Lagförslag 26/2025-2026

		LAGFÖRSLAG nr 26/2025-2026
		Datum
		2026-09-03
	Till Ålands lagting

Landskapslag om Ålands Unesco-kommission

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att en lag om Ålands Unesco-kommission antas. I lagen regleras tillsättandet av kommissionen och kommissionens uppgifter.

     Avsikten är att den föreslagna lagen ska träda i kraft under våren 2027 och att den ska tillämpas på den av landskapsregeringen till och med den 31 december 2027 tillsatta Unesco-kommittén. Detta organ byter namn till Unesco-kommissionen då den första kommissionen tillsätts den 1 januari 2028.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Förenta nationerna (FN) 3

1.2 Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) 3

1.3 Unesco-kommissioner i Norden. 5

1.4 Reglering av organ som tillsätts av landskaps- och kommunala myndigheter 8

2. Landskapsregeringen överväganden. 8

3. Landskapsregeringens förslag. 8

4. Lagstiftningsbehörighet 9

5. Förslagets verkningar 9

5.1 Ekonomiska, administrativa och övriga samhälleliga konsekvenser 9

5.1 Konsekvenser för miljö, jämställdhet, jämlikhet och för barn. 9

6. Ärendets beredning. 10

Detaljmotivering. 10

Landskapslag om Ålands Unesco-kommission. 10

Lagtext 13

L A N D S K A P S L A G om Ålands Unesco-kommission. 13

 

 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Förenta nationerna (FN)

 

FN bildades den 24 oktober 1945 då FN-stadgan trädde i kraft. I dagsläget har FN 193 medlemsstater. Finland blev medlem i FN år 1955.

     FN:s arbete består av tre huvudområden: fred och säkerhet, utveckling och fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter. Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948 och definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är. Med förklaringen som grund har FN:s generalförsamling antagit över 20 konventioner som är juridiskt bindande för de stater som ratificerat dem. Exempel på dessa är barnkonventionen och konventionen för personer med funktionsnedsättning, vilka ratificerats av Finland och till vilka Ålands lagting gett sitt bifall (ÅFS 1991:78, ÅFS 2016:67).

     Förenta nationerna som organisation har fem huvudorgan, vilka bland annat innefattar Generalförsamlingen och Säkerhetsrådet. Förutom FN som mellanstatlig organisation finns också ett utvidgat FN-system med en rad fackorgan specialiserade inom olika områden. Dessa fackorgan utgör egna självständiga organisationer som samarbetar under FN:s ledning.

 

1.2 Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco)

 

1.2.1 Unescos organisation

 

Unesco är ett av FN:s fackorgan. Organisationen förkortas Unesco från organisationens engelska namn (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization).  Unescos främsta uppgift är enligt artikel 1 i stadgan för Unesco att verka för fred och säkerhet genom främjande av internationellt samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur. Syftet är att med utgångspunkt i FN-stadgan att främja den universella respekten för rättvisa, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt grundläggande friheter utan åtskillnad av ras, kön, språk eller religion.

     Unesco-stadgan godkändes av Finlands riksdag den 4 juni 1956 och undertecknades för Finlands räkning den 10 oktober 1956 då den trädde i kraft i Finland genom utfärdandet av en förordning (fördragserie 30/1956). Även enligt 1951-års självstyrelselag hörde området kultur till landskapets lagstiftningsbehörighet (RP 73/1990 s. 16) medan området fornminnesvård och arkivväsende överfördes till den åländska lagstiftningsbehörigheten i 1991-års självstyrelselag (RP 73/1990 s. 7). Unesco-stadgan tillställdes inte Ålands lagting för bifall. Enligt 11 § 2 mom. 19 punkten i 1951-års självstyrelselag hörde till rikets lagstiftningsbehörighet område, som är reglerat genom internationella fördrag, dock så, att jämväl landstinget bör giva sitt bifall till lag, genom vilken fördrag med främmande makt bringas i kraft inom landskapet, för såvitt i fördraget ingå bestämmelser, som innebära upphävande eller ändring av eller avvikelse från stadganden i självstyrelselagen.

     Unesco-stadgan innehåller enligt landskapsregeringens bedömning inte några bestämmelser som skulle ha inneburit upphävande eller ändring eller avvikelse från då gällande självstyrelselag. I enlighet med tidigare beslut gällande giltigheten av världsarvskonventionen på Åland (ÅLR 2016/7093) har landskapsregeringen därmed ansett att Unesco-stadgan inte enligt 1951-års självstyrelselag behövde tillställas Ålands lagting och att Unesco-stadgan är tillämplig på Åland.

