Lagförslag 20/2025-2026

		LAGFÖRSLAG nr 20/2025–2026
		Datum
		2026-05-13
	Till Ålands lagting

Slopande av avdraget för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att avdraget för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd slopas från och med skatteåret 2027. Avdraget slopas i riket i samband med att möjligheterna att göra avdrag från kapitalinkomsten för premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och inbetalningar enligt långsiktiga sparavtal avskaffas.

     Samtidigt föreslås att en bestämmelse om underskottsgottgörelse i kommunalskattelagen för landskapet Åland anpassas till att inkomstskattelagens bestämmelser om särskild underskottsgottgörelse har upphävts.

     Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft senast den 1 januari 2027, så att de kan tillämpas vid kommunalbeskattningen från och med skatteåret 2027.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Ändring av inkomstskattelagen. 3

1.2 Avdrag för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd vid kommunalbeskattningen  3

1.3 Särskild underskottsgottgörelse vid kommunalbeskattningen. 4

2. Överväganden och landskapsregeringens förslag. 5

3. Förslagets effekter 6

4. Beredning och ikraftträdande. 6

Detaljmotivering. 6

Lagtext 8

L A N D S K A P S L A G om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland  8

Parallelltexter 9

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Ändring av inkomstskattelagen

 

Genom en ändring av inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) slopas möjligheten att göra avdrag för premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och inbetalningar till långsiktiga sparavtal från och med skatteåret 2027. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2027[1].

     Premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och inbetalningar till långsiktiga sparavtal som den skattskyldiga själv eller hans eller hennes make har gjort får avdras från kapitalinkomsten i enlighet med 54d § i inkomstskattelagen. Om kapitalinkomsten är mindre än det belopp som får avdras får en andel som motsvarar kapitalinkomstskattesatsen avdras från förvärvsinkomstskatten i form av en särskild underskottsgottgörelse i enlighet med lagens 131a §. Den pension som sedan betalas ut beskattas som kapitalinkomst i enlighet med 34a § i inkomstskattelagen.

     Samtidigt slopas också möjligheten att göra avdrag för premier som en arbetstagare gjort för kollektivt tilläggspensionsskydd som ordnas av arbetsgivaren. Sådana premier får dras av från förvärvsinkomsten i enlighet med 96a § i inkomstskattelagen. Den tilläggspension som sedan betalas ut beskattas som förvärvsinkomst.

     Som en följd av ovan nämnda ändringar ändras också lagen om beskattningsförfarande (FFS 1558/1995) och lagen om inkomstdatasystemet (FFS 53/2018). I lagen om beskattningsförfarande ändras 16 § 3 mom. så att arbetsgivare inte längre har någon skyldighet att tillställa Skatteförvaltningen uppgifter om bland annat premier enligt 96a § i inkomstskattelagen. I lagen om inkomstdatasystemet görs också en ändring som innebär att en hänvisning till inkomstskattelagens 96a § faller bort ur 6 § 2 mom. 15 punkten.

     Till de delar förändringen rör beskattningen av kapitalinkomst hör de till rikets lagstiftningsbehörighet och tillämpas därmed även på Åland från och med skatteåret 2027. De delar som rör beskattningen av förvärvsinkomst tillämpas också vid statsbeskattningen på Åland. Vid kommunalbeskattningen tillämpas däremot kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland här. I den finns bestämmelserna om avdrag för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd i 15 §, vars innehåll motsvarar det i 96a § i inkomstskattelagen. I kommunalskattelagens 28 § finns också bestämmelser om särskild underskottsgottgörelse vid kommunalbeskattningen.

     När det gäller ändringarna av lagen om beskattningsförfarande och lagen om inkomstdatasystemet blir även de tillämpliga på Åland från och med skatteåret 2027. Den förstnämnda lagen tillämpas vid kommunalbeskattningen med stöd av landskapslagen (1997:38) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftningen om beskattningsförfarande, enligt vilken ändringar i rikslagstiftningen träder i kraft vid samma tidpunkt här. Den sistnämnda lagen är direkt tillämplig på Åland.

