Lagförslag 21/2025-2026
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 21/2025-2026 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2026-05-21 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändrade bestämmelser om informationssystem vid Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet
Huvudsakligt innehåll
Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) har under lång tid använt sig av rikets kundinformationssystem för arbetsförmedling och det har antagits blankettlagstiftning till stöd för skötseln av förvaltningsuppgifter som hänför sig till informationssystemen. Då rikets digitala lösningar och rikslagstiftningen till stöd för dessa ändras behövs motsvarande ändringar i den åländska blankettlagstiftningen. I riket har vidare som ett led i reformen av serviceprocessen för arbetssökande införts ändringar i 13 och 14 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (arbetskraftsservicelagen) som ska träda i kraft den 1 september 2026. På Åland tillämpas med vissa avvikelser nämnda 13 och 14 kap. i arbetskraftsservicelagen genom blankettlagstiftning. Med anledning därav föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar en landskapslag som innebär att vissa lagtekniska ändringar införs i den nuvarande blankettlagen rörande informationssystemen vid AMS. Förslaget är brådskande. Därför är det enligt landskapsregeringens bedömning av yttersta vikt att lagtinget behandlar lagförslaget i sådan ordning att de föreslagna ändringarna av blankettlagen kan träda i kraft den 1 september 2026.
INNEHÅLL
2. Kort historik och gällande åländsk lagstiftning
3. Ändringar i rikslagstiftningen – en kort orientering
4. Landskapsregeringens överväganden och förslag
5.1. Landskapets lagstiftningsbehörighet
Allmän motivering
1. Bakgrund
Landskapslagstiftningen och de åländska förvaltningslösningarna gällande arbetsmarknadspolitiken är i vissa avseenden beroende av rikslagstiftningen och rikets förvaltningslösningar. Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) har använt sig av rikets kundinformationssystem för arbetsförmedling och det har antagits blankettlagstiftning till stöd för skötseln av förvaltningsuppgifter som hänför sig till informationssystemen. Då rikets digitala lösningar och rikslagstiftningen till stöd för dessa ändras behövs motsvarande ändringar införas i den åländska blankettlagstiftningen.
2. Kort historik och gällande åländsk lagstiftning
Inom landskapsförvaltningen har man sedan början av 1990-talet använt sig av rikets arbetsförvaltnings informationssystem vid registreringen av olika uppgifter om enskilda och arbetsgivare. År 1998 togs kundbetjäningens informationssystem i bruk även på Åland. AMS har haft hand om insamling, sparande och behandling av information i informationssystemet. På Åland har det i olika skeden införts särskild åländsk lagstiftning av blankettnatur till stöd för användningen inom AMS av informationssystemen. För närvarande regleras användningen av informationssystemen av landskapslagen (2024:100) om tillämpning på Åland av 13 och 14 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (blankettlagen). Genom blankettlagen tillämpas, med vissa avvikelser 13 och 14 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (FFS 380/2023, arbetskraftsservicelagen) då i arbetskraftsservicelagen avsedda uppgifter behandlas och informationssystemtjänster används av AMS. I 13 kap. i arbetskraftsservicelagen föreskrivs om behandling av kunduppgifter samt riksomfattande informationssystemtjänster och i 14 kap. i samma lag om den så kallade serviceplattformen.
3. Ändringar i rikslagstiftningen – en kort orientering
Genom de ändringar i bland annat arbetskraftsservicelagen som trätt i kraft den 1 januari 2025 har det i riket införts bestämmelser som syftar till att förenkla serviceprocessen för arbetssökande. Tidsfristen för att ordna en inledande intervju med en arbetssökande har förlängts. Ordnande av de så kallade kompletterande samtalen om jobbsökning som ingår i serviceprocessen grundar sig i högre grad på den arbetssökandes servicebehov och de tidigare schablonmässiga ordnandet av intervjuer och kompletterande samtal har frångåtts. Arbetskraftsmyndigheterna är genom de nya reglerna skyldiga att anvisa den arbetssökande platser att söka. Att sedan söka dessa platser har blivit mer förpliktande för den arbetssökande.
