Lagförslag 27/2025-2026
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 27/2025-2026 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2026-09-09 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Nya regler för yrkestrafik och taxi
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen lämnar förslag till en ny landskapslag om yrkesmässig trafik. De gällande reglerna för yrkesmässig trafik behöver uppdateras för att följa Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG. Utöver detta lämnar landskapsregeringen också förslag på en omarbetning av bestämmelserna om taxitrafik. I dag är taximarknaden starkt reglerad och offentligt styrd vilket begränsar utvecklingsmöjligheterna inom branschen och förhindrar nyetableringar. I detta förslag tas tillståndskvoterna bort och nuvarande bestämmelser om tillstånd ändras. Aktörerna ska fortfarande vara bundna till en stationsplats, nu omdöpt till trafikområde men antalet aktörer per trafikområde bestäms inte av landskapsregeringen utan den som uppfyller kraven ska ha rätt att bedriva näring oberoende av andra företag inom samma trafikområde. Landskapsregeringen föreslår också att den gällande prisregleringen av taxitjänsterna avskaffas. I stället införs ett krav på att priset per kilometer klart och tydligt ska framgå för kunden innan resan påbörjas. Dessutom föreslås nya bestämmelser för att trygga taxipassagerares säkerhet.
INNEHÅLL
2. Landskapsregeringens förslag och de viktigaste förändringarna
2.1 Regler för yrkesmässig transport av personer och gods enligt EU:s trafiktillståndsförordning
2.2 Landskapsregeringens förslag på en reform av taximarknaden på Åland
2.4 Bestämmelser om skolskjuts
2.5 Behovet av en övergångsperiod
3. Avregleringen av taximarknaden i riket och utomlands
3.2 Avregleringen av taximarknaden i Sverige
3.3 Avregleringen av taximarknaden i andra länder
4. Ändringar av 100 och 101 § i vägtrafiklagen
6.1 Konsekvenser för allmänheten
6.2 Konsekvenser för företagen och myndigheterna
6.3 Konsekvenser för jämlikheten och jämställdheten
7.1 Sammanfattning av remissvaren
7.2 Ändringar i förslaget efter remissbehandlingen
1. Landskapslag om yrkesmässig trafik
2. Landskapslag om ändring av 12 § trafikbrottslagen för Åland
3. Landskapslag om ändring av körkortslagen för Åland
4. Landskapslag om ändring av vägtrafiklagen för Åland
6. Landskapslag om ändring av landskapslagen om ordnande av kollektivtrafiktjänster
7. Landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare
8. Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola
L A N D S K A P S L A G om yrkesmässig trafik
L A N D S K A P S L A G om ändring av 12 § trafikbrottslagen för Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av körkortslagen för Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av vägtrafiklagen för Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om ordnande av kollektivtrafiktjänster
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola
Allmän motivering
1. Bakgrund
Transport av personer eller gods på Åland mot betalning, till exempel taxitrafik, busstrafik och godstransporter, kräver i många fall landskapsregeringens tillstånd. Förutsättningarna och villkoren för tillstånd regleras i landskapslag (1976:33) om yrkesmässig trafik. Lagen omfattar bland annat regler om vilken typ av trafik som kräver tillstånd, vad som krävs för att tillstånd ska kunna beviljas och vad en tillståndsansökan ska innehålla.
Transportmarknaden, med undantag för taxitrafiken, är ett av Europeiska unionens (EU:s) politikområden. Redan på 70-talet utfärdades EG-direktiv med gemensamma regler om rätten att bedriva nationella och internationella gods- och persontransporter. EU:s regelverk har utvecklats över tid, bland annat genom ett omfattande direktiv år 1996. År 2009 utfärdades Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG (trafiktillståndsförordningen). Trafiktillståndsförordningen uppdaterades år 2020 genom förordning (EU) 2020/1055 med nya bestämmelser om bland annat trafiktillståndsplikt för lätta godstransporter (2,5–3,5 ton) och gott anseende för trafiktillståndsansvariga och företag som bedriver yrkesmässig trafik och har föranlett ett behov av att se över nuvarande landskapslagstiftning rörande yrkesmässig trafik på Åland.
1.1 Trafiktillståndsförordningen
Trafiktillståndsförordningens syfte är att reglera rätten att bedriva yrkesmässig trafik samt utövandet av detta yrke. Förordningen ska tillämpas på alla företag som är etablerade inom unionen och som bedriver yrkesmässig trafik. För bedrivande av kommersiell yrkesmässig transport av gods och personer krävs trafiktillstånd i det fall trafiken faller under trafiktillståndsförordningens tillämpningsområde. Det finns dock möjlighet att undanta företag som bedriver vissa typer av transportverksamhet från förordningens tillämpningsområde. Detta gäller bland annat företag som endast bedriver godstransporter på väg inom landet med motorfordon eller fordonskombinationer med en högsta tillåten totalvikt på 3,5 ton.
I förordningen anges de krav som ett företag ska uppfylla för att få bedriva yrkesmässig trafik. Med yrkesmässigt bedrivande av godstransporter på väg avses verksamhet som bedrivs av ett företag som med motorfordon eller fordonskombinationer transporterar gods för annans räkning. Trafiktillstånd måste innehas vid transport av gods med motorfordon eller fordonskombinationer med en högsta tillåten totalvikt som överstiger 3,5 ton. Efter revideringen av trafiktillståndsförordningen 2020 krävs det även trafiktillstånd för lätta varu- och godstransporter i internationell trafik med motorfordon som väger mellan 2,5 och 3,5 ton. Med yrkesmässigt bedrivande av persontransporter på väg avses verksamhet som bedrivs av ett företag som, med motorfordon byggda och utrustade på sådant sätt att de är lämpliga att transportera fler än nio personer – inklusive föraren – och avsedda för detta ändamål, bedriver persontrafik för allmänheten eller särskilda användarkategorier mot ersättning som betalas av de transporterade personerna eller av organisatören.
Företagen måste enligt kraven i förordningen vara faktiskt och fast etablerade i en medlemsstat samt ha gott anseende, tillräckliga ekonomiska resurser och erforderligt yrkeskunnande. I förordningen finns utförliga bestämmelser om vad som krävs för att kravet på gott anseende ska anses vara uppfyllt och vissa nya indikatorer för att bedöma ett företags ekonomiska kapacitet. Förordningen innehåller även utförliga regler om utbildning och examination av trafikansvarige. Om kraven är uppfyllda ska företaget beviljas tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik. Medlemsstaterna åläggs att regelbundet kontrollera att företagen uppfyller villkoren i förordningen och när så inte är fallet besluta att tillfälligt dra in eller återkalla de tillstånd som gör det möjligt för företagen att agera på marknaden.
Alla företag som bedriver yrkesmässig trafik ska ha en trafikansvarig. De kriterier som ska vara uppfyllda för att utses till trafikansvarig i ett företag framgår av förordningen. Den trafikansvarige ska vara bosatta inom unionen och ska faktiskt och fortlöpande leda företagets transportverksamhet.
Det finns även krav på varje medlemsstat att föra ett nationellt elektroniskt register över företag som bedriver yrkesmässig trafik. Dessa nationella register ska vara sammankopplade och tillgängliga på gemenskapsnivå genom nationella kontaktpunkter.
1.2 Landskapslagen om yrkesmässig trafik
Landskapslagen om yrkesmässig trafik har ändrats ett antal gånger sedan den stiftades på 70-talet. Ändringarna har dock inte gjorts mot bakgrund av EU-rätten. De senaste ändringarna av vikt skedde i början av 2000-talet. Nuvarande regelverk på EU-nivå förnyades år 2009 och reviderats ytterligare år 2020. Därför finns det betydande skillnader mellan den åländska lagstiftningen om yrkesmässig trafik och EU-lagstiftningen. Eftersom EU-regel-verket utfärdats genom förordning, gäller det redan på Åland, men då EU-reglerna och den åländska landskapslagen skiljer sig åt, krävs inte sällan omfattande juridisk analys och tolkning för att reda ut rättsläget. För landskapsregeringens beredning i tillstånds- och tillsynsärenden innebär det både tolknings- och tillämpningsproblem. Sammantaget innebär bristen på överensstämmelse i regelverken rättssäkerhetsproblem. EU-förordningen kan inte heller stå helt på egna ben utan det krävs viss kompletterande nationell lagstiftning för att den ska fungera. Landskapslagen om yrkesmässig trafik behöver därför en total förnyelse för att komma i fas med och samspela med gemenskapsrätten.
1.3 Dagens bestämmelser om taxi
Taximarknaden på Åland är en reglerad marknad vilket innebär att konkurrensen är begränsad. Avsikten med att ha en reglerad taximarknad är att säkerställa en balans mellan utbud och efterfrågan.
Taximarknaden är indelad i separata stationsplatser vilka har ett av landskapsregeringen fastslaget antal taxitrafiktillstånd. Landskapsregeringen avgör hur många taxitrafiktillstånd som behövs per stationsplats och lediganslår vid behov tillstånd att bedriva trafik från en angiven stationsplats. Landskapsregeringen ska vid prövning av ansökan om taxitrafiktillstånd beakta efterfrågan av tjänsten, redan befintliga trafiktjänster samt den planerade trafiktjänstens ändamålsenlighet. Stationsplatserna sammanfaller med kommunerna och de flesta kommuner har egna tillståndsinnehavare.
Endast fysiska personer kan tilldelas taxitrafiktillstånd och grundregeln är att spridning av tillstånden prioriteras för att få konkurrens mellan tillståndshavarna, varför flera taxitrafiktillstånd per tillståndshavare endast kan komma i fråga i de fall ingen annan behörig sökande har anmält intresse. Taxitrafiktillstånden får inte överlåtas till annan fysisk person eller juridisk person, så om en verksamhet läggs ner måste tillståndet återlämnas eller så återkallas tillståndet av landskapsregeringen. Detta innebär även att det inte kan ske generationsväxlingar inom taxiföretag.
När ett taxitillstånd blivit ledigt prövar landskapsregeringen om behov finns och lediganslår i så fall tillståndet. De sökande prövas för att avgöra om de är lämpliga för att inneha trafiktillstånd. Lämplighetskriterierna styrs av landskapslagen om yrkesmässig trafik. Vid flera behöriga sökande tilldelas trafiktillståndet den sökande som har längst dokumenterbar erfarenhet av taxiyrket.
I dag finns ungefär 90 gällande taxitrafiktillstånd. Ett tiotal personer har två eller fler tillstånd vardera och är därmed berättigade att samtidigt ha flera fordon i trafik.
Taxibilen får utföra transporter till eller från andra stationsplatser. Vid transporter utanför stationsplatsen ska fordonet utan oskäligt dröjsmål återvända till stationsplatsen efter avslutad körning (se 17 § landskapslagen om yrkesmässig trafik). Ett taxitrafiktillstånd ger innehavaren rätten att utföra transporter men även en skyldighet att utföra transporter om inte oöverstigliga hinder föreligger (se 8 § 2 punkten landskapslagen om yrkesmässig trafik).
Förutom att ha taxitrafiktillstånd för verksamheten måste föraren av taxi-bilen även ha ett yrkeskörtillstånd enligt bestämmelserna i körkortslagen för Åland.
Landskapsregeringen fastställer årligen högsta tillåtna taxameterpriser som får tas ut vid transporter av allmänheten. Fram till år 2009 fastställdes även maximalt tillåtna priser per kilometer vid förbeställda upprepade körningar, vilket i praktiken är samhällsbetalda transporter som skolskjuts och färdtjänst. Denna prisbegränsning benämndes ruttaxa. I dagsläget finns det ingen ruttaxa utan priserna avgörs av konkurrensen vid offentliga upphandlingar. För att få köra skolskjuts krävs förutom yrkeskörtillstånd även att föraren har genomgått en av landskapsregeringen godkänd skolskjutsutbildning i enlighet med bestämmelserna i landskapsförordning (2008:140) om skolskjutsning.
År 2013 framförde en arbetsgrupp för översyn av taxibranschens verksamhetsförutsättningar förslag på ändringar av gällande lagstiftning om yrkesmässig trafik och andra förslag på åtgärder för att förbättra taxibranschens förutsättningar. Arbetsgruppen bestod av representanter från landskapsregeringen, Mariehamns åkeriförening r.f. och Ålands yrkesbilägarförening r.f. Vissa av förslagen i arbetsgruppens slutrapport har tagits med i detta lagförslag.
2. Landskapsregeringens förslag och de viktigaste förändringarna
Landskapsregeringen anser att yrkestrafiklagstiftningen behöver omstruktureras och moderniseras. Den gällande landskapslagen om yrkesmässig trafik bör upphävas. I stället föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar en helt ny landskapslag om yrkesmässig trafik. Den innehåller regler för yrkesmässig transport av personer och gods med buss- och lastbil, kompletterande bestämmelser till EU:s trafiktillståndsförordning samt bestämmelser om taxitrafik och skolskjuts.
Syftet med en reform av taxilagstiftningen är att:
· öka taxibranschens förutsättningar till en bättre service och tillgänglighet både geografiskt och över dygnet
· öka konkurrensen med rimliga priser
· effektivisera uppdrags- och beställarverksamheten
· öka konkurrensen inom den offentliga upphandlingen av taxiresor, framför allt färdtjänst och skolskjutsar
· främja en mer flexibel taximarknad och uppkomst av nya servicemodeller
· öka tillgången av taxibilar
· underlätta tillträdet till taximarknaden och sänka tröskeln för nya företag att bedriva taxiverksamhet
· minska nuvarande begränsningar i konkurrensen och reformera tillståndsprövningen av trafiktillstånd för taxi
· avbyråkratisera landskapsregeringens styrning av taximarknaden
· säkerställa fortsatt god tillgång av taxibilar och taxitjänster på landsbygden och i skärgården
· förtydliga skolskjutsbestämmelserna och säkerställa säker skolskjuts
· förtydliga lagstadgade krav för beviljande av taxitrafiktillstånd och återkallande av tillstånd samt kraven på taxichaufförer och taxikort
· stärka tillsynsmyndigheternas möjligheter att utföra tillsyn, återkalla tillstånd och beivra brott mot lagstadgade krav
· möjliggöra en kontrollerad och rättvis övergång för taxibranschen, kunderna och Kommunernas socialtjänst genom en tillräckligt lång övergångsperiod.