 

1.2 Avdrag för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd vid kommunalbeskattningen

 

Avdrag för premier som betalats av en arbetstagare för kollektivt tilläggspensionsskydd regleras i 15 § i kommunalskattelagen. Enligt paragrafens 1 mom. har den skattskyldige rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av premier som han eller hon betalat för tilläggspensionsskydd som ordnats kollektivt i en pensionsstiftelse, i en pensionskassa eller i ett försäkringsbolag. Avdraget kan göras till ett belopp av 5 procent av den lön som den arbets­givare som ordnat pensionsskyddet under skatteåret betalat till den skattskyldige, dock högst 5 000 euro per år. Premierna är inte avdragsgilla till den del deras belopp överstiger det belopp som arbetsgivaren betalat för tilläggspensionsskyddet. En ytterligare förutsättning för att premierna ska vara avdragsgilla är att utbetalningen av pension i form av ålderspension inleds tidigast då den försäkrade har uppnått den ålder som anges i 54d § 2 mom. 2 punkten underpunkt b i inkomstskattelagen. Åldersgränserna framgår av tabellen nedan:

 

Födelseår	Pensionsålder, år
1957 eller tidigare	68
1958–1961	69
1962 eller senare	70

 

     Enligt paragrafens 2 mom. avses med kollektivt tilläggspensionsskydd ett frivilligt tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnar för en grupp arbetstagare. Personkretsen som omfattas ska bestämmas gruppvis enligt arbetsområde eller enligt andra motsvarande grunder så att pensionsskyddet inte i verkligheten gäller namngivna eller annars individuellt bestämda personer. Ett arrangemang som är avsett att gälla endast en person åt gången utgör inte kollektivt tilläggspensionsskydd.

     Beloppen av de avdragsgilla premierna motsvarar dem som gäller enligt 96a § 1 mom. i inkomstskattelagen och de har varit oförändrade sedan de ursprungligen infördes 2004[2]. Åldersgränsen för utbetalning av pension har å sin sida höjts åren 2013 och 2017 på samma gång som de åldersgränser som är en förutsättning för att premier för en frivillig individuell pensionsförsäkring ska vara avdragsgilla. Med stöd av övergångsbestämmelser fastställs pensionsåldern dock enligt den åldersgräns som tillämpades då den skattskyldige började omfattas av den aktuella försäkringen.

     Premier som en arbetsgivare betalat för kollektivt tilläggspensionsskydd, till exempel premier för en grupplivförsäkring, är i regel en skattefri förmån för en arbetstagare om kriterierna för en kollektiv försäkring uppfylls. Avkastningen på försäkringen flyter in skattefritt under spartiden. Den tilläggspension som sedan betalas ut ur försäkringen beskattas som förvärvsinkomst för honom eller henne. Om endast arbetsgivaren betalat försäkringspremier tillämpas inte åldersgränserna för pensionsåldern enligt underpunkt b i 54d § 2 mom. 2 punkten i inkomstskattelagen på en kollektiv tilläggspensionsförsäkring. I sådana fall kan utbetalningen av pension börja tidigare jämfört med en situation där även arbetstagaren själv betalat premier för en kollektiv tilläggspensionsförsäkring.

 

1.3 Särskild underskottsgottgörelse vid kommunalbeskattningen

 

Avdrag för premier för en frivillig individuell pensionsförsäkring och inbetalningar enligt ett långsiktigt sparavtal görs från kapitalinkomsten efter att utgifterna för att förvärva inkomst, förluster som dras av från kapitalinkomsterna enligt 59 § i inkomstskattelagen samt ränteutgifter dragits av. I den utsträckning som kapitalinkomsterna inte räcker för att dra av premierna eller inbetalningarna, beaktas den del som inte dragits av som en så kallad särskild underskottsgottgörelse. Bestämmelserna om särskild underskottsgottgörelse finns i 131a § i inkomstskattelagen, enligt vilken en andel av det överskjutande beloppet som motsvarar inkomstskattesatsen för kapitalinkomst får dras av från skatten på förvärvsinkomst. Dessutom finns det bestämmelser om avdragsordningen av särskild underskottsgottgörelse i 132 § 2 mom., avdrag av särskild underskottsgottgörelse från olika skatter i 133 § 2 mom. och överföring av särskild underskottsgottgörelse på make i 134 § 2 mom. i inkomstskattelagen.

     I kommunalskattelagens 28 § finns bestämmelser som möjliggör särskild underskottsgottgörelse vid kommunalbeskattningen på de villkor som anges i 131a § i inkomstskattelagen och enligt de grunder som anges i den lagens 133 och 134 §§.

