Lagförslag 22/2025-2026
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 22/2025-2026 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2026-05-28
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Genomförande av direktivet om energieffektivitet
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår ändringar i ett antal lagar som har samband med energieffektivitet inom bostads och byggnadsområdet. Energieffektivitetsdirektivet 2012/27/EU har ersatts av ett nytt energieffektivitetsdirektiv (EU) 2023/1791 och den åländska lagstiftningen behöver uppdateras. Direktiv 2023/1791 skärper EU:s bindande energisparmål och ställer bland annat nya krav på nationella energisparåtgärder, information- och rådgivningsinsatser, energieffektivitet, offentliga upphandlingar och regler för fjärrvärme, fjärrkyla och datacenter. Lagändringarna bör behandlas skyndsamt eftersom bestämmelserna skulle ha varit införda i lagstiftningen i oktober 2025.
INNEHÅLL
2. Genomförande av energieffektivitetsdirektivets artikel 22 – Information och medvetandehöjande
2.1 Artikelns innehåll och innebörd – översikt
2.2 Nuvarande läge och förslag på lagstiftning
2.3 Ändring av förvaltningsuppgifter
1. Ändring av landskapslagen om energieffektivitet
2. Ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om energieffektivitet
L A N D S K A P S L A G om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet
Allmän motivering
1. Bakgrund
Direktiv (EU) 2023/1791[1] publicerades den 13 september 2023 och ersätter energieffektivitetsdirektivet 2012/27/EU. Direktivet skärper EU:s energisparmål och introducerar nya krav på bland annat konsumenträttigheter och harmoniserade primärenergifaktorer för rapportering av energibesparingar. Huvudnyheterna omfattar principen "energieffektivitet först" som grundläggande princip för EU:s energipolitik, tuffare krav på energiledningssystem för storföretag och utökad energikartläggning (energikartläggning benämndes energibesiktning i direktiv 2012/27/EU och benämns energibesiktning i rikets energieffektivitetslag). Direktivet skulle varit genomfört senast den 11 oktober 2025.
Viktiga nyheter och förändringar:
Ökade energieffektiviseringsmål: Som en del av den europeiska gröna given och i enlighet med målen i Parisavtalet har Europeiska kommissionen föreslagit en plan när det gäller klimatmålen för att höja EU:s mål för växthusgasutsläpp till minst 55 % under 1990 års nivåer senast 2030.
Energieffektivitet först: Principen blir rättsligt bindande i energipolitik och investeringsbeslut.
Krav på storföretag: Företag med en årlig energianvändning över 23,6 GWh måste införa ett energiledningssystem. Företag mellan 2,8 och 23,6 GWh måste göra energikartläggningar.
Offentlig sektor ska föregå med gott exempel: Offentliga organ måste minska sin totala energianvändning med 1,9 % per år (jämfört med 2021).
Fokus på spillvärme: Nya och ombyggda datacenter ska utnyttja spillvärme.
Fjärrvärme: Krav på effektivare system och en plan för att uppnå detta om kriterierna inte möts.
Konsumenträttigheter: Förstärkta regler för information och avtalsrättigheter gällande fjärrvärme och fjärrkyla.
På Åland genomförs en betydande del av den reglering som krävs av energieffektivitetsdirektivet genom ändringar av rikslagar som gjorts tillämpliga genom blankettlagstiftning. Landskapslagen (2016:20) om energieffektivitet gör rikets energieffektivitetslag (FFS 1429/2014) tillämplig på Åland med vissa avvikelser och landskapsförordningen (2023:7) om tillämpning av riksförfattningar om energieffektivitet gör statsrådets förordning om energibesiktningar (FFS 20/2015) och arbets- och näringsministeriets förordning om rapportering om objektsbesiktningar (FFS 41/2015) tillämpliga på Åland.
Utöver blankettlagstiftningen finns landskapslagen (2014:31) om energideklaration för byggnader och Ålands byggbestämmelsesamling, fastställd med stöd av plan- och bygglagen (2008:102) samt Ålands energi- och klimatstrategi, Strategin för hållbart byggande och andra styrmedel. Vissa bestämmelser i det nya energieffektivitetsdirektivet förutsätter dock att ändringar görs i några landskapslagar enligt vad som redovisas nedan.