2.1 Regler för yrkesmässig transport av personer och gods enligt EU:s trafiktillståndsförordning
Bestämmelser om de villkor som ska uppfyllas av den som bedriver eller har för avsikt att yrkesmässigt bedriva persontransporter eller godstransporter på väg finns i EU:s trafiktillståndsförordning. Vad som avses med yrkesmässig persontransport respektive yrkesmässig godstransport anges i artikel 1 och 2 i trafiktillståndsförordningen. Den föreslagna lagens uppbyggnad följer och kompletterar artiklarna i förordningen. I lagen finns även hänvisningar till regelverk för den som vill söka tillstånd att bedriva internationell trafik. Detta har fogats till lagförslaget för vinnande av enhetlighet och överskådlighet i enlighet med 19 § självstyrelselagen för Åland.
2.1.1 Nya undantag och förtydliganden
Landskapsregeringen föreslår att bestämmelserna om undantag för verksamhet som inte behöver söka trafiktillstånd förtydligas och kompletteras med nya undantag. Det är viktigt att läsaren av lagen och de åländska transportaktörerna vet vilka tillstånd som ges av landskapsregeringen och vilka tillstånd som söks hos Statens ämbetsverk på Åland samt vilka ansvarsområden Statens ämbetsverk på Åland har i enlighet med rikets behörighet.
2.1.2 Etableringskrav, gott anseende, ekonomiska resurser och yrkeskunnande
Bestämmelser som behöver införas i åländsk rätt rör rättssäkerhet, tillståndskrav, myndighetsuppgifter och -tillsyn samt kompletteringar till de grundläggande villkoren i EU-rätten för att få bedriva yrkesmässig trafik. Villkoren rör etableringskrav, krav på gott anseende, villkor avseende ekonomiska resurser och krav på yrkeskunnande. Den nuvarande lagen innehåller vissa regler på detta område, men EU-reglerna är mer omfattande och till vissa delar avvikande. I riket har motsvarande bestämmelser förts in i lagen om transportservice (FFS 320/2017) genom hänvisningar till EU:s trafiktillståndsförordning. Landskapsregeringen föreslår att samma lagstiftningsteknik används i den nya landskapslagen.
2.1.3 Förlust och återupprättande av det goda anseendet
Trafiktillståndsförordningen uppdaterades år 2020 med nya bestämmelser då en trafikansvarig förlorar sitt goda anseende. Bland annat har tidsgränser för när anseendet kan anses återupprättat och krav på utbildning införts. Motsvarande regler införs i lagförslaget. Tillämpningen av kraven gällande gott anseende har även utvidgats till att också gälla verkställande direktörer i transportföretag.
2.1.4 Register över trafiktillstånd
Artikel 16 i EU:s trafiktillståndsförordning reglerar medlemsländernas skyldighet att föra ett nationellt register över de vägtransportföretag som har beviljats tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik. Uppgifter som ska ingå i registret är bland annat företagets namn och adress, namn på den trafikansvarige och typ av tillstånd som har beviljats. Förordningen kräver också att register förs över vissa allvarliga överträdelser. Även registreringsnummer på de fordon som företaget förfogar över ska finnas i registret.
Behandlingen av uppgifter i registret kontrolleras av den offentliga myndighet som utses för detta. Uppgifter av betydelse i det nationella elektroniska registret ska vara tillgängliga för alla behöriga myndigheter i medlemsstaten. De uppgifter som avses i artikel 16.2 punkt a–d ska även vara tillgängliga för allmänheten med beaktande av relevanta bestämmelser om skydd av personuppgifter.
Landskapsregeringen föreslår en paragraf om detta register och vilka uppgifter som ska och får föras in i registret. Även bestämmelser om vad myndigheten kan använda registret till och vilka andra åländska, nationella och EU-myndigheter har rätt att få uppgifter från registret beskrivs.
Enligt artikel 16.2 i trafiktillståndsförordningen ska det nationella elektroniska registret åtminstone innehålla följande uppgifter:
a) Företagets namn och rättsliga status.
b) Etableringsställets adress.
c) Namn på den trafikansvarige som har utsetts och uppfyller kraven vad gäller gott anseende och yrkeskunnande eller, i förekommande fall, namn på en legal företrädare.
d) Typ av tillstånd, antal fordon som tillståndet omfattar och i förekommande fall gemenskapstillståndets och de bestyrkta kopiornas serienummer.
e) Antal, kategori och typ av allvarliga överträdelser enligt artikel 6.1 b vilka har resulterat i en fällande dom eller en sanktion under de senaste två åren.
f) Namnet på personer som har förklarats olämpliga att leda ett företags transportverksamhet, så länge dessa personers goda anseende inte har återupprättats i enlighet med artikel 6.3, samt tillämpliga åtgärder för återupprättande.
g) Registreringsnummer på de fordon som företaget förfogar över i enlighet med artikel 5.1 g.
h) Antalet anställda i företaget den 31 december föregående år. Detta ska noteras i det nationella registret senast den 31 mars varje år.
i) Företagets riskvärdering i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2006/22/EG.
Medlemsstaterna får välja att i separata register bevara de uppgifter som avses i artikel 16.2 första stycket punkt e–i. De uppgifter som avses i leden e och f ska i så fall, direkt eller på begäran, göras tillgängliga för samtliga behöriga myndigheter i medlemsstaten i fråga. De uppgifter som avses i artikel 16.2 första stycket punkterna g, h och i ska göras tillgängliga för behöriga myndigheter inom EU i samband med vägkontroller.
Det åländska registret föreslås inte innehålla alla uppgifter som krävs enligt förordningen. Det kan konstateras att flertalet av de allvarliga överträdelser som räknas upp i artikel 6.1 b är rikets lagstiftningsbehörighet. Med anledning av detta och att det är rikets myndigheter som upprätthåller straffregister anser landskapsregeringen att dessa register ska definieras som separata register enligt vad som anges i artikel 16.2 tredje stycket i trafiktillståndsförordningen. Det bör noteras att varken den åländska polisen eller rikets polismyndighet upprätthåller straffregister, varken nationellt eller lokalt på Åland. Polisen bedriver förundersökning och har för det ändamålet flera olika register varav ett är PATJA, datasystemet för polisärenden. Samtliga dessa register förvaltas av riket med Polisstyrelsen som registeransvarig. Straffregistret är riksbehörighet och administreras av Rättsregistercentralen, som även är personuppgiftsansvarig för registret enligt 1 § 1 mom. i straffregisterlagen (FFS 770/1993).
Vissa ytterligare uppgifter gällande framför allt punkterna h och i ovan krävs för att EU:s sociala lagstiftning på området ska kunna följas upp. Åland har inte lagstiftningsbehörighet vad gäller arbetsrätt, till vilket de sociala delarna av bestämmelserna i trafiktillståndsförordningen anses tillhöra.
Ett annat skäl till att landskapsregeringens register för trafiktillstånd inte ska vara ålagt att inkludera alla uppgifter enligt förordningen är att det åländska registret endast registerför de enskilda näringsidkare och bolag som bedriver yrkesmässig trafik på Åland. Det kan konstateras att landskapsregeringen endast ger ut trafiktillstånd för yrkesmässig trafik som gäller trafik på Åland. Däremot berättigar trafiktillstånd för persontransport och godstransport utgivna av landskapsregeringen tillståndshavaren att också bedriva sådana transporter mellan Åland och övriga Finland enligt 5 § 5 mom. lagen transportservice (FFS 320/2017). Ett trafiktillstånd för exempelvis godstrafik som har beviljats av Ålands landskapsregering berättigar därmed innehavaren att transportera gods inom Åland och mellan Åland och det övriga Finland. Närmare bestämmelser om de registerkrav som gäller gemenskapstillstånd finns i lagen om transportservice. När det gäller gemenskapstillstånd (trafiktillstånd för yrkesmässig trafik inom europeiska gemenskapen) är beviljande av tillstånden rikets behörighet och handhas i dag, när det gäller åländska företag, av Statens ämbetsverk på Åland.
Med anledning av Ålands lagstiftningsbehörighet på området och eftersom landskapsregeringens trafiktillståndsregister ändå ska vara tillgängligt för rikets behöriga myndigheter då åländska trafiktillstånd även gäller för trafik i riket, är det landskapsregeringens bedömning att landskapsregeringens register inte behöver vara en integrerad del av det trafik- och transportregister som avses i 216 § i lagen om transportservice som upprätthålls av Traficom och inte heller behöver vara direkt tillgängligt för andra EU-länders kontaktpunkter och behöriga myndigheter på det sätt som avses i artiklarna 16.5 och 18 i trafiktillståndsförordningen. Enligt 183 § i lagen om transportservice är Traficom rikets kontaktpunkt enligt artikel 18 i trafiktillståndsförordningen. Eftersom det är Statens ämbetsverket på Åland som beviljar företag baserade på Åland gemenskapstillstånd bedömer landskapsregeringen att det är ämbetsverket som ska ordna tillståndsregisterföring i samarbete med Traficoms nationella trafiktillståndsregister för åländska företag som beviljas tillstånd att bedriva gods- eller persontrafik inom europeiska gemenskapen. I praktiken är det endast när transporter sker utanför Åland och riket som trafiktillståndsuppgifter i det register som avses i artikel 16.2 kan behövas för behöriga myndigheter inom unionen. Statens ämbetsverk på Åland beviljar gemenskapstillstånd enligt rikets lagstiftning om yrkesmässig trafik och följer alltså därmed rikets lag.
2.2 Landskapsregeringens förslag på en reform av taximarknaden på Åland
Landskapsregeringen föreslår att taximarknaden på Åland släpps fri utan att bli lika avreglerad som taximarknaderna i Finland och Sverige är. Vissa huvuddrag i dagens reglerade taximarknad finns kvar vad gäller uppdelning av Åland i trafikområden, medan avreglering sker av de kontrollerande och begränsande regelverken kring bedrivande av taxiverksamhet, prissättningen och trafiktillstånd för taxi.
Landskapsregeringen föreslår att både fysiska och juridiska personer ska kunna bedriva taxitrafik. Detta innebär att konkurrensen bland taxiföretag kommer att öka då även taxiföretag som juridiska personer kan inneha taxitrafiktillstånd.
Landskapsregeringens behovsprövning av antalet taxitrafiktillstånd tas bort, vilket innebär att alla som uppfyller kraven ska beviljas taxitrafiktillstånd. Därmed kommer inte landskapsregeringen längre att avgöra om taximarknaden behöver ytterligare, eller färre, trafiktillstånd.
I varje företag, oberoende om det är ett enmansföretag eller ett större bolag, ska det finnas en fysisk person som är trafikansvarig. Den trafikansvarige ska faktiskt och fortlöpande leda företagets verksamhet.
Landskapsregeringen föreslår att taxitrafiktillståndet såsom tidigare ska vara knutet till ett trafikområde (tidigare stationsområde) där fordonet är stationerat. Landskapsregeringen kommer att bestämma hur stora trafikområdena är men inte reglera hur många trafiktillstånd, fordon eller taxiföretag som ska vara stationerade i varje trafikområde. Ett trafikområde kan bestå av en eller flera kommuner. Trafikområdenas utformning kommer att fastslås i en landskapsförordning som kommer att tas fram i samarbete med taxibranschen och den kommunala sektorn. Landskapsregeringen planerar att genom arbetet med landskapsförordningen se över antalet trafikområden. Avsikten med översynen är att i framtiden möjliggöra en mer flexibel och större taximarknad i tätorten (Mariehamn, Jomala och Lemland) samt öppna upp tillgången till större hamnar och Mariehamns flygplats för alla tillståndsinnehavare. Däremot föreslås det att nuvarande krav att fordonet ska återvända till sitt trafikområde efter körningen slopas. Motiveringen till slopandet av denna regel har att göra med att en sådan begränsning skulle riskera att taxiföretag som är etablerade på landsbygden får en sämre utgångsposition på taximarknaden då det större kundunderlaget kommer finnas i tätorterna.
För att öka tillgängligheten och samarbetsmöjligheterna inom branschen kan taxiföretagen gå ihop i gemensamma beställningscentraler som fördelar körningarna mellan tillgängliga fordon. Nuvarande skyldighet för taxitrafiktillståndsinnehavare att på begäran alltid utföra körningar i enlighet med taxitrafiktillståndet om det inte föreligger oöverstigliga hinder eller andra giltiga skäl (8 § i landskapslag om yrkesmässig trafik) avskaffas. Eftersom reformen kommer att leda till en utökad konkurrens bedömer landskapsregeringen ovanstående kvalitetskrav som obehövligt. Dessutom har det visat sig nästintill omöjligt för både tillsynsmyndigheter och taxitrafikutövare att tolka bestämmelsen i specifika fall och även mycket svårt för tillsynsmyndigheterna att i praktiken övervaka att bestämmelsen följs.
2.2.1 Avreglering av maxtaxorna på taxiresor och information om priser
Nuvarande reglering av maxtaxor på taxiresor har lett till att maximinivåerna för de olika taxorna i praktiken har blivit de normgivande taxitaxorna. Lägre taxor används sällan. Landskapsregeringen föreslår nu att prissättningen av taxiresorna lämnas över till företagarna. I marknadsmässig trafik kan taxiresor prissättas fritt, det väsentliga är att det tydligt informeras om prisuppgifterna innan resan påbörjas. Konsumenternas förtroende för taxibranschen är starkt kopplat till prisernas tillförlitlighet.
I detta lagförslag ska en tillståndshavare innan en taxiresa inleds eller beställningen bekräftas informera konsumenten om resans totalpris inklusive skatt eller, om ett exakt pris inte kan anges i förväg, grunderna för prissättningen inklusive skatt. Totalpriset eller grunderna för hur priset bestäms ska anges på ett tydligt, entydigt och för konsumenten lättförståeligt sätt. Prisuppgifterna ska läggas fram på ett sådant sätt att de är lättillgängliga för konsumenten innan resan börjar. Om inget fast pris har avtalats för en taxiresa ska en tillståndshavare informera passageraren om priset på en exempelresa innan taxiresan börjar. Priset på en exempelresa är priset inklusive mervärdesskatt på en resa på 10 kilometer som varar 15 minuter.
Skyldigheten att ge prisuppgifterna och priset på en exempelresa har föreskrivits för tillståndshavaren. För taxiförarens del har det inte uppställts någon skyldighet att informera om priset. I fråga om förhandsbeställda resor bestäms priset i enlighet med det som anges i mobilapplikationen eller någon annan beställningskanal eller i tillståndshavarens separata prislista och priset meddelas antingen i appen eller på taxiföretagets webbplats. Då resan beställs på förhand förbinder konsumenten sig till tjänsteleverantörens prissättning, varvid konsumenten borde ha en uppfattning om priset redan när han eller hon sätter sig i bilen om priset har avtalats på förhand eller om grunderna för hur priset fastställs om det är fråga om en skjuts med rörligt pris. I dessa situationer är förarens ansvar för att informera om prisuppgifterna inte lika centralt som när det handlar om en resa som inte beställts på förhand.
