Lagförslag 24/2025-2026

		LAGFÖRSLAG nr 24/2025-2026
		Datum
		2026-08-27
	Till Ålands lagting

Återinförande av förvärvsinkomstavdraget i landskapslagen om utkomststöd

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om tillämpningen i landskapet Åland av lagen om utkomststöd ändras så att den tidigare bestämmelsen om ett förvärvsinkomstavdrag på 150 euro oavsett ålder återinförs. De nedskärningar av utkomststödet som riket införde i början av 2026 blir lindrigare på Åland än i riket eftersom ändringarna i grunddelarna inte tillämpas på Åland och förvärvsinkomstavdraget, som direkt minskar utkomststödet penningmässigt för den enskilda stödberättigade, inte tillämpas på Åland om föreslagen ändring förs in i blankettlagen. Också incitamenten att ta emot även lågavlönat arbete förblir bättre på Åland ifall förvärvsinkomstavdraget återinförs enligt landskapsregeringens förslag. Föreslagen ändring förbättrar alltså den ekonomiska situationen för den mest ekonomiskt utsatta gruppen på Åland, det vill säga de som är berättigade till utkomststöd.

     Vidare föreslår landskapsregeringen att en förordningsfullmakt införs i den åländska blankettlagen. Landskapsregeringen avser baserat på förordningsfullmakten föreslå att en åländsk förordning antas vilken gör statsrådets förordning om vissa undantag från att en person som ansöker om utkomststöd är skyldig att anmäla sig som arbetssökande som söker heltidsarbete och hålla sin jobbsökning i kraft om inte personen arbetar som löntagare i arbete minst 30 timmar per vecka. Undantag från kravet på 30 timmar görs för bland annat lärare, arbetstagare som utför hemarbete, konstnärer och personer som utför skapande eller framställande arbete. Avsikten är att den åländska förordningen ska träda i kraft vid samma tidpunkt som den åländska lagändringen. Statsrådets förordning om de nämnda undantagen blir då gällande även på Åland.

     Vidare har Åland en egen bestämmelse om grunddelen. Grunddelen täcker de normala och nödvändiga utgifterna för uppehället. Den åländska bestämmelsen i blankettlagen är mer generös än motsvarande paragraf om grunddelen i lagen om utkomststöd i riket. Grunddelens belopp fastställs årligen genom att till föregående års belopp läggs den ändring i det konsumentprisindex för Åland som fastställts av Ålands statistik- och utredningsbyrå. I föreliggande förslag tydliggörs att ett negativt konsumentprisindex inte medför någon justering av grunddelens belopp. Lagen tillämpas redan på det sättet, men det föreslås att lagtexten tydligare anger detta.

     De föreslagna ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Den nya rikslagstiftningen. 4

2.1 Ändringar som trätt i kraft på Åland. 4

2.2 Ändringar som inte trätt i kraft på Åland. 5

3. Landskapsregeringens förslag. 6

4. Förslagets konsekvenser 7

4.1 Allmänt 7

4.2 Förslagets konsekvenser för privata hushåll och myndigheter 9

4.3 Konsekvenser för barn. 9

4.4 Ekonomiska konsekvenser 9

5. Lagstiftningsbehörighet 10

6. Beredning. 10

Detaljmotivering. 10

Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland om lagen om utkomststöd. 10

Lagtext 11

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd. 11

Parallelltexter 13

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Lagen om utkomststöd (FFS 1412/1997) (nedan rikslagen) tillämpas på Åland med stöd av landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd (nedan blankettlagen). Ändringar av rikslagen ska enligt blankettlagens 1 § tillämpas i landskapet från tidpunkten då de träder i kraft i riket om inte annat följer av lagen. Blankettlagen innehåller avvikelser. Dessa avvikelser avser bland annat storleken på utkomststödets grunddel, åldersklassificeringar, indexjusteringar och inkomster som beaktas samt att alla former av utkomststöd handläggs av kommunförbundet Kommunernas socialtjänst (KST) på Åland, då det grundläggande utkomststödet handläggs av FPA i riket.

