offentliga myndigheter. Således ska enligt det svenska regelverket det alltid finnas en energideklaration upprättad för en byggnad med en total användbar golvarea på över 500 kvadratmeter (250 m2 från 1.7.2015) om byggnaden ofta besöks av allmänheten. Den svenska lösningen grundas i en syn att energideklarationers informationsspridande roll bör stärkas genom goda exempel.
I valet mellan ett inspektions- och ett rådgivningsalternativ för värmesystem och luftkonditioneringssystem föreslår landskapsregeringen att rådgivningssystemet ska tillämpas.
Landskapsregeringen föreslår att landskapets regelverk om krav på en sammanfattning av en energideklaration ska finnas i byggnader som utnyttjas av offentliga myndigheter och ofta besöks av allmänheten. Således ska inte såsom i Sverige kravet, utöver att omfatta sådana byggnader som utnyttjas av offentliga myndigheter, också omfatta exempelvis affärer, köpcentrum, restauranger, banker och hotell.
6. Förslagets verkningar
Med förslaget genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Regelverket är ägnat att bidra till en minskning av skadliga utsläpp av växthusgaser samt ansluter till den Europeiska unionens gemensamma mål att till år 2020 minska utsläppen med 20 procent räknat från 1990 års nivå. Detta utgör en del av det så kallade 20-20-20-mål som EU har fastställt, dvs. att till år 2020 genomföra en
- 20 procentig minskning av växthusgasutsläppen jämfört med 1990 års nivåer,
- 20 procentig minskning av energiförbrukningen med bättre energieffektivitet samt en
- ökad produktion av förnybar energi till 20 procent av energiproduktionen.
Förslaget bedöms inte få väsentliga organisatoriska och ekonomiska verkningar för landskapets organisation. Dock fordras ett registersystem för hantering av energideklarationer samt av till det anslutande övervaknings- och tillsynsuppgifter. Ett energideklarationsregister ska klara grundläggande krav på tillgänglighet och säkerhet. Landskapsregeringen har med beaktande av detta fört en diskussion med svenska Boverket om tekniska, praktiska och juridiska förutsättningar för att upprätta ett sådant åländskt register i samverkan med och i anslutning till Boverkets svenska energideklarationsregister. En sådan lösning vore ändamålsenlig mot bakgrund av överensstämmelsen mellan de svenska och åländska regelverken i fråga om byggbestämmelsekrav och -terminologi. Landskapsregeringen bedömer också att det fungerande svenska energideklarationsregistret uppfyller rimliga krav på ett brukarvänligt system. Således skulle landskapet såsom registeransvarig köpa en tjänst med registersystem och systemunderhåll av Boverket. De närmare kostnaderna för en sådan lösning kan inte närmare fastställas, de anses dock bli lägre än om detta skapas och drivs i landskapets egen regi.
Hanteringen av registersystemet förutsätter också att landskapet har behövlig tillgång till finska Befolkningsregistercentralens uppgifter om byggnadsbeteckningar, adresser, ägare/nyttjanderättshavare, byggnadsstorlek samt om byggnaders användningssyfte och uppvärmningssätt. Detta medför kostnader för landskapet vilka kommer att bero av landskapets behov och val av köpfrekvens och specifikation av önskade uppgifter. Köp kan exempelvis avse prenumeration med vissa intervaller, eller avse summauppgifter eller avgränsade uppgifter såsom om byggnader byggda under ett visst år.
För fastighetsägare och näring medför förslaget en merkostnad då en oberoende expert ska anlitas, och då en byggnads energiprestanda ska visas i kommersiella medier i samband med försäljning eller uthyrning.
Förslaget bedöms inte ha direkta följder för jämställdheten.
Detaljmotivering
1. Landskapslag om energideklaration för byggnader
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Syfte och tillämpningsområde. Genom lagen genomförs direktivet om byggnaders energiprestanda. Systemets övergripande syften är att uppfylla miljöskyddskrav samt att naturresurser ska användas varsamt och rationellt. En del av detta är ökad energieffektivitet i byggnader, vilket också sammanhänger med det paket av åtgärder som krävs för att följa Kyotoprotokollet och nedbringa koldioxidutsläppen. Det är också viktigt med en ökad energieffektivitet i bebyggelsen för att på sikt klara energiförsörjningstryggheten.
Det finns ett antal tekniska egenskapskrav som byggnader ska uppfylla varav energihushållning är ett. Bestämmelser om detta finns i huvudsakligen i plan- och bygglagen för landskapet Åland samt i med stöd av den gällande bestämmelser.
Samtidigt med energieffektiviseringsåtgärder måste beaktas att en byggnad ska klara grundläggande krav på inomhusmiljö. Utöver ett bra klimat ska den också klara krav såsom god luftväxling samt minimering av skadliga ämnen och partiklar. Begreppet inomhusmiljö i paragrafens första mening är således vidare än begreppet inomhusklimat i andra meningen, vilket omfattar en byggnads inomhustemperatur.
Lagen är tillämplig på byggnader. I artikel 2.1 i direktivet definieras en byggnad vara ”en takförsedd konstruktion med väggar, för vilken energi används för att påverka inomhusklimatet”. I 2 § plan- och bygglagen för landskapet Åland definitineras byggnad vara en konstruktion för boende, arbete, produktion, lagring eller annan användning som är avsedd att vara stationär. Det kan således avse konstruktioner av vitt skilda slag, som i vanligt språkbruk utgör en konstruktion med väggar och tak. Begreppet kan också avse en del av en större sammanhängande byggnad, såsom ett radhus eller parhus. Lagen är dock begränsad att tillämpas på byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadernas inomhusklimat. Byggnader utan uppvärmnings- eller kylanordningar eller andra sådana anordningar omfattas inte av lagens bestämmelser.
2 § Definitioner. Begreppet energiprestanda är den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden. En byggnads energiprestanda kan tas fram enligt två principiellt olika metoder, som utgår från faktisk respektive beräknad användning av energi i byggnaden. Den mängd energi som anges ska återspegla ett normalt, dvs. genomsnittligt, brukande av byggnaden när den används på det sätt som den är avsedd för.
2 kap. besiktning och energideklaration
3 § Besiktning innan energideklaration. Begreppet befintlig byggnad undantar byggnader under uppförande, om inte i förordning (med stöd av 4 § 2 mom. 1 punkten) regleras att energideklarationen ska upprättas i ett sådant sent skede under byggprocessen att det då i praktiken finns en befintlig byggnad. En energideklarations innehåll, som anges i 4 § 1 mom., är styrande för besiktningens omfattning. Besiktningen av en byggnad ska enligt en bestämmelse i 9 § utföras av en oberoende energiexpert.