 

2. Överväganden och landskapsregeringens förslag

 

Som tidigare nämndes kommer möjligheten att göra avdrag från kapitalinkomsten för premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och inbetalningar enligt långsiktiga sparavtal att upphöra även på Åland från och med skatteåret 2027. Detsamma gäller möjligheten att göra avdrag från förvärvsinkomsten för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd vid statsbeskattningen.

     Syftet med att slopa avdraget för premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och inbetalningar enligt långsiktiga sparavtal var att öka statens skatteinkomster och därmed stärka de offentliga finanserna. Att avdraget för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd slopas motiverades ytterligare med att sådana kollektiva tilläggspensionsarrangemang inte längre är särskilt vanligt förekommande. Den övergripande målsättningen med ändringen var att övergå till ett mer neutralt och enhetligt skattesystem, där frivilligt pensionssparande bättre kan jämställas med övriga former av sparande.

     En förutsättning för att premier för kollektivt pensionsskydd ska vara avdragsgilla har i princip varit att utbetalningen av pension börjar från och med samma tidpunkt som föreskrivits för frivilliga individuella pensionsförsäkringar. Bestämmelserna har på den punkten ändrats i flera repriser under årens gång så att åldersgränserna har höjts. En ändring som trädde i kraft vid ingången av 2013 innebar att pension inte får tas ut förrän i det skede då den försäkrade uppnår den ålder som berättigar till uppskjuten ålderspension enligt lagen om pension för arbetstagare (FFS 395/2006). I praktiken innebar detta att den nedre åldersgränsen för början av utbetalning som grundar sig på pension steg från 63 år till 68 år. Syftet med att höja pensionsåldern i samband med reformerna av frivilligt pensionssparande har varit att främja pensions- och arbetskraftspolitiska mål. Det har då inte ansetts vara motiverat att gynna förtida pensionering med skatteincitament.

     Uppgifter om nyförsäljningen av pensionsförsäkringar visar att intresset för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och långsiktiga sparavtal rasade permanent i och med den lagändring som gjordes 2013[3]. Detsamma gäller för kollektiva tilläggspensionsarrangemang som ordnas av arbetsgivaren, trots att pensionsåldern i det fallet genom övergångsbestämmelser fastställs utifrån de bestämmelser som gällde när den skattskyldige började omfattas av ett sådan arrangemang. Avdraget för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd har inte utnyttjats i någon större utsträckning på Åland. Enligt beskattningsstatistiken gjordes avdraget av 17 skattskyldiga skatteåret 2014 medan antalet hade sjunkit till 8 skattskyldiga skatteåret 2024.

     Om avdraget för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd ska bibehållas vid kommunalbeskattningen på Åland krävs anpassning av landskapslagstiftningen. Inkomstskattelagens 54d § 2 mom. 2 punkten upphävs och bestämmelserna om pensionsålder flyttas till lagens 34c §, vilket innebär att hänvisningen i kommunalskattelagens 15 § måste ändras. En sådan ändring vore lagtekniskt tämligen okomplicerad. Det torde också gå att införa en bestämmelse i blankettlagen om beskattningsförfarande om arbetsgivares skyldighet att ge uppgifter om premier för kollektivt tilläggspensionsskydd till Skatteförvaltningen. Andra ändringar däremot kan vara svårare att åstadkomma, till exempel när det gäller de hänvisningar som faller bort ur lagen om inkomstdatasystemet. Den lagstiftningen hör till rikets lagstiftningsbehörighet och kan således inte ändras av lagtinget. Bestämmelserna om särskild underskottsgottgörelse i kommunalskattelagens 28 § blir onödiga och behöver uteslutas oberoende av om avdraget för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd slopas eller inte.

     Utöver svårigheterna med att få lagstiftningen att korrelera finns också en risk för att avvikelser i regleringen av den åländska kommunalbeskattningen i förhållande till den i riket kan leda till merkostnader för landskapet. Enligt Skatteförvaltningen skulle det kunna medföra kostsamma ändringar i myndighetens system om avdraget kvarstår i den åländska kommunalbeskattningen efter att det slopas i riket.

     Med hänvisning till det som anförs ovan föreslår landskapsregeringen att möjligheten att göra avdrag för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd slopas vid kommunalbeskattningen på Åland från och med skatteåret 2027.

