Lagförslag 18/2025-2026

		LAGFÖRSLAG nr 18/2025-2026
		Datum
		2026-05-13
	Till Ålands lagting

Preciseringar av teknisk natur i blankettlagen om underhållsstöd

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om underhållsstöd ändras. Genom de föreslagna ändringarna säkerställs att de behöriga myndigheterna på Åland får samma befogenheter i fråga om underhållsstöd som riksmyndigheterna har enligt rikslagen.

     Avsikten är att den föreslagna lagen ska träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Behov av tekniska ändringar i blankettlagen om underhålls-stöd. 4

3. Landskapsregeringens förslag. 5

4. Förslagets konsekvenser 6

5. Lagstiftningsbehörighet 6

6. Beredningsarbetet 7

Detaljmotivering. 7

Landskapslag om ändring av 3 och 4 §§ landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om underhållsstöd. 7

Lagtext 9

L A N D S K A P S L A G om ändring av 3 och 4 §§ landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om underhållsstöd. 9

Parallelltexter 10

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Underhållet för barn under 18 år tryggas genom två parallella system - underhållsbidrag och underhållsstöd. En förälder som inte bor varaktigt tillsammans med barnet kan åläggas att betala underhållsbidrag, om föräldern inte på annat sätt sörjer för barnets underhåll. Underhållsstöd är en kompletterande stödform, som betalas när ett barn inte får ett tillräckligt stort underhållsbidrag eller inget underhållsbidrag alls p.g.a. att barnet saknar en andra underhållsskyldig förälder. I lagen om underhållsstöd (FFS 580/2008), nedan kallad rikslagen, finns bestämmelser om bl.a. barns rätt till underhållsstöd, underhållsstödets belopp, förfarandet för beviljande och utbetalning av underhållsstöd samt återkrav av underhållsstöd och underhållsbidrag. En förutsättning för att underhållsstöd ska beviljas är att det upprättats ett underhållsavtal genom barnatillsyningsmannens försorg eller att det finns ett domstolsbeslut avseende underhållsbidraget. Enligt 3 § i rikslagen ansvarar Folkpensionsanstalten (FPA) för uppgifterna i anslutning till verkställigheten av underhållsstöd, medan staten står för finansieringen. Ansvaret för uppgifter i anslutning till fastställande och ändring av underhållsbidrag låg tidigare på kommunerna som en del av socialvårdstjänsterna. I samband med att social- och hälsovården reformerades i riket år 2023 övertog välfärdsområdena kommunernas plats i den ovannämnda ansvarsfördelningen.

     I samband med att rikslagen uppdaterades genom lagen om ändring av lagen om underhållsstöd (FFS 1054/2025), nedan kallad ändringslagen, preciserades och förtydligades också myndighetsuppgifterna i anslutning till underhållsstöd och underhållsbidrag. Till rikslagens 11 § 1 mom. har fogats en ny bestämmelse som gör det möjligt för välfärdsområdet att ansöka om underhållsstöd i situationer då barnet får av välfärdsområdet bekostad dygnetruntvård utanför hemmet under en längre tid än en kalendermånad. Sådana situationer kan uppstå när en förälder eller någon annan som har den faktiska vårdnaden om barnet inte har ansökt om underhållsstöd eller där mottagaren av underhållsstöd har avslutat stödet när den faktiska vårdnaden om barnet har överförts till välfärdsområdet. Som en direkt följd av förenämnda ändring i 11 § 1 mom., har det i rikslagens 12 § 1 mom. införts en bestämmelse som befriar det välfärdsområde som ansökt om underhållsstöd för barnet från skyldigheten att begära ett utlåtande från sig själv.