4 § Energideklarationens innehåll. Energideklarationens grundläggande syfte är att ge information om förhållanden som har betydelse för energianvändningen i en byggnad och dess inomhusmiljö. Följande kommenterar punkterna i 1 mom.:
1 punkten. Energideklarationen ska innehålla uppgifter om byggnadens energiprestanda. Begreppet energiprestanda definieras i 2 §.
2 punkten. Enligt 65 § 2 mom. plan- och bygglagen för landskapet Åland ska en byggnad uppfylla grundläggande krav på bl.a. ventilation. Bestämmelser om ventilation finns också med stöd av 2 § 1 mom. landskapsförordningen om Ålands byggbestämmelsesamling i svenska Boverkets bygg- och konstruktionsregler.
3 punkten. Om radonmätning har utflörts i en byggnad så ska energideklarationen innehålla uppgifter om mätningen.
4 punkten. Energideklarationen ska innehålla rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra en byggnads energiprestanda, om det kan ske med beaktande av en god inomhusmiljö. Med kostnadseffektiva åtgärder avses här åtgärder som medför mest energieffektivisering i förhållande till kostnaderna för åtgärdens genomförande.
Med god energiprestanda avses en effektiv användning av energi i en byggnad. Detta får dock inte åstadkommas på bekostnad av inomhusmiljön. Exempel på sådana åtgärder kan vara bättre tätning och isolering av ytterväggar och tak, fönsterbyten eller komplettering av fönster med en tredje glasruta, åtgärder med styr- och reglersystem, anslutning till fjärrvärme, installation av värmepump, värmeväxlare eller solvärmesystem. Några sådana åtgärder kan dock, såsom för långt driven tätning och isolering, ge negativa effekter på inomhusmiljön med fukt, mögel och höjda radonhalter som följd. Således ska en avvägning göras mellan möjliga energieffektivitetsvinster och deras effekter på inomhusmiljön.
5 punkten. Referensvärden gör det möjligt att bedöma en byggnads energiprestanda och jämföra olika byggnaders energiprestanda. De referensvärden som ska användas ska vara klara och lättförståeliga för var och en som brukar eller ska bruka en byggnad. Exempel på referensvärden är uppgifter som åskådliggör vilken energiprestanda som byggnaden hade kunnat ha om den vid deklarationstillfället uppfyllt nybyggnadskraven, eller om energieffektiviserande åtgärder har genomförs. Andra exempel på referensvärden är hur en byggnads energiprestanda förhåller sig till andra, jämförbara byggnaders prestanda.
I bilaga 2 som fogats till detta förslag finns ett utkast till förordning i vars 2 och 7 §§ (inklusive tabellerna 1 och 2) med stöd av delegering i 2 mom. denna paragraf regleras närmare hur energiprestanda ska fastställas för en byggnad. I huvudsak skulle svenska Boverkets ändamålsenliga bestämmelser tillämpas.
5 § Energideklarations giltighetstid. I paragrafen anges hur länge en energideklaration får användas för att uppfylla skyldigheterna i lagen. Energideklarationen får användas i tio år från upprättandet.
3 kap. Skyldighet att energideklarera
6 § Byggarens skyldighet att energideklarera. I paragrafen regleras en skyldighet för den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad, att se till att det finns en energideklaration för byggnaden. Skyldigheten gäller den byggherre som enligt samma definition i 78 § plan- och bygglagen för landskapet Åland bl.a. ska se till att byggnadsarbeten utförs kompetent och med aktsamhet. Landskapsregeringen kan med stöd av lagens 4 § 2 mom. 1 punkt besluta om när under en byggprocess en energideklaration ska vara upprättad.
7 § Skyldighet att energideklarera vid uthyrning. Kravet avser byggnader vilka utnyttjas av offentliga myndigheter och ofta besöks av allmänheten. I skäl 24 i ingressen till direktivet anges som vägledning om avsikten med artikel 13.1 och 13.2 följande: ”Information om energiprestanda bör spridas bättre till allmänheten genom att energicertifikaten anslås tydligt, särskilt i byggnader av viss storlek som inhyser offentliga myndigheter eller som ofta besöks av allmänheten, exempelvis affärer och köpcentrum, snabbköp, restauranger, teatrar, banker och hotell”.
I paragrafens 2 mom. finns ett bemyndigande att besluta om beräkning av total användbar golvarea. I 13 § stadgas om hur en energideklaration som avses i 1 mom. ska visas.
Av direktivet om byggnaders energiprestanda (artikel 12.1.b) framgår att medlemsstaterna i juli 2015 ska sänka tröskelvärdet från 500 till 250 kvadratmeter total användbar golvyta, för byggnader vilka utnyttjas av offentliga myndigheter och som ofta besöks av allmänheten. Med förslaget beaktas denna förändring i övergångsbestämmelserna i 26 §, så att tröskelvärdet till och med den 30 juni är 500 kvadratmeter och därefter 250 kvadratmeter.
8 § Skyldighet att energideklarera vid försäljning. Eftersom direktivet ställer krav på att en energideklaration ska visas för en spekulant och överlämnas till en ny ägare påverkas tidpunkten för när en energideklaration ska vara upprättad. Den ska upprättas vid en sådan tidpunkt att den kan visas och överlämnas enligt 13 § 1 mom. 2 och 3 punkterna. Bestämmelsen har därför ändrats så att energideklarationen ska finnas upprättad innan en byggnad säljs. Med ”säljs” avses den tidpunkt då köpehandling upprättas. Bestämmelsen om att en energideklaration inte får vara äldre än tio år finns i 7 §. Bestämmelser om hur en energideklaration som har upprättats ska visas, överlämnas och annonseras finns i 13 §.
Det finns ingen skyldighet att upprätta en ny energideklaration om det redan finns en energideklaration som inte är äldre än tio år. En byggnad som köpts från en hustillverkare omfattas av bestämmelsen i 6 § om byggnader som uppförs.
9 § Oberoende energiexpert. Av 3 samt 6-8 §§ följer att ägaren av en byggnad ska se till att energideklarationer och besiktningsprotokoll upprättas, samt att de föregås av besiktning på plats. För att dels trygga en hög kvalitet på energideklarationer och besiktningsprotokoll, dels att de upprättas av personer oberoende av sin uppdragsgivare ställs krav på att besiktningar och energideklarationer ska utföras av oberoende energiexperter som anlitas av en byggnads ägare. Landskapsregeringen avser inte att upprätta ett särskilt register över oberoende experter. Det krävs av en oberoende expert att denne kan dokumentera sin sakkunskap. Landskapsregeringen föreslås i förordning reglera vilka krav som ska ställas på en oberoende energiexpert (se bilaga 2 med utkast till reglering i en förordnings 3 §). Landskapsregeringens avsikt är att tillämpa de grunder för certifiering som gäller i Sverige, så att den som är certifierad där också är certifierad i landskapet. Om sådana kunskaper har förvärvats i en annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet tillämpas landskapslagen (2011:120) om erkännande av yrkeskvalifikationer.