     I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska regeringen genomföra en totalreform av utkomststödet där större tonvikt läggs på individens förmåga att klara sig självständigt, det långvariga beroendet av utkomststöd minskas och utkomststödet ges tydligare konturer som en förmån som beviljas i sista hand och kräver prövning. I regeringens proposition till riksdagen med bland annat förslag till ändringar av lagen om utkomststöd[1] stärks skyldigheten för den som ansöker om utkomststöd att anmäla sig som arbetslös arbetssökande som söker heltidsarbete. Rikets regering eftersträvar också en besparing inom statsfinanserna genom reformen av utkomststödet. Riksdagen godkände den 19 december 2025 lagförslagen med de ändringsförslag som föreslogs i social- och hälsovårdsutskottets betänkande.[2]

     I riket finansierar staten hälften av det grundläggande utkomststödet och kommunerna hälften. Det förebyggande och kompletterande utkomststödet finansieras i riket av välfärdsområdena. Alla former av utkomststöd finansieras på Åland av KST. Landskapsregeringen tar del i kostnaderna genom landskapsandelssystemet.

     Rikets ändringar i utkomststödslagen trädde i kraft den 1 februari 2026. Det innebär att ändringar trädde i kraft även på Åland den 1 februari 2026 p.g.a. bestämmelsen i 1 § i blankettlagen. På grund av den strama tidtabellen hann man på Åland inte göra avvikelser i blankettlagen eller stoppa rikets lagändringar från att träda i kraft. Alla ändringar som riket genomförde gäller inte på Åland eftersom det finns avvikelser i blankettlagen. Detta gäller t.ex. nedskärningarna i grunddelen eftersom blankettlagen har en egen paragraf med bestämmelser för grunddelen (4 §). I avsnitt 2 redogörs för de ändringar som enligt blankettlagen trätt i kraft även på Åland.

     Även om Åland har blankettlagstiftning på området, har Åland nödvändigtvis inte samma behov av ändringar gällande utkomststöd som riket. Några exempel på skillnader mellan Åland och Finland är följande. År 2024 fick 8,49 procent av hushållen i Finland grundläggande utkomststöd. Motsvarande siffra för Åland var 2,5 procent. Långvarigt utkomststöd (minst 10 månader under ett år) mottogs av 2,5 procent i Finland och 0,53 procent på Åland. Barnfamiljer som fått långvarigt utkomststöd samma år var 2,6 procent i Finland och 0,6 procent på Åland. I november 2025 var det relativa arbetslöshetstalet 5,1 procent på Åland[3] och i Finland 11,8 procent.[4]

     I regeringsprogrammet för Åland anges att under mandatperioden görs en nödvändig balansering av ekonomin, men åtgärderna ska riktas så att välfärden för de svagaste och barnen i samhället ska skyddas. En djupare analys av utkomststödet på Åland planeras genomföras år 2026. Budgetmedel finns budgeterade 2026 för en utredning gällande utkomststödets framtid på Åland. Utredningen ska undersöka bl.a. om Åland ska avvika från andra ändringar som riket gjort, om Åland fortsatt ska ha blankettlagstiftning eller om det finns fördelar med att anta en så kallad fulltextlag.

     Gällande de ändringar som trädde i kraft i riket den 1 februari i år, föreslår landskapsregeringen dock att en avvikelse ska göras så snabbt som möjligt från rikets 11 § 3 mom. så att det schablonmässiga förvärvsinkomstavdraget om 150 euro återinförs (se avsnitt 3 Landskapsregeringens förslag).

 

2. Den nya rikslagstiftningen

 

2.1 Ändringar som trätt i kraft på Åland

 

Ändringar som enligt den åländska blankettlagen trätt i kraft även på Åland är följande:[5]

• De som ansöker om utkomststöd åläggs en striktare skyldighet att ansöka om primära förmåner före utkomststöd. Primära förmåner är bland annat arbetslöshetsförmåner och studiestöd. Om en person trots FPA:s (KST på Åland) uppmaning inte ansöker om en primär förmån inom 1 månad ska utkomststödets grunddel sänkas med 50 procent (10 §).

• Krav införs på att de arbetslösa som ska anmäla sig som arbetssökande också är skyldiga att söka heltidsarbete. För att grunddelen inte ska sänkas (20/40/50 %) ska således detta krav uppfyllas också när den arbetsföra inte arbetar på heltid eller om företagsverksamheten inte är lönsam eller om en studerande inte har möjlighet att få studiestöd (10 §).