Genom den ovan nämnda lagreformen kommer även regelverket i 13 och 14 kap. i arbetskraftsservicelagen att undergå vissa lagtekniska förändringar vilka kommer att träda i kraft den 1 september 2026 och som innebär att innehållet i vissa paragrafer överflyttas till andra paragrafer samtidigt som några nya paragrafer i nämnda kapitel tillkommer. En person som registrerats som arbetssökande åläggs enligt de kommande reglerna en skyldighet att skapa och publicera en jobbsökarprofil inom viss tid. För arbetskraftsmyndigheterna införs en ny lagstadgad uppgift att skapa och publicera en jobbsökarprofil, om den arbetssökande inte skapar eller publicerar profilen inom en viss tidsfrist. Kretsen av aktörer som kan söka och granska jobbsökarprofiler som publicerats på serviceplattformen utvidgas. Syftet med ändringarna är att arbetssökande snabbare ska få arbete med hjälp av jobbsökarprofilerna.
4. Landskapsregeringens överväganden och förslag
4.1 Överväganden
Som framgår av det inledande avsnitt 1 ovan är den åländska lagstiftningen som berör arbetssökande är på många sätt bunden till rikslagstiftningen på området. Den åländska lagstiftningen om serviceprocessen för arbetssökande har till stor del baserat sig på rikslagstiftningen. En stark åländsk koppling till rikslagstiftningen finns således gällande de informationssystem som används vid AMS.
Som konstaterats ovan i avsnitt 2 har man redan sedan länge använt sig av rikets arbetsförvaltnings informationssystem vid registreringen av olika uppgifter om enskilda och arbetsgivare. Detta har i sin tur medfört att det i den åländska lagstiftningen behövt tas in bestämmelser som motsvarar rikslagstiftningen till stöd för exempelvis användningen och registreringen av personuppgifter vid AMS. Då det sker en lagstiftningsmässig utveckling i riket med tillhörande lagstiftningsåtgärder behöver detta också beaktas i den åländska lagstiftningen.
De ovan nämnda förändringarna i rikslagstiftningen får lagtekniska och även innehållsmässiga återverkningar i nämnda 13 och 14 kap. i arbetskraftsservicelagen. Detta i sin tur får konsekvenser för den åländska lagstiftningen och dess funktionalitet.
4.2 Förslag
Mot bakgrund av det som anförts ovan föreslår landskapsregeringen att blankettlagen ska ändras på det sätt som framgår av förslaget till lagtext nedan. Med hänsyn till de kommande lagändringarna i riket och den åländska lagstiftningens ovan nämnda koppling med rikslagslagstiftningen på området i fråga är det enligt landskapsregeringens bedömning av yttersta vikt att lagtinget behandlar detta lagförslag i sådan ordning att de föreslagna ändringarna i blankettlagen kan träda i kraft den 1 september 2026.
Detta lagförslag utgör ett led i arbetet med en på Åland motsvarande mer omfattande reform av arbetskraftsserviceprocessen som syftar till att skapa ett regelverk som möjliggör att begränsade resurser vid AMS kan användas på ett mer ändamålsenligt och kundorienterat sätt. Tanken härmed är att på sikt införa ett system som ger tjänstemannen en större prövningsrätt och där den inledande kartläggningen och personliga kontakten med den arbetssökande betonas för att därigenom främja en individanpassad sysselsättning.
5. Lagstiftningsbehörighet
5.1. Landskapets lagstiftningsbehörighet
De föreslagna ändringarna av bestämmelserna i 2 § i blankettlagen gäller främst AMS, en myndighet som lyder under landskapsregeringen. Landskapet har enligt 18 § 1 och 2 punkterna i självstyrelselagen (1991:71) för Åland lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar samt landskapets tjänstemän, tjänstekollektivavtal för landskapets anställda samt disciplinär bestraffning av landskapets tjänstemän. Även den elektroniska eller digitala skötseln av förvaltningsärenden faller inom landskapets behörighet över förvaltningsförfarandet inom landskapsförvaltningen. Till sitt innehåll har bestämmelserna som målsättning att främja sysselsättningen på Åland. Främjande av sysselsättningen hör till landskapets lagstiftningsbehörighet enligt 18 § 23 punkten i självstyrelselagen. Till detta område hör även lagstiftningen om arbetsförmedling.[1]
De riksbestämmelser som enligt ändringsförslaget ska tillämpas inom landskapets behörighet gäller behandlingen av kunduppgifter och en serviceplattform som omfattar olika elektroniska tjänster för arbetssökande och myndigheter. Serviceplattformen är en öppen tjänst där en person till stöd för sin sysselsättning kan skapa och publicera en presentation om sig själv. Bestämmelserna knyter an till dataskyddet och behandling av personuppgifter. Dessa rättsområden omnämns inte vid fördelningen av lagstiftningsbehörigheten mellan landskapet och riket i självstyrelselagen. Lagstiftningsbehörigheten har därför bedömts utgående från de rättsområden landskapslagstiftningen kan beröra.[2] Landskapet har behörighet gällande skyddet av personuppgifter inom de rättsområden som annars också faller inom den åländska behörigheten enligt självstyrelselagen. Landskapsregeringen anser att de föreslagna ändringbestämmelserna faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet.