     Unesco har 194 medlemsstater och 12 associerade medlemmar. Unesco har sitt huvudkontor i Paris och har 53 regionala kontor och 201 nationella kommissioner. Unesco styrs av generalkonferensen, som består av medlemsstater och associerade medlemmar. Generalkonferensen sammanträder två gånger om året för att fastställa organisationens program och budget. Generalkonferensen väljer också ledamöter till den verkställande styrelsen, som leder Unescos arbete, och utser vart fjärde år en generaldirektör, som fungerar som Unescos chefsadministratör.

 

1.2.2 Nationella Unesco-kommissioner

 

Unesco är den enda FN-organisationen som har ett nätverk av nationella kommissioner som stöd. Varje medlemsstat i Unesco har en nationell Unesco-kommission som fungerar som en länk mellan Unesco och medlemsstatens myndigheter, institutioner och civilsamhällesorganisationer. De nationella kommissionernas ställning slås fast i Unescos stadga. De nationella kommissionerna styrs också av Charter of National Commissions for Unesco, som Unescos generalkonferens godkänt vid sin 20:e session och av andra rekommendationer och beslut som gäller generalkonferensens kommissioner.

     Grunden för de nationella Unesco-kommissionerna är artikel 7 i Unescos stadga. Enligt bestämmelsen ska varje medlemsstat vidta efter sina särskilda förhållanden lämpliga åtgärder för att samordna de viktigaste nationella sammanslutningarna som ägnar sig åt undervisning, vetenskap och kultur med Unescos verksamhet. I första hand ska ett nationellt råd bildas bestående av representanter för regeringen och dylika sammanslutningar. Befintliga nationella råd eller nationella samarbetsorgan ska tjänstgöra som rådgivande organ åt vederbörande delegation till generalkonferensen och åt vederbörande lands regering i frågor som rör Unesco. De ska fungera som en förbindelseled i alla frågor av intresse för Unesco.

 

1.2.3 Associerat medlemskap i Unesco

 

Enligt artikel 2.3 i Unescos stadga kan territorier eller grupper av territorier som inte är ansvariga för utförandet av sina internationella relationer antas som associerade medlemmar i Unesco av generalkonferensen, på ansökan som lämnas på uppdrag av sådant territorium eller grupp av territorier av den medlem eller annan myndighet som har ansvar för deras internationella relationer. I dagsläget har Unesco tolv associerade medlemmar, däribland Färöarna, Caymanöarna och Macao och sedan år 2021 Åland[1].

     Arten och omfattningen av de associerade medlemmarnas rättigheter och skyldigheter fastställs av Unescos högsta beslutande organ, Unescos generalkonferens. Generalkonferensen har beslutat att associerade medlemmar i Unesco ska ha följande rättigheter och skyldigheter[2]:

     - att utan rösträtt delta vid överläggningarna i generalkonferensen och i dess kommissioner och kommittéer,

     - att på samma villkor som medlemmar, med förbehåll för den begränsning av rösträtten som anges i punkten ovan, delta i generalkonferensen och i dess kommittéer, kommissioner och andra underorgan som generalkonferensen kan utse i enlighet med generalkonferensen arbetsordning,

     - rätt att föreslå punkter för upptagande i generalkonferensens preliminära dagordning,

     - rätt att på samma villkor som medlemmar ta emot alla meddelanden, dokument, rapporter och protokoll,

     - rätt att på samma villkor som medlemmar delta i förfarandet för sammankallande av särskilda sessioner,

     - rätt att på samma villkor som medlemmar lägga fram förslag till Unescos styrelse (förvaltningsråd) och, att i enlighet med de bestämmelser som fastställs av styrelsen, delta i de kommittéer som styrelsen inrättar, men de ska inte vara valbara till styrelsen,

     - associerade medlemmar ska vara underkastade samma skyldigheter som medlemmar, med undantag för att skillnaden i deras status ska beaktas vid fastställandet av storleken på deras bidrag till Unescos budget.

 

1.2.4 Ålands associerade medlemskap i Unesco

 

Efter anhållan från Ålands landskapsregering till utrikesministeriet ansökte Finland för Ålands räkning om associerat medlemskap i Unesco. Åland upptogs som associerad medlem i Unesco vid Unescos generalkonferens den 9 november 2021.