Att priset och prisuppgifterna noga anges är viktigare när det handlar om resor som inte beställts på förhand, dvs. en taxi som man tar direkt på gatan eller från en taxistolpe. Vid sådana resor är det viktigt att prisuppgifterna finns tydligt framlagda i och utanpå fordonet.
Transport- och kommunikationsverket har meddelat en kompletterande föreskrift om meddelande av taxiresans uppgifter till passageraren och synlighållande av prisuppgifterna (TRAFICOM/690724/03.04.03.00/2024). Denna föreskrift kommer att göras tillämplig på Åland. Enligt föreskriften ska prislistan innehålla det gällande priset på resan eller de gällande grunderna för prissättningen så att prissättningen framgår av prislistan. Enligt föreskriften ska passageraren på begäran också informeras muntligt om priset eller grunderna för prissättningen. Prislistan ska visas i det bakre sidofönstret på fordonets högra sida, på något annat ställe på fordonets högra sida eller annars på ett ställe som kan ses från fordonets högra sida så att passageraren lätt kan upptäcka den utanför fordonet. I föreskriften föreskrivs också om de ikoner som får användas i prislistan, prislistans storlek, färg och placering samt om information om priset på en exempelresa. Föreskriften gäller dock endast taxiresor från en taxistation eller taxistolpe samt andra resor som inte beställts eller reserverats i förväg.
Mer problematiska med tanke på pristransparensen och konsumenternas tillräckliga tillgång till information är just de resor som inte har beställts i förväg. I dessa situationer bör man genast kunna ingripa vid missbruk, till exempel genom en av polisen påförd avgift för trafikförseelse. Att prislistan saknas eller är oklar är den tredje vanligaste bristen i taxifordon i riket som framkommit vid övervakning på fältet. Det kommer också in en avsevärd mängd konsumentklagomål som gäller oklarheter i prissättningen. Av denna anledning införs bestämmelser som ger polisen möjligheter att ingripa om prislistan fattas eller är oklar och utgör ett incitament för företagarna att se till att bestämmelserna följs om deras förare också kör resor som inte beställts i förväg.
Om inget fast pris har avtalats för en taxiresa ska resans pris grunda sig på den tillryggalagda sträckan och den tid som använts för resan och en taxameter som uppfyller kraven i lagen om mätinstrument (FFS 707/2011) ska användas för att bestämma priset. För resan kan det dessutom tas ut en separat grundavgift och andra tilläggsavgifter, som passageraren på förhand känner till. De grunder för bestämmande av priset som används när priset bestäms får inte ändras under taxiresan. Användningen av taxameter vid resor med rörligt pris ligger i praktiken på förarens ansvar.
Att taxameter som uppfyller kraven i lagen om mätinstrument ska användas i fordon som används i taxitrafik anges i ett nytt moment i 13 § i fordonslagen som gäller på Åland genom landskapslagen (2021:157) om tillämpning av fordonslagen.
2.3 Nya krav för taxiförare
Landskapsregeringen föreslår att det införs striktare krav för taxiförare vad gäller beviljande av körtillstånd för taxi (som i förslaget benämns taxikort). Det införs tydligare krav på vad som inte är tillåtet för att ett taxikort ska kunna beviljas vad gäller brott och straff och det införs en skyldighet att förnya sitt taxikort varje gång körkortet ska förnyas enligt bestämmelserna i körkortslagen. Bestämmelserna om återkallande av tillstånd tydliggörs och ändras så att ett återkallande av tillstånd som inte uppfyller kraven har en tydlig rättsgrund och det införs en möjlighet för polismyndigheten att temporärt återkalla taxiförares taxikort om det finns skäl att misstänka att föraren gjort sig skyldig till ett allvarligt brott. Nya bestämmelser om det teoriprov som en taxiförare ska klara innan en ansökan om taxikort kan beviljas införs också.
2.4 Bestämmelser om skolskjuts
Genom detta förslag flyttas bestämmelserna om skolskjuts från landskapsförordningen om skolskjutsning till den föreslagna lagen om yrkesmässig trafik. Definitionen av skolskjuts ändras. Med skolskjuts avses transport av elever till eller från grundskolan. Transporten ska vara särskilt ordnad av det allmänna för detta ändamål och inte vara tillfällig. Beställningstrafik inom barnomsorg och grundskola definieras som yrkesmässig persontransport med buss eller taxi som beställs för en specifik resa. Det förtydligas att sådan trafik ska uppfylla samma krav på fordon och förare som gäller för skolskjutsar. Det är på samma sätt som tidigare möjligt att låta skolbarn åka med lokaltrafiken till och från skolan. Det definieras dock inte som skolskjuts eller som beställningstrafik inom barnomsorg och grundskola.
Tydligare krav ställs på kommunen som beställare av skolskjutsen. I varje kommun ska det kommunala organ som fullgör kommunens uppgifter som huvudman inom skolväsendet se till att hållplatser för skolskjuts utformas så att olyckor undviks. Det kommunala organet bestämmer färdväg för varje skolskjuts och de platser där på- eller avstigning bör ske. Kommunen kan även inhämta synpunkter från polismyndigheten och andra berörda.
2.5 Behovet av en övergångsperiod
Landskapsregeringen föreslår att de delar av lagen som gäller taxinäringen inte ska börja gälla samtidigt som resten av lagen. I stället föreslås en övergångsperiod på två år för att ge branschen tid att anpassa sig till de nya reglerna. För etablerade företag och åkerier innebär en avreglering av en tidigare strikt reglerad taximarknad en omställning från skyddade taximarknader till en mer konkurrensutsatt marknad med både nya utmaningar och nya affärsmöjligheter. Företagen som tidigare verkat i det gamla regelverket påverkas genom att de måste sätta sina egna priser. Det innebär att de måste utveckla dynamiska prismodeller, men ställs också inför risk för ökad priskonkurrens från nya aktörer. Alla som uppfyller grundläggande trafikkrav och har näringsrätt på Åland kan starta verksamhet, vilket bedöms öka antalet fordon i trafik. Det tvingar företagen att arbeta mer aktivt med marknadsföring, lojalitetsprogram och differentiering för att behålla sina marknadsandelar. För att behålla sin konkurrenskraft behöver traditionella bolag i allt större utsträckning digitalisera sin verksamhet. Moderna plattformar och mobilapplikationer förändrar både hur tjänster distribueras och hur körningar fördelas. Kommunernas socialtjänst (KST) kommer att behöva tid för att upphandla färdtjänst för att inte riskera en ökning av färdtjänstkostnaderna. Även landskapsregeringen behöver tid för att bestämma trafikområden och ta fram författningar och instruktioner om synlighållande av prisuppgifter på taxibilarna med mera. Polismyndigheten behöver tid för att ta fram nya arbetssätt och instruktioner för tillsynen och övervakningen på en avreglerad marknad för att minska risken för oseriös verksamhet.
3. Avregleringen av taximarknaden i riket och utomlands
3.1 Avregleringen i riket
Den 1 juli 2018 trädde lagen om transportservice (FFS 320/2017) i kraft i riket och taxitrafiken avreglerades. Anledningen till de genomförda ändringarna var att de tidigare bestämmelserna om antalet tillstånd och om stationsplatser begränsade tillträdet till branschen och olika tjänsteaktörers möjligheter att utvidga sin verksamhet. Emellertid har den tidigare regleringen av antalet tillstånd i kombination med skyldigheten att återvända till stationsplatsen i en del fall bedömts kunna leda till ett större utbud även i glest befolkade områden, eftersom det har varit lättare att få tillstånd för dessa stationsplatser.
I förarbetena till transportservicelagen i riket konstateras att prisreglering tillsammans med reglering av antalet taxitrafiktillstånd styr prissättningen till en nivå som motsvarar maximipriser varför någon priskonkurrens mellan taxiföretag i praktiken inte finns. Det har också framgått att kunderna inom den offentliga sektorn har haft svårt att få konkurrens trots upphandlingslagstiftningen då konkurrerande anbud inte har givits. Sammanfattningsvis konstateras i förarbetena att en avreglering på kort sikt framför allt kommer att ta sig uttryck i ett ökat utbud, mångsidigare tjänster och en större prisflexibilitet. I förarbetena beskrivs att företagen bedöms växa när regleringen inte hindrar företagen från att eftersträva stordriftsfördelar. Dessutom bedömdes övergången till ett aktörsspecifikt tillstånd sporra till olika modeller för ägande och besittning av en bil och att slopande av kravet på stationsplats gör det möjligt att utnyttja materielen effektivare eftersom taxibilar inte behöver återvända till stationsplatsen för att vänta på en beställning.
3.1.1 Utfallet av avregleringen
Enligt en utredning av Konkurrens- och konsumentverket (KKV) från år 2022 höjde den finländska taxireformen de genomsnittliga priserna för taxiresor, med 7 procent i större kommuner och cirka 15 procent i övriga delar av landet. Tillgången till taxitjänster minskade, särskilt i glesbygden.
I stora kommuner är det dock ofta möjligt att få billigare taxiresor än innan taxireformen år 2018. Trots att priserna i genomsnitt har stigit erbjuds nu också billigare resor. Det krävs dock mera ansträngning av konsumenterna för att hitta det lämpligaste taxialternativet, eftersom det finns skillnader i tjänsterna och priserna varierar mycket.
I KKV:s undersökning jämfördes taximarknadens utveckling i riket med utvecklingen på Åland, där taximarknaden fortfarande är starkt reglerad. Utvecklingen av taximarknaden på Åland kan antas beskriva hur situationen i riket skulle ha utvecklats utan taxireformen. För undersökningen samlade man under tre månader år 2022 in prisinformation genom taxiapplikationer, sammanlagt 23 000 priser från riket och 1 200 från Åland.
I undersökningen observerades att priserna som erbjöds i applikationerna steg till följd av taxireformen. Det förekommer dock stora variationer i priset mellan och inom regionerna. Taxireformen har därmed skapat bättre förutsättningar för priskonkurrens på marknaden. I stora kommuner kan konsumenten spara i genomsnitt 6 euro på en fem kilometer lång exempelresa om konsumenten väljer den billigaste tillgängliga taxin i stället för att slumpmässigt välja en taxi. I mindre kommuner är motsvarande besparing ungefär en euro.
Tillgången till taxi varierar mellan olika områden. I bosättningscentra finns det gott om taxibilar också när efterfrågan är som störst. På de orter som ligger längst från bosättningscentrumen är tillgången däremot ett problem.
3.2 Avregleringen av taximarknaden i Sverige
Den 1 juli 1990 avreglerades taximarknaden i Sverige, något som bland annat innebar fri etableringsrätt under förutsättning av att vissa grundläggande krav på taxiförarlegitimation uppfylldes. Också prissättningen av taxitjänster släpptes fri. Ett viktigt syfte med reformen var att öka taxinäringens möjlighet att ge god service och att öka tillgänglighet både geografiskt och över dygnet. Man strävade också efter att öka konkurrensen för att skapa förutsättningar för rimliga priser för kunderna.
Den reglering av taximarknaden som fanns före 1990 bidrog till brister beträffande kundservice och effektivitet inom taxinäringen. Det konstaterades att det är svårt att på administrativ väg reglera fram en effektiv marknad. Detta ledde till att taxiutbudet blev för lågt med låg servicenivå och långa väntetider till följd. Dessutom utgjorde den begränsade konkurrensen ett hinder mot utvecklandet av nya affärsidéer. Producentintresset vägde tungt vid myndighetsbeslut om antalet bilar, med konsekvensen att det var svårt att få tag på en taxi.
Med avstamp i ovanstående regleringsmisslyckande, och det i prop.1987/88:50 beskrivna faktum att den långtgående regleringen på taximarknaden strider mot överordnade principer om fri etablering och fri konkurrens som gäller för näringspolitiken i Sverige, regelreformerades taximarknaden 1990. Följande huvudsakliga förändringar genomfördes:
• Från att varje taxibil behövde tillstånd utifrån behovsprövning infördes fri etableringsrätt.
• Åkarna behövde inte längre tillhöra någon beställningscentral, något som tidigare varit fallet.
• Prisregleringen avskaffades till förmån för fri prissättning.
• Skärpt lämplighetsprövning.
• Särskilda krav beträffande taxametrar och prisinformation.
Denna ökade frihet kombinerades med ett antal grundläggande krav från samhällets sida. Exempelvis skärptes lämplighetsprövningen av förare, tillståndsinnehavarnas lämplighet följdes upp, åtgärder vidtogs mot olaga trafik, det infördes föreskrifter om kvittoskrivande och registrering av taxametrar. Den reglerade taxan ersattes av bestämmelser som innebar att den taxa som tillämpas ska kunna vara känd före resan.
Därefter har reglerna ändrats vid flera tillfällen. År 1998 kom en ny yrkeslagstiftning och tre år senare nya regler om konkurrensundantag för viss taxiverksamhet. Dessutom har skärpta regler om prisinformation och taxilegitimation successivt införts under åren 1991–1995.
Målen med regelreformeringen var:
• Öka taxis förutsättningar till en bättre service och tillgänglighet både geografiskt och över dygnet.
• Öka konkurrensen med rimliga priser.
• Effektivisera uppdrags- och beställarverksamheten.
• Pressa priserna för den offentliga upphandlingen av taxiresor, det vill säga färdtjänst, skolskjutsar och dylikt.
3.2.1 Utfallet av avregleringen
Ett relativt stort antal rapporter, promemorior och uppsatser har allt sedan regelreformeringen utvärderat dess effekter. De allra flesta studierna är av beskrivande art och gör inte något försök att kvantifiera utfallet i förhållande till de mål som regelreformeringen syftade till. Det beror så gott som uteslutande på att det är genuint svårt att särskilja de effekter som härrör från regelreformeringen från de effekter som skulle ha uppstått utan regelreformeringen.
En annan viktig aspekt vid utvärdering av det förändrade regelverket för taximarknaden är det regionalpolitiska perspektivet. Konkurrensverket påpekar att det är viktigt att vara medveten om att förutsättningarna för taxinäringen skiljer sig markant mellan olika delar av landet, huvudsakligen på grund av skillnader i befolkningstäthet.
De utvärderingar som genomförts visar att priset på privata taxiresor har stigit mer än konsumentprisindex (KPI) efter regelreformeringen. Den genomsnittliga årliga prisökningen under åren 1990–2007 låg på nästan 4 procent, att jämföra med en årlig KPI-ökning på 2 procent för samma period. Antalet taxibilar hade under samma period, justerat för befolkningsökningen, ökat med 22 procent.