     Därtill har FPA:s befogenheter utvidgats i situationer där myndigheten märker att det skett en ändring i den underhållsskyldige förälderns ekonomiska situation. Om den underhållsskyldige föräldern inte på eget bevåg tar initiativ till att ändra det avtal eller den dom om underhållsbidraget som ligger till grund för utbetalningen av underhållsstödet, kan FPA med stöd av de nya 36 § 3 och 4 mom. i rikslagen lämna sådana uppgifter till det behöriga välfärdsområdet som är nödvändiga för en ny bedömning av den underhållsskyldiges försörjningsförmåga. Till rikslagen har också fogats en ny 34 § 5 punkt som ger FPA rätt att få sådana uppgifter av den som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster enligt postlagen (FFS 415/2011), som är nödvändiga för avgörande av underhållsstöd. Den nya befogenheten behövs för att myndigheten ska kunna fastställa den underhållsskyldige förälderns eller stödmottagarens fasta adress vid misstanke om missbruk av underhållsstöd eller för att utreda om grunderna för att bevilja stöd uppfylls.

     Den ledande tanken bakom ovannämnda ändringar och preciseringar i rikslagen har varit att trygga barnets rätt till tillräckligt underhåll samt att säkerställa att denna rätt grundar sig på den underhållsskyldige förälderns faktiska försörjningsförmåga. Det har också ansetts angeläget att stärka samarbetet mellan FPA och välfärdsområdenas familjerättsliga tjänster, bl.a. för att förebygga och motverka eventuella missbruk av underhållsstödet.

 

2. Behov av tekniska ändringar i blankettlagen om underhålls-stöd

 

De ovannämnda ändringarna i rikslagen är huvudsakligen föranledda av den social- och hälsovårdsreform som genomfördes i riket år 2023. Som ett led i denna omstrukturering överfördes ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården på välfärdsområdena. Eftersom någon motsvarande organisatorisk omstrukturering inte genomförts inom socialvården på Åland, ligger ansvaret för att tillhandahålla socialvård alltjämt kvar hos kommunerna och Kommunernas socialtjänst k.f. (KST) i enlighet med vad som föreskrivs i 2 § i landskapslagen (2020:13) om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland.

     Bestämmelser som syftar till att trygga underhållet för en på Åland stadigvarande bosatt person under 18 år genom underhållsstöd finns i landskapslagen (2009:7) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om underhållsstöd, nedan kallad blankettlagen. Valet av blankettlag som lagstiftningsteknik innebär att ändringar i rikslagen ska tillämpas på Åland från det de träder i kraft i riket. Utgångspunkten är att de förvaltningsuppgifter som enligt rikslagen sköts av Folkpensionsanstalten ska på Åland handhas av landskapsregeringen, till den del förvaltningen grundar sig på landskapets behörighet på området. De förvaltningsuppgifter som ankommer på landskapsregeringen enligt blankettlagen har med stöd av en överenskommelseförordning[1] överförts på Folkpensionsanstalten. Det handlar huvudsakligen om verkställigheten av underhållsstöd, bl.a. avseende utbetalning.[2]