     Den 2 september 2022 tillsatte landskapsregeringen en åländsk Unesco-kommitté, Ålands Unescokommitté (beslut 2.9.2022, ÅLR 2022/6997, nr 83 U3) med stöd av 1 § 1 punkten i landskapets kommittéreglemente. Ålands Unesco-kommitté fungerade som Ålands nationalkommission för Unesco och var verksam t.o.m. den 31 december 2023.

     Enligt beslutet om tillsättande hade Ålands Unesco-kommitté till uppgift att utarbeta ett förslag till Unesco-strategi för Åland samt att bistå landskapsregeringen i arbetet med Unesco. Landskapsregeringen kunde därtill hänskjuta frågor som gäller internationellt samarbete inom Unescos verksamhetsområden till kommittén. Kommittén kunde även representera Åland i Unescos generalkonferens och förvaltningsorgan samt vid möten och rådplägningar som Unesco anordnar.

     Representanter för avdelningarna inom landskapsregeringen hade rätt att närvara vid kommitténs sammanträden. Kulturbyrån vid utbildnings- och kulturavdelningen kunde, efter att ha hört kommittén, utöver ledamöterna även kalla ett nödvändigt antal sakkunniga.

     Ålands Unesco-kommitté bestod ursprungligen av en ordförande och sex medlemmar. Ordföranden var ledamot i Ålands lagting och medlemmarna bestod av representanter för Ålands Tidnings-Tryckeri Ab, Ålands Fredsinstitut, Stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum, Ålands lyceum, Högskolan på Åland och Östersjöfonden. Kommittén kompletterades senare med en ung sakkunnig medlem.

     Byråchefen vid kulturbyrån fungerade som Ålands Unesco-kommittés sekreterare och utförde uppdraget i tjänsten. Kommittémedlemmar, ordföranden och sakkunniga ersattes i enlighet med landskapsregeringens beslut om kommittéarvoden, medan representanter för landskapsregeringens avdelningar utförde uppgifterna i tjänsten.

     Den 21 maj 2024 tillsattes en ny åländsk Unesco-kommitté som fungerar som Ålands nationalkommission för Unesco fram till den 31 december 2027 (beslut 21.5.2024, ÅLR 2024/3378, nr 110 U3). Kommitténs sammansättning har ändrats sedan den första kommittén tillsattes, men i övrigt är beslutet om tillsättande identiskt med det tidigare beslutet.

 

1.3 Unesco-kommissioner i Norden

 

1.3.1 Finlands Unesco-kommission

 

I riket regleras Finlands Unesco-kommission av statsrådets förordning om Finlands Unescokommission (FFS 1262/2002). Förordningen har utfärdats med stöd av 119 § i grundlagen enligt vilken bestämmelser om statsförvaltningens organ och enheter kan utfärdas genom förordning om deras uppgifter inte omfattar utövning av offentlig makt.

     Enligt 1 § i statsrådets förordning om Finlands Unesco-kommission biträds undervisningsministeriet av Finlands Unesco-kommission i skötseln av förbindelserna mellan Finland och Unesco. Kommissionen är en nationell rådgivande sakkunnigkommission och ett samarbetsorgan i enlighet med Unescos stadga.

     Enligt förordningens 2 § ska Finlands Unesco-kommission för undervisningsministeriet och statsrådet avge utlåtanden och ta initiativ i ärenden som avser:

·         åtgärder i Finland med anledning av beslut och rekommendationer av Unescos generalförsamlingar och förvaltningsorgan samt internationella möten och rådplägningar som Unesco anordnar,

·         andra vittgående och principiella frågor som hör till Unescos verksamhet,

·         Finlands representation i Unescos generalförsamlingar och förvaltningsorgan samt vid möten och rådplägningar som Unesco anordnar,

·         andra frågor som gäller internationellt samarbete inom Unescos verksamhetsområden, vilka undervisningsministeriet hänskjutit till kommissionen, och

·         att göra Unescos syften och verksamhet kända.

     Finlands Unesco-kommission ska enligt 3 § årligen göra upp ett förslag till en verksamhetsplan och avfatta en verksamhetsberättelse över föregående årsverksamhet.

     Ordföranden för Finlands Unesco-kommission kallas enligt 4 § av statsrådet. Dessutom kallar statsrådet till kommissionen högst elva andra ledamöter, som ska företräda Unescos olika verksamhetsområden. Nuvarande kommission, vilken är verksam under åren 2023–2026, består av representanter för Helsingfors universitet, Finlands Nationalmuseum, Diskrimineringsombudsmannens byrå, Sitras kommunikations- och samarbetsrelationer, Kulturpolitiska forskningscentret Cupore, Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf, Utbildningsstyrelsen, Finska Vetenskapsakademien, Finlands FN-förbund, Åbo stad, Reportrar utan gränser – Finland rf och Folkupplysningssällskapet sr.