10 § Allmänna undantag från skyldigheten att energideklarera. Bestämmelsen avser kategorier av byggnader för vilka medlemsstaterna får besluta att inte fastställa eller tillämpa minimikrav på energiprestanda, se artikel 4.2 i direktivet. Den överensstämmer avseende byggnader som skyddas av kulturhistoriska skäl i sak med 3 § 1 mom. landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda samt 2 § i Sveriges lag (SFS 2006:1592) om energideklaration för byggnader. Den första punktens formulering om byggnader som används i religiöst syfte följer nära artikel 4.2 a i direktivet, men avser i sak vad som i gällande regelverk formulerats som ”kyrkor eller andra av ett religionssamfund ägda byggnader som endast har utrymmen för samling eller andakt eller verksamhet som tjänar dessa” (5 § 1 mom. 6 punkten i FFS 487/2007, tillämplig med stöd av 1 § 1 mom. 1 punkten landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda).
11 § Undantag från skyldigheten att energideklarera för en ägare. Bestämmelsen överensstämmer i sak med 3 § i Sveriges lag (SFS 2006:1592) om energideklaration för byggnader. I enlighet med artikel 12.2 i direktivet ska ett energicertifikat visas för en presumtiv hyresgäst eller köpare samt överlämnas till köparen eller den nya hyresgästen, ”när byggnader eller byggnadsenheter byggs, säljs eller hyrs ut”. I paragrafen klargörs gränser för när en upplåtelse inte ska ses som försäljning eller uthyrning i direktivets mening.
12 § Energideklaration för samägda lägenheter. Bostadsaktiebolag har ett särskilt slag av ägande. Med bildandet av bostadsaktiebolag skiktas besittningen av en byggnad. Den som har aktier i ett bostadsaktiebolag är delägare i ett bolag och en byggnad, med besittningsrätt till en viss aktielägenhet. Sådana aktier kan i princip förvärvas och överlåtas utan begränsningar (se 2 kap. lagen om bostadsaktiebolag, FFS 809/ 1991). Då lagen förutsätter att sådana byggnader ska omfattas av kravet på energideklaration måste ansvaret för att se till att det finns en sådan klargöras. I enlighet med 2 mom. är bestämmelserna också tillämplig i de fall en byggnad ägs av flera med besittningsrätt också för butiker, kontor eller annat.
13 och 14 §§ Ägares ansvar att ge tillgång till energideklaration / Nyttjanderättshavares ansvar att ge tillgång till energideklaration. Enligt huvudregeln ska ägaren se till att en energideklaration finns placerad i en byggnad. Exempel på sådana platser som avses i 13 § 1 och 2 punkterna kan vara i eller i anslutning till en byggnads entré eller entréer, i en reception, på en informationstavla eller vid byggnadens hissar. I landskapets nuvarande regelverk samt i det aktuella direktivet används begreppet hyresgäst. Landskapsregeringen föreslår istället att begreppet nyttjanderättshavare ska användas, vilket har en något vidare betydelse. Begreppet används i jordabalken (FFS 540/1995) samt i det svenska energideklarationsregelverk till vilket landskapets regelverk föreslås ansluta.
Krav ställs på att en energideklaration ska visas för en presumtiv nyttjanderättshavare eller spekulant. Som huvudregel gäller att skyldigheten att visa energideklarationen åvilar byggnadens ägare. Bestämmelsen är generellt tillämplig på alla former av överlåtelse av nyttjanderätt och någon särreglering av vad som avses med nyttjanderätt till byggnad är inte avsedd. Detta innebär att även överlåtelser av lokaler omfattas av bestämmelsen. Enligt direktivet ska en energideklaration ”läggas fram”. Det ska således visas för en presumtiv köpare eller hyresgäst, enligt det äldre direktivet krävdes endast att det hålls tillgängligt.
Krav ställs på att en energideklaration ska överlämnas till en ny ägare eller nyttjanderättshavare. Även denna skyldighet åvilar som huvudregel byggnadens ägare. När det gäller nyttjanderätter som säljs bör ansvaret för att visa och överlämna energideklarationen inte första hand vila på byggnadens ägare utan på den som faktiskt sköter försäljningen. Bestämmelsen får störst betydelse vid försäljning av ägarbostäder. Energideklarationen ska finnas att tillgå hos den som är skyldig att upprätta energideklarationen.
15 § Uppgift om energideklaration vid annonsering. Krav ställs på att uppgift om byggnadens energiprestanda ska finnas med vid annonsering när en byggnad, en del av en byggnad eller en andel i en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning. Detta gäller dock endast under förutsättning att det finns en energideklaration upprättad. Som framgår av 8 § ska en energideklaration upprättas innan en byggnad säljs så att den kan visas för spekulanter men det finns inget krav på att den ska upprättas innan en byggnad bjuds ut till försäljning. Det är bara om den redan finns – energideklarationen får användas i tio år efter att den har upprättats – som uppgift om byggnadens energiprestanda ska finnas med vid annonsering. Avsikten är att tydliggöra att om en energideklaration inte behöver upprättas ska den inte heller behöva visas och överlämnas. (Jfr bilaga 2 till detta förslag med utkast till närmare bestämmelse om uppgift vid annonsering i förordningens 4 §.)
4 kap. Luftkonditioneringssystem
16 § Energideklarering av luftkonditioneringssystem. I direktivet ställs krav på system för inspektion av eller rådgivning för luftkonditioneringssystem i byggnader. Enligt artikel 15 ska de omfatta luftkonditioneringssystem med en nominell effekt på mer än 12 kilowatt. Luftkonditionering förekommer allt oftare i byggnader vilket kan skapa problem vid tidpunkter med effekttoppar, eftersom elkostnader ökar och energibalans störs. Ett regelbundet kvalificerat underhåll bidrar till att sådana system förblir korrekt inställda enligt produktspecifikationerna, vilket är ägnat att trygga en ur miljö-, säkerhets- och energisynpunkt optimal funktion.
17 § Besiktning av luftkonditioneringssystem. Landskapsregeringen föreslår att nuvarande bestämmelser om luftkonditioneringssystem (FFS 489/2007) fortsatt ska gälla enligt rikslagen om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem. Jämför bilaga 3 till detta lagförslag.