Infrastrukturavdelningen har gått igenom direktivet och bedömer att det endast är energieffektivitetsdirektivets artikel 22 som kräver lagstiftningsåtgärder. Övriga artiklar genomförs genom de blankettlagar som angivits ovan.
2. Genomförande av energieffektivitetsdirektivets artikel 22 – Information och medvetandehöjande
2.1 Artikelns innehåll och innebörd – översikt
Huvudsyftet med artikeln är att underlätta införandet av energieffektivitetsåtgärder genom att öka medvetenheten, förbättra marknadsaktörernas tillgång till information och deras möjligheter att använda tvistlösning utanför domstol, samt genom att undanröja regelmässiga och andra hinder för energieffektivisering. För detta ändamål åläggs medlemsstaterna att:
• sprida information om tillgängliga åtgärder för förbättrad energieffektivitet, enskilda åtgärder samt de ekonomiska och rättsliga ramarna
• främja och underlätta effektiv energianvändning bland slutförbrukare och användare genom att stödja beteendeförändring och upprätta stödjande ramar för marknadsaktörer
• inrätta centraliserade kontaktpunkter
• skapa lämpliga förutsättningar för att marknadsaktörer ska kunna ge slutanvändare tillräcklig och målinriktad information och rådgivning
• införa tvistlösningsförfaranden utanför domstol
• undanröja motstridiga incitament mellan hyresgäster och ägare.
2.2 Nuvarande läge och förslag på lagstiftning
På Åland görs redan mycket av det som beskrivs i artikel 22 – landskapsregeringen tillhandahåller redan information om energiprestanda, erbjuder och informerar om olika låneprodukter och informerar om rådgivningstjänster.
Landskapsregeringen ger en del individuell energirådgivning till enskilda och företag som kontaktar landskapsregeringens byggenergiexpert. Andra rådgivnings- och informationsmetoder är informationsmöten, deltagande i mässor, information som läggs upp på olika webbplatser, personlig rådgivning via e-post och telefon, pressmeddelanden, informationsspridning i traditionell media, elektroniska och tryckta guider och kampanjer på sociala medier. Allt detta bedrivs i samarbete med aktörer inom offentlig och privat sektor. I övrigt finns både konsumentrådgivning och en konsumenttvistenämnd som uppfyller artikelns bestämmelser. Trots detta behöver bestämmelserna i landskapslagen om energieffektivitet kompletteras med en ny paragraf där landskapsregeringen uttryckligen utses till gemensam kontaktpunkt för energieffektivitetsfrågor och åläggs att tillhandahålla den rådgivning och information som anges i artikel 22.
2.3 Ändring av förvaltningsuppgifter
Det finns även ett behov av att förtydliga ansvarsfördelningen mellan Ålands energimyndighet och landskapsregeringen i fråga om de förvaltnings- och tillsynsuppgifter som följer av landskapslagen (2016:20) om energieffektivitet. Detta gäller särskilt uppgifter som nyligen har tillkommit (till exempel datacenter) och som kommer att komma genom ändringarna i rikets energieffektivitetslag med anledning av implementeringen av det nya energieffektivitetsdirektivet.
För närvarande finns bestämmelser om myndighetsuppgifter både i landskapslagen (2016:20) om energieffektivitet och i landskapslagen (2015:103) om Ålands energimyndighet. Nu föreslår landskapsregeringen att uppgifterna överförs på Ålands energimyndighet. Därför behöver 4 § i landskapslagen om energieffektivitet och 1 § i landskapslagen om Ålands energimyndighet ändras för att skapa tydlighet kring vem som bär ansvar för vilka uppgifter. En tydligare ansvarsfördelning bidrar till en effektivare tillämpning av lagstiftningen och underlättar både tillsyn och förvaltning.