• Enligt tidigare gällande 11 § 2 mom. 1 punkten beaktades förvärvsinkomster som ska anses ringa och understöd inte som personens och familjens inkomster. Detta gällde ringa förvärvsinkomster och understöd, såsom t.ex. penninggåvor, ringa förvärvsinkomster och skatteåterbäringar. I 11 § 2 mom. 1 punkten har nu införts en åldersgräns på 18 år vilket ändrat bestämmelsen på följande vis. Som inkomster beaktas inte förvärvsinkomster som ska anses ringa och understöd endast i fråga om inkomsterna för personer under 18 år. Med ringa förvärvsinkomster och understöd som barn får avses till exempel födelsedagspresenter och ringa eller tillfälliga förvärvsinkomster, såsom inkomster från sommarjobb. När det gäller myndiga personer beaktas även ringa förvärvsinkomster och understöd, såsom t.ex. penninggåvor, ringa förvärvsinkomster och skatteåterbäringar, fullt ut som personens och familjens inkomster.

     Vidare har i 11 § 3 mom. gällande förvärvsinkomstavdraget om 150 euro per månad också införts en åldersgräns om 18 år. Momentet föreskriver nu att för en inkomsttagare under 18 år ska 150 euro per månad inte beaktas som inkomster.

• Som övriga grundutgifter beaktas till behövligt belopp andra nödvändiga hälso- och sjukvårdsutgifter än dem som ingår i grunddelen. Enligt det nya 1 mom. i 7 b § kan Folkpensionsanstalten vid bedömningen av utgiftens behövliga belopp och nödvändighet ta i beaktande allmänt godkänd vårdpraxis och forskningsresultat samt kostnadseffektiviteten i samband med nya eller särskilt dyra läkemedelspreparat. KST har inga expertläkare så som FPA har, men kan använda ordinerande läkares bedömning av nödvändighet. Avsikten är inte att ändra tillämpningspraxis gällande bedömningen av behövligt belopp.[6]

• Utkomststödets andel av hyran för bostaden ska betalas direkt till hyresvärden om hyresgarantin för bostaden beviljas som en del av det grundläggande utkomststödet (16 §).

• I en ny bestämmelse föreskrivs det om indragning av utkomststöd, grunderna för indragning och tidpunkten för indragning. Indragning avses kunna användas i situationer där rätten till utkomststöd upphör i sin helhet på basis av en grund som möjliggör indragning, t.ex. på grund av flytt till utlandet eller stödtagaren avlidit eller har börjat arbeta (17 a §).

• Riket föreslog en ny sekretessbrytande bestämmelse för att FPA ska få nödvändiga uppgifter för skötsel av utkomststödsärenden och en ny bestämmelse som ger välfärdsområdena samma rätt som FPA att avgiftsfritt få information från penninginstitut. Landskapsregeringen påpekade i sitt remissutlåtande samt i sina utlåtanden till grundlagsutskottet och social- och hälsovårdsutskottet att socialvårdsmyndigheterna på Åland borde få samma rätt till information. Detta ledde till två nya paragrafer som möjliggör att även socialvårdsmyndigheterna på Åland har samma rätt till information som FPA och välfärdsområdena har (nya 18 i § och 18 j §).

• I 27 § 1 mom. har ett krav inkluderats på uppehållstillstånd i situationer där en myndig person förutsätts ha ett giltigt uppehållstillstånd för sin vistelse med stöd av utlänningslagstiftningen.

 

2.2 Ändringar som inte trätt i kraft på Åland

 

Ändringar i rikets lag som p.g.a. avvikelser i blankettlagen inte trätt i kraft på Åland är följande:

• För att uppnå uppsatt sparmål har nivån på utkomststödets grunddel i riket sänkts enligt följande:

-        3 % för 18 år fyllda personer som är ensamboende

-        3 % för 18 år fyllda personer som bor hos sin förälder

-        2 % för övriga 18 år fyllda personer

     Nedskärningen innebär till exempel för en ensamboende som fyllt 18 år en minskning på 17,80 euro i utkomststödets grunddel enligt 2025 års nivå. Nedskärningarna av grunddelen har avgränsats så att de endast gäller 18 år fyllda. Utkomststödets grunddel för barn under 18 år stiger en aning (0–0,7 procent), vilket minskar ändringarnas konsekvenser för barnfamiljer.