     Enligt 4 § utser kommissionen inom sig en vice ordförande. Undervisningsministeriet kallar, efter att ha hört kommissionen, utöver ledamöterna ett nödvändigt antal sakkunniga. Representanter för undervisningsministeriet och utrikesministeriet har rätt att närvara vid kommissionens sammanträden och att yttra sig vid dem. Mandatperioden för kommissionens ordförande och ledamöter är enligt 6 § fyra kalenderår i sänder. Undervisningsministeriet ansvarar enligt 7 § för Finlands Unesco-kommissions sekretariat. Som kommissionens generalsekreterare tjänstgör en av undervisningsministeriet förordnad tjänsteman som sköter uppdraget som tjänsteuppdrag.

 

1.3.2 Sveriges Unesco-kommission

 

Sveriges Unesco-kommission, Svenska Unescorådet, är en myndighet under regeringen och utgör länken mellan Unesco och Sverige. Unescorådet styrs av kommittédirektiv[3] och ett årligt regleringsbrev[4] som regeringen beslutar om. Den globala verksamheten styrs av Strategin för Svenska Unescorådets verksamhet i Sverige 2023–2026[5]. Unescostrategin kompletterar kommittédirektiv och regleringsbrev genom att beskriva var och hur Unescorådets verksamhet skapar störst mervärde.

     Enligt kommittédirektivet ska Svenska Unescorådet uppfylla de krav som åläggs Unescos medlemsstater enligt artikel 7 i Unescos stadga. I uppdraget ingår att bidra till att genomföra Unescostrategin. Kommittén ska:

·         bistå regeringen med råd, underlag, förslag och yttranden i frågor som rör Unescos verksamhet och Sveriges deltagande i denna verksamhet,

·         informera, sprida kännedom om och skapa intresse i Sverige för Unescos verksamhet.

·         handlägga och samordna ärenden som Sverige har tagit emot från Unesco eller som rör Unescos verksamhet,

·         i förekommande fall, enligt instruktion och i samråd med Regeringskansliet, företräda Sverige i Unesco och dess underliggande arbetsgrupper, nätverk och kommittéer,

·         efter att ha rådgjort med berörda parter, komma in med underlag när det gäller regeringens Unescostrategier, och

·         samverka med andra berörda myndigheter och organisationer i frågor som rör Unescos verksamhet och samarbeta med andra länders motsvarande nationalkommissioner, särskilt i de nordiska länderna och i Europeiska unionens medlemsländer.

     Svenska Unescorådet ska enligt kommittédirektivet 2013:123 vara sammansatt av personer som kan bidra till att uppdraget kan fullgöras. Kommissionens löpande arbete ska ledas av en generalsekreterare med stöd av ett kansli. En redovisning av hur Unescostrategin har genomförts ska lämnas inom tre månader efter varje avslutad period som en strategi gäller för.

 

1.3.3 Färöarnas Unesco-kommission

 

Färöarna är liksom Åland associerad medlem i Unesco. Den färöiska Unesco-kommissionen och reglerna för den har inrättats enligt artikel 7 i Unescos stadga. Bestämmelserna är i nuläget inte reglerade i lag utan har utfärdats av utrikes- och kulturdepartementet. Det färöiska Unescokontoret är organiserat inom utrikes- och kulturdepartementet.

     Syftet med den färöiska Unesco-kommissionen är:

·         att främja Unescos arbete på Färöarna,

·         att vara rådgivare till den färöiska regeringen i Unesco-frågor,

·         att vara rådgivare till den färöiska delegationen till Unescos generalförsamling,

·         att fungera som en länk mellan Unesco och färöiska myndigheter, institutioner och organisationer inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation.

     Den färöiska nationalkommissionen för Unesco har till uppgift att:

·         informera om frågor som rör Unesco på Färöarna,

·         i enlighet med den färöiska politiken på området arbeta med frågor inom Unescos verksamhetsområden,

·         samarbeta med berörda myndigheter, institutioner och organisationer i frågor som rör Unesco,

·         samarbeta med Unesco-kommissioner från andra länder, särskilt de nordiska länderna.