5.2. Finlands grundlag
Riket har enligt 27 § 1 punkten i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag. De föreslagna bestämmelserna berör främst skyddet för privatlivet enligt 10 § 1 mom. i Finlands grundlag (FFS 731/1999, grundlagen) och det allmännas skyldighet enligt grundlagens 18 § 2 mom. att främja sysselsättningen och sträva efter att tillförsäkra vars och ens rätt till arbete.
Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. I samma lagrum föreskrivs det att närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. När det gäller skyddet för personuppgifter avser bestämmelsen i grundlagen behovet av att i lagstiftningen trygga individens rättsskydd och integritetsskydd vid behandling, registrering och användning av personuppgifter.[3] Numera finns inte något hinder för att kraven på att bestämmelserna ska vara heltäckande, exakta och noggrant avgränsade om skyddet för personuppgifter till vissa delar kan uppfyllas också genom allmänna dataskyddsförordningen eller en allmän lag som ingår i den nationella lagstiftningen.[4] Med allmänna dataskyddsförordningen avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG.
De riksbestämmelser som gäller skapandet av så kallade jobbsökarprofiler, uppgifter och deras användningsändamål, publicering och ansökan, är av betydelse för integritetsskyddet. Sådana bestämmelser ingår redan i 14 kap. i arbetskraftsservicelagen.
6. Förslagets verkningar
Enligt 2 § 2 mom. i landskapslagen (1972:13) om lagberedningen ska när lag- och andra författningsförslag bereds samtidigt de ekonomiska och administrativa konsekvenserna av dem utredas. I landskapsregeringens lagförslag nr 11/2021-2022 rörande införande av blankettlagstiftning om tillämpning på Åland av bestämmelserna i 13 och 13 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (FFS 916/2012), föregångaren till den nuvarande arbetskraftsservicelagen, konstaterades att AMS dittills varit kopplat till rikets kundinformationssystem utan särskild ersättning och att landskapsregeringen inte gör någon annan bedömning gällande nya informations-systemtjänster som utvecklas i riket.[5] Då AMS redan utövar sin verksamhet i enlighet med en i dagsläget inrättad plattform bedömer landskapsregeringen att förslaget inte har några avgörande ekonomiska och administrativa verkningar för landskapet. Enligt lagberedningspraxis brukar också bedömas lagförslagens konsekvenser för jämställdheten, miljön och barn. Förslaget har inte några kända negativa konsekvenser till den delen.
7. Ärendets beredning
Lagförslaget har beretts vid lagberedningen i samarbete med AMS.
Detaljmotivering
Landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning på Åland av 13 och 14 kap. i lagen om ordnande av offentlig arbetskraftsservice
2 § Förvaltning. I paragrafen ingår bestämmelser om skötseln av förvaltningsuppgifter i samband med tillämpningen på Åland av 13 och 14 kap. i arbetskraftsservicelagen. I 1 mom. ingår en förteckning om skötseln av särskilda i arbetskraftsservicelagen nämnda förvaltningsuppgifter.
Enligt 13 kap. 120 § 1 mom. i arbetskraftsservicelagen är det så kallade Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret som ansvarar för att utveckla och förvalta den nationella informationsresursen för arbetskraftsservice, den nationella serviceplattformen för arbetskraftsservice och den riksomfattande helheten av kundinformationssystem för arbetskraftsservice samt de gränssnitt som behövs för att man ska kunna ansluta sig till helheten av kundinformationssystem (de riksomfattande informationssystemtjänsterna för arbetskraftsservice). De riksomfattande informationssystemtjänsterna för arbetskraftsservice ska utvecklas i samarbete med arbetskraftsmyndigheterna och med beaktande av tillgängliga anslag.