     Bestämmelsen om grunddelens storlek som finns i 9 § i rikets lag tillämpas inte på Åland eftersom blankettlagen har en egen bestämmelse om grunddelen i lagens 4 §.

• Det behövliga beloppet av boendeutgifter fastställs genom förordning av statsrådet. Till bestämmelsen fogas tillägget om att bedömning av ändringen av de genomsnittliga boendeutgifterna ska utfärdas genom förordning av statsrådet (7 a §).

     Enligt 2 § 3 punkten i blankettlagen ska bestämmelsen i 7 a § på Åland tillämpas i den lydelse den har i rikslagen den 31 mars 2024. Den ändring som nu gjorts i riket tillämpas således inte på Åland. Det kan noteras att i den lydelse som tillämpas på Åland finns det inte någon förordningsfullmakt.

• Kommunernas finansieringsandel är 50 procent av det grundläggande utkomststödet, men ändras så att kommunens finansieringsandel är 100 procent om den sökande är 18–24 år och det i familjen endast finns personer i åldern 18–24 år. Detta ersätts till kommunerna genom statsandelssystemet för kommunal basservice.

     Kommunens finansieringsandel av kostnaderna för det grundläggande utkomststödet ska enligt blankettlagen inte tillämpas på Åland (27 f §).

• I rikslagen har man tagit in en förordningsfullmakt i 2 a § 3 mom. Baserat på den har statsrådet antagit en förordning med närmare föreskrifter om att vissa undantag kan göras från bestämmelsen i 2 a § 1 mom. i rikslagen, nämligen statsrådets förordning om uppfyllande av det i 2 a § 3 mom. i rikslagen avsedda kravet på verksamhetens väsentlighet inom vissa branscher 95/202 (nedan statsrådets förordning). Enligt 2 a § 1 mom. är en person som ansöker om utkomststöd skyldig att anmäla sig som arbetssökande som söker heltidsarbete och hålla sin jobbsökning i kraft om inte personen arbetar som löntagare i arbete där antalet arbetstimmar är minst 30 timmar per vecka. I 2 a § 3 mom. föreskrivs dock att vissa undantag görs från kravet på minst 30 timmar per vecka i fråga om lärare, arbetstagare som utför hemarbete, konstnärer och personer som utför skapande eller framställande arbete och andra som arbetar inom branscher där regleringen av arbetstiden avviker från det normala (se närmare avsnitt 3).

     Statsrådets förordning gäller dock ännu inte på Åland. För att förordningar som ges med stöd av rikslagen ska träda i kraft på Åland krävs att en förordningsfullmakt finns i blankettlagen samt att en förordning antas som anger vilka riksförordningar som blir gällande även på Åland. Det finns för närvarande ingen sådan förordningsfullmakt i den åländska blankettlagen.     Mer heltäckande information om ändringarna som genomförs återfinns i proposition 116/2025 och Social- och hälsovårdsutskottets betänkande 29/2026. Mer detaljerad information om utkomststödet på Åland återfinns i tidigare lagändringspromemorior gällande utkomststödslagen såsom lagförslag 10/2023-2024.

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

Omfattande ändringar har gjorts i rikslagen om utkomststöd vilka trädde i kraft den 1 februari 2026. Som redogjorts för ovan trädde en del av dessa ändringar i kraft även på Åland eftersom utkomststöd på Åland regleras genom blankettlagstiftning. Landskapsregeringen föreslår att en avvikelse görs från den bestämmelse om förvärvsinkomstavdraget som trätt i kraft. Landskapsregeringen föreslår att den tidigare bestämmelsen om ett schablonmässigt förvärvsinkomstdrag om 150 euro oavsett ålder återinförs (11 § 3 mom. i rikslagen). Lagtekniskt genomförs återinförandet av förvärvsinkomstdraget genom att en avvikelse tas in i blankettlagen. I blankettlagens 2 §, som räknar upp avvikelser från rikslagen, läggs en ny 9 punkt till vilken föreskriver att 11 § 3 mom. på Åland ska tillämpas i den lydelse det har i rikslagen den 31 januari 2026. Paragraf 11 § 3 mom. som var i kraft den 31 januari 2026 lydde: ”Utöver det som föreskrivs i 2 mom. ska 150 euro per månad av inkomsttagarens förvärvsinkomster inte beaktas.” Bestämmelsen om ett schablonmässigt avdrag om 150 euro från inkomster oavsett ålder föreslås således på detta vis återigen börja gälla på Åland.