3. Ändring av 7 § landskapslagen om kontaktpunkt, tillståndsprocesser för förnybar energi och områden för främjande av förnybar energi
Landskapsregeringen föreslår att 7 § i landskapslagen om kontaktpunkt, tillståndsprocesser för förnybar energi och områden för främjande av förnybar energi kompletteras med ett nytt moment för att uppfylla bestämmelserna i artikel 16a, punkterna 4 och 5 i RED III-direktivet. Artikel 16a handlar om tillståndsförfarande för accelerationsområden för förnybar energi och anger att medlemsstaterna ska säkerställa att det tillståndsförfarande för projekt för förnybar energi som avses i artikel 16.1 inte pågår längre än tolv månader i accelerationsområden för förnybar energi. För att klara detta tidsfönster anges i artikeln att nya ansökningar för vissa angivna projekt i utsedda accelerationsområden för förnybar energi undantas från kravet på att genomföra en särskild miljökonsekvensbedömning. Ansökningarna ska däremot granskas ur ett miljöperspektiv. Efter granskningsprocessen ska ansökningarna godkännas ur ett miljöperspektiv utan att det krävs något uttryckligt beslut från den behöriga myndigheten, såvida inte myndigheten antar ett administrativt beslut enligt vilket ett visst projekt högst sannolikt kommer att ge upphov till betydande oförutsedda negativa effekter med hänsyn till miljöns känslighet i det geografiska område där projektet är beläget och som inte kan begränsas genom de åtgärder som anges i planerna som utser accelerationsområden för förnybar energi, eller som föreslås av projektexploatören.
Momentet fanns med i lagförslag 15/2024–2025 i en version som följde direktivet och angav att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet skulle granska ansökningar över projekt i accelerationsområden för förnybar energi ur ett miljöperspektiv och endast fatta beslut om de ansåg att projektet högst sannolikt skulle komma att ge upphov till betydande oförutsedda negativa miljöeffekter. Huruvida granskningsförfarandet skulle leda till ett förvaltningsbeslut eller inte berodde enligt bestämmelsen alltså på ifall Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet i det enskilda fallet upptäckte betydande oförutsedda negativa miljöeffekter eller inte. Denna bestämmelse fälldes av Högsta domstolen. HD ansåg att den bestämmelsen inte var förenligt med grundlagens 20 § 2 mom. och 21 § 2 mom. Enligt 20 § 2 mom. grundlagen ska det allmänna verka för att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön. Enligt 21 § 2 mom. grundlagen ska rätten att få motiverade beslut och rätten att söka ändring samt andra garantier för god förvaltning tryggas genom lag.
Enligt det nya 3 mom. ska Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet alltid fatta ett beslut om det slutliga resultatet av granskningen. Om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet upptäcker att projektet sannolikt kommer att leda till betydande oförutsedda negativa miljöeffekter som inte kan begränsas genom de åtgärder som anges i planerna som utser accelerationsområdet för förnybar energi, eller som föreslås av exploatören fattar Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ett beslut där projektet inte godkänns ur ett miljöperspektiv. Sådana projekt för förnybar energi ska bli föremål för en miljökonsekvensbedömning enligt landskapslagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning som ska utföras inom sex månader från ÅMHM:s beslut.
4. Lagstiftningsbehörigheten
Enligt 18 § 1 och 4 punkterna i självstyrelselagen för Åland har landskapet lagstiftningsbehörigheten i fråga om landskapsregeringen och dess underlydande myndigheter. Den nu aktuella landskapslagstiftningen gäller även byggnadsväsendet, bostadsproduktion, natur och miljövård samt näringsverksamhet, områden där landskapet har lagstiftningsbehörighet enligt 18 § 7, 10 och 22 punkterna i självstyrelselagen.
5. Förslagets konsekvenser
Energirådgivning och information om energieffektiva lösningar till allmänheten har positiva effekter för miljön och för hushållen då energibesparingar även leder till ekonomiska besparingar. Syftet med information och rådgivning om energieffektiva val och åtgärder kan leda till sparåtgärder samt investeringar i energieffektivitetslösningar och lösningar med förnybar energi, vilka när de genomförs även gynnar tjänsteleverantörer.