Enligt 13 kap. 123 § 1 mom. i arbetskraftsservicelagen är Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret och arbetskraftsmyndigheterna gemensamt personuppgiftsansvariga för den nationella informationsresurs som avses i 120 § i arbetskraftsservicelagen. I fråga om den nationella informationsresursen svarar Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret enligt 123 § 2 mom. i arbetskraftsservicelagen för följande:
1) skyldigheter för personuppgiftsansvariga enligt artikel 12.1 och 12.2 i den allmänna dataskyddsförordningen,
2) inbyggt dataskydd och dataskydd som standard enligt artikel 25 i den förordningen,
3) säkerhet i samband med behandlingen enligt artikel 32 i den förordningen,
4) konsekvensbedömning avseende dataskydd enligt artikel 35 i den förordningen,
5) förhandssamråd enligt artikel 36 i den förordningen och sådana andra skyldigheter med anknytning till informationssystemets informationssäkerhet som den personuppgiftsansvarige har enligt den förordningen.
Arbetskraftsmyndigheterna ansvarar enligt 123 § 3 mom. i arbetskraftsservicelagen för de andra än i 2 mom. avsedda skyldigheter som i den allmänna dataskyddsförordningen föreskrivs för personuppgiftsansvariga. Varje arbetskraftsmyndighet är personuppgiftsansvarig när det gäller kunderna.
Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret eller arbetskraftsmyndigheten ansvarar enligt 123 § 4 mom. i arbetskraftsservicelagen för sina egna kunders del för att uppgifter lämnas ut ur den nationella informationsresursen till sådana aktörer som oberoende av sekretessbestämmelserna enligt lag har rätt att få uppgifter om kunder inom arbetskraftsservice.
Enligt 1 mom. 1 punkten är också AMS en sådan personuppgiftsansvarig som avses i 13 kap. 114 § i arbetskraftsservicelagen. I artikel 4 i dataskyddsförordningen ingår en definition av begreppet personuppgiftsansvarig. En personuppgiftsansvarig är en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter. Om två eller fler personuppgiftsansvariga gemensamt fastställer ändamålen med och medlen för behandlingen ska de enligt artikel 26 i dataskyddsförordningen vara gemensamt personuppgiftsansvariga. I praktiken är AMS gemensamt personuppgiftsansvarig med riksmyndigheterna vid behandlingen av uppgifter i informationssystemtjänsterna, dock kan inte i landskapslag föreskrivas om riksmyndigheters förvaltningsuppgifter.
I 1 mom. 2 punkten föreskrivs om den registrering, radering och arkivering av uppgifter som avses i 13 kap. 121 och 122 §§ i arbetskraftsservicelagen. Registreringen och raderingen av uppgifter sker i förenlighet med riksbestämmelserna. I 13 kap. 122 § 2 mom. i arbetskraftsservicelagen hänvisas till rikets arkivlag. Eftersom AMS hör till landskapsförvaltningen sker arkivering enligt den åländska arkivlagstiftningen.
Av 1 mom. 3 punkten följer att AMS använder informationssystemtjänsterna i enlighet med de användarrättigheter myndigheten eller dess tjänstemän beviljas av ansvarig riksmyndighet enligt 13 kap. i arbetskraftsservicelagen. I 13 kap. 124–126 §§ i arbetskraftsservicelagen ingår närmare bestämmelser om sådana användarrättigheter.
Enligt 1 mom. 4 punkten lämnar AMS ut de uppgifter som behövs för att tillsätta en plats på det sätt som föreskrivs i 13 kap. i arbetskraftsservicelagen. I 13 kap. 118 § i arbetskraftsservicelagen ingår närmare bestämmelser om hur och vilka uppgifter om arbetssökanden som får lämnas ut till arbetsgivare. Till arbetsgivare får det endast med den arbetssökandes skriftliga samtycke lämnas ut uppgifter som behövs för att tillsätta en plats.
I 14 kap. i arbetskraftsservicelagen finns närmare bestämmelser om en riksomfattande så kallad serviceplattform. Dessa bestämmelser är huvudsakligen riktade direkt till den arbetssökande. Dock föreskrivs också närmare om de myndigheter som är personuppgiftsansvariga för den informationsresurs som avses i nämnda 14 kap. 130 § och de myndigheter som övervakar användningen av serviceplattformen enligt 131 §. De nuvarande bestämmelserna i arbetskraftsservicelagens 130 § kommer emellertid från och med den 1 september 2026 att anges i 130 a § i arbetskraftsservicelagen. Eftersom dessa förvaltningsuppgifter faller inom landskapets behörighetsområde anges därför i 1 mom. 6 punkten att de ankommer på AMS. Det materiella innehållet i bestämmelserna i 6 punkten har hittills angivits genom föreskriften i 5 punkten som enligt förslaget får ett nytt innehåll. Vad sedan gäller nämnda 5 punkt föreslås att AMS är skyldig att skapa och publicera en jobbsökarprofil om arbetssökanden och skyldig att iaktta undantag som gäller skapande och publicering av den arbetssökandes jobbsökarprofil i enlighet med 13 kap. 129 a och 129 b §§ i arbetskraftsservicelagen.