     Vidare föreslår landskapsregeringen följande ändring med syftet att bestämmelser som är i kraft i riket ska tillämpas även på Åland. En förordningsfullmakt föreslås införas i blankettlagen i en ny paragraf 8. Landskapsregeringen avser baserat på förordningsfullmakten föreslå att en förordning antas vilken gör statsrådets förordning om undantag från 2 a § 1 mom. tillämplig på Åland. Avsikten är att den åländska förordningen ska träda i kraft vid samma tidpunkt som den åländska lagändringen. I statsrådets förordning, som då blir gällande även på Åland, föreskrivs om vissa undantag från bestämmelsen i 2 a § 1 mom. i rikslagen. Enligt lagens 1 mom. är en person som ansöker om utkomststöd skyldig att anmäla sig som arbetssökande som söker heltidsarbete och hålla sin jobbsökning i kraft om inte personen arbetar som löntagare i arbete där antalet arbetstimmar är minst 30 timmar per vecka. I 2 a § 2 mom. föreskrivs att om en person som ansöker om utkomststöd inte anmäler sig vid arbetskraftsmyndigheten som arbetssökande som söker heltidsarbete och inte håller sin jobbsökning i kraft, sänks utkomststödets grunddel för personens del med iakttagande av bestämmelserna i 10 §. I 2 a § 3 mom. föreskrivs dock att undantag görs från kravet på minst 30 timmar per vecka i fråga om lärare, arbetstagare som utför hemarbete, konstnärer och personer som utför skapande eller framställande arbete och andra som arbetar inom branscher där regleringen av arbetstiden avviker från det normala. Det är fråga om arbeten eller branscher där full arbetstid enligt arbets- eller tjänstekollektivavtalet är ett mindre antal timmar än 30 timmar (vissa uppgifter inom undervisningssektorn) eller där lönen inte baserar sig på arbetstid utan på antalet prestationer (hemarbete) eller på projekt (vissa arbeten som utförs av konstnärer och andra anställda inom de skapande och framställande branscherna).[7] Hur kravet som gäller antalet arbetstimmar uppfylls bestäms då genom att det på grundval av arbetsinkomsterna eller arbetstiden anges om verksamheten är väsentlig. I statsrådets förordning föreskrivs hur verksamhetens väsentlighet ska avgöras. Till exempel föreskrivs att med verksamhetens väsentlighet avses inom undervisningssektorn att personens arbetstid enligt undervisningsskyldigheten är minst 75 procent av arbetstiden enligt undervisningsskyldigheten inom undervisningsområdet i fråga (1 §).

     Slutligen föreslår landskapsregeringen att det tydliggörs i 5 § om indexjustering av grunddelen att ett negativt index inte medför några justeringar. Så har bestämmelsen tillämpats, men det är lämpligt att detta också tydligt anges i paragrafen.

 

4. Förslagets konsekvenser

 

4.1 Allmänt

 

Under åren 2024–2026 har riket gjort omfattande ändringar i lagstiftningen gällande den sociala tryggheten, förutom i rikslagen om utkomststöd även i bl.a. lagen om allmänt bostadsbidrag, i arbetslöshetsförmånerna och genom indexfrysningar.

     Ur den svenskspråkiga sammanfattningen av den bedömning av de samverkande konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten som social- och hälsovårdsministeriet tog fram tillsammans med finansministeriet,[8] framkommer bl.a. följande. Ändringarna i utkomstskyddet konstateras öka inkomstskillnaderna. De tre lägsta inkomstdecilernas andel av hushållens sammanräknade disponibla inkomster minskar; samtidigt ökar andelen för de fem högsta inkomstdecilerna. Ändringarna bedöms öka andelen låginkomsttagare. Delar av helheten inkluderar indexfrysningar för rikets regeringsperiod, åtstramning i utkomstskyddet för arbetslösa, höjda klientavgifter, men även höjd inkomstgräns för hemservicen och höjda pensioner. Konsekvenserna för helheten är ytterst komplexa och svåra att analysera. Konsekvenserna för bidragstagare av allmänt bostadsbidrag slår olika ut i riket och på Åland eftersom alla ovannämnda ändringar inte antagits på Åland, men komplexiteten är den samma. Till exempel ökar troligtvis behovet av bostadsbidrag och utkomststöd p.g.a. nedskärningar i arbetslöshetsförmånerna. KST bedömde på hösten 2024 att det troligen blir ett ökat behov av utkomststöd som uppgavs bero på nedskärningar i arbetslöshetsförmånerna.[9]