Med den förslagna ändringen utses landskapsregeringen uttryckligen till gemensam kontaktpunkt för energieffektivitetsfrågor och får ansvar för att tillhandahålla rådgivning och information enligt artikel 22 i energieffektivitetsdirektivet. Dessa uppgifter bedöms kunna hanteras inom ramen för befintliga resurser, eftersom liknande verksamhet redan bedrivs idag genom energirådgivning, informationsinsatser och befintliga kommunikationskanaler. De förslagna lagändringarna innebär därmed inte något omedelbart behov av ytterligare personal eller finansiering. Däremot kan konstateras att landskapsregeringen inte för närvarande har anställd personal, eller för den delen anlitat externa aktörer, som endast jobbar med energiinformations- och rådgivningsinsatser. Det kan även konstateras att tillgängliggörandet, spridningen och frekvensen av informations- och energirådgivningstjänster begränsas av tillgängliga ekonomiska resurser i enlighet med budgeterade medel för denna typ av insatser.
När nya uppgifter läggs på Ålands energimyndighet får myndigheten ett utökat ansvar som bedöms kunna hanteras genom en kommande planerad omfördelning av uppgifter från Ålands energimyndighet till landskapsförvaltningen.
Förslaget bedöms inte ha några verkningar för jämställdheten mellan könen eller för barn.
6. Ärendets beredning
Ärendet har beretts som tjänstemannaberedning vid landskapsregeringens infrastrukturavdelning och på lagberedningen.
Detaljmotivering
1. Ändring av landskapslagen om energieffektivitet
2 § Avvikelser från rikslagen. Paragrafen informerar om vilken åländsk lagstiftning som är tillämplig när rikets energieffektivitetslag används på Åland.
3 § Behörighet att utföra energibesiktningar. Paragrafen har inte ändrats i sak men hänvisar nu till det nya energieffektivitetsdirektivet direktiv (EU) 2023/1791. Energibesiktning benämns i direktivet energikartläggning.
4 § Myndighetsutövning. Paragrafen preciserar att det är Ålands energimyndighet som sköter de förvaltningsuppgifter som enligt energieffektivitetslagen sköts av statens myndigheter i riket. Till myndighetens uppgifter hör bland annat att ta in uppgifter från verksamhetsutövare om tillämpning av principen om energieffektivitet först, ta emot redovisning av energiförbrukning av offentliga organ, föra ett register över personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag, begära in uppgifter om energiförsäljningen från energidetaljister och bränslegrossister och sköta frågor om kostnadsnyttoanalys som avses i rikets energieffektivitetslag.
4a § Gemensam kontaktpunkt. I paragrafen ges landskapsregeringen ansvaret för att en gemensam kontaktpunkt upprättas för tillhandahållande av teknisk, administrativ och finansiell rådgivning för energieffektivitet som avses i artikel 22.4–22.6 i energieffektivitetsdirektivet. I energieffektivitetsdirektivet anges att kontaktpunkten
a) ska ge rådgivning med effektiv information om tekniska och finansiella möjligheter och lösningar för hushåll, små och medelstora företag, mikroföretag och offentliga organ,
b) ge heltäckande stöd till alla hushåll, med särskild inriktning på hushåll som påverkas av energifattigdom och de byggnader som har sämst energiprestanda, samt till ackrediterade företag och installatörer som tillhandahåller eftermonteringstjänster, anpassade till olika typer av bostäder och geografiska områden, och ge stöd som omfattar de olika etapperna i eftermonteringsprojektet, även för att underlätta genomförandet av en minimistandard för energiprestanda, om en sådan standards fastställs i en unionsrättsakt och
c) ge råd om beteenden avseende energianvändning.
Kontaktpunkten ska även, när så är lämpligt tillhandahålla information om kvalificerade yrkespersoner inom energieffektivitet, samla in aggregerade typuppgifter från energieffektivitetsprojekt, utbyta erfarenheter och göra dem tillgängliga för allmänheten och sammanlänka potentiella projekt med marknadsaktörer, särskilt småskaliga, lokala projekt.
2. Ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet
1 § Uppgifter. Paragrafen är av informativ karaktär och anger enligt vilka lagar Ålands energimyndighet har tillsyns- och övervakningsuppgifter. Dessutom anges att Ålands energimyndighet även beslutar i ärenden enligt landskapslagen (2015:102) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om elmarknaden samt i ärenden som avses i landskapslagen (2016:20) om energieffektivitet. Ändringen i 2 mom. förtydligar även myndighetsuppgifterna då det nu anges att Ålands energimyndighet även sköter förvaltningsuppgifter i de lagar som anges i momentet.
3. Ändring av 7 § landskapslagen om kontaktpunkt, tillståndsprocesser för förnybar energi och områden för främjande av förnybar energi
7 § Utredning av oförutsedda negativa effekter. Paragrafen kompletteras med ett nytt moment för att uppfylla bestämmelserna i artikel 16a, punkterna 4 och 5 i RED III-direktivet[2]. Enligt det nya 3 mom. ska beslut meddelas om det slutliga resultatet av granskningen. Om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet upptäcker att projektet sannolikt kommer att leda till betydande oförutsedda negativa miljöeffekter som inte kan begränsas genom de åtgärder som anges i planerna som utser accelerationsområdet för förnybar energi, eller som föreslås av exploatören fattar Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ett beslut där projektet inte godkänns ur ett miljöperspektiv. Sådana projekt för förnybar energi ska bli föremål för en miljökonsekvensbedömning enligt landskapslagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning som ska utföras inom sex månader från ÅMHM:s beslut.
Momentet fanns med i lagförslag 15/2024–2025 i en version som fälldes av Högsta domstolen[3]. I den ursprungliga versionen av momentet angavs att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet skulle granska ansökningar över projekt i accelerationsområden för förnybar energi ur ett miljöperspektiv och endast fatta beslut om de ansåg att projektet högst sannolikt skulle komma att ge upphov till betydande oförutsedda negativa miljöeffekter. Huruvida granskningsförfarandet leder till ett förvaltningsbeslut eller inte berodde enligt bestämmelsen alltså på ifall Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet i det enskilda fallet upptäckte betydande oförutsedda negativa miljöeffekter. HD ansåg att detta var problematiskt ur en grundlagssynvinkel i ljuset av 20 § 2 mom. och 21 § 2 mom. grundlagen och fällde momentet. Enligt 20 § 2 mom. grundlagen ska det allmänna verka för att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön. Enligt 21 § 2 mom. grundlagen ska rätten att få motiverade beslut och rätten att söka ändring samt andra garantier för god förvaltning tryggas genom lag.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om energieffektivitet
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 2 § 1 mom., 3 och 4 §§ landskapslagen (2016:20) om energieffektivitet, av dessa 2 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2025/83 samt
fogas till lagen en ny 4a § som följer:
2 §
Avvikelser från rikslagen
Vid tillämpningen av energieffektivitetslagen ska hänvisningen i lagens
1) 3 f § till 11 § i bygglagen (FFS 751/2023) avse definitionen för näranoll-energibyggnad i avsnitt 9:12 i bilagan till landskapsförordningen (2015:5) om Ålands byggbestämmelsesamling,
2) 3 f § till 37 § 2 mom. i bygglagen (FFS 751/2023) avse kraven på energiprestanda i avsnitt 9:2 i bilagan till landskapsförordning (2015:5) om Ålands byggbestämmelsesamling,
3) 3 f § till lagen om energicertifikat för byggnader (FFS 50/2013) avse landskapslagen (2014:31) om energideklaration för byggnader,
4) 13 § 3 mom. till lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (FFS 1384/2015) avse landskapslagen (2017:22) om erkännande av yrkeskvalifikationer,
5) 22 § 3 mom. till lagen om hyra av bostadslägenheter (FFS 481/1995) avse hyreslagen (1999:19) för landskapet Åland,
6) 27 b § till lagen om avskiljning och lagring av koldioxid (FFS 416/2012) avse landskapslagen (2012:79) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om avskiljning och lagring av koldioxid,
7) 31 § till viteslagen (FFS 1113/1990) avse landskapslagen (2008:10) om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3 §
Behörighet att utföra energibesiktningar
Energibesiktningar får utföras av kvalificerade eller ackrediterade experter i enlighet med kvalificeringskriterier eller av interna experter eller energikartläggningsmän som har de kompetenskrav som gäller för sådan behörighet i riket eller i Sverige, och som avses i artikel 11.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (energieffektivitetsdirektivet).