I luftkonditioneringsanläggningar finns växthusgaser som kan påverka jordens klimat och omfattas av Kyotoprotokollet. Luftkonditioneringsanläggningar har också betydelse för energiförbrukning och inomhusmiljö. Risken för dålig energihushållning och utsläpp från dem minskas med inspektioner och underhåll. Det är viktigt att utrustningen fungerar och används rätt för en god energihushållning, för att minska risken för utsläpp att inomhusluften ska vara hälsosam. Det är kostnadseffektivt att obligatoriska inspektioner av energieffektiviteten sker samtidigt med övrigt underhåll av utrustningen. I 4 § rikslagen om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem finns bestämmelser om behörighet för en person eller en verksamhetsutövare som utför inspektioner. Enligt lagrummet tillämpas bestämmelser i 108a–108d §§ rikets miljöskyddslag (FFS 86/2000). Behörigheten att arbeta med och inspektera sådan utrustning ska visas i en fristående examen som avses i rikslagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (FFS 631/1998) samt i en yrkesinriktad grundexamen som baserar sig på en läroplan så som anges i lagen om yrkesutbildning (FFS 630/1998). Behörigheten för en person eller verksamhetsutövare som avses i 108a § kan också visas genom ett certifikat utfärdat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (se 108f § rikets miljöskyddslag). Rikets säkerhets- och kemikalieverk (Tukes) bistår landskapet med att föra register över behöriga personer och verksamhetsutövare.
5. kap. Energideklarationsregister
18 – 21 §§ Lämnande av energideklaration till landskapsregeringen / Energideklarationsregister / Behandling av uppgifterna i energideklarationsregistret / Tillgång till energideklarationsregistret. En förutsättning för att energideklarationsregistret ska vara sökbart är att där finns fastighetsbeteckningar samt i vissa fall adresser. Fastighetsbeteckningar är information som kan kopplas till fysiska personer, så registret kan innehålla information om enskilda fysiska personer. Följaktligen ska bestämmelserna i landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen tillämpas på registret. Uppgifterna i energideklarationsregistret får behandlas om det sker för med stöd av lagen angivna och berättigade ändamål. Så långt som möjligt ska personuppgifter behandlas restriktivt för att skydda integritet och begränsa möjligheterna att i kommersiella eller andra särskilda syften använda information från registret.
6 kap. Övriga bestämmelser
22 § Övervakning och tillsyn. Med övervakning avses landskapsregeringens ansvar för att följa regelverkets tillämpning och ändamålsenlighet i allmänhet. Med begreppet tillsyn avses uppgiften att följa hur enskilda aktörer följer i 3 och 4 kap. angivna skyldigheter. Kommunerna har, i förbindelse med sitt tillsynsansvar enligt plan- och bygglagstiftningen, en skyldighet att informera landskapsregeringen i frågor om bristande tillämpning av skyldighet att energideklarera.
Landskapsregeringen föreslår att närmare bestämmelser om tillsyn och om sådan kontroll som avses i direktivets artikel 18 och bilaga II ska kunna meddelas av landskapsregeringen i förordning. Således ska medlemsstaterna se till att det finns oberoende kontrollsystem för energideklarationer samt för inspektionsrapporter om värme- och luftkonditioneringssystem. Kontrollen exempelvis beslutas vara grundad på (1) kontroll av energideklarationens indata, (2) dess indata och resultat eller (3) på såväl indata och resultat som kontroll på plats i en berörd byggnad.
I Bilaga 2 som fogats till detta lagförslag har i 5 och 6 §§ i ett utkast till förordning fogats närmare bestämmelser om oberoende kontroll.
23 § Energideklaration på säljares bekostnad. Genom paragrafen ges köparen en rätt att på säljarens bekostnad upprätta en energideklaration, om säljaren trots köparens begäran om det underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 8 §. Dvs. att senast vid byggnadens försäljningstidpunkt ha sett till att det finns en energideklaration som inte är äldre än tio år.
24 § Föreläggande och vite. Föreläggande får meddelas byggherren, ägaren till en byggnad eller säljaren av en nyttjanderätt. Dvs. om skyldigheten att upprätta en energideklaration, att visa och överlämna den samt, i de fall det finns en energideklaration när en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning, skyldigheten att ange uppgift om energiprestanda vid annonsering. Ett sådant föreläggande får förenas med vite utom i det fall som anges i 2 mom. Om en energideklaration inte har upprättats för en byggnad, så som avses i 2 mom. så vilar skyldigheten att se till att en energideklaration upprättas respektive visas inte vilar på samma aktör.
24 § Skadestånd. Paragrafens 1 mom. innebär ett strikt ansvar för landskapet, då någon lider skada på grund av ett tekniskt fel i energideklarationsregistret. Med tekniskt fel avses fel i såväl maskinvaran som i programvaran. Ersättningen kan dock jämkas om den skadelidande medverkat till skadan.
26 § Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. Genom bestämmelserna i 3 mom. införs en övergångslösning för byggnader för vilka energideklaration har upprättats för denna lags ikraftträdande. Genom att tidigare energicertifikat fortsatt kan användas så kan byggnadsägare sägas få en övergångstid innan en ny energideklaration ska finnas.
2. Ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
7 § Ålands byggbestämmelsesamling. Med 2 mom. 2a punkten bemyndigas landskapsregeringen att besluta om föreskrifter rörande effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadernas inomhusklimat. Ändringen av 2 mom. 2 punkten är av lagteknisk natur. (Jfr direktivets artikel 4.)
Vad som hör till bygglovshandlingar har i enlighet med delegeringsbestämmelse i lagens 71 § 3 mom. intagits i 23 § plan- och byggförordningen (2008:107) för landskapet Åland. Handlingar om energideklaration för byggnader hör till bygglovshandlingarna, vilket är en följd av den Europeiska unionens regelverk (jfr art 6.1 i direktivet). Avsikten är att ändra förordningen lagteknisk med beaktande av den omarbetade lagstiftningen, så som framgår av bilaga 1 till detta lagförslag. (se bilaga 1.)
65b § Syfte och tillämpningsområde. I klargörande syfte föreslås att en hänvisning till bestämmelserna om energiprestanda och energideklaration fogas till lagen.
71b § Alternativa energiförsörjningssystem. Med en redovisning av olika energiförsörjningssystem får brukare information om och kan göra mer effektiva val av ändamålsenligt system. I enlighet med direktivet (art 6) krävs utredning av alternativa energiförsörjningssystem som omfattar alla byggnader som uppförs. Kravet gäller inte byggnader vilka uppförts före denna lags ikraftträdande. Valet av energiförsörjningssystem för en byggnad har betydelse för långsiktig energianvändning, det kan gå lång tid mellan en byggnads renovering och uppgradering av energiförsörjningssystem. Enligt direktivet ska den tekniska, miljömässiga och ekonomiska genomförbarheten bedömas och beaktas. I direktivet (art. 6) finns exempel på energiförsörjningssystem. Landskapsregeringen föreslås i förordning kunna närmare besluta vilka alternativa energiförsörjningssystem som ska utredas.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om energideklaration för byggnader
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 kap.
Inledande bestämmelser
1 §
Syfte och tillämpningsområde
Lagens syfte är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Lagen ska tillämpas på byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadernas inomhusklimat.