     Enligt uppgifter från KST gällande utkomststöd har antalet ansökningar ökat med +13,10 procent (262 st. fler jmf med 2024), antalet inkomna kontakter +136,5 procent (71 fler) och antalet klienter +23,8 procent (137 fler) från perioden 01.01-31.07 2025 med tidigare år.

     År 2022 levde 1 418 personer (4,8 procent) i ekonomiskt utsatta hushåll på Åland. Det är den högsta andelen på 2000-talet. Även andelen hushåll som lever i risk för fattigdom har ökat. Detta gäller även andelen barnfamiljer som lever i relativ fattigdom. Av barnfamiljerna är ensamförsörjarhushåll de mest utsatta.[10] För ekonomiskt utsatta hushåll har skattefria transfereringar stor betydelse. För en ensamförsörjare, med ett barn, som fått utkomststöd utgjorde bruttoinkomsten ca 55 procent av andelen till den relativa fattigdomsgränsen. Efter beskattning, barnbidrag, underhållsbidrag eller -stöd, allmänt bostadsbidrag och utkomststöd nådde hushållet till 90,8 procent av den relativa fattigdomsgränsen.[11]

     De ekonomiska konsekvenserna av nedskärningar som trätt i kraft 2024 och 2025 i det allmänna bostadsbidraget har realiserats stegvis, eftersom mottagarnas bidragsbelopp justeras med tolv månaders mellanrum, om det inte sker betydande förändringar i bidragstagarens ekonomiska situation under året. År 2024 realiserades bara en del av ändringarna, medan merparten realiseras 2025 och ändringarna påverkar bidragstagarna fullt ut år 2026. Konsekvenser så som ökade kostnader p.g.a. ökat behov av utkomststöd efter ändringarna i lag om allmänt bostadsbidrag realiseras alltså med en fördröjning.

     Rikets regering har utarbetat en promemoria där de sammantagna konsekvenserna för behovet av utkomststöd och inkomstfördelningen av de lagändringar som regeringen genomfört under åren 2024-2026 inom utkomstskyddet och beskattningen samt totalreformen av utkomststödet bedöms.[12] I den konstateras följande: ”Bedömningarna visar att låginkomstgraden har ökat särskilt bland barnfamiljer och personer utanför arbetskraften. Reformen av utkomststödet för år 2026, där nedskärningen av utkomststödets grunddel och slopandet av förvärvsinkomstavdraget har kunnat beaktas i simuleringen, skulle minska antalet mottagare av utkomststöd och dess kostnader, men öka inkomstskillnaderna och mängden av låginkomsttagare. Lagändringarna under åren 2024–2025 samt totalreformen av utkomststödet för år 2026 höjer låginkomstgraden i hela befolkningen med 2,2 procentenheter och bland barn med 3 procentenheter. Ginikoefficienten ökar med 0,7 enheter till följd av förändringarna.”

     Enligt bedömningar gällande hela Finland, som social- och hälsovårdsministeriet gjort, kommer över 80 procent av dem som fått utkomststöd under året ha fått lägre disponibla inkomster till följd av förändringarna. Cirka 18 procent av mottagarna skulle uppleva inkomstförluster på minst 15 procent när både lagändringarna 2024–2025 och totalreformen 2026 beaktas. Som konstaterats tidigare i texten är konsekvenserna för bidragstagare på Åland andra än i riket eftersom alla ovannämnda ändringar inte antagits på Åland, men komplexiteten är densamma och man kan se rikets konsekvenser som riktgivande. Men eftersom grunddelens nedskärningar inte träder i kraft på Åland och med den föreslagna avvikelsen av 11 § är de ekonomiska konsekvenserna inte lika omfattande för den enskilda bidragstagaren på Åland som i riket.