     De justeringar och tillägg som gjorts i rikslagen genom ändringslagen (1054/2025) föranleder vissa tekniska ändringar i blankettlagen, främst för att säkerställa att de behöriga myndigheterna på Åland får samma befogenheter i fråga om underhållsstöd som riksmyndigheterna har enligt rikslagen. Landskapsregeringen har vid beredningen av föreliggande lagförslag bedömt möjligheten att i blankettlagen inta en generell bestämmelse, som skulle ange att varje hänvisning i rikslagen till ett välfärdsområde ska inom landskapets behörighet avse en kommun. En öppen formulering av dylikt slag kunde dock ge upphov till tolkningssvårigheter och gränsdragningsproblem för rättstillämparen, i synnerhet med tanke på att det i rikslagen finns paragrafer som till sitt innehåll rör både underhållsstöd (ett område varom lagtinget har rätt att lagstifta) och underhållsbidrag (rikets behörighet). Som ett konkret exempel kan nämnas rikslagens 13 a §, där huvudtyngdpunkten ligger på underhållsbidraget trots att lagens 4 kap. (Ansökan om samt beviljande och utbetalning av underhållsstöd) i övrigt nästan uteslutande handlar om underhållsstöd. För att KST ska kunna ta del av uppgifter från FPA och underhållsskyldiga föräldrar på det sätt som avses i de nya 13 a § samt 36 § 3 och 4 mom. i rikslagen, borde rikslagen kompletteras med motsvarande bestämmelser avseende underhållsbidrag som finns i 8 c § i lagen om underhåll för barn (FFS 704/1975)[3]. Det bör emellertid betonas att ovannämnda 36 § 3 och 4 mom. i rikslagen gäller FPA:s rätt att på eget initiativ lämna nödvändiga uppgifter om den underhållsskyldiges inkomster och försörjningsförmåga till det behöriga välfärdsområdet. Det kan exempelvis avse situationer där underhållsbidrag har betalats till ett för lågt belopp i förhållande till den underhållsskyldiges försörjningsförmåga. KST har dock rätt att, trots sekretessbestämmelserna, med stöd av 8 c och 8 d §§ i lagen om underhåll för barn begära att FPA lämnar ut de uppgifter som är nödvändiga för fastställande av underhållsbidrag eller för utredning av om det finns skäl att justera underhållsbidragets belopp så att det överstiger fullt underhållsstöd.[4] I nuläget ankommer det också på KST att göra sådana observationer eller granskningar av den underhållsskyldiges ekonomiska situation som FPA gör i riket. Om den underhållsskyldiges aktuella inkomstuppgifter behövs för att fastställa bidragsbeloppet, kan myndigheten begära att få uppgifterna ur Skatteförvaltningens inkomstregister med stöd av 5 kap. 13 § 1 mom. 18 punkten i lagen om inkomstdatasystemet (FFS 53/2018) och 8 c ̶ d §§ i lagen om underhåll för barn.[5] Landskapsregeringens rätt att få nödvändiga uppgifter om en underhållsskyldig förälders ekonomiska situation, bl.a. för verkställigheten av uppdrag enligt blankettlagen, har däremot tillgodosetts genom 13 § 1 mom. 33 punkten i lagen om inkomstdatasystemet och 34 § 1 punkten i rikslagen (som är tillämplig på Åland genom blankettlagen). Några lagstiftningsåtgärder behöver således inte vidtas i dessa avseenden.

     Den nytillkomna 11 § 2 mom. i rikslagen, enligt vilken välfärdsområdet kan ansöka om underhållsstöd i situationer där det bekostar barnets dygnetruntvård utanför hemmet under en längre tid än en kalendermånad, föranleder vissa justeringar i blankettlagens 3 § 2 mom. Ordet hänvisningen får en pluraländelse och blir hänvisningarna. Samtidigt preciseras den nuvarande hänvisningen till ”en kommun” så att den i stället avser KST. Inom KST handhas frågor kring föräldraskap, vårdnad, umgänge och underhåll av verksamhetsområdet tidigt stöd för barn och familj.

     Med hänvisning till det ovan anförda framstår det som motiverat att även hänvisningen i blankettlagens 3 § 3 mom. till ”det organ i barnets hemkommun som enligt 4 § i landskapslagen (2020:13) om socialvårdens förvaltning och tillsyn ansvarar för den kommunala socialvården” ersätts med KST. Samtidigt föreslås att den nuvarande hänvisningen till FPA i blankettlagens 3 § 3 mom. stryks. Nämnda hänvisning förefaller problematisk ur konstitutionell synpunkt, inte minst med tanke på att det enligt 27 § 3 mom. i självstyrelselagen (1991:71) för Åland, nedan kallad självstyrelselagen, ankommer på riket att lagstifta om statsmyndigheternas verksamhet. Att FPA med stöd av en överenskommelseförordning[6] sköter de förvaltningsuppgifter som ankommer på landskapsregeringen enligt blankettlagen, påverkar inte den gällande behörighetsfördelningen mellan Åland och riket. En hänvisning till landskapsregeringen skulle däremot framstå som överflödig med tanke på grundbestämmelsen i blankettlagens 2 § 1 mom.  Mot den bakgrunden föreslås de nuvarande 3 § 2 och 3 mom. i blankettlagen bli sammanslagna till ett moment.

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

Mot bakgrund av vad som anförts ovan under avsnitt 2 föreslår landskapsregeringen att de nuvarande hänvisningarna i blankettlagens 3 § 2 och 3 mom. ersätts av en hänvisning till KST, som är den kommunala myndigheten på Åland som tillhandhåller vård utom hemmet inom barnskyddet. Med andra ord ska hänvisningarna i rikslagens 11 och 12 §§ till ett välfärdsområde på Åland avse KST.