2 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) energiprestanda den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden,
2) energideklaration uppgifter om en byggnad som möjliggör en bedömning av dess energiprestanda samt möjliggör jämförelser med andra byggnaders energiprestanda, samt med
3) oberoende energiexpert en person som enligt denna lag och de bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen är oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare och har särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader.
2 kap.
Besiktning och energideklaration
3 §
Besiktning innan energideklaration
Innan en energideklaration upprättas för en befintlig byggnad ska ägaren se till att byggnaden besiktas på plats. En energideklaration får dock upprättas utan att en byggnad besiktas om
1) byggnaden har samma utformning, storlek och energiegenskaper som en annan byggnad som har besiktats i samma byggnadskomplex,
2) byggnaden är ny eller har dokumenterat god energiprestanda, eller om
3) den som upprättar energideklarationen bedömer att kostnaden för besiktningen kommer att motsvara minst hälften av försäljningspriset för byggnaden.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om besiktning enligt 1 mom. och om undantag från kravet på sådan besiktning.
4 §
Energideklarationens innehåll
I en energideklaration ska avseende en byggnad anges
1) energiprestanda med angivande av byggnadens uppvärmningsformer, eventuella kylsystem och annan energianvändning, varvid energiprestanda för en byggnad som är ett en- eller tvåbostadshus med beaktande av byggnadens tekniska egenskaper ska anges med utgångspunkt i en normal användning av byggnaden,
2) om en obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts,
3) om radonmätning har utförts,
4) om energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda samt
5) referensvärden för byggnaden beräknade i enlighet med bestämmelserna i svenska Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om
1) när en energideklaration senast ska vara upprättad,
2) beräkning av total användbar golvarea,
3) hur en byggnads energiprestanda ska anges i en energideklaration,
4) hur en byggnads energiprestanda enligt 1 mom. 1 punkten ska fastställas,
5) referensvärden som ska användas enligt 1 mom. 5 punkten och om
6) uppgifter som utöver 1 mom. 1-5 punkterna ska lämnas i en energideklaration.
5 §
Energideklarations giltighetstid
En energideklaration får användas i tio år, räknat från och med den kalendermånad då den har upprättats, för att uppfylla skyldigheterna i denna lag.
3 kap.
Skyldighet att energideklarera
6 §
Byggarens skyldighet att energideklarera
Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska se till att det finns en energideklaration upprättad för byggnaden.
7 §
Skyldighet att energideklarera vid uthyrning
Den som äger en byggnad ska se till att det alltid finns en energideklaration upprättad för byggnaden om byggnaden helt eller till en del upplåts med nyttjanderätt. Detta krav omfattar också byggnader vilka utnyttjas av offentliga myndigheter och ofta besöks av allmänheten samt vilka har en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter.
8 §
Skyldighet att energideklarera vid försäljning
Innan en byggnad eller en andel i en byggnad säljs ska ägaren se till att det finns en energideklaration upprättad för byggnaden.
9 §
Oberoende energiexpert
Den som enligt 6-8 §§ ska se till att det finns en energideklaration upprättad för en byggnad ska utse en oberoende energiexpert som gör en besiktning enligt 3 § och upprättar en energideklaration. En oberoende energiexpert som anlitas för att upprätta en energideklaration ska ha dokumenterad särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader. Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om vilka krav på sakkunskap som ska ställas på en oberoende energiexpert samt hur en energiexperts oberoende och sakkunskap ska styrkas.
10 §
Allmänna undantag från skyldighet att energideklarera
Följande typer av byggnader är undantagna från skyldigheten att energideklarera enligt 6-8 §§ och från de skyldigheter som anges i 13 §:
1) Kyrkor eller andra av ett religionssamfund ägda byggnader som endast har utrymmen för samling eller andakt eller verksamhet som tjänar dessa.
2) Byggnader som har skyddats i en plan enligt plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland eller genom ett beslut enligt landskapslagen (1988:56) om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
3) Industrianläggningar och verkstäder.
4) Fritidshus med högst två bostäder.
5) Tillfälliga byggnader som är avsedda att användas under högst två år.
6) Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk och därmed jämförlig näring.
7) Fristående byggnader med en total användbar golvarea som är mindre än 50 kvadratmeter.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta hur i 1 mom. nämnda typer av byggnader bestäms samt närmare om undantag från skyldigheterna enligt 6-8 §§ och 1 mom. i denna paragraf.
11 §
Undantag från skyldighet att energideklarera för en ägare
Skyldigheten att energideklarera enligt 7 och 13 §§ gäller inte om
1) upplåtelsen är tillfällig eller avser en sådan liten del av byggnaden att upplåtelsen har en obetydlig påverkan på byggnadens energiprestanda,
2) upplåtelsen sker mellan företag som tillhör samma koncern eller mellan en fysisk person och ett företag om den fysiska personen äger företaget,
3) upplåtelsen sker genom arrende, vars huvudsakliga syfte är upplåtelse av jord och byggnaden eller delen av byggnaden används till annat än bostad åt arrendatorn, eller om
4) byggnaden är ett en- eller tvåbostadshus som upplåts
a) av byggnadens ägare på grund av dennes arbete eller studier på annan ort, utlandsvistelse, sjukdom eller därmed jämförbara personliga förhållanden,
b) med testamentarisk nyttjanderätt, eller
c) till någon som är närstående till byggnadens ägare eller som av annat skäl redan disponerar byggnaden när upplåtelsen sker.
12 §
Energideklaration för samägda lägenheter
För aktielägenheter gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag stadgas om byggnader. Den som äger aktier i ett bostadsaktiebolag som avses i lagen om bostadsaktiebolag (FFS 809/1991) ska se till att det finns en energideklaration för den lägenhet som aktierna ger besittningsrätt till. En energideklaration för en aktielägenhet får bestå av en gemensam deklaration för en byggnad i bostadsaktiebolaget om de har ett gemensamt värmesystem.
Bestämmelserna i 1 mom. gäller i tillämpliga delar också för lägenheter i en byggnad vilka för annat ändamål än boende besitts av juridiska eller fysiska personer, oavsett om lägenheterna ingår i ett bostadsrättsaktiebolag eller finns i en byggnad som på annat sätt ägs gemensamt av flera personer.
Skyldigheten enligt 1 och 2 mom. att energideklarera en lägenhet före försäljning och skyldigheterna enligt 13 § gäller inte vid försäljning
1) mellan företag som tillhör samma koncern eller mellan en fysisk person och ett företag om den fysiska personen äger företaget,
2) genom expropriation eller inlösen,
3) från ett konkursbo eller genom exekutivt förfarande, eller
4) till någon som är närstående till en aktielägenhets ägare eller som av annat skäl redan disponerar en aktielägenhet.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om undantag enligt 1-3 mom.