     Kulturministern utser den färöiska Unesco-kommissionen och dess ordförande. Kommissionen ska ha minst fem och högst sju ledamöter som företräder styrelser, nämnder, råd och institutioner inom Unesco-området. Strävan är att ledamöterna ska ha kompetens inom och kunskap om Unescos arbetsområden, däribland utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation samt barn och ungdom. Kulturministern utser även en ungdomsrepresentant på rekommendation av Färöarnas ungdomsråd, som nominerar en kvinna och en man som väljs av kulturministern. Kommissionsledamöterna väljs för fyra år i taget och kan omväljas.

     Kulturministern utser en generalsekreterare som ansvarar för Unesco-kontorets arbete. Unescokontoret utför det dagliga arbetet och deltar i samt förbereder möten i den färöiska Unescokommissionen. Anställda inom centralförvaltningen inom områdena utbildning, vetenskap, kultur, kommunikation och utrikestjänst har dessutom tilldelats Unesco-frågor inom sitt arbetsområde och deltar i Unescokommissionen utan att vara medlemmar i kommissionen. Ministrar med intressen i Unescosamarbetet kan vid behov utse observatörer till den färöiska Unesco-kommissionen.

 

1.4 Reglering av organ som tillsätts av landskaps- och kommunala myndigheter

 

I enlighet med 119 § i grundlagen ska de allmänna grunderna för ett organ regleras genom lag om organets uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. Enligt 18 § 1 och 4 punkterna i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet gällande landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar och gällande kommunernas förvaltning. I den åländska lagstiftningen har bland annat antagits lagstiftning om Ålands kulturdelegation (ÅFS 1996:53) och om den kommunala avtalsdelegationen (14 kap. i kommunallagen 1997:73 för landskapet Åland). Dessa organ har myndighetsfunktioner. Gällande andra åländska samarbetsorgan som inte har en myndighetsfunktion, såsom exempelvis utvecklings- och hållbarhetsrådet, har lagstiftning inte antagits, utan samarbetet bygger på ett landskapsregeringsbeslut. Dock har Ålands representation i Nordiska rådet reglerats i landskapslag i landskapslagen (1984:25) om Ålands representation i Nordiska rådet. Nordiska rådet tar initiativ och ger rekommendationer i olika frågor till de nordiska regeringarna men har inte självständig beslutanderätt.

     Landskapets kommittéreglemente gäller inom landskapsförvaltningen sedan den 1 juli 1979 och tillämpas på arbetsuppgifter som inte kan utföras inom ramen för tjänstemäns ordinarie arbetsuppgifter. Enligt 1 § 1 punkten i kommittéreglementet avses med kommitté ett tillfälligt organ som landskapsstyrelsen tillsatt för att utreda eller bereda en bestämd fråga eller för att verka såsom biträdande eller rådgivande organ vid beredning eller behandling av visst ärende. Enligt 1 § 2 punkten i landskapets kommittéreglemente avses med kommission delegation, nämnd och råd ett organ av vanligen bestående natur som landskapsregeringen för handläggning av särskilt angiven uppgift tillsatt med stöd av lag, förordning eller annan författning och vars uppdrag är jämförbart med kommittéuppdrag.

 

2. Landskapsregeringen överväganden

 

Landskapsregeringens Unesco-kommitté har i dagsläget tillsatts baserat på artikel 7 i Unescos stadga som författningsgrund. Med beaktande av Unesco-kommissionens varaktiga natur och för att tillförsäkra kommissionen legitimitet och långsiktighet har landskapsregeringen bedömt att det är befogat att lagstifta om kommissionen tillsättande och verksamhet. Motsvarande lagstiftning finns i dagsläget gällande Ålands representation i Nordiska rådet.

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att en lag om Ålands Unesco-kommission antas. I lagen regleras tillsättandet av kommissionen och kommissionens uppgifter. Avsikten är att den föreslagna lagen ska träda i kraft under år 2027. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datumet för lagens ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om. Avsikten är att den föreslagna lagen ska tillämpas på den av landskapsregeringen till och med den 31 december 2027 tillsatta Unesco-kommittén och att detta organ byter namn till Unesco-kommissionen då den första kommissionen tillsätts från och med den 1 januari 2028.

 

4. Lagstiftningsbehörighet

 

Landskapet har med stöd av 18 § 1 och 14 punkterna i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar och beträffande undervisning, kultur, ungdomsarbete, arkiv-, biblioteks- och museiväsende. Inom landskapets behörighet faller även enligt 18 § 11 punkten fornminnen och skydd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och föremål i landskapet.

     Till rikets behörighet hör enligt 27 § 4 punkten förhållandet till utländska makter, dock med beaktande av bestämmelserna i 9 och 9a kap. i självstyrelselagen.