Produkten taxiresa har emellertid förändrats, främst genom minskade väntetider, vilket har ett värde för konsumenterna. Samtidigt har produktiviteten på taximarknaden minskat, vilket i stor omfattning är ett direkt resultat av att fler bilar är i trafik. Inga bedömningar har genomförts av de samlade effekterna av minskad produktivitet, ökade priser och bättre tillgänglighet. Med tanke på att den kategori resenärer som använder taxi torde ha stor onytta av att tvingas vänta lång tid talar ändå mycket för att nettonyttan är positiv.
Flera utvärderingar har även pekat på den ökade brottsligheten inom taxinäringen efter regelreformeringen, vilket bland annat yttrar sig i oredovisade intäkter. Dock torde rimligtvis den rena svarttaxiverksamheten där privatpersoner kör taxi i egen bil inte öka till följd av regelreformeringen. I den utsträckning det är den låga tillgängligheten som ger upphov till efterfrågan på svarttaxi torde regelförändringarna verkat i motsatt riktning. Svarttaxi förekom även före reformen.
3.3 Avregleringen av taximarknaden i andra länder
Det är svårt att jämföra taxitrafiken i olika länder och förändringarna i den, eftersom regleringen är nationell och utgångspunkterna mycket olika men vissa slutsatser går ändå att dra. Vad gäller tillgången till taxibilar har slopandet av reglering om antalet tillstånd lett till bättre tillgång till taxiservice på alla marknader. När det gäller konsumentpriserna har inverkan av avregleringen varierat i synnerhet beroende på den valda helhetslösningen. I flera länder har syftet med avregleringen varit att sätta stopp på prishöjningar. Typiskt har priserna fortsatt att stiga trots avregleringen, visserligen vanligen med en takt som motsvarar utvecklingen av konsumentprisindexet. I Nya Zeeland sjönk däremot konsumentpriserna till följd av avregleringen. Det har varit svårt att definiera direkta inverkningar på priserna, eftersom avregleringen av branschen typiskt har lett till tjänster av nya slag vad gäller prissättningsdynamiken och servicekvaliteten. Därför är till exempel uppföljningen av resornas genomsnittspriser inte en särskilt pålitlig mätare, och det har varit svårt för forskare att utreda de verkliga effekterna på priserna. När kvaliteten på servicen förändras, är inte heller priserna jämförbara.
4. Ändringar av 100 och 101 § i vägtrafiklagen
I riket har man gjort en revidering av rikets lag om verkställighet av böter (FFS 672/2002) med syfte att förenhetliga och förtydliga bestämmelserna samt att förbättra myndigheternas förutsättningar att ombesörja verkställigheten av de påföljder som verkställs med stöd av den lagen. Samtidigt gör man ändringar i andra lagar som innehåller splittrade bestämmelser om i synnerhet verkställighet av administrativa påföljdsavgifter. En av de lagar som ändras är rikets vägtrafiklag. Eftersom lagen om verkställighet av böter även gäller på Åland och den åländska lagen innehåller samma bestämmelser som rikets vägtrafiklag behöver motsvarande ändringar även göras här. Se närmare överväganden i regeringspropositionen RP 5/2025 rd.
5. Lagstiftningsbehörigheten
Lagstiftningsbehörigheten för de rättsområden som landskapslagarna gäller faller inom flera regleringsområden enligt självstyrelselagen. Landskapslagarna gäller huvudsakligen vägtrafik, landskapets myndigheter, allmän ordning och säkerhet samt näringsverksamhet. Även beläggande med straff, storleken på straff och förvaltningsbehörighet berörs. Enligt 18 § 1, 5, 6, 21, 22, 25 och 26 punkten självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i dessa frågor. Enligt 18 § 6 punkten självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet beträffande allmän ordning och säkerhet med vissa undantag som det inte är fråga om i detta fall. Därtill har landskapet enligt 18 § 22 punkten självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om näringsverksamhet med vissa undantag som det inte är fråga om i detta fall. Enligt 18 § 25 punkten självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet även i fråga om beläggande med straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet och enligt 26 punkten rätt att utsätta och utdöma vite och använda andra tvångsmedel inom dessa rättsområden.
Regleringen beträffande personuppgifter som införs i trafiktillståndsregistret berör ett rättsområde som inte omnämns i självstyrelselagens uppdelning av lagstiftningsbehörigheten mellan landskapet och riket. Lagstiftningsbehörigheten bör därför bedömas utgående från de rättsområden landskapslagstiftningen berör. Landskapslagen gäller också till denna del närmast vägtrafik, som faller inom landskapsbehörigheten. Landskapslagen om yrkesmässig trafik innehåller även vissa bestämmelser om internationell yrkesmässig trafik och mätredskap som enligt 27 § 4, 12 och 19 punkten självstyrelselagen hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Enligt 19 § 3 mom. självstyrelselagen kan i en landskapslag för vinnande av enhetlighet och överskådlighet upptas stadganden av rikslagstiftningsnatur som i sak överensstämmer med motsvarande stadganden i rikslag.
6. Förslagets konsekvenser
6.1 Konsekvenser för allmänheten
Lagförslaget vad gäller bedrivande av yrkesmässig godstrafik och persontrafik på väg bedöms inte ha några större konsekvenser för allmänheten. Lagförslaget kompletterar gällande EU-förordning på området och de ändringar som genomförs jämfört med dagens bestämmelser är tekniska och berör i huvudsak företag verksamma inom vägtransportbranschen på Åland och landskapsregeringens som ansvarig trafiktillståndsmyndighet.
När det gäller taximarknaden är landskapsregeringens förslag format för att utöka tillgängligheten, utbudet och servicen för taxikunderna. Prisregleringen avskaffas och landskapsregeringen begränsar inte längre utbudet av taxitjänster. Nuvarande reglering av taximarknaden har inneburit att det i praktiken inte finns någon priskonkurrens då taxiföretagen nästan utan undantag har använt sig av maxtaxorna. En utökad konkurrens inom taxibranschen bedöms leda till ökad tillgång på fordon och en utökad priskonkurrens, varför förslaget anses vara positivt för kunderna. Landskapsregeringen bedömer att förslaget kommer innebära ökad konkurrens och en koncentrering av taxiverksamheten till större företag. Den decentraliserade taxiverksamheten på Åland med taxiföretag i form av enskilda näringsidkare kan därmed ändra karaktär till större taxiföretag och färre mindre aktörer. För att fortfarande kunna ha en fungerande taxiverksamhet i perifera kommuner på landsbygden och i skärgården är förslaget att dessa kommuner även i fortsättningen ska vara egna trafikområden.
6.2 Konsekvenser för företagen och myndigheterna
Flera bestämmelser som föreslås i lagförslaget kommer att leda till förenklingar och förtydliganden både för den lokala åländska transportbranschen och för taxibranschen. Särskilt kommer de nya undantagen gällande trafiktillståndskravet, förtydliganden om vilka trafiktillstånd som beviljas av landskapsregeringen, och bestämmelserna om i vilka fall landskapsregeringen kan återkalla, ändra eller begränsa trafiktillstånd, förbättra och tydliggöra verksamhetsförutsättningarna för de verksamheter som regleras i landskapslagen om yrkesmässig trafik.
En nyhet i lagförslaget är bestämmelser om landskapsregeringens trafiktillståndsregister. En konsekvens för landskapsregeringen som ansvarig tillståndsmyndighet är att landskapsregeringens nätsidor om trafiktillstånd för yrkesmässig trafik behöver förnyas och förbättras och att det elektroniska trafiktillståndsregistret behöver byggas upp på ett rättssäkert sätt. Sådana åtgärder kommer att höja rättssäkerheten. Landskapsregeringen bedömer att hemsidan och det förnyade elektroniska tillståndsregistret kan byggas upp inom ramen för befintliga personella och ekonomiska resurser.
Ålands polismyndighet kommer att ha samma tillsynsroll som i nuvarande lagstiftning. Polismyndigheten kommer även i fortsättningen ha hand om beviljande och återkallande av taxikort.
Landskapsregeringen bedömer att lagförslaget möjliggör en effektivisering av hantering av trafiktillståndsärenden vid landskapsregeringen. Förslaget att trafiktillstånd ska gälla i tio år i stället för fem år och att det endast behövs ett trafiktillstånd per företag, inte ett tillstånd per fordon, kommer att minska antalet trafiktillståndsansökningar och myndigheternas administration.
Begränsningen av antalet taxitillstånd hämmar i dag företagens möjligheter att växa samtidigt som den bidrar till att stärka små företags ställning på marknaden. Om regleringen avskaffas kan mikroföretagens ställning på sikt försvagas. Samtidigt kan en lägre tröskel för att etablera sig i branschen locka nya aktörer.
Regelverken för olika trafikformer har haft och har en betydelse för hur konkurrensen utvecklats mellan företagen inom en trafikform och mellan olika trafikformer. Den detaljerade regleringen för taxitrafiken har stört den självreglering på marknaden som karakteriserar en fungerande konkurrens och kan ha förhindrat uppkomsten av nya företag, företagande och nytänkande. För olika branscher har det lagstiftats om undantag från näringsfriheten på grund av viktiga samhällsintressen. Emellertid bör landskapet uppmuntra näringslivet till dynamik och utveckling för att skapa en miljö där etablerade och nya företag inom olika branscher kan ta i bruk sina egna företagsidéer, mer utvecklad teknik och nya metoder. Förutsättningar för reformer och högre produktivitet skapas inte om ett av de centrala syftena med lagstiftningen är att värna de etablerade näringsidkarnas positioner.
De nuvarande bestämmelserna om taxitrafiktillstånd, prisregleringen och stationsplatsen begränsar tillträdet till branschen och de nuvarande aktörernas möjligheter att utvidga sin verksamhet. Landskapsregeringen bedömer att förslaget antagligen kommer att leda till en koncentrering av taxibilar i tätort och att nyetableringar och antalet taxibilar stationerade i glesbygdskommunerna kommer att minska, men att antalet tillgängliga taxibilar i tjänst antas öka på Åland som helhet. Det finns även risk att priserna för taxiresor i glesbygden och vid vissa tider ökar då maxtaxorna avregleras och i det fall tillgången på taxibilar i glesbygden minskar. Kostnaden för samhällsbetalda resor, särskilt färdtjänst, kan även öka om ingen upphandling av transporttjänster görs. Kommunernas socialtjänst (KST) kommer att behöva upphandla färdtjänst för att inte riskera en ökning av färdtjänstkostnaderna och med fler aktörer kan priserna pressas vid upphandlingar.
Genom den reform som läggs fram i lagförslaget kommer sannolikt aktörer att växa och nya aktörer komma in på taximarknaden då tröskeln för tillträde till marknaden sänks. Tittar man på avregleringar i andra regioner har slopandet av reglering av antalet tillstånd lett till bättre tillgång till taxiservice när nya företag har etablerat sig och de gamla företagen har utvidgat sin verksamhet. Tillgången till taxitjänster har förbättrats i synnerhet i stora städer. På landsbygden har antalet tillstånd inte förändrats märkbart, i synnerhet i länder där det finns transporter som betalas av samhället.
6.3 Konsekvenser för jämlikheten och jämställdheten
I lagförslaget görs ingen skillnad mellan män och kvinnor. Förslaget bedöms därför inte inverka på jämlikheten mellan könen.
6.4 Konsekvenser för barn
Förslaget ställer högre krav på att kommunerna planerar för säkrare vägar till skolan och trygga av- och påstigningsplatser. Samhälleliga beslut ska ta hänsyn till barnets bästa i så hög grad som möjligt. De trafiksäkerhetshöjande förslagen i lagförslaget ger barn en större möjlighet att klara vardagen i trafiken utan skador. Landskapsregeringen gör därför den samlade bedömningen att förslaget inte har några negativa följder för något barn på Åland.
7. Ärendets beredning
Detta lagförslag har utarbetats vid lagberedningen i samråd med tjänstemän från landskapsregeringens infrastrukturavdelning.
Ett utkast till lagförslag skickades på remiss från den 11 december 2025 till den 23 februari 2026 till kommunerna, Ålands kommunförbund, Kommunernas socialtjänst k.f., Fordonsmyndigheten, Ålands polismyndighet, Statens ämbetsverk på Åland, Ålands näringsliv, Företagarna på Åland r.f., Mariehamns åkeriförening r.f, Viking Line buss Ab, Axbuss Ab, Åland Post Ab, Transmar Ab och till samtliga åländska taxiföretagare.
Yttranden över förslaget inkom från 13 kommuner, Kommunernas socialtjänst k.f., Fordonsmyndigheten, Ålands polismyndighet, Statens ämbetsverk på Åland, Ålands näringsliv r.f., Mariehamns åkeriförening, Öströms taxi, Ålands taxi, Jomala taxi, Jollys taxi samt taxitillståndsinnehavare Laura Jankovska. Synpunkter på lagförslaget har även lämnats av landskapsregeringens utbildningsavdelning och vägunderhållsenhet.
7.1 Sammanfattning av remissvaren
De remissinstanser som lämnade ett yttrande var över lag positiva till eller hade inget att erinra om den förslagna moderniseringen av yrkestrafiklagstiftningen för buss och lastbil. En utveckling mot en mer flexibel taximarknad bedömdes även i grunden som positivt.
Skärgårdskommunerna var positiva till ambitionen att låta perifera kommuner på landsbygden och i skärgården även i framtiden vara egna trafikområden för taxitrafik.
I det lagförslag för yrkesmässig trafik som skickades på remiss ingick ett förslag att ta bort möjligheten att godkänna ett fordon i fordonskategori M1 för skolskjuts med plats för upp till 13 barn, vilket flera kommuner och taxi-företagare är kritiska till. Den eventuellt trafiksäkerhetshöjande effekten anses inte motivera de ökade kostnaderna för fler fordon och bedöms även kunna leda till praktiska problem med genomförandet av skolskjutsarna. Kommunerna är även kritiska till att bestämmelserna om skolskjuts även omfattar gymnasiet, eftersom gymnasieskolan inte är en kommunal angelägenhet. Vissa skärgårdskommuner har även synpunkter på det kommunala ansvaret över säkra hållplatser och färdvägar för skolskjutsarna och anser inte att säkerhetskraven står i rimlig proportion till trafikvolymen i kommunen. Jomala anser att ett krav att behöva inhämta synpunkter från polismyndigheten över trygga av- och påstigningsplatser är onödigt då kommunens skolskjutsplanerare tillsammans med leverantörerna av skolskjutsarna kommit överens om lämpliga uppsamlingsplatser för barnen.