     Lagändringarna i utkomststödet som trätt i kraft 1 februari 2026 kommer högst sannolikt att påverka mängden utbetalningar av utkomststöd och även få ekonomiska konsekvenser för KST, som ansvarar för utkomststödets alla delar på Åland. Åtstramningarna och kraven kan leda till att färre kommer att ha rätt till utkomststöd eller att utkomststödets belopp minskar. Det gäller kravet att söka heltidsarbete och skyldigheten att söka primära bidrag samt att alla inkomster, även ringa, ska räknas som en inkomst för vuxna. Så länge förvärvsinkomstavdraget är slopat även på Åland kommer det att leda till att en del som har haft rätt till utkomststöd kommer att ha för höga inkomster för att kunna få utkomststöd eller få sänkt bidragsbelopp. Enligt konsekvensbedömningar i rikets proposition kan en del hushåll få ökade inkomster ifall ansökan om primära bidrag blir större än det utkomststöd de fått.

 

4.2 Förslagets konsekvenser för privata hushåll och myndigheter

 

I regeringens proposition 116/2025 finns en konsekvensbedömning för hela landets del gällande slopandet av förvärvsinkomstavdraget på 150 euro för alla oavsett ålder (ändringen i 11 §). Det konstateras att bortfallet av förvärvsinkomstavdraget minskar hushållets inkomst med 150 euro per person över 18 år om de har en motsvarande eller högre förvärvsinkomst. I en familj med två vuxna kan förändringen alltså vara 300 euro i månaden. Barnens låga förvärvsinkomster avses fortsättningsvis inte bli beaktade, så i barnfamiljer gäller ändringen endast familjens vuxna. Slopandet av det skyddade beloppet minskar incitamenten att ta emot lågavlönat arbete eller mindre jobb, men ökar också incitamenten att övergå från deltidsarbete till heltidsarbete.

     Enligt uppgifter från KST har 622 personer fått utkomststöd år 2023 och 609 personer år 2024. Året 2023 hade 140 personer regelbundna eller oregelbundna förvärvsinkomster och 132 personer hade det året 2024. Under tiden 1 januari till 5 februari 2025 hade 151 personer, som ansökt om utkomststöd, regelbundna eller oregelbundna förvärvsinkomster.

     Nedskärningarna i utkomststödet blir lindrigare på Åland än i riket eftersom ändringarna i grunddelen inte tillämpas på Åland och förvärvsinkomstavdraget, som direkt minskar utkomststödet penningmässigt för den enskilda stödberättigade, inte tillämpas på Åland om föreslagen ändring förs in i blankettlagen. Också incitamenten att ta emot även lågavlönat arbete förblir bättre på Åland ifall förvärvsinkomstavdraget återinförs enligt landskapsregeringens förslag. Föreslagen ändring förbättrar alltså den ekonomiska situationen för den mest ekonomiskt utsatta gruppen på Åland, det vill säga de som är berättigade till utkomststöd.

     Det schablonmässiga förvärvsinkomstavdragets slopande gällde från den 1 februari 2026 tillsammans med de andra ändringarna som riket genomfört. Det leder antagligen till en viss besparing i utgifterna för utkomststödet för KST eftersom färre blir berättigade till stödet. Den föreslagna ändringen som leder till att förvärvsinkomstavdraget återinförs, leder troligen däremot till att utkomststödets utgifter åter höjs då fler blir berättigade till utkomststöd.

 

4.3 Konsekvenser för barn

 

De ändringar som påverkar föräldrarnas försörjningsförmåga har konsekvenser för barn och unga. Återinförandet av förvärvsinkomstavdraget förbättrar den ekonomiska situationen i privata hushåll som är berättigade till utkomststöd och förbättrar även incitamenten att arbeta. Familjer som har rätt till utkomststöd är särskilt utsatta. Förslaget har som syfte att förebygga negativa konsekvenser för utsatta grupper, särskilt för barn och unga.

 

4.4 Ekonomiska konsekvenser

 

Förslaget om förvärvsavdraget innebär en återgång till vad som gällde före den 1 februari 2026 och utgör från det perspektivet ingen ny åtgärd. Förslaget är inte kostnadsmässigt omfattande. Det medför inte några direkta ekonomiska konsekvenser för landskapet i nuläget, men i förlängningen innebär det kommunala kostnader som omfattas av landskapsandelssystemet.