 

5. Förslagets verkningar

 

5.1 Ekonomiska, administrativa och övriga samhälleliga konsekvenser

 

Unesco-medlemskapet belastar budgetmoment 51100 kultur- och miljöförvaltning och budgetmoment 50010 Utbildnings- och kulturavdelningen. För år 2026 är 15 000 euro budgeterat för Unesco. Som kommissionens generalsekreterare tjänstgör en av utbildnings- och kulturavdelningen förordnad tjänsteman som sköter uppdraget i tjänsten.

     Beträffande Unesco-kommissionens samhälleliga konsekvenser kan möjligheterna till etablerande och bevarande av olika världsarv ge ringeffekter för turismsektorn. Ålands aktiva medlemskap i Unesco stärker Ålands internationella status och kontaktnät. Den föreslagna lagstiftningen om Ålands Unesco-kommission ger legitimitet och underlättar därmed för ansökandet av externa medel för projekt inom ramen för genomförandet av Ålands Unesco-strategi.

     Unesco sätter strålkastarljuset på en mångfald av kulturyttringar genom bland annat konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (fördragsserie 17/2007, 49/2007, ÅFS 2008:117).   Ålands internationella och nationella status bygger på ålänningarnas rätt till sitt språk och kultur. Denna stärks genom att Åland utnyttjar sitt associerade medlemskap i Unesco på ett aktivt sätt och genom att Åland får tillgång till arenor på vilka kunskap om Ålandslösningen och Ålandsexemplet kan spridas som inspiration i konfliktlösning.

 

5.1 Konsekvenser för miljö, jämställdhet, jämlikhet och för barn

 

Unescos verksamhet förväntas skapa positiva konsekvenser för naturen och miljön, både i fråga om Östersjöns status och biologisk mångfald. Unesco som organisation lägger stor vikt på både utbildning och forskning inom naturvetenskaper och hållbar utveckling, vilket Åland kan dra nytta av. Den åländska Unesco-kommissionen samlar kompetens inom naturvetenskaper och närliggande områden, vilket är till nytta för miljön.

     Unescos värdegrund bygger på jämställdhet mellan könen som en förutsättning för långsiktig fred. Åland har genom sitt associerade medlemskap förbundit sig att följa Unescos värdegrund. Unesco stärker Ålands egna målsättningar på området exempelvis inom utvecklings- och hållbarhetsagendan genom bland annat att främja inkludering och motverka könsbaserat våld.

     Unesco betonar att utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och en nyckel till hållbar utveckling, fred och stabilitet. Unesco arbetar för att säkerställa inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet för alla, oavsett bakgrund eller förutsättningar.

     Ålands lyceum har genom det associerade medlemlemskapet i Unesco blivit en del av ASPnet: UNESCO Associated Schools Network. ASPnet samlar närmare 10 000 skolor i 181 nationella nätverk kring ett gemensamt mål: att skapa fred i barns och ungdomars medvetande. Flera skolor på Åland förväntas gå med i nätverket. Unesco ger unga en röst genom arbetet i Youth Forum. Unescokommissionen viker åtminstone en plats åt en ungdomsrepresentant som är 18–29 år.

 

6. Ärendets beredning

 

Ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag av lagberedningen i samarbete med kulturbyrån vid landskapsregeringen. Ålands Unesco-kommitté har hörts i ärendet.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om Ålands Unesco-kommission

 

1 § Ålands Unesco-kommission. Enligt den föreslagna paragrafen fastslås att Ålands Unesco-kommission ska verka som ett rådgivande sakkunnig- och samarbetsorgan i frågor som rör Ålands associerade medlemskap i Unesco. Kommissionen verkar i enlighet med artikel 7 i stadgan för Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco-stadgan), enligt vilken varje medlemsstat beträffande tillsättandet av nationella samarbetsorgan vidtar de åtgärder som är lämpliga med hänsyn till dess särskilda förhållanden.

     Unesco-stadgan godkändes av Finlands riksdag den 4 juni 1956 och undertecknades för Finlands räkning den 10 oktober 1956 då den trädde i kraft i Finland genom utfärdandet av en förordning (fördragserie 30/1956). Även enligt 1951-års självstyrelselag hörde området kultur till landskapets lagstiftningsbehörighet (RP 73/1990 s. 16) medan området fornminnesvården och arkivväsendet överfördes till den åländska lagstiftningsbehörigheten i 1991-års självstyrelselag (RP 73/1990 s. 7).