Taxiföretagarna är delade i sina åsikter om reformer av taximarknaden. Jomala taxi är positiv till att modernisera regelverket för yrkesmässig trafik och taxi på Åland, men ser en spänning mellan fri etablering inom ett trafikområde samtidigt som trafikområdets storlek bestäms av landskapsregeringen. En uppdaterad lagstiftning som bättre speglar dagens marknad, stärker trafiksäkerheten och skapar förutsättningar för professionell och långsiktigt hållbar verksamhet ses i grunden som positivt.
Mariehamns åkeriförening med flera bedömer att förslaget att avreglera antalet taxitrafiktillstånd kommer att leda till fler bilar i Mariehamn men färre på landsbygden. Den anser att servicen i landsbygden riskerar bli lidande och att det är sannolikt att priserna för samhällsbetalda och privata taxiresor i glesbygden ökar då taximarknaden avregleras och tillgången på lokala taxibilar minskar. Åkeriföreningen är även kritisk till att turistföretag ska kunna transportera sina gäster utan krav på taxitrafiktillstånd. De befarar att ett sådant undantag kan leda till snedvriden konkurrens.
Flera taxiförare är kritiska till förslaget att landskapsregeringen ska avskaffa begränsningen av antalet taxitrafiktillstånd samtidigt som den behåller kontrollen över prissättningen av taxiresor. De hoppas att förslaget leder till att Åland blir ett trafikområde så att åkare på landsbygden även får konkurrera om körningar i Mariehamn.
7.2 Ändringar i förslaget efter remissbehandlingen
Landskapsregeringen har utvärderat de synpunkter som inkommit vid remissbehandlingen och därefter gjort vissa förändringar i lagförslaget.
Efter noggrant övervägande har landskapsregeringen valt att inte ta bort möjligheten att godkänna ett fordon i fordonskategori M1 för skolskjuts med plats för upp till 13 barn. Landskapsregeringen anser att remissförslaget är positivt för trafiksäkerheten men i dagsläget bedöms förslaget ha en allt för stor inverkan på vissa kommuners kostnader för skolskjuts och skulle även kunna leda till problem med det praktiska genomförandet i några kommuner på grund av begränsad tillgång på skolskjutsfordon och förare. Vidare har landskapsregeringen valt att inte föreslå att skjuts till gymnasieskola ska ingå i definitionen av skolskjuts, eftersom det skulle ge upphov till oklarheter i ansvarsfördelningen mellan kommunerna och landskapet.
En utredning över hur trafikområdena ska utformas kommer att göras på landskapsregeringens infrastrukturavdelning i samarbete med taxiföretagarna och presenteras i god tid innan lagen träder i kraft.
Höranden om synen på avreglering av maxpriserna har även gjorts efter att förslaget varit på remiss och därefter har landskapsregeringen valt att ta bort myndighetens prisreglering av taxiresor. I stället införs en skyldighet för den som har taxitrafiktillstånd och bedriver taxitrafik med ett fordon som är försett med taxameterutrustning att före färden genom lämpliga åtgärder låta passagerarna få kännedom om den taxa som tillämpas. En målsättning har även varit att slå vakt om landsbygdens taxiresor och att det inte sker en snedvridning av taxorna mellan olika kundgrupper och områden.
Detaljmotivering
1. Landskapslag om yrkesmässig trafik
1 § Lagens tillämpningsområde. I paragrafen anges lagens innehåll. De huvudsakliga villkoren för att bedriva yrkesmässig trafik finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG, trafiktillståndsförordningen. I denna lag finns kompletterande bestämmelser till trafiktillståndsförordningen och uppgifter om vad som krävs för att uppfylla förordningen. I lagen finns också bestämmelser om taxitrafik och regler om skolskjutsar. I 3 mom. finns en upplysning om var man hittar bestämmelser om kollektivtrafik.
2 § Internationella vägtransporter. Internationella transporter tillhör rikets lagstiftningsbehörighet och paragrafen upplyser om de EU-förordningar som finns på området och att den som vill bedriva internationella vägtransporter ska söka tillstånd hos Statens ämbetsverk på Åland. De bestämmelser som man ska följa för att uppfylla EU-förordningarna finns i rikets lag om transportservice (FFS 320/2017).
Det är värt att notera att gemenskapstillstånd även krävs för internationella godstransporter med fordon vars högsta tillåtna totalvikt överstiger 2,5 ton men inte 3,5 ton. Dessa fordon, i riket benämnda lätta varutransporter, omfattas av förordning (EG) nr 1072/2009 men har delvis andra bestämmelser än godstransporter och persontransporter med fordon över 3,5 ton. Om denna typ av fordon endast används för lokala transporter på Åland krävs inte gemenskapstillstånd.
Av 3 mom. framgår att yrkesmässig trafik på Åland får bedrivas av den som har ett gemenskapstillstånd utfärdat av Statens ämbetsverk på Åland. Statens ämbetsverk på Åland utfärdar bara gemenskapstillstånd till de aktörer som har sin hemvist på Åland och har rätt att bedriva näring här.
3 § Undantag för viss yrkesmässig trafik. I paragrafen anges vilka typer av transporter som kan utföras utan krav på trafiktillstånd.
Enligt punkt 1 är det tillåtet att köra godstransporter utan att följa kraven i denna lag om det sker med fordon med en största tillåten totalmassa på 3,5 ton och transporterna håller sig inom Åland. Det är även tillåtet att transportera gods mellan Åland och riket, men inte till någon destination utanför rikets gränser. Denna bestämmelse finns även i 5 § i rikets lag om transportservice.
Inte heller krävs trafiktillstånd för att köra utryckningsfordon, begravningsbil, snöröjningsfordon, renhållningsfordon, bärgningsbil eller transporter med traktor i det egna jord- eller skogsbruket.
Enligt punkt 8 behövs det inte heller något trafiktillstånd för den som till exempel transporterar råvaror till en produktionsanläggning eller biprodukter därifrån.
Punkt 9 handlar om undantaget i artikel 1.5 i trafiktillståndsförordningen som ger medlemsstaterna rätt att undanta vägtransportföretag som uteslutande bedriver nationella transporter med endast föga inverkan på transportmarknaden på grund av det transporterade godsets karaktär, eller det korta transportavståndet från tillämpningen av alla eller vissa bestämmelser i förordningen. Landskapsregeringen har valt att begränsa undantaget så att det gäller de båttransporter som i huvudsak görs mellan båthamnar och lagerhotell under vår och höst.
Enligt punkt 10 krävs inte trafiktillstånd för att köra turisttåg (en fordonskombination med ett dragfordon som drar ett eller flera släpfordon) så länge tåget inte har en högsta tillåten hastighet som överstiger 40 kilometer i timmen.
Sista momentet ger landskapsregeringen fullmakt att genom en landskapsförordning undanta andra typer av godstransporter inom Åland från kravet på trafiktillstånd. Det kan till exempel gälla företag som säljer gods som huvudsyssla och sedan kör ut godset till kund med egna fordon. Undantaget behandlas i artikel 1.5 i trafiktillståndsförordningen.
4 § Definitioner. Paragrafens 1 mom. behandlar innebörden av de fordonsbegrepp som används i lagen.
2 mom. innehåller en upplysning om att EU-definitioner av andra termer finns i artikel 2 i förordning (EG) nr 1071/2009. Där förklaras bland annat vad som menas med yrkesmässigt bedrivande av gods- respektive persontransporter på väg och bedriva yrkesmässig trafik. Företag definieras i trafiktillståndsförordningen som en fysisk eller juridisk person, oavsett huruvida verksamheten bedrivs i vinstsyfte, eller en sammanslutning eller grupp av personer som inte är juridiska personer, oavsett huruvida verksamheten bedrivs i vinstsyfte, eller ett offentligt organ, oavsett om detta självt är en juridisk person eller är beroende av en myndighet som är juridisk person, som bedriver persontransporter eller varje fysisk eller juridisk person som i kommersiellt syfte bedriver godstransporter.
I 3 mom. förklaras några andra centrala begrepp som förekommer i lagen. Definitionen av skolskjuts har gjorts snävare än i den gällande skolskjutsförordningen. Med skolskjuts avses nu bara återkommande transport av elever till och från skolan. Tillfälliga utflykter i barnomsorg och skola benämns beställningstrafik inom barnomsorg och grundskola. Taxikort är den handling som visar att innehavaren har behörighet att köra taxi. Taxikort motsvarar yrkeskörtillstånd i äldre lagstiftning. Termen ändras för att tydligare visa att tillståndet gäller taxitrafik och inte annan yrkestrafik som buss och lastbil.
5 § Tillståndsplikt. I paragrafen behandlas frågan om tillståndsplikt för att bedriva yrkesmässig godstrafik och persontrafik på väg inom Åland. Huvudregeln är att den som vill bedriva yrkesmässig trafik inom Åland ska ha ett trafiktillstånd som på ansökan utfärdats av landskapsregeringen. För att ansökan ska beviljas finns grundkrav som anges paragrafen. Företag som uppfyller kraven som ställs i artiklarna 4–8 i trafiktillståndsförordningen och övriga bestämmelser i paragraferna 7–11 ska beviljas trafiktillstånd. Har man för avsikt att bedriva internationella vägtransporter är det även möjligt att direkt söka ett gemenskapstillstånd som beviljas av Statens ämbetsverk på Åland. Ett företag som har ett gemenskapstillstånd utfärdat av Statens ämbetsverk på Åland ska även göra en trafiktillståndsanmälan till landskapsregeringen och bifoga en kopia av gemenskapstillståndet. Då utfärdar landskapsregeringen ett åländskt trafiktillstånd för den verksamhet som bedrivs inom Åland.
Enligt 3 mom. är det tillåtet att frakta gods med stöd av ett tillstånd för persontransporter. Förutsättningen är dock att den huvudsakliga delen av transportverksamheten utgörs av persontransporter och att godstransporterna görs med de fordon som används vid persontransporterna. Det är alltså inte tillåtet att utföra godstransporter med en lastbil med stöd av ett tillstånd till persontransporter.
Ett trafiktillstånd är giltigt i tio år. Därefter måste det förnyas enligt bestämmelserna i 40 §.
6 § Ansökan om trafiktillstånd för yrkesmässig trafik. Trafiktillstånd för yrkesmässig trafik kan sökas av en fysisk eller en juridisk person och görs via landskapsregeringens e-tjänst. Sökanden ska bifoga de handlingar som krävs för att uppfylla kraven i artikel 3 i trafiktillståndsförordningen och som anges i de följande paragraferna för att visa att sökanden uppfyller de villkor som krävs för att beviljas ett trafiktillstånd.
7 § Villkor rörande etableringskravet. Ett företag som bedriver yrkesmässig trafik ska vara etablerat på Åland enligt etableringsvillkoren i artikel 5 i trafiktillståndsförordningen. Där anges bland annat att företaget ska förfoga över ett driftställe i medlemsstaten, i det här fallet på Åland och, så fort trafiktillstånd beviljats, förfoga över ett eller flera fordon som är registrerade på Åland.
För att få ett trafiktillstånd krävs att den sökande även har rätt att bedriva näring på Åland. Detta gäller vare sig om tillståndet söks av en fysisk eller en juridisk person. Bestämmelser om rätten att utöva näring i Åland finns i landskapslagen (1996:47) om rätt att utöva näring och har sin grund i 11 § i självstyrelselagen. Enligt bestämmelsen kan rätten att bedriva näring på Åland begränsas genom landskapslag för den som inte har hembygdsrätt. För att utöva näring på Åland krävs antingen åländsk hembygdsrätt alternativt fem års oavbruten bosättning på Åland eller tillstånd att utöva näring. Bolag och andra sammanslutningar ska alltid ha tillstånd att utöva näring.
8 § Trafikansvarig. I paragrafen ställs krav på att en trafikansvarig utses av företaget för att leda företagets transportverksamhet och företräda företaget. Söks trafiktillståndet av en fysisk person kan den sökande själv vara trafik-ansvarig. Om inte ska ett avtal bifogas ansökan där det framgår vem som ska vara företagets trafikansvarige. I avtalet mellan företaget och den person som ska vara företagets trafikansvarige anges vilka uppdrag som faktiskt och fortlöpande ska utföras av den personen samt hans eller hennes åligganden som trafikansvarig. De uppdrag som ska anges ska särskilt omfatta uppdrag knutna till fordonsunderhåll, kontroll av transportavtal och transportdokument, grundläggande räkenskaper, transportplanering för förare och fordon samt kontroll av säkerhetsrutiner. Alla krav som ställs på en trafikansvarig anges i förordning (EG) nr 1071/2009.
9 § Krav på gott anseende. Artikel 6 i trafiktillståndsförordningen behandlar villkor som avser kravet på gott anseende. Prövningen av det goda anseendet innefattar en bedömning av vilken inverkan eventuella överträdelser av olika regler kan ha på utövandet av den yrkesmässiga trafiken. När det avgörs om ett företag har uppfyllt kravet på gott anseende ska medlemsstaterna beakta hur företaget, dess trafikansvarige och andra relevanta personer uppträder.
Medlemsstaterna ska fastställa villkoren för att kravet på gott anseende ska vara uppfyllt. Transportföretaget eller relevanta personer får dock inte ha dömts för eller ådragit sig sanktioner för allvarliga överträdelser inom områden som räknas upp i artikel 6.1.
Av paragrafen framgår att kravet på gott anseende inte är uppfyllt av den som har dömts för eller på annat sätt påförts en sanktion för en eller flera allvarliga eller upprepade överträdelser av bestämmelser inom de områden som anges i artikel 6.1 i trafiktillståndsförordningen.
Landskapsregeringen kan även begära utlåtande över det goda anseendet från Ålands polismyndighet. Bestämmelsen baserar sig bland annat på artiklarna 11.4, 19.1 och 19.2 i trafiktillståndsförordningen.
10 § Krav på ekonomiska resurser. I artikel 7 i trafiktillståndsförordningen finns bestämmelser om villkor avseende kravet på ekonomiska resurser. Ett företag som bedriver yrkesmässig trafik ska förfoga över ekonomiska resurser om minst 9 000 euro för första motorfordonet och ytterligare minst 5 000 euro för varje tillkommande motorfordon.
Vid bedömningen av om företaget förfogar över tillräckliga ekonomiska resurser är det antalet motordrivna fordon som används i verksamheten som ska beaktas. Antalet släpfordon som ett företag använder påverkar inte bedömningen.
Enligt artikeln 7.1a i trafiktillståndsförordningen får en medlemsstat vid prövningen av kravet på ekonomiska resurser kräva att företaget, den trafikansvarige eller andra relevanta personer inte har utestående icke-personliga skulder till offentligrättsliga organ och inte under de senaste två åren varit försatt i konkurs eller föremål för insolvens- eller likvidationsförfarande.