13 §
Ägares ansvar att ge tillgång till energideklaration
Den som äger en byggnad ska se till att den energideklaration som senast har upprättats för byggnaden
1) visas på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden om det gäller en byggnad vid uthyrning som avses i 7 §, varvid energideklarationen får sammanfattas och visas utan sådana rekommendationer som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten,
2) visas för en möjlig köpare eller nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad vid uthyrning eller försäljning som avses i 7 § eller 8 §,
3) överlämnas till en ny ägare eller nyttjanderättshavare om det gäller en byggnad vid uthyrning eller försäljning som avses i 7 § eller 8 §.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om skyldigheter som anges i 1 mom. och om undantag från sådana skyldigheter, samt närmare om
1) hur en energideklaration får sammanfattas, och om
2) placering av en energideklaration eller en sammanfattning av en energideklaration som har upprättats för en sådan byggnad som avses i 7 §.
14 §
Nyttjanderättshavares ansvar att ge tillgång till energideklaration
I de fall en nyttjanderätt säljs ska säljaren av nyttjanderätten, i stället för ägaren till byggnaden, se till att energideklarationen visas och överlämnas enligt 13 § 1 mom. 2 och 3 punkterna.
15 §
Uppgift om energideklaration vid annonsering
Om det finns en energideklaration när en byggnad, en del av en byggnad eller en andel i en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning ska ägaren, eller säljaren i de fall som avses i 14 §, se till att den uppgift om byggnadens energiprestanda som finns i energideklarationen anges vid annonsering i massmedier såsom dagstidningar eller på internet med beaktande av det använda massmediets begränsningar i utrymme. Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om hur en sådan uppgift ska anges vid annonsering.
4 kap.
Luftkonditioneringssystem
16 §
Energideklarering av luftkonditioneringssystem
Om en byggnads luftkonditioneringssystem har en effekt som är högre än 12 kilowatt och huvudsakligen drivs med elektricitet, ska i en energideklaration anges
1) uppgifter om systemets energieffektivitet och systemets storlek i förhållande till behovet av kyla i byggnaden, samt
2) om en effektivare energianvändning kan uppnås i det befintliga systemet eller genom att systemet ersätts med ett annat system eller en annan metod att kyla byggnaden.
Om en byggnad inte ska energideklareras enligt 7 §, 10 § 3 mom. eller 11 §, men det finns ett sådant luftkonditioneringssystem i byggnaden som anges i 1 mom. ska byggnadens ägare se till att systemet regelbundet besiktigas på det sätt som behövs för de uppgifter som anges i 1 mom. 1 och 2 punkterna och att sådana uppgifter antecknas i ett besiktningsprotokoll.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om besiktningsintervall och om besiktningens omfattning.
17 §
Besiktning av luftkonditioneringssystem
I syfte att kunna bedöma en byggnads energiprestanda och jämföra den med andra byggnader för samma ändamål ska rikslagen om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem (FFS 489/2007) tillämpas i landskapet med de avvikelser som anges i detta kapitel. Ändringar i rikslagen ska tillämpas i landskapet från det att de träder i kraft i riket om inte annat följer av denna lag.
5 kap.
Energideklarationsregister
18 §
Lämnande av energideklaration till landskapsregeringen
Den som enligt 3 kap. ska se till att det finns en energideklaration upprättad för en byggnad eller den som enligt 24 § låter upprätta en sådan deklaration på en säljares bekostnad ska se till att ett exemplar av energideklarationen lämnas till landskapsregeringen, eller till en myndighet under landskapsregeringen till vilken landskapsregeringen har delegerat ansvar att handha sådana uppgifter.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta om elektronisk överföring av energideklarationer.
19 §
Energideklarationsregister
Landskapsregeringen ska föra ett register över de energideklarationer som har lämnats till landskapsregeringen enligt 18 §. Uppgifter som hämtats från energideklarationer och besiktningsprotokoll får registreras i energideklarationsregistret. Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om
1) vilka uppgifter som får registreras i energideklarationsregistret,
2) urval och bearbetningar av personuppgifter,
3) utlämnande på medium för automatiserad behandling, och om
4) direktåtkomst till registret.
Om en byggnad har energideklarerats ska landskapsregeringen på sin hemsida eller på en för ändamålet särskilt upprättad hemsida hålla de uppgifter i energideklarationsregistret tillgängliga som rör byggnadens energiprestanda samt uppgifter om energideklarationens identitetsnummer och var den finns att tillgå.
20 §
Behandling av uppgifterna i energideklarationsregistret
Uppgifterna i energideklarationsregistret får behandlas för
1) framtagande av statistik,
2) forskning,
3) uppföljning och utvärdering av energianvändningen och inomhusmiljön i bebyggelsen,
4) tillsyn, och
5) annan allmän eller enskild verksamhet där information om byggnader och deras energiprestanda och inomhusmiljö utgör underlag för bedömningar och beslut.
Närmare bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet och om behandling av personuppgifter i offentlig förvaltning finns i landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet samt i landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.
21 §
Tillgång till energideklarationsregistret
Landskapsregeringen får i enskilda fall medge ändamålsenlig tillgång till energideklarationsregistret för
1) en företrädare för kommunal nämnd som fullgör kommunens tillsynsuppgifter enligt plan- och bygglagstiftningen,
2) en oberoende energiexpert för sökningar på byggnader som omfattas av deras uppdrag, och till
3) en byggnadsägare för sökningar på byggnader som denne äger.
Landskapsregeringen för ett register över dem som har beviljats tillgång till energideklarationsregistret.
6 kap.
Övriga bestämmelser
22 §
Övervakning och tillsyn
Landskapsregeringen övervakar och utövar tillsyn över att de skyldigheter som anges i 3 och 4 kap. fullgörs, För detta ändamål kan landskapsregeringen kontrollera energideklarationer. Om en kommun vid tillsyn enligt plan- och bygglagstiftningen finner att en skyldighet som anges i 3 eller 4 kap. inte har fullgjorts så ska kommunen informera landskapsregeringen om detta.
Landskapsregeringen får delegera kontroll av energideklarationer och inspektionsrapporter till en myndighet under landskapsregeringen eller upphandla uppgiften av ett oberoende organ (valideringskontrollorgan). Landskapsregeringen kan i förordning besluta om certifiering av sakkunniga kontrollanter. Sådan certifiering ska vara tidsbegränsad och får begränsas till ett visst slag av arbeten.
23 §
Energideklaration på säljares bekostnad
Har den som säljer en byggnad eller en andel i en byggnad, trots köparens begäran, underlåtit att fullgöra sin skyldighet enligt 4 § får köparen, senast sex månader efter sitt tillträde till byggnaden enligt köpeavtalet, låta upprätta en energideklaration på säljarens bekostnad.