 

3. Förslagets effekter

 

Den föreslagna ändringen av kommunalskattelagen innebär att premier som en arbetstagare betalar för kollektivt tilläggspensionsskydd som ordnas av arbetsgivaren inte längre kommer att vara avdragsgilla vid kommunalbeskattningen. Från och med skatteåret 2027 kan således arbetstagaren inte göra avdrag för premier som denne betalat till en kollektiv pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat.

     Att ett avdrag slopas ger alltid en negativ ekonomisk effekt för de skattskyldiga. I det här fallet berörs ett fåtal skattskyldiga och för dem är heller inte effekten särskilt stor. Skatteåret 2024 var avdraget för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd i medeltal 546 euro. Beräknat med en genomsnittlig kommunalskattesats på 17,5 procent skulle ett slopande av avdraget ha lett till att skatten ökade med cirka 95 euro per år. Den verkliga effekten skulle dock bli mindre eftersom den också påverkas av andra avdrag, till exempel blir grundavdraget högre när andra avdrag blir lägre.

     För kommunerna är den ekonomiska effekten av ett slopat avdrag positiv, i det här fallet är den dock att betrakta som marginell. Den föreslagna ändringen berör heller inte alla kommuner eftersom antalet skattskyldiga den gäller är så litet. För landskapet innebär förslaget att höjda kostnader för skatteuppbörden kan undvikas.

     Förslaget bedöms inte ha några organisatoriska effekter och inte heller några konsekvenser för miljön, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för barn.

 

4. Beredning och ikraftträdande

 

Lagförslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen. Med hänvisning till dess ringa effekter har det inte skickats på någon remiss.

     Den föreslagna lagstiftningen är avsedd att tillämpas från och med kommunalbeskattningen för skatteåret 2027. Med hänvisning till det föreslås att den ska träda i kraft den 1 januari 2027.

 

Detaljmotivering

 

15 § Premier för kollektivt tilläggspensionsskydd. Paragrafen föreslås bli upphävd. Från och med skatteåret 2027 kommer arbetstagare inte längre att kunna göra avdrag för premier som betalas för ett kollektivt tilläggspensions­skydd som ordnats av arbetsgivaren. Beskattningen av premier som arbetsgivaren betalar för kollektivt tilläggspensionsskydd, till exempel premier för en gruppensionsförsäkring, förändras inte. Premier som en arbetsgivare betalar är i regel en skattefri förmån för arbetstagaren, såvida försäkringen i fråga kan betraktas som kollektiv enligt de kriterier som anges i inkomstskattelagen.

 

28 § Underskottsgottgörelse vid kommunalbeskattningen. Paragrafen föreslås bli ändrad så att hänvisningarna till bestämmelserna om särskild underskottsgottgörelse i 131a § i inkomstskattelagen utgår. Särskild underskottsgottgörelse har hittills varit möjlig när beloppet av avdragsgilla premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och inbetalningar enligt långsiktiga sparavtal tillsammans med andra avdrag från kapitalinkomsten har överstigit de skattepliktiga kapitalinkomsterna. I det fallet har en andel av det överskjutande beloppet dragits av från skatten på förvärvsinkomsten. När sådana premier och inbetalningar inte längre är avdragsgilla kommer det inte att uppstå någon särskild underskottsgottgörelse, och 131a § i inkomstskattelagen har därför upphävts.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 15 § kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, sådan den lyder delvis ändrad i landskapslagen 2017/20, samt

     ändras lagens 28 § som följer:

 

28 §

Underskottsgottgörelse vid kommunalbeskattningen

     En skattskyldig har rätt att göra underskottsgottgörelse på de villkor som anges i 60 § inkomstskattelagen vid kommunalbeskattningen. Beloppet av underskottsgottgörelsen beräknas enligt de grunder som anges i 131 § inkomstskattelagen. Avdrag av underskottsgottgörelse från kommunalskatten görs enligt de grunder som anges i 133 och 134 §§ inkomstskattelagen.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. Den tillämpas första gången vid kommunalbeskattningen 2027.

 

 

 

Mariehamn den 13 maj 2026
L a n t r å d	Katrin Sjögren
Föredragande minister	Mats Perämaa

 

 

Parallelltexter

 

·      Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 20/2025-2026