11 § Yrkeskunnande. I artikel 8 i trafiktillståndsförordningen anges vilka krav på yrkeskunnande som ställs på den som vill ägna sig åt yrkesmässig trafik. Tillståndshavaren och den trafikansvarige ska besitta kunskaper som svarar mot den nivå som anges i avsnitt I i bilaga I i de ämnen som räknas upp där. Har inte den sökande ett bevis på sin yrkeskompetens måste han eller hon göra ett skriftligt examensprov som landskapsregeringen ordnar på det sätt som anges i avsnitt II i bilaga I.
Om den sökande kan bevisa att han eller hon fortlöpande har lett ett vägtransportföretag för gods- eller persontransporter i en eller flera medlemsstater behöver han eller hon inte göra något examensprov. Detta framgår av artikel 9 i trafiktillståndsförordningen.
12 § Beslut om tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik. I paragrafen anges vilken information som ska finnas i ett trafiktillståndsbeslut.
13 § Fordonsanmälan. Innan ett fordon får användas i yrkesmässig trafik ska det anmälas till landskapsregeringen. Om ett gammalt fordon ersätts av ett nytt ska det anmälas till landskapsregeringen, men då behövs ingen utredning enligt 10 §. Om fordonsflottan utökas ska tillståndshavaren däremot visa att han eller hon har de ekonomiska resurser som krävs.
14 § Användning av fordon hyrda utan förare för godstrafik. Paragrafen har flyttats från 40a § i landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon och behandlar användning av fordon som hyrts i en annan medlemsstat för godstransporter på väg och om användningsvillkoren, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/738 om ändring av direktiv 2006/1/EG om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg.
Enligt paragrafens 1 mom. får innehavaren av ett trafiktillstånd för godstrafik använda hyrda motordrivna fordon som är registrerade i en annan medlemsstat i Europeiska unionen för kommersiell godstrafik under en månad under ett kalenderår utan att fordonen registreras på Åland. Enligt artikel 1.1 i direktiv (EU) 2022/738 ska en EU-medlemsstat tillåta användning inom sitt territorium av fordon som har hyrts av företag som är etablerade på en annan medlemsstats territorium, förutsatt att fordonet är registrerat eller satt i trafik i enlighet med lagstiftningen i en medlemsstat och används, i tillämpliga fall, i enlighet med förordning (EG) nr 1071/2009 och förordning (EG) nr 1072/2009. Innehavare av trafiktillståndet ska meddela Fordonsmyndigheten fordonets registreringsnummer och hyresavtalets längd. Utöver det ska ett utländskt registreringsbevis och handlingar som styrker att fordonet uppfyller motsvarande krav som ställs på fordon registrerade i fordonsregistret lämnas in. Fordonsmyndigheten ska lägga in uppgifterna i det elektroniska fordonsregistret.
Enligt 2 mom. får tillståndshavaren inte hyra fler fordon än att det högst uppgår till 25 procent av företagets fordonspark av motordrivna fordon som är registrerade för tillståndspliktig godstrafik. Om ett företags hela fordonspark av motordrivna fordon endast består av två eller tre fordon, ska företaget enligt direktiv (EU) 2022/738 dock tillåtas att använda ett sådant hyrt fordon.
3 mom. innehåller en bestämmelse om att det i enlighet med artikel 1.1 i direktiv (EU) 2022/738 på begäran av trafikövervakaren ska kunna styrkas att de villkor för registrering och hyra av de hyrda fordon som avses i artikel 2.1 a–d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/1/EG är uppfyllda genom handlingar, i elektroniskt format eller på papper, som ska medföras i fordonet. Handlingarna är i detta fall fordonets registreringsintyg samt hyresavtalet eller en bestyrkt kopia av det. Om föraren inte är den som har hyrt fordonet ska även dennes anställningsavtal eller en bestyrkt kopia av det medföras i fordonet. Det krävs alltså att föraren åtminstone är anställd av den som innehar trafiktillståndet för att få köra fordonet.
15 § Tillståndsplikt. För att få bedriva taxitrafik krävs taxitrafiktillstånd som utfärdas av landskapsregeringen. Ett taxitrafiktillstånd berättigar till bedrivande av taxiverksamhet över hela Åland. Tillståndshavaren kommer även i fortsättningen vara baserad i ett trafikområde, men det kommer inte längre finnas reglering som begränsar verksamheten till ett särskilt område eller station. Detta innebär att trafikområdet närmast betecknar var tillståndshavaren har sin bas, men inte mer än det.
Ett taxitrafiktillstånd är personligt och får inte säljas eller överlåtas till någon annan. Om ett tillstånd har beviljats en juridisk person och företaget säljs eller överlåts måste det nya företaget ansöka om att förnya tillståndet inom sex månader från överlåtelsen för att få fortsätta bedriva trafiken.
16 § Transporter som inte kräver taxitrafiktillstånd. I paragrafen anges vilka persontransporter som inte kräver taxitrafiktillstånd. Det ska vara möjligt att utföra interna persontransporter med fordon som ägs av ett företag. Med företag i det här hänseendet avses även andra motsvarande juridiska personer samt offentliga samfund.
Tillstånd krävs inte heller för transporter som en organisation inom den offentliga social- och hälsovården, det vill säga en kommun, ett kommunalförbund eller en landskapsmyndighet utför som en del av deras social- och hälsovårdstjänster med fordon som innehas av organisationen. Inte heller krävs trafiktillstånd när kommunen eller ett kommunalförbund utför tillfälliga skolskjutsar. Tillfälliga skjutsar kan till exempel vara när det under kortare perioder inte finns tillräcklig kapacitet att utföra skolskjutsar i kommunen. Arrangemanget måste vara tillfälligt över en begränsad period för att undantaget ska kunna tillämpas.
17 § Ansökan om taxitrafiktillstånd. Taxitrafiktillstånd kan sökas av en fysisk eller en juridisk person. Ansökan görs via landskapsregeringens e-tjänst. I paragrafen anges vilka handlingar som ska bifogas ansökan för att visa att sökanden uppfyller de krav som ställs i lagen. Om trafiktillståndet söks av en fysisk person är den personen oftast trafikansvarig. Det är dock möjligt att även en anställd i sökandes företag som ska bedriva taxiverksamheten är trafikansvarig. Om trafiktillståndet söks av en juridisk person ska den trafikansvarige vara anställd av företaget.
18 § Krav för att beviljas taxitrafiktillstånd. I paragrafen anges vad som krävs för att beviljas taxitrafiktillstånd. Grundläggande krav gällande etablering av verksamheten på Åland, ekonomiska resurser och att sökande ska uppfylla de krav som ställs på trafikansvarige anges i paragrafen. Landskapsregeringen kan även begära utlåtanden från polismyndigheten och från sammanslutningar av utövare av yrkesmässig trafik.
När det gäller kravet om gott anseende för sökanden och trafikansvarige kommer det att bedömas bland annat utgående från de handlingar som lämnas in av sökande samt det utlåtande polismyndigheten ger. Om den sökande är en juridisk person ska även verkställande direktör uppfylla kraven på gott anseende. Om den sökande är en fysisk person ska denne uppfylla samma krav. När det gäller sökande som är en fysisk person är i de flesta fall denna person även trafikansvarig.
Det polismyndigheten gör vid begäran om utlåtande är att de granskar det riksomfattande brottsanmälningsregistret. Granskningen genomförs åtminstone för de fem senaste åren. I utlåtandet kan det även framgå om polisen avgjort ett ärende eller om det skickats till åtalsprövning. Om ärendet gått till åtalsprövning behöver ytterligare information kontrolleras med åklagaren eller domstol. Uppgifterna uppdateras inte om brottsrubriken ändras i tingsrätten eller åtalet förkastas. Polismyndigheten granskar inte straffregistret som hanteras av Rättsregistercentralen eller körkortsregistret som hanteras av Fordonsmyndigheten. Därför krävs att sökanden, om det är en fysisk person, och den trafikansvarige bifogar ett brottsregisterutdrag till ansökan.
19 § Krav på den trafikansvarige. I paragrafen anges vilka krav som ställs på den trafikansvarige för att en ansökan om taxitrafiktillstånd ska beviljas.
För att godkännas som trafikansvarig måste personen ha taxikort och uppfylla krav på gott anseende. Personen måste också aktivt leda och ha verklig anknytning till företaget, vara bosatt på Åland, inte meddelats näringsförbud och inte försatts i konkurs eller försummat ekonomiska skyldigheter som till exempel skulder till det allmänna. Om den trafikansvarige har mer än ringa skulder krävs att den trafikansvarige har en reglerad avbetalningsplan av skulderna och att skulderna eller planen inte hindrar personen från att utföra sitt arbete och sina åtaganden. Den trafikansvarige ansvarar för att verksamheten följer lagar och regler, samt att fordon och förare uppfyller krav.
20 § Anknytning till ett trafikområde. Varje taxitrafiktillstånd är knutet till ett visst geografiskt område från vilket taxiföretaget opererar. Det behöver finnas en faktisk anknytning till trafikområdet, så som en adress till ett verksamhetsställe (exempelvis en station) eller en adress till ett ställe där taxibilen är baserad när den inte har en körning. I praktiken innebär anknytningen att trafiktillståndshavaren ska ha en adress i trafikområdet där taxiverksamheten utgår från. Adressen ska kunna verifieras och företaget, tillståndshavaren eller trafikansvarig ska kunna knytas till adressen.
En förordningsfullmakt föreslås i 2 mom. för att landskapsregeringen ska kunna bestämma trafikområdenas geografiska utformning och andra områdesspecifika regler för taxiföretag etablerade i ett visst område. Ett trafikområde kan bestå av en eller flera kommuner.
21 § Beslut om taxitrafiktillstånd. I paragrafen anges vilka uppgifter som ska finnas i ett beslut om taxitrafiktillstånd. Ett tillstånd kan, om det finns särskilda skäl förenas med villkor som till exempel kan röra hantering av trafiktillståndet vid överlåtelse av rörelse eller när ett företag byter ägare, detaljerade villkor rörande förbud att överlåta trafiktillståndet till annan juridisk eller fysisk person eller detaljerade villkor rörande ändring av stationsadress eller liknande.
22 § Fordonsanmälan. För att ett fordon ska få användas i taxitrafik ska tillståndshavaren anmäla fordonet till landskapsregeringen som för in uppgifterna i trafiktillståndsregistret. När ett fordon tas ur verksamheten ska även det anmälas till landskapsregeringen.
23 § Anknytning till en beställningscentral. I ett glesbefolkat samhälle kan det vara svårt att få ekonomin att gå runt för ett taxiföretag. Ett alternativ kan då vara att bedriva verksamheten som en bisyssla vid sidan om ett annat arbete. Därför finns det inga krav på att verksamheten måste bedrivas som huvudsyssla. För att kunna tillgodose kundernas transportbehov bör då företagen ansluta sig till en växel som fördelar körningar mellan de bilar som är tillgängliga.
24 § Taxameter och uppgifter som ska samlas in om taxiresor. I paragrafen anges vilka uppgifter som ska samlas in och lagras om alla taxiresor och där det åläggs skyldighet att använda taxameter. I paragrafen föreskrivs det också om förvaring av uppgifterna. Enligt 1 mom. ska det i ett fordon för taxitrafik finnas taxameter som uppfyller kraven i lagen om mätinstrument (FFS 707/2011) som för varje taxiresa samlar in de uppgifter som anges i momentet. Bestämmelsen motsvarar rikets bestämmelse i 15 a § 1 mom. transportservicelagen (FFS 320/2017) om uppgifter som ska samlas in om taxiresor och kraven på taxameter. De tekniska kraven för taxameter preciseras i Transport- och kommunikationsverkets föreskrift om tekniska krav på taxametrar (TRAFICOM/423523/03.04.03.00/2020). Föreskriften är i kraft på Åland vad gäller de tekniska kraven på mätinstrument då lagstiftningsområdet hör till rikets behörighet. Det är tillståndshavaren som svarar för att korrekt utrustning i enlighet med gällande lagkrav används i taxibilarna. Bestämmelsen skapar klarhet i fråga om det datainnehåll som ska samlas in för skattekontrollen, tillståndshavarens ansvar för att uppgifter samlas in samt skyldigheterna i anknytning till hur uppgifterna samlas in. Taxametern ska vara ett i fordonet fast monterat instrument som uppfyller kraven i mätinstrumentdirektivet och i lagen om mätinstrument.
Hänvisningen till rikslagstiftningen om taxameter och bestämmelserna om instrument och system tas in för vinnande av enhetlighet och överskådlighet i enlighet med 19 § självstyrelselagen för Åland.
I 1 mom. finns även en förteckning över de uppgifter som ska samlas in och lagras. På behandling och förvaring av personuppgifter tillämpas Europeiska unionens dataskyddsförordning[1]. Enligt artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen ska personuppgifterna inte vara för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas. Enligt paragrafens 1 mom. 3 punkt ska en tillståndshavare som tillhandahåller persontrafik lagra identifieringsuppgifter för föraren i instrumentet eller systemet. Villkoren uppfylls i detta fall, eftersom det är viktigt att entydigt identifiera föraren för att den lagstadgade uppgift som angetts för tillståndshavare som tillhandahåller persontrafik ska kunna fullgöras. Enligt 15 a § transportservicelagen finns det bestämmelser om hur uppgifterna ska förvaras i 2 kap. 7 § 1 mom. och 9 § i bokföringslagen (FFS 1336/1997). Bestämmelser om bevaringstiden för uppgifterna finns i 2 kap. 10 § 2 mom. i bokföringslagen, 209 n § i mervärdesskattelagen och 12 § i lagen om beskattningsförfarande (FFS 1558/1995).
I paragrafen införs även bestämmelser om att landskapsregeringen ansvarar för att följa upp prisutvecklingen för taxitjänster på Åland. Tillståndshavare ska lämna uppgifter om de faktiska taxorna på de taxitjänster som de tillhandahåller. Uppgifterna lämnas på landskapsregeringens begäran för att uppfylla landskapsregeringens tillsynsuppgifter enligt 32 § 1 mom. eller för landskapsregeringens uppföljning av prisutvecklingen. I praktiken är det den trafikansvarige som ansvarar för att begäran fullgörs. Insamling och sammanställning av uppgifterna kan utföras av underlydande myndighet. Uppgifterna delges som anonymiserad information och ska innehålla begärda prisuppgifter över en viss angiven period.