     Unesco-stadgan tillställdes inte Ålands lagting för bifall. Enligt 11 § 2 mom. 19 punkten i 1951-års självstyrelselag hörde till rikets lagstiftningsbehörighet område, som är reglerat genom internationella fördrag, dock så, att jämväl landstinget bör giva sitt bifall till lag, genom vilken fördrag med främmande makt bringas i kraft inom landskapet, för såvitt i fördraget ingå bestämmelser, som innebära upphävande eller ändring av eller avvikelse från stadganden i självstyrelselagen.

     Unesco-stadgan innehåller enligt landskapsregeringens bedömning inte några bestämmelser som skulle ha inneburit upphävande eller ändring eller avvikelse från då gällande självstyrelselag. I enlighet med tidigare beslut gällande giltigheten av världsarvskonventionen på Åland (ÅLR 2016/7093) anser landskapsregeringen att Unesco-stadgan därmed inte enligt 1951-års självstyrelselag behövde tillställas Ålands lagting och att Unesco-stadgan är tillämplig på Åland.

 

2 § Kommissionens tillsättande. Enligt det föreslagna 1 mom. tillsätter Ålands landskapsregering kommissionen för fyra år och utser dess ordförande. Kommissionen ska bestå av minst fem och högst åtta medlemmar. Medlemmarna ska vara över 18 år gamla och ha mångsidig sakkunskap inom utbildning, vetenskap, kultur, kommunikation och ungdomsfrågor. Medlemmarna ska företräda både offentliga sammanslutningar, såsom landskaps- och kommunala myndigheter, och privaträttsliga sammanslutningar, såsom företag, föreningar och stiftelser på Åland som verkar inom Unescos verksamhetsområden.

     Enligt 2 mom. har landskapsregeringens representanter närvaro- och yttranderätt vid kommissionens möten. Landskapsregeringen utser en tjänsteman som verkar som kommissionens generalsekreterare. Kommissionen kan höra sakkunniga utöver de sakkunniga som ingår i kommissionen.

     Enligt 3 mom. kan landskapsregeringen på en kommissionsmedlems ansökan befria medlemmen från uppdraget innan mandatperioden gått ut. Landskapsregeringen får skilja en kommissionsmedlem från sitt uppdrag om medlemmen inte längre förmår fullgöra sitt uppdrag på behörigt sätt. Med beaktande av allmänna förvaltningsrättsliga principer i 4 § i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland ska skälen för att skilja en medlem från uppdraget vara objektiva, sakliga och skäliga. Vägledning kan fås i 63 § i lagförslag till ny landskapslag om landskapets tjänsteinnehavare (LF nr 9/2024-2025) som gäller vid uppsägning av tjänsteinnehavare. Exempelvis kan vägande skäl för uppsägning enligt den bestämmelsen vara en sådan väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningarna som innebär att tjänsteinnehavaren inte längre kan klara av sina tjänsteuppgifter. Vägande skäl kan dock inte avse tjänsteinnehavarens sjukdom, funktionsnedsättning eller olycksfall, om inte hans eller hennes arbetsförmåga har minskat så väsentligt och för så lång tid att det inte rimligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter tjänsteförhållandet.

     Enligt 4 mom. ska Unesco-kommissionen anta en arbetsordning som närmare reglerar kommissionens arbetssätt. I arbetsordningen regleras åtminstone hur kallelse till kommissionens möten ska gå till och bestämmelser om kommissionens beslutsförhet.

     Bestämmelser om arvode och resekostnadsersättning för kommissionens medlemmar finns i Ålands landskapsregerings beslut om kommittéarvoden.

 

3 § Kommissionens uppgifter. I den föreslagna paragrafen regleras kommissionens uppgifter. I enlighet med den föreslagna 1 § är kommissionen ett rådgivande sakkunnig- och samarbetsorgan.

     Enligt 1 mom. ska kommissionen avge utlåtanden och initiativ till landskapsregeringen. Kommissionen kan således på landskapsregeringens uppmaning avge utlåtanden eller självständigt ta initiativ som tillställs landskapsregeringen.

     Enligt 1-3 punkterna omfattar kommissionens arbetsområde ärenden som handhas av Ålands representation i Unescos generalkonferens och förvaltningsorgan, åtgärder på Åland med anledning av beslut och rekommendationer av Unescos generalkonferens och förvaltningsorgan och andra vittgående och principiella frågor som hör till Unescos verksamhet.