     Vidare föreslås att hänvisningen i rikslagens 34 § 5 punkten till postlagen (FFS 415/2011) ska inom landskapets behörighet avse landskapslagen om (2007:60) om posttjänster. Därigenom säkerställs att landskapsregeringen har rätt att ta del av sådana uppgifter hos den som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster på Åland, som är nödvändiga för att myndigheten ska kunna avgöra ett ärende om underhållsstöd.

 

4. Förslagets konsekvenser

 

Landskapsregeringen bedömer att de föreslagna ändringarna sammantaget bidrar till att trygga barnens välfärd och individuella uppväxt.  Den föreslagna nya lydelsen av blankettlagens 3 § 2 mom. gör det möjligt för KST att ansöka om underhållsstöd till ett barn i sådana situationer där barnet får dygnetruntvård utanför hemmet under en längre tid än en kalendermånad. Genom det nya 4 § 2 mom. ges landskapsregeringen rätt att få sådana uppgifter från Åland Post, som är nödvändiga för avgörandet av ärenden om underhållsstöd. Detta innebär framför allt förbättrade utredningsmöjligheter för landskapsregeringen i situationer där underhållsstöd redan betalas till barnet, men där det finns skäl att misstänka att den underhållsskyldige föräldern bor tillsammans med barnet, varvid rätten till underhållsstöd bortfaller. Den utvidgade befogenheten kan på sikt medföra vissa besparingar för landskapet i.o.m. att underhållsstöd betalas med offentliga medel.[7]

     Förslaget medför inga tilläggskostnader för landskapsregeringen och KST.

 

5. Lagstiftningsbehörighet

 

Lagstiftningsbehörigheten i fråga om landskapets myndigheter, kommunernas förvaltning och socialvård tillkommer landskapet enligt 18 § 1, 4 och 13 punkterna i självstyrelselagen. Underhållsstöd (tidigare benämnd underhållstrygghet) har åtminstone sedan den nuvarande självstyrelselagen trädde i kraft ansetts utgöra ett sådant delområde inom socialvården varom lagtinget har behörighet att lagstifta.[8] Frågor som hänför sig till vårdnad och umgängesrätt samt underhållsbidrag har däremot sammankopplats med barns rättsliga ställning, som enligt 27 § 7 punkten i självstyrelselagen hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Ålandsdelegationen har tidigare fastslagit att bestämmelser om indrivning av underhållsbidrag, preskription av regressfordran, återkrav av underhållsstöd och underhållsbidrag samt utmätningsförbud är  ̶  helt eller delvis  ̶  att hänföra till området för rättskipning, som enligt 27 § 23 punkten i självstyrelselagen hör till rikets lagstiftningsbehörighet.[9]

     Föreliggande lagförslag tangerar även området barnskydd, som bl.a. innefattar vård utom hemmet. Av förarbetena till självstyrelselagen kan utläsas att barnskydd ingår i det bredare begreppet socialvård, som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet enligt vad som ovan konstaterats.[10]

     Av 18 § 20 punkten i självstyrelselagen framgår att lagstiftningsbehörigheten i fråga om postväsendet tillkommer landskapet.

     Bestämmelser om myndigheters rätt att ta del av och lämna ut uppgifter som avser en enskilds personliga förhållanden berör rättsområdet dataskydd, som inte särskilt omnämns i självstyrelselagens behörighetskataloger. Enligt den praxis som utvecklats genom utlåtanden från Högsta domstolen (HD) och Ålandsdelegationen (ÅD) har lagtinget behörighet att lagstifta om behandling av personuppgifter inom de områden som faller under landskapets lagstiftningsbehörighet enligt självstyrelselagen.[11]

 

6. Beredningsarbetet

 

Föreliggande lagförslag har utarbetats som tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med landskapsregeringens socialvårdsbyrå och KST. Externa synpunkter från andra aktörer har inte inhämtats under beredningsarbetet.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om ändring av 3 och 4 §§ landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om underhållsstöd

 