Det föreslås vidare att ett nytt 3 mom. fogas till paragrafen. Detta är nödvändigt för att AMS ska kunna sköta sina förvaltningsuppgifter i enlighet med 14 kap. 129 a § i arbetskraftsservicelagen om skyldigheten för myndigheten att skapa och publicera en jobbsökarprofil om arbetssökanden. I nämnda 129 a § i dess 1 mom. föreskrivs att ”Arbetskraftsmyndigheten ska utan dröjsmål skapa och publicera den arbetssökandes jobbsökarprofil på serviceplattformen, om den arbetssökande inte har gjort det på det sätt som föreskrivs i 129 § 1 mom. Arbetskraftsmyndigheten ska informera den arbetssökande om publiceringen av profilen.” Men för att det ska vara möjligt att verkställa den bestämmelsen med beaktande av den åländska förvaltningsstrukturen förutsätts att arbetssökanden åsidosatt en i lag ålagd grundläggande skyldighet att initialt och i första hand själv skapa och publicera en jobbsökarprofil (varom föreskrivs i 129 § i arbetskraftsservicelagen) och göra detta med iakttagande av lagenliga grundkrav i vad avser själva skapandet av jobbsökarprofilen (varom föreskrivs i 128 § i arbetskraftsservicelagen) samt i vad avser den närmare specifikationen av uppgifternas karaktär som ingår i den enskilda kundens jobbsökarprofil (varom föreskrivs i 128 a § i arbetskraftsservicelagen). Den föreslagna bestämmelsen i 3 mom. är ändamålsenlig och nödvändig för att förvaltningen härvid ska kunna fungera fullt ut.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning på Åland av 13 och 14 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 2 § 1 mom. landskapslagen (2024:100) om tillämpning på Åland av 13 och 14 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice samt
fogas till 2 § ett nytt 3 mom. som följer:
2 §
Förvaltning
Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten
1) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av de uppgifter som avses i 13 kap. 114 § i arbetskraftsservicelagen,
2) ansvarar för den registrering, radering och arkivering av uppgifter som avses i 13 kap. 121 och 122 §§ i arbetskraftsservicelagen,
3) använder informationssystemtjänsterna i enlighet med de användarrättigheter myndigheten eller dess tjänstemän beviljas av ansvarig riksmyndighet enligt 13 kap. 124–126 §§ i arbetskraftsservicelagen,
4) lämnar ut de uppgifter som behövs för att tillsätta en plats på det sätt som föreskrivs i 13 kap. 118 § i arbetskraftsservicelagen,
5) skapar och publicerar en jobbsökarprofil om arbetssökanden med beaktande av de undantag som gäller skapande och publicering av den arbetssökandes jobbsökarprofil, i enlighet med 14 kap. 129 a och 129 b §§ i arbetskraftsservicelagen samt
6) är personuppgiftsansvarig för informationsresursen och övervakar användningen av serviceplattformen, i enlighet med 14 kap. 130 a och 131 §§ i arbetskraftsservicelagen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den arbetssökande ska skapa och publicera en jobbsökarprofil i enlighet med 14 kap. 129 § i arbetskraftsservicelagen och med beaktande av vad som följer av bestämmelserna om skapande och publicering av jobbsökarprofil enligt 128 § i arbetskraftsservicelagen och bestämmelserna om uppgifter som ingår i den enskilda kundens jobbsökarprofil enligt 128 a § i arbetskraftsservicelagen.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 21 maj 2026 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Jesper Josefsson |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 21/2025-2026
[1] Se vidare RP 73/1990 rd, sida 69.
[2] Högsta domstolens utlåtande 1.8.2019, OH2019/130.
[3] RP 309/1993 rd, s. 56/II.
[4] Se bl.a. GrUU 2/2018 rd, s. 4–8 och GrUU 31/2017 rd.
[5] Nämnda 13 och 13 a kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice motsvaras av i dagsläget av 13 och 14 kap. i nuvarande arbetskraftsservicelagen.