     Enligt 2 mom. ska kommissionens utöver uppgifterna i 1 mom. inom landskapets lagstiftningsbehörighet samarbeta med andra Unesco-kommissioner och organisationer i frågor som rör Unescos verksamhet. Av vikt i kommissionens arbete är att samverka med andra berörda myndigheter och organisationer i frågor som rör Unescos verksamhet och att samarbeta med andra länders motsvarande nationalkommissioner, särskilt i de nordiska länderna och i Europeiska unionens medlemsländer. Kommissionen ska även handa övriga ärenden och uppdrag som landskapsregeringen hänskjuter till kommissionen. Kommissionen kan till exempel med stöd av landskapsregeringens beslut representera Åland i Unescos generalkonferens och förvaltningsorgan. Kommissionen ska i egenskap av samarbetsorgan även verka för att göra Unescos syften och verksamhet kända på Åland.

     Enligt det föreslagna 3 mom. ska kommission liksom i dagsläget årligen ta fram ett förslag till åtgärdsplan och upprätta en verksamhetsberättelse över föregående års verksamhet.

 

4 § Ikraftträdande och övergångsbestämmelse. Enligt 1 mom. föreslås i enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen att datumet för lagens ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om. Avsikten är att den föreslagna lagen ska träda i kraft under våren 2027.

     I 2 mom. föreslås övergångsbestämmelser gällande att den föreslagna lagen ska tillämpas på den av landskapsregeringen till och med den 31 december 2027 tillsatta Unesco-kommittén. Det föreslagna 2 § 1 mom. om Unesco-kommissionens tillsättande föreslås därmed börja tillämpas först den 1 januari 2028 då Unesco-kommittén byter namn till Unesco-kommissionen.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om Ålands Unesco-kommission

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Ålands Unesco-kommission

     I frågor som rör Ålands associerade medlemskap i Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco), fungerar Ålands Unesco-kommission som ett rådgivande sakkunnig- och samarbetsorgan.

 

2 §

Kommissionens tillsättande och arbetssätt

     Ålands landskapsregering tillsätter kommissionen för fyra år och utser dess ordförande. Kommissionen består av minst fem och högst åtta medlemmar. Medlemmarna ska vara över 18 år gamla, ha mångsidig sakkunskap inom utbildning, vetenskap, kultur, kommunikation och ungdomsfrågor och ska företräda offentliga och privaträttsliga sammanslutningar på Åland som verkar inom Unescos verksamhetsområden.

     Landskapsregeringens representanter har närvaro- och yttranderätt vid kommissionens möten. Landskapsregeringen utser en tjänsteman som verkar som kommissionens generalsekreterare. Kommissionen kan höra sakkunniga.

     Landskapsregeringen kan på en kommissionsmedlems ansökan befria medlemmen från uppdraget innan mandatperioden gått ut. Landskapsregeringen får skilja en kommissionsmedlem från sitt uppdrag om medlemmen inte längre förmår fullgöra sitt uppdrag på behörigt sätt. I dessa fall och om en kommissionsmedlem avlider utser landskapsregeringen en ny medlem för den återstående mandatperioden.

     Kommissionen antar en arbetsordning som närmare reglerar kommissionens arbetssätt.

 

3 §

Kommissionens uppgifter

     Kommissionen ska avge utlåtanden och initiativ till landskapsregeringen gällande

     1) ärenden som handhas av Ålands representation i Unescos generalkonferens och förvaltningsorgan,

     2) åtgärder på Åland med anledning av beslut och rekommendationer av Unescos generalkonferens och förvaltningsorgan,

     3) andra vittgående och principiella frågor som hör till Unescos verksamhet.

     Utöver uppgifterna i 1 mom. ska kommissionen inom lagtingets lagstiftningsbehörighet samarbeta med andra Unesco-kommissioner och organisationer i frågor som rör Unescos verksamhet, handa övriga ärenden och uppdrag som landskapsregeringen hänskjuter till kommissionen samt verka för att göra Unescos syften och verksamhet kända på Åland.

     Kommissionen ska årligen ta fram ett förslag till åtgärdsplan och upprätta en verksamhetsberättelse över föregående års verksamhet.

 

4 §

Ikraftträdande och övergångsbestämmelse

     Denna lag träder i kraft den  .

     Lagen tillämpas på den av landskapsregeringen till och med den 31 december 2027 tillsatta Unesco-kommittén. 2 § 1 mom. om Unesco-kommissionens tillsättande börjar tillämpas först den 1 januari 2028.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 3 september 2026
L a n t r å d	Katrin Sjögren
Föredragande minister	Annika Hambrudd