24 §
Föreläggande och vite
Landskapsregeringen får meddela ett föreläggande att inom viss tid fullgöra de skyldigheter som följer av 6-8 §§, 13-15 §§ och 17 §. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.
Ett föreläggande mot en säljare som avser fullgörande av en skyldighet enligt 14 § eller 15 § får dock förenas med vite endast om det finns en energideklaration upprättad för byggnaden.
25 §
Skadestånd
Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i energideklarationsregistret har rätt till ersättning av landskapet.
Ersättningen ska sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning ha låtit bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande.
I ärenden om ersättning företräds landskapet av landskapsregeringen.
26 §
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den
Genom ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (2008:106) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda.
Om en energideklaration som har upprättats före lagens ikraftträdande inte är äldre än tio år så är den fortsatt giltig, i enlighet med de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft. Om en ansökan om bygglov har lämnats innan denna lag trätt i kraft så är de bestämmelser om skyldigheten att upprätta en energideklaration gällande för byggnaden som gällde innan denna lag trädde i kraft, tills dess att byggnaden har tagits i bruk.
Bestämmelserna i 7 och 8 §§ med krav att energideklarera vid uthyrning och försäljning tillämpas från och med sex månader efter lagens ikraftträdande.
Bestämmelsen om en byggnads golvarea i 7 § tillämpas till och med den 30 juni 2015 endast i fråga om byggnader med en golvarea som överstiger 500 kvadratmeter. En energideklaration i enlighet med denna lag ska ha upprättats inom ett år efter lagens ikraftträdande för en byggnad som upplåts vid uthyrning eller försäljning som avses i 7 och 8 §§.
Av en sammanfattning av en energideklaration enligt 13 § 1 mom. 1 punkten ska i en annons enligt 15 § framgå om den har gjorts på grund av ett energicertifikat som upprättats i enlighet med bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft.
Behörighet att upprätta en energideklaration som är giltig enligt i enlighet med de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft anses motsvara behörigheten enligt denna lag. Behörigheten är längst giltig till utgången av år 2019.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 7 § 2 mom. 2 punkten plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland samt
fogas till lagens 7 § en ny 2a punkt samt till lagen nya 65b och 71b §§ som följer:
7 §
Ålands byggbestämmelsesamling
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Allmänna föreskrifter ska utfärdas om de krav på byggnader som behövs, utöver bestämmelserna i denna lag och de förordningar som utfärdas med stöd av lagen, i fråga om tekniskt utförande eller andra detaljbestämmelser
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt tomter, områden för andra anläggningar än byggnader och allmänna platser,
2a) för en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadernas inomhusklimat samt
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
65b §
Syfte och tillämpningsområde
Särskilda bestämmelser om energideklaration av byggnaders energiprestanda finns i landskapslagen (0000:00) om energideklaration för byggnader.
71b §
Alternativa energiförsörjningssystem
Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska innan byggnadsarbetena påbörjas låta utreda alternativa energiförsörjningssystem och redovisa om sådana system är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara för byggnaden. Redovisningen ska lämnas till den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet.
En utredning om alternativa energiförsörjningssystem enligt 1 mom. ska omfatta energiförsörjningssystem som får energi från förnybara energikällor, kraftvärme, fjärrvärme, fjärrkyla eller värmepumpar. En sådan utredning får avse
1) enskilda byggnader,
2) grupper av byggnader, eller
3) gemensamma typer av byggnader i samma område.
En utredning om system för fjärrvärme och fjärrkylning får avse samtliga byggnader som är anslutna till ett system i samma område.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om krav på utredning av alternativa energiförsörjningssystem innan byggnadsarbeten påbörjas samt om undantag från kravet på sådan utredning.
Denna lag träder i kraft den
För byggnader som har uppförts före denna lags ikraftträdande och byggnader för vilka en ansökan om bygglov lämnats före denna lags ikraftträdande och gäller inte kravet på redovisning av alternativa energiförsörjningssystem enligt 71b §.
| Mariehamn den 28 mars 2013 | |
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Veronica Thörnroos |
Bilaga 1 - utkast till ändring av plan- och byggförordning
L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G
om ändring av plan- och byggförordningen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut ändras 23 § 2 mom. plan- och byggförordningen (2008:107) för landskapet Åland som följer:
23 §
Bygglovshandlingar
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Därutöver ska de handlingar som krävs enligt landskapslagen (0000:00) om energideklaration för byggnader lämnas in. En slutlig energideklaration ska finnas senast vid en byggnads ibruktagningsbesiktning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna förordning träder i kraft den
Bilaga 2 - utkast till förordning om energideklaration
L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G
om energideklaration för byggnader
Med stöd av…
1 §
Tillämpningsområde
I denna förordning finns närmare bestämmelser energiprestanda för byggnader som avses i landskapslagen (0000:00) om energideklaration för byggnader, nedan kallad energideklarationslagen.
2 §
Normalårskorrigering och energiindexmetod
En energideklaration ska upprättas med användande av referensvärden och normalårskorrigering eller energiindexmetod.
3 §
Oberoende energiexperts oberoende och sakkunskap
En oberoende energiexperts oberoende och sakkunskap som avses i 9 § energideklarationslagen kan styrkas genom att denne uppfyller de krav som gäller enligt
1) Sveriges lag (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader, och med stöd av den gällande bestämmelser eller enligt
2) rikets lag om energicertifikat för byggnader (FFS 000/0000).
På erkännande av formell behörighet och yrkeskompetens som förvärvats i en annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än dem som avses i 1 mom. ska tillämpas landskapslagen (2011:120) om erkännande av yrkeskvalifikationer.
4 §
Uppgift vid annonsering om en energideklaration
Om det vid annonsering som avses i 15 § energideklarationslagen ska finnas en uppgift om byggnadens energiprestanda ska den minst omfatta en energiprestandaindikator som anger energianvändning av kilowattimmar per kvadratmeter och år (kWh/m2/år).
5 §
Oberoende kontroll
Ett oberoende kontrollorgan ska varje år göra en kontroll av uppgifter som använts för upprättandet av energideklarationer (valideringskontroll). En kontrollant som utför sådan kontroll ska vara certifierad för uppgiften. Kontrollen ska baseras på ett underlag som består av minst en procent av statistiskt relevanta energideklarationer som har upprättats under ett år. Energideklarationerna ska vara slumpvis utvalda.
6 §
Byggnad ägd av valideringskontrollorgan
I fråga om en byggnad som ägs av ett oberoende kontrollorgan som avses i 5 § eller av någon som tillhör samma koncern som kontrollorganet, får energideklarationer inte upprättas av den som även ansvarar för service, reparationer eller underhåll av samma byggnader.
7 §
Klimatzon
Vid upprättande av energideklaration gäller avseende klimatzon landskapsregeringens beslut om klimatuppgifter gällande landskapet Åland av den 29 september 2011 (dnr ÅLR 2011/5938).