25 § Taxans uppbyggnad och prisinformation till kunden. När den tidigare fastställda maximitaxan ersätts av en fri prissättning är det viktigt att kunden innan färden påbörjas kan få kännedom om vilken taxa taxiföraren tillämpar. Taxan ska också vara uppbyggd så att priset för transporten dels enkelt kan bedömas före färden, dels med kännedom om körd sträcka och nyttjad tid enkelt kan beräknas efter färden och taxan får inte vara uppbyggd så att grunderna för prisets bestämmande förändras under färden. Taxan för en taxiresa kan vara fast för en viss sträcka, bestämd på förhand innan resan börjar (exempelvis bokad via en internetbaserad applikation), eller rörlig vid beställningstillfället baserad på sträcka och eventuella andra avgifter (så som framkörningsavgift). Taxan får dock inte konstrueras så att den diskriminerar vissa kundgrupper eller olika områden. Taxan ska vara transparent, tydlig och lika för alla kunder. Sådana andra tilläggsavgifter som avses i 3 mom. kan vara väntetidsavgift, förhandsbeställningsavgift, assistanstillägg och avgift för skrymmande gods.
Taxitaxan tillämpas vanligtvis inte på upphandlade resor. Upphandlade taxiresor är baserade på ett avtal mellan taxiföretaget och den upphandlade organisationen efter en genomförd upphandling och anbudsförfarande (med vissa inbyggda kvalifikationskrav) och kan därmed ha en annan prissättning än ordinarie taxiverksamhet på marknaden. Närmare bestämmelser om prissättning hur prisuppgifterna ska märkas ut på och i fordonen kommer att ges i en landskapsförordning.
26 § Utbildningskrav för förare och trafikansvarige. Föraren och den trafik-ansvariga i ett företag som kör skolskjutsar ska gå en av landskapsregeringen godkänd utbildning för skolskjuts innan skolskjutsverksamheten får påbörjas.
27 § Utrustningskrav på skolskjutsfordon. I paragrafen anges hur ett fordon som används för skolskjuts ska vara utrustat. I 2 mom. anges att ett fordon som används för skolskjuts ska vara utrustade med trepunktsbälten. Detta krav gäller nu även om skolskjutsen sker med buss. Innan ett fordon får användas för skolskjuts ska det ändringsbesiktigas enligt 16 § landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon. I fordonsregistret anges att fordonet är godkänt för skolskjutsning.
De undantagsfall som avses i 7 mom. kan till exempel vara om det ordinarie fordonet måste till verkstaden och företaget inte har ett ersättningsfordon med alkolås. Hur länge företaget får använda ersättningsfordonet bestäms av beställaren och måste avgöras från fall till fall.
Tekniska krav på utformningen av skolskjutsskylten och krav på alkolås kan utfärdas genom landskapsförordning.
28 § Krav på kommunen och beställaren. För att tillgodose trafiksäkerheten och barnens säkerhet ställs vissa krav på beställaren av skolskjutsen. Kommunen ska till exempel se till att det finns trygga platser där barnen kan vänta på skjutsen och även kliva av på ett säkert sätt, både ute på vägarna och vid skolan. Det är ofta en busshållplats men kan också vara en vändplan, en ”busskur” som en privatperson eller byalaget byggt invid infarten till huset eller vägen eller en säker väntplats vid en infart. Beställaren av skolskjutsen ska se till att den som utför transporten har en aktuell lista på de barn som ska skjutsas med fordonet med information om färdvägen och av- och påstigningsplatser. Beställaren ansvarar också för att barnen undervisas om vad de ska göra för att undvika olyckor i samband med skolskjuts.
29 § Beställningstrafik inom barnomsorg och grundskola. Enligt paragrafen ska även tillfälliga skjutsar inom barnomsorg och grundskola uppfylla de säkerhetskrav som ställs på skolskjuts.
30 § Skyldighet att medföra trafiktillstånd. Trafiktillståndet ska finnas i fordonet och på uppmaning kunna visas upp för polisen.
31 § Statistiska uppgifter. Av redovisningsskäl ska taxiföretagen föra statistik över körda kilometrar och hur många kilometrar som varit yrkesmässig trafik. Taxitrafiktillståndshavare ska även föra statistik över skolskjutsar och andra samhällsbetalda transporter samt redovisa för transporternas upphandlade pris per kilometer.
32 § Tillsyn och inspektioner. I paragrafen finns bestämmelser om behöriga myndigheter, tillsyn över den yrkesmässiga trafiken och vilken tillsyn som respektive myndighet utövar. Det finns även bestämmelser om inspektioner och informationskrav. Landskapsregeringen är en sådan behörig myndighet som avses i artikel 10 i trafiktillståndsförordningen. Landskapsregeringen utövar tillsyn över att tillståndshavare bedriver verksamheten i enlighet med lagen. Polisen sköter tillsynen och kontroller ute på vägarna och ska underrätta landskapsregeringen när den upptäcker omständigheter som kan leda till att trafiktillståndet kan återkallas. Av 42 och 43 § följer även att polisen vid upptäckt av förseelser mot bestämmelserna i lagen ska utfärda exempelvis administrativa påföljder eller böter. Även Tullen och Gränsbevakningsväsendet har enligt bestämmelser i rikets transportservicelag rätt att övervaka trafiken inom sina ansvarsområden.
Landskapsregeringen och polisen har rätt att få tillträde till en tillståndshavares lokaler, områden och fordon som används för den yrkesmässiga trafiken för att kunna genomföra inspektioner. Tillståndshavaren ska bistå tillsynsmyndigheterna vid inspektionen och se till att de får tillgång till de anordningar och material som behövs för inspektionen. Tillsynsmyndigheterna och konsumentombudsmannen har rätt att få den information som är nödvändig för att utföra myndighetsuppgifter enligt lagen och tillståndshavare, trafikansvarige och förare ska ge den information som behövs.
I paragrafens 6 mom. anges att informationen ska överlämnas snarast möjligt men det är naturligtvis ärendets förundersökningsledare eller ansvariga tjänsteman som bestämmer om och när uppgifter från utredningen kan ges ut. Ärendet kan till exempel vara i ett skede då utgivning av uppgifter skulle äventyra utredningen. Landskapsregeringen ska i sin tur förse polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och arbetarskyddsmyndigheten med den information som avses i artikel 12 i förordning (EG) nr 1071/2009 för sådana inspektioner som dessa tillsynsmyndigheter avser att utföra. Enligt artikel 12 ska de behöriga myndigheterna regelbundet kontrollera att de företag som beviljats tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik fortlöpande uppfyller kraven i artikel 3 i förordningen, vilka är att vara faktiskt och fast etablerade i en medlemsstat, ha gott anseende, ha tillräckliga ekonomiska resurser, och ha erforderligt yrkeskunnande. Bestämmelser om riskföretag och riskvärdering av företag som bedriver yrkesmässig trafik finns bland annat i artikel 16.6 i trafiktillståndsförordningen. Företagets riskvärdering görs i enlighet med artikel 9.1 i direktiv 2006/22/EG.
33 § Återkallelse av trafiktillstånd. Om en tillståndshavare inte följer villkoren i tillståndet eller inte utövar trafiken på behörigt sätt kan landskapsregeringen återkalla trafiktillståndet. Landskapsregeringen ska återkalla ett trafiktillstånd om förutsättningarna för beviljande av tillstånd inte längre uppfylls och de fel eller brister som förekommer inte rättas till inom utsatt tid, tillståndshavaren inte följer lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av den, inte följer bestämmelser i Europeiska unionens förordningar som gäller i denna lag reglerad verksamhet eller det av någon annan orsak finns grundad anledning att misstänka att tillståndshavaren inte förmår sköta sin uppgift enligt tillståndet eller bedriva den verksamhet tillståndet avser på ett säkert sätt. Innan landskapsregeringen fattar beslut ska tillståndshavaren höras. Landskapsregeringen ska bara återkalla tillståndet om det inte finns någon lindrigare påföljd att ta till. Tillståndshavaren ska även ges skälig tid att byta ut en trafikansvarig eller någon annan vars lämplighet prövas.
34 § Återkallelse och tillfällig indragning av trafiktillstånd för yrkesmässig persontrafik eller godstrafik. I paragrafen hänvisas till det förfarande som ska följas enligt trafiktillståndsförordningen när en trafiktillståndshavare riskerar eller konstaterats inte uppfylla kraven.
35 § Olämplighetsförklaring. Paragrafen hänvisar till trafiktillståndsförordningens bestämmelser om olämplighetsförklaring av en trafikansvarig vilka finns i artikel 14. I 3 mom. finns en motsvarande bestämmelse som gäller taxitrafik.
36 § Bestämmande av olämplighetstid. När en ansökan om trafiktillstånd avslås eller ett tillstånd återkallas på grund av omständigheter som gäller sökandens eller tillståndshavarens goda anseende ska landskapsregeringen bestämma en så kallad olämplighetstid då den sökande inte har rätt att bedriva yrkesmässig trafik. I paragrafen anges vilka kriterier som landskapsregeringen ska ta hänsyn till när olämplighetstiden bestäms.
37 § Vite samt hot om tvångsutförande och avbrytande. I paragrafen föreskrivs om landskapsregeringens möjlighet att med vite, hot om tvångsutförande och hot om avbrytande ålägga den som bryter mot lagen, mot EU-förordningar som gäller verksamhet som omfattas av lagen eller mot författningar eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen att rätta till felet eller försummelsen.
38 § Återupprättande av det goda anseendet. När olämplighetstiden har förflutit ska den trafikansvarige avlägga och godkännas i ett prov för att få det goda anseendet återupprättat.
39 § Återkallande av ett trafiktillstånd på tillståndshavarens begäran. Om verksamheten inte har kommit igång eller tillståndshavaren slutat bedriva verksamhet ska trafiktillståndet återkallas och handlingarna lämnas in till landskapsregeringen.
40 § Ändring och förnyande av trafiktillstånd. Skadas ett trafiktillstånd kan landskapsregeringen utfärda ett ersättningsexemplar. Om tillståndshavaren till exempel byter namn måste han eller hon ansöka om ändring av trafiktillståndet. Innan giltighetstiden har gått ut ska en ansökan om förnyande av tillståndet göras ifall tillståndsinnehavaren har för avsikt att fortsätta verksamheten.
41 § Byte av trafikansvarig. Om ett företag förlorar sin trafikansvarige ska detta genast anmälas till landskapsregeringen. Företaget har därefter sex månader på sig att hitta en ny trafikansvarig som uppfyller kraven. Görs inte det återkallas tillståndet.
42 § Dödsfall eller konkurs. Om en tillståndshavare dör eller försätts i konkurs har dödsboet eller konkursboet möjlighet att fortsätta bedriva verksamhet under en övergångsperiod. En förutsättning är dock att det inom tre månader har tillsatts en behörig trafikansvarig, som anmäls till landskapsregeringen.
43 § Straffbestämmelser. I paragrafen finns straffbestämmelserna som gäller olaga yrkesmässig trafik där straffet är böter eller fängelse i högst ett år. I 2 mom. finns en hänvisning till trafikbrottslagen där brott mot bestämmelser om taxitrafik kan straffas med böter. Det är inte heller tillåtet att bedriva skolskjutsverksamhet utan sådan utbildning eller sådant intyg som avses 26 § 1 och 2 mom. Gör man det kan man straffas med böter.
44 § Avgift för trafikförseelser. I paragrafen finns bestämmelser om påförande av avgift för trafikförseelse. Enligt paragrafens 1 mom. påförs tillståndshavaren en avgift för trafikförseelse på 200 euro, om tillståndshavaren uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att iaktta vad som föreskrivs om hur prisuppgifter och priset på exempelresor ska anges. En avgift för trafikförseelse kan påföras till exempel om det inte finns synliga prisuppgifter som kunden kan ta del av innan resan börjar eller om prislistan på något annat sätt strider mot föreskriften eller är bristfällig när fordonet används för resor som inte beställts på förhand.
En avgift för trafikförseelse kan också påföras om priset på en exempelresa med rörligt pris inte anges i förväg. I praktiken kan avgift för trafikförseelse komma i fråga exempelvis för olagliga extra avgifter för resor som kunden inte beställt på förhand eller som har ett rörligt pris och där den lagstridiga verksamheten kan observeras av polisen.
Den trafikansvarige ansvarar för utrustningen i en taxi, prissättningen av sina tjänster samt för att ha en prislista och ange priset på en exempelresa.
I 2 mom. föreskrivs om en avgift för trafikförseelse på 100 euro som påförs förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att iaktta vad som föreskrivs om användning av taxameter. I momentet ingår en hänvisning till 25 § 3 mom. där det föreskrivs att om inget fast pris har avtalats för en taxiresa som erbjuds en konsument, ska resans pris grunda sig på den tillryggalagda sträckan och den tid som använts för resan och en taxameter som uppfyller kraven i lagen om mätinstrument ska användas för att bestämma priset. Således ska en avgift för trafikförseelse påföras om en taxameter inte används för att bestämma priset. Eftersom också en förhandsbeställd resa kan ha ett rörligt pris, gäller avgiften för trafikförseelse enligt 2 mom. alla resor med rörligt pris, dvs. både resor som beställts respektive inte beställts på förhand. Föraren är den person som de facto ansvarar för användningen av taxameter under enskilda resor, och därför ska också avgiften för trafikförseelse påföras föraren.
Enligt 3 mom. kan trafikansvarig påföras en avgift för trafikförseelse på 100 euro, om det inte används en taxameter i fordonet som uppfyller kraven enligt lagen om mätinstrument för att samla in de uppgifter som anges i momentet i elektronisk form för varje taxiresa. Det är fråga om en sådan situation där taxametern inte finns, inte fungerar eller inte alls används för att samla in uppgifter.
Enligt 4 och 5 mom. kan både den trafikansvarige och föraren av en skolskjuts som bryter mot bestämmelser i 27 § påföras en avgift för trafikförseelse.
Förutom avgift för trafikförseelse kan det vid andra oegentligheter, till exempel om de grunder för bestämmande av priset som anges på taxametern avviker från dem som anges i prislistan, om föraren debiterar mer än vad som avtalats eller meddelats när resan påbörjas eller i andra situationer där föraren eller tillståndshavaren vilseleder konsumenten i fråga om bestämmandet av priset, beroende på situationen, bli aktuellt med bl.a. allmänna avtalsrättsliga påföljder enligt konsumenträtten (bl.a. prisavdrag, skadestånd) eller straffrättsliga påföljder (bl.a. olika typer av bedrägeri). Administrativa påföljder har ansetts lämpa sig framför allt för situationer där det handlar om mindre förseelser eller försummelser och där avgiften kan bestämmas av en administrativ myndighet genom ett förhållandevis enkelt förfarande. Avgifterna för trafikförseelse gäller i praktiken försummelser som polisen kan upptäcka i trafiken.