 

5. Lagstiftningsbehörighet

 

Enligt 18 § 13 punkten självstyrelselagen (1991:71) för landskapet Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om socialvård. Lagstiftning gällande utkomststöd hör till socialvårdens område och är därmed åländsk lagstiftningsbehörighet.

     Landskapet har i enlighet med 18 § 1, 2 och 4 punkterna i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar, landskapets tjänstemän och kommunernas förvaltning.

     Till rikets lagstiftningsbehörighet hör enligt 27 § 1 punkten i självstyrelselagen stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag. Av central betydelse är 19 § grundlagen som reglerar rätten till social trygghet, vilket landskapsregeringen och lagtinget ska iaktta vid lagstiftning.

 

6. Beredning

 

Ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag av lagberedningen i samarbete med socialvårdsbyrån samt efter avstämning med KST.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland om lagen om utkomststöd

 

2 § Avvikelser från tillämpning av bestämmelser i lagen om utkomststöd. Paragrafen räknar upp avvikelser från rikslagen. En ny avvikelse tilläggs i 9 punkten som föreskriver att 11 § 3 mom. på Åland ska tillämpas i den lydelse det har i rikslagen om utkomststöd den 31 januari 2026. 11 § 3 mom. som var i kraft den 31 januari 2026 lydde: ”Utöver det som föreskrivs i 2 mom. ska 150 euro per månad av inkomsttagarens förvärvsinkomster inte beaktas.” De ändringar som trädde i kraft i rikslagen den 1 februari 2026 innebar att förvärvsinkomstavdraget om 150 euro enligt 11 § 3 mom. slopades för personer över 18 år. Bestämmelsen gäller även på Åland om inte en avvikelse införs i blankettlagen. Den nya avvikelsen innebär att bestämmelsen att inte beakta 150 euro per månad av förvärvsinkomster som inkomst oavsett ålder återinförs på Åland.

 

5 § Indexjustering av grunddelen. I paragrafen tydliggörs att ett negativt index inte medför någon justering.

 

8 § Landskapsförordning. I nya 8 § införs en förordningsfullmakt. Innebörden är att landskapsregeringen inom landskapets behörighet genom landskapsförordning kan besluta att författningar som utfärdats med stöd av utkomststödslagen ska tillämpas på Åland oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen bestämmer.

 

Ikraftträdande

För att minimera negativa ekonomiska konsekvenser för hushåll som är i behov av utkomststöd ska lagändringen träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för lagens ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.

 

Övergångsbestämmelser

Lagens 2 § 9 punkt ska tillämpas på de stöd som beviljas efter att lagen trätt i kraft.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 5 § i landskapslagen (1998:66) om tillämpningen i landskapet Åland av lagen om utkomststöd, sådan den lyder i landskapslag 2011/110,

     fogas till 2 § en ny 9 punkt, sådan paragrafen lyder i landskapslag 2024/62, och en ny 8 §, som följer:

 

2 §

Avvikelser från tillämpning av bestämmelser i lagen om utkomststöd

     På Åland gäller följande avvikelser från bestämmelserna i lagen om utkomststöd:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     9) Bestämmelsen i 11 § 3 mom. ska på Åland tillämpas i den lydelse den har i lagen om utkomststöd den 31 januari 2026.

 

5 §

Indexjustering av grunddelen

     Grunddelens belopp fastställs årligen på basis av föregående års belopp. Till föregående års belopp läggs den ändring i det konsumentprisindex för Åland som fastställts av Ålands statistik- och utredningsbyrå och som ägde rum under det föregående kalenderåret, vilken motsvarar de varor och tjänster som täcks med grunddelen. Negativt index medför inte någon justering. De indexjusterade beloppen tillämpas från och med februari månad och fastställs av landskapsregeringen före utgången av januari månad.

 

8 § 

Landskapsförordning

     Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av lagen om utkomststöd ska tillämpas på Åland oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen bestämmer.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

     Lagens 2 § 9 punkt ska tillämpas på de stöd som beviljas efter att lagen trätt i kraft.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 27 augusti 2026
V i c e l a n t r å d	Annika Hambrudd
Föredragande minister	Arsim Zekaj

 

Parallelltexter

 

·      Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 24/2025-2026