8 §
Tillämpning av svenska Boverkets föreskrifter
Med i denna lag angivna avvikelser ska i landskapet Åland tillämpas
1) svenska Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BSF 2007:4) om energideklaration för byggnader, nedan kallad Boverkets energideklarationsföreskrifter samt
2) svenska Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2007:5) för certifiering av energiexpert, nedan kallad Boverkets energiexpertföreskrifter.
Boverkets energideklarationsföreskrifter och energiexpertföreskrifter ska, om inte annat följer av bestämmelserna i energideklarationslagen och denna förordning, tillämpas sådana de lyder när denna förordning träder i kraft. Sker därefter ändringar i Boverkets föreskrifter ska de ändrade bestämmelserna tillämpas i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i Sverige.
I följande tabeller förtecknas i landskapet gällande avvikelser från tillämpning i landskapet av bestämmelser i Boverkets energideklarationsföreskrifter och Boverkets energiexpertföreskrifter:
| Tabell 1 | |||
|
| Hänvisningen i Boverkets energideklarationsföreskrifter (BSF 2007:4) |
| avser i landskapet
|
|
1. |
1 § 3 mom. till termer i a) lagen (SFS 2006:985) om energideklaration för byggnader, b) förordningen (SFS 2006: 1592) om energideklaration för byggnader, c) Boverkets byggregler (BFS 2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9, samt till termer i d) Boverkets energideklarationsföreskrifter
|
|
termer i a) landskapslagen (0000:00) om energideklaration för byggnader b) denna författning, c) landskapsförordningen (2008: 109) om Ålands byggbestämmelsesamling samt i d) svenska Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95. |
|
2. |
2 § till typkod |
|
en byggnads huvudsakliga användning som 1) byggnad som huvudsakligen används för andakt eller religiös verksamhet, 2) industrianläggning och verkstad, 3) fritidshus med högst två bostäder, 4) tillfällig byggnad som är avsedd att användas högst två år, 5) ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk och därmed jämförlig näring eller 6) fristående byggnad med en total användbar golvarea som är mindre än 50 kvadratmeter. |
3. |
4 § 2 mom. till byggnader som 1) har förklarats som byggnadsminnen enligt 3 kap. 1 § lagen (SFS 1988: 950) om kulturminnen m.m. eller 1 § förordningen (SFS 1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m., eller 2) är sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (SFS 2010:900) |
|
byggnad som har förklarats skyddad enligt landskapslagen (1988:56) om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
|
|
4. |
13 § till kompetens genom att minst en person i arbetsledande ställning är certifierad enligt svenska Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2007:5) för certifiering av energiexperter, CEX |
|
att minst en person i arbetsledande ställning är certifierad i enlighet med bestämmelserna i enligt svenska Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2007:5) för certifiering av energiexperter, CEX eller på annat sätt i enlighet med energideklarationslagen. |
|
5. |
16 § till att en energideklaration ska lämnas på svenska Boverkets elektroniska formulär för energideklaration |
|
att en energideklaration ska lämnas på landskapsregeringens för ändamålet avsedda elektroniska formulär. |
| Tabell 2 | |||
|
| Hänvisningen i Boverkets energiexpertföreskrifter (BFS 2007:5) |
| avser i landskapet
|
|
|
1 § till sakkunskap och certifiering av energiexperter |
|
sakkunniga enligt 80 § plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland samt energiexperter som avses i energideklarationslagen. |
Bilaga 3 - rikslagen om inspektion av luftkonditioneringssystem
I enlighet med 17 § landskapslagen (0000:00) om energideklaration för byggnader (den s.k. energideklarationslagen) föreslås nedanstående rikslag om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem (FFS 489/2007) bli tillämplig i landskapet. Samtidigt förslås att ändringar i rikslagen ska tillämpas i landskapet från det att de träder i kraft i riket om inte annat särskilt stadgas i energideklarationslagen.
I texten nedan har beaktats ändringar till och med FFS 804/2012, publicerade senast den 19 december 2012.
Lag
om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna
i en byggnads luftkonditioneringssystem
(FFS 489/2007)
1 § (11.2.2011/120)
Kylanläggningar som ska inspekteras
Sådana kylanläggningar i ett luftkonditioneringssystem i en byggnad eller del av den som har en nominell kyleffekt på minst 12 kilowatt och vilkas effekt baserar sig på användningen av en kompressor ska inspekteras minst en gång på fem år.
Om kylanläggningar med en nominell effekt på mindre än 12 kilowatt är funktionellt sammankopplade så att den sammanlagda kyleffekten är minst 12 kilowatt, ska också dessa kylanläggningar inspekteras minst en gång på fem år.
System för fjärrkyla behöver dock inte inspekteras enligt denna lag.
2 §
Skyldighet att sörja för inspektionen
Den som äger en byggnad skall sörja för att kylanläggningarna i byggnadens luftkonditioneringssystem är inspekterade på behörigt sätt.
3 §
Inspektionens innehåll
Vid en inspektion skall anläggningarnas skick och effektivitet bedömas.
Byggnadens ägare skall ges ett certifikat över inspektionen i vilket anläggningarnas skick och effektivitet anges. Certifikatet skall i mån av möjlighet åtföljas av rekommendationer för åtgärder genom vilka anläggningarnas energieffektivitet kan förbättras.
4 § (22.12.2009/1347)
Behörigheten för dem som utför inspektioner
I fråga om behörigheten för dem som inspekterar luftkonditioneringssystems kylanläggningar tillämpas bestämmelserna i 108a–108c § i miljöskyddslagen (FFS 86/2000) om bevis på behörighet, ansvariga för verksamheten samt anläggningar samt om anmälan för verifiering av behörigheten och verifiering av behörigheten samt vad som med stöd av 108d § i nämnda lag bestäms om behörighetsvillkoren för den personal som utför service på kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpar som innehåller minst 3 kilogram kylmedier.
5 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Kylanläggningar som har tagits i bruk före 2000 ska inspekteras senast 2012. Kylanläggningar som har tagits i bruk 2000–2007 ska inspekteras senast tio år efter det att de har tagits i bruk, dock senast 2012. Kylanläggningar som har tagits i bruk 2008 eller därefter ska inspekteras inom fem år från det att de har tagits i bruk. (11.2.2011/120)
RP 170/2006, MiUB 9/2006, RSv 302/2006, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG (32002L0091); EGT nr L 1, 4.1.2003, s. 65
Ikraftträdelsestadganden:
22.12.2009/1347:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 253/2009, MiUB 12/2009, RSv 239/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG (32002L0091); EGT nr L 1, 4.1.2003, s.65
11.2.2011/120:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
RP 256/2010, MiUB 14/2010, RSv 265/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG (32002L0091) ; EUT nr L 1, 4.1.2003, s. 65
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 13/2012-2013