3 § Avvikelser. De nuvarande hänvisningarna i paragrafens 2 och 3 mom. till ”en kommun” och ”det organ i barnets hemkommun som enligt 4 § i landskapslagen (2020:13) om socialvårdens förvaltning och tillsyn ansvarar för den kommunala socialvården” föreslås bli ersatta av en hänvisning till KST, som är den kommunala myndigheten på Åland under vilken största delen av socialvården ligger. Till KST:s uppgifter hör bl.a. att ingå uppdragsavtal med sådana privathem som tillhandahåller familjevård, dvs. vård och fostran av ett barn dygnet runt utanför hemmet, enligt landskapslagen (2015:18) om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen. Familjehemmet erhåller ersättning från KST för de kostnader som uppdraget medför. KST är också den kommunala myndighet på Åland som ansvarar för barnskyddet enligt landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen. Det kan inte anses vara förenligt med den nuvarande uppgifts- och ansvarsfördelningen inom socialvården att utlåtande ska inhämtas av socialnämnden eller kommunstyrelsen innan underhållsstöd beviljas på det sätt som avses i rikslagens 11 och 12 §§. Det bör också framhållas att den nuvarande hänvisningen till FPA framstår som konstitutionellt betänklig med hänsyn till 27 § 3 punkten i självstyrelselagen. För att överensstämma med den grundregel som anges i blankettlagens 2 § 1 mom., borde hänvisningen i stället avse landskapsregeringen. Detta trots att FPA genom en överenskommelseförordning sköter de förvaltningsuppgifter som ankommer på landskapsregeringen enligt blankettlagen. Ett sådant arrangemang förändrar emellertid inte det faktum att lagstiftningsbehörigheten är förbehållen riket när det gäller åligganden för rikets myndigheter. Med anledning av ovanstående föreslås att den nuvarande 3 mom. upphävs.

 

4 § Hänvisningar. Till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. enligt vilket hänvisningen i rikslagens 34 § 5 punkten till postlagen (FFS 415/2011) ska inom landskapets behörighet avse landskapslagen om (2007:60) om posttjänster. Härigenom säkerställs att landskapsregeringen och besvärsinstanserna har rätt att trots sekretess få sådana uppgifter av den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster enligt landskapslagen om posttjänster, som är nödvändiga för att myndigheterna ska kunna avgöra ett ärende om underhållsstöd eller verkställa ett uppdrag i anslutning till underhållsstöd. Eftersom rätten till underhållsstöd inte föreligger om barnet bor hos den underhållsskyldige föräldern, är det vid behov nödvändigt att få denna uppgift vid beviljande av underhållsstöd. Det kan också vara nödvändigt att ovannämnda myndigheter får tillgång till föräldrarnas adressuppgifter, för att kunna utreda fall av missbruk av underhållsstöd eller förhindra en sådan utveckling.

     Hänvisningen i det nuvarande 2 mom. till 37 § i rikslagen stryks, eftersom nämnda paragraf upphävts genom lagen om upphävande av 37 § i lagen om underhållsstöd (FFS 340/2024). Bestämmelsen blir ett nytt 3 mom.

 

Ikraftträdandebestämmelse. Den föreslagna lagen är avsedd att trädda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datumet för lagens ikraftträdelse lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 3 och 4 §§ landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om underhållsstöd

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 3 § 3 mom. landskapslagen (2009:7) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om underhållsstöd, sådant det lyder i landskapslagen 2023/23,

     ändras 3 § 2 mom. och 4 § 2 mom., av dessa bestämmelser 3 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2023/23 och 4 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2021/123, samt

     fogas till 4 § ett nytt 3 mom., som följer:

 

3 §

Avvikelser

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Hänvisningarna i 11 och 12 §§ till ett välfärdsområde ska avse Kommunernas socialtjänst k.f. (KST).

 

4 §

Hänvisningar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Hänvisningen i 34 § 5 punkten lagen om underhållsstöd till postlagen (FFS 415/2011) ska inom landskapets behörighet avse landskapslagen (2007:60) om posttjänster.

     Hänvisningen i 36 § lagen om underhållsstöd till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) ska inom landskapets behörighet avse offentlighetslagen (2021:79) för Åland.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 13 maj 2026
L a n t r å d	Katrin Sjögren
Föredragande minister	Arsim Zekaj

 

 

Parallelltexter

 

·      Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 18/2025-2026