4 §
Myndighetsutövning
Om det inte finns andra bestämmelser i annan landskapslag ska de förvaltningsuppgifter som statens myndigheter har enligt rikets energieffektivitetslag skötas av Ålands energimyndighet, till den del förvaltningen hänför sig till uppgifter inom landskapets lagstiftningsbehörighet.
Ålands energimyndighet ska ålägga den som bryter mot denna lag eller mot bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen att avhjälpa felet eller försummelsen. Beslutet kan förenas med vite enligt bestämmelserna i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen.
4a §
Gemensam kontaktpunkt
Landskapsregeringen ska vara den gemensamma kontaktpunkt för tillhandahållande av teknisk, administrativ och finansiell rådgivning för energieffektivitet som avses i artikel 22.4–22.6 i energieffektivitetsdirektivet.
Denna lag träder i kraft den
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet
I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 § 2 mom. landskapslagen (2015:103) om Ålands energimyndighet sådant det lyder i landskapslagen 2025/72 som följer:
1 §
Uppgifter
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ålands energimyndighet sköter tillsyns- och övervakningsuppgifter samt beslutar i de ärenden som avses i landskapslagen (2015:102) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om elmarknaden samt de ärenden som avses i landskapslagen (2016:20) om energieffektivitet. Om inte annat särskilt föreskrivs är Ålands energimyndighet dessutom den myndighet som sköter tillsyns-, övervaknings- och förvaltningsuppgifter som avses i
1) landskapslagen (2009:31) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om utsläppshandel,
2) landskapslagen (2011:80) om tillämpning i landskapet Åland av bestämmelser om krav på ekodesign för och energimärkning av produkter,
3) landskapslagen (2022:79) om tillämpning på Åland av lagen om ursprungsgarantier för energi samt
4) landskapslagen (2025:71) om tillämpning på Åland av lagen om biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
3.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 7 § landskapslagen om kontaktpunkt, tillståndsprocesser för förnybar energi och områden för främjande av förnybar energi
I enlighet med lagtingets beslut fogas till 7 § landskapslagen (2025:67) om kontaktpunkt, tillståndsprocesser för förnybar energi och områden för främjande av förnybar energi ett nytt 3 mom. varvid de nuvarande 3 och 4 mom. blir 4 och 5 mom. som följer:
7 §
Utredning av oförutsedda negativa effekter
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Efter granskningsprocessen fattar Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ett beslut där de ansökningar som avses i 6 § 2 mom. bedöms ur ett miljöperspektiv. Anser myndigheten, med angivande av skäl som är vederbörligen grundade på tydliga bevis, att ett visst projekt högst sannolikt kommer att ge upphov till betydande oförutsedda negativa effekter med hänsyn till miljöns känslighet i det geografiska område där projektet är beläget och som inte kan begränsas genom de åtgärder som anges i planerna som utser accelerationsområdet för förnybar energi, eller som föreslås av exploatören, fattar myndighet ett beslut där projektet inte godkänns ur ett miljöperspektiv. Beslutet ska delges genom offentlig delgivning. Projekt som inte godkänts ur ett miljöperspektiv ska genomgå en miljökonsekvensbedömning enligt landskapslagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning som ska utföras inom sex månader från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets beslut. När det är vederbörligen motiverat på grund av exceptionella omständigheter, får perioden på sex månader förlängas med högst sex månader.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 28 maj 2026 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Camilla Gunell |
Parallelltexter
· Parallelltexter för landskapsregeringens lagförslag nr 22/2025-2026
[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955
[2] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 om ändring av direktiv (EU) 2018/2001, förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor, och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652.
[3] KKO-HD/1101/2025