45 § Ändringssökande. Denna paragraf innehåller en informativ hänvisning om en berörd parts rättsskydd genom ändringssökande. Berörda parter i beslut om beviljande, ändring eller återkallande av trafiktillstånd eller taxitrafiktillstånd är enligt 5 mom. den som ansöker om eller har ett tillstånd, en annan tillståndshavare som påverkas av beslutet, samt den kommun i vilken trafiken bedrivs eller ska bedrivas. Rättelseyrkande är ett förvaltningsförfarande och ett förskede till besvärsförfarandet vars syfte är att minska behovet av ändringssökande genom besvär. Rättelseyrkande sker i enlighet med bestämmelserna i förvaltningslagen för Åland.
Den som inte är nöjd med beslutet avseende yrkandet om rättelse, får söka ändring genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol. Vid behandlingen av besvär över förvaltningsbeslut tillämpas bestämmelserna i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).
46 § Trafiktillståndsregister. I paragrafen anges vilka uppgifter som åtminstone ska finnas i det register över trafiktillstånd som ska upprätthållas enligt denna lag.
47 § Gallring av uppgifter i trafiktillståndsregistret. Uppgifter som lagras i trafiktillståndsregistret får inte hållas längre tid än nödvändigt. I denna paragraf anges hur länge uppgifterna får finnas kvar i registret innan de måste tas bort.
48 § Ikraftträdande. Enligt 1 mom. lämnas datum för ikraftträdande öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om i enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen. Avsikten är att landskapslagen ska träda i kraft så snart som möjligt samtidigt med alla andra lagar som har föreslagits i detta lagförslag. Landskapsregeringen föreslår dock en övergångsperiod på två år innan bestämmelserna om taxi träder i kraft för att ge branschen tid att anpassa sig till de nya reglerna.
Enligt 2 mom. ska 40a § i landskapslagen om besiktning och registrering av fordon samt landskapsförordningen om skolskjutsning upphävas. Landskapslagen om yrkesmässig trafik upphävs delvis. Bestämmelserna om taxi förblir i kraft under den övergångsperiod som anges i 1 mom.
49 § Övergångsbestämmelser. För att skapa en rättssäker övergång till den nya lagen om yrkesmässig trafik och för att inte ställa till med problem för de som omfattas av denna lagstiftning ska tillstånd, godkännanden, förbud och beslut som tagits med stöd av landskapslagen om yrkesmässig trafik förbli i kraft under dess återstående giltighetstid. Tillståndshavare kan dock byta ut sina gamla tillstånd mot nya tillstånd enligt den nya lagen när bestämmelserna i lagen är i kraft.
2. Landskapslag om ändring av 12 § trafikbrottslagen för Åland
12 § Brott mot bestämmelser om taxitrafik. Termen yrkeskörtillstånd har ändrats till taxikort.
3. Landskapslag om ändring av körkortslagen för Åland
3 § Yrkesmässig trafik. Termen yrkeskörtillstånd ändras till taxikort och en laghänvisning till den upphävda landskapslagen (1976:34) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om transport av farliga ämnen ändras till landskapslagen (2024:83) om tillämpning på Åland av lagen om transport av farliga ämnen.
35 § Ansökan om förnyelse eller ersättande av körkort. Termen yrkeskörtillstånd ändras till taxikort.
38 § Taxikort. Termen yrkeskörtillstånd ändras till taxikort. Kraven för att beviljas taxikort har skärpts och katalogen över brott som diskvalificerar en sökande har utökats och motsvarar nu samma krav som de som gäller i riket. De brott som räknas upp i 25 § 3 mom. 1 och 2 punkten i lagen om transportservice (FFS 320/2017) som görs tillämplig på Åland är spridning av pornografisk bild enligt 17 kap. 18 § i strafflagen (39/1889) eller sexualbrott enligt 20 kap., brott mot liv eller hälsa enligt 21 kap. 1–3, 6 eller 6 b §, människohandel enligt 25 kap. 3 § eller grov människohandel enligt 25 kap. 3 a §, grovt rån enligt 31 kap. 2 § eller narkotikabrott enligt 50 kap. i den lagen, brott mot liv eller hälsa enligt 21 kap. 5, 6 a, 6 c eller 7–15 § i strafflagen, egendomsbrott enligt 28 kap. 1–9, 11 eller 12 §, rån enligt 31 kap. 1 § eller häleri- eller penningtvättsbrott enligt 32 kap. 1–10 § i den lagen.
38a § Teoriprov för taxiförare. I paragrafen anges vad som ingår i det teoriprov som den som vill arbeta som taxichaufför ska klara. Polismyndigheten ansvarar för teoriprovet. I landskapsförordning kan bestämmelser införas om teoriprovets utformning.
39 § Återkallelse av taxikort. Termen yrkeskörtillstånd ändras till taxikort. I paragrafen införs även ett nytt rekvisit som ger polisen rätt att tillfälligt återkalla ett taxitrafiktillstånd. Om det finns skäl att misstänka att tillståndshavaren har gjort sig skyldig till ett brott som avses i 38 § 5 mom. 1 eller 2 punkten och om passagerarnas säkerhet kräver det, kan polisen återkalla taxikortet temporärt. Ett temporärt återkallande gäller trots ändringssökande till dess att ärendet har avgjorts och vunnit laga kraft. Om åtalet avskrivs ska körtillståndet utan dröjsmål återlämnas till innehavaren, om det inte finns andra skäl att återkalla körtillståndet.
Om det "finns skäl att misstänka att tillståndshavaren har gjort sig skyldig till ett brott som avses" innebär det att det finns tillräckligt starka skäl och en hög grad av förväntan att ett brott har begåtts eller kommer att begås, vilket motiverar att tillståndet dras in i väntan på dom. "Skäl att misstänka" är inte samma sak som ett fullständigt bevis, men det är en tillräckligt hög grad av sannolikhet för att motivera ingripanden enligt lagen.
66 § Uppgifter i körkortsregistret. Termen yrkeskörtillstånd ändras till taxikort och vissa mindre tekniska ändringar och tillägg utförs för registeruppgiften.
Övergångsbestämmelser. Körtillstånd för taxi som har utfärdats enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag träder i kraft ska betraktas som taxikort och bestämmelserna i denna lag tillämpas på dem. Eftersom taxikorten genom denna lagändring ska förnyas i samband med att körkortet förnyas kopplas sista giltighetsdagen för gamla körtillstånd för taxi till det datum då körkort som har utfärdats enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag träder i kraft och som har en sista giltighetsdag som sträcker sig längre än den 18 januari 2033 måste bytas ut. Taxikort som inte har bytts ut innan den 19 januari 2033 blir ogiltiga efter detta datum.
4. Landskapslag om ändring av vägtrafiklagen för Åland
79 § Persontransporter med bil. Hänvisningen till landskapslagen om yrkesmässig trafik har tagits bort eftersom den nya landskapslagen om yrkesmässig trafik inte har några bestämmelser om linjetrafik. Bestämmelser om linjetrafik finns i landskapslagen (2019:60) om ordnande av kollektivtrafiktjänster.
79a § Antalet passagerare vid skolskjuts. Lydelsen motsvarar 142 § i rikets vägtrafiklag och gäller användningen av säkerhetsanordningar som får monteras i ett fordon när det används för skolskjutsar och antalet skolbarn i fordonet. Paragrafen har flyttats hit från den upphävda landskapsförordningen (2008:140) om skolskjutsning.
100 § Betalningstid för avgift för trafikförseelse. Paragrafen upphävs eftersom bestämmelser om betalningstiden finns i lagen om verkställighet av böter.
101 § Verkställighet av avgift för trafikförseelse. I den hänvisning till lagen om verkställighet av böter som finns i 1 mom. görs en språklig ändring.
I 2, 3 och 4 mom. upphävs bestämmelserna om preskriptionstiden för avgift för trafikförseelse, om den myndighet som sköter verkställigheten och om anmälningsplikt vad gäller avgift för trafikförseelse. Bestämmelser om detta finns i lagen om verkställighet av böter.
5. Landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning på Åland av riksförfattningar om dataskydd
2 § Polismyndighetens rätt att få uppgifter ur vissa register. I 4 punkten har hänvisningen till landskapslagen om yrkesmässig trafik ändrats från den gamla lagen till den nya.
6. Landskapslag om ändring av landskapslagen om ordnande av kollektivtrafiktjänster
9 § 4 mom., 10 § 4 mom. och 19 § 4 mom. tas bort. I momenten hänvisas till den upphävda landskapslagen om yrkesmässig trafik. Övrig text i momenten är återupprepningar av information som finns på andra platser i lagen.
7 § Planering och utformning av kollektivtrafiken. I 4 mom. har en hänvisning till landskapslagen om yrkesmässig trafik tagits bort.
9 § Allmänna utgångspunkter. 5 mom. har skrivits om för att ta bort direkta hänvisningar till den gamla landskapslagen om yrkesmässig trafik. Dessutom har hänvisningen till linjetrafik tagits bort eftersom linjetrafiktillstånd inte längre kan sökas då det enligt förslag till ny landskapslag om yrkesmässig trafik räcker med ett trafiktillstånd för yrkesmässig persontransport på väg. Kravet på att trafiktillstånd endast kan ansökas efter vunnen upphandling har även ändrats så att trafiktillstånd både kan innehas innan upphandlingen påbörjas och beviljas efter avslutad upphandling på ansökan.
7. Landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare
1 § Lagens innehåll och syfte. En hänvisning till den upphävda landskapslagen (1976:33) om yrkesmässig trafik har ändrats till en hänvisning till den nya landskapslagen om yrkesmässig trafik.
8. Landskapslag om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola
64 § Skolskjuts och ledsagning. I paragrafen har termen elevskjuts ändrats till termen skolskjuts för att överensstämma med terminologin i övrig åländsk lagstiftning. Med anledning av en större kommande revidering av landskapslagen om barnomsorg och grundskola har inga andra ändringar gjorts i lagen.
65 § Väntan i skolan. Termen elevskjuts har ändrats till termen skolskjuts för att överensstämma med terminologin i övrig åländsk lagstiftning.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om yrkesmässig trafik
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 kap.
Inledande bestämmelser
1 §
Lagens tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på de som bedriver eller har för avsikt att bedriva yrkesmässig persontrafik eller godstrafik på väg på Åland samt de som bedriver eller har för avsikt att bedriva taxitrafik.
Bestämmelser om de villkor som ska uppfyllas av den som bedriver eller har för avsikt att bedriva yrkesmässig persontrafik eller godstrafik finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG. Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser till förordning (EG) nr 1071/2009 samt bestämmelser om taxitrafik och skolskjuts.
Bestämmelser om kollektivtrafik finns i landskapslagen (2019:60) om ordnande av kollektivtrafiktjänster.
2 §
Internationella vägtransporter
Med internationella vägtransporter avses yrkesmässiga transporter på väg av personer eller gods mellan Åland och destinationer utanför Finland.
För internationella transporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) finns det särskilda bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg, i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006 och i lagen om transportservice (FFS 320/2017).
Internationella vägtransporter får bedrivas endast av den som har ett sådant gemenskapstillstånd som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1072/2009 eller i artikel 4 i förordning (EG) nr 1073/2009. Gemenskapstillstånd beviljas av Statens ämbetsverk på Åland.
3 §
Undantag för viss yrkesmässig trafik
Bestämmelserna i denna lag och förordning (EG) nr 1071/2009 ska inte tillämpas på företag som uteslutande bedriver
1) godstransporter inom Åland med motorfordon eller fordonskombinationer med en högsta tillåten totalvikt som inte överstiger 3,5 ton,
2) transporter med utryckningsfordon,
3) transporter av döda,
4) transporter av snö och is samt av sand, vägsalt, eller annat material i samband med snöröjning eller halkbekämpning,
5) transporter som endast avser sådan renhållning och avfallshantering som en kommun är skyldig att tillhandahålla,
6) transporter som endast gäller bärgning av fordon med bilar som är särskilt inrättade för detta ändamål,
7) transporter med traktor i jordbruket eller skogsbruket av produkter från eller förnödenheter för dessa näringar,
8) transporter av potatis, sockerbetor, grönsaker, frukt och bär till förädlingsindustrier och transport därifrån av biprodukter som uppkommit vid bearbetningen av dessa produkter,
9) transporter av fritidsbåtar mellan hamn och uppläggningsplats med traktor med en högsta tillåten hastighet som inte överstiger 60 kilometer i timmen,
10) transporter med turisttåg med en högsta tillåten hastighet som inte överstiger 40 kilometer i timmen.
Genom landskapsförordning får även godstransporter inom Åland som på grund av godsets karaktär har en endast obetydlig inverkan på transportmarknaden befrias från tillståndsplikt.
4 §
Definitioner
Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i landskapslagen (2021:157) om tillämpning av fordonslagen.
Ytterligare definitioner finns i artikel 2 i förordning (EG) nr 1071/2009.
I denna lag används dessutom följande termer:
1) Beställningstrafik inom barnomsorg och grundskola. Yrkesmässig persontransport med buss eller taxi som är beställd för en viss resa inom barnomsorg eller grundskola.
2) Taxitrafik. Trafik som bedrivs yrkesmässigt med personbil och som innebär att fordon och förare mot betalning ställs till allmänhetens förfogande för transport av personer.
3) Taxikort. En handling som visar att innehavaren har behörighet att köra taxi.
4) Beställningscentral. En gemensam växel som samordnar och fördelar körningar åt flera taxiföretag.
5) Skolskjuts. Skjuts till eller från skolan av elever i grundskola. Skjutsen ska vara särskilt ordnad för ändamålet av det allmänna och inte vara av tillfällig natur.
2 kap.
Yrkesmässig godstrafik och persontrafik på Åland
5 §
Tillståndsplikt
Yrkesmässig trafik får bedrivas av den som har ett trafiktillstånd utfärdat av landskapsregeringen och uppfyller etableringskravet och kraven på gott anseende, och har tillräckliga ekonomiska resurser och erforderligt yrkeskunnande enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1071/2009.
Ett företag som är etablerat på Åland och har ett gemenskapstillstånd kan göra en trafiktillståndsanmälan till landskapsregeringen som då utfärdar ett trafiktillstånd för yrkesmässig trafik på Åland.
Den som har trafiktillstånd för persontransporter får även frakta gods med de fordon som tillståndet avser, under förutsättning att persontransporter utgör den huvudsakliga delen av transportverksamheten.
Ett trafiktillstånd gäller i tio år.
6 §
Ansökan om trafiktillstånd för yrkesmässig trafik
Trafiktillstånd för yrkesmässig trafik kan sökas av en fysisk eller en juridisk person. Ansökan görs via landskapsregeringens e-tjänst.
Sökanden ska ge in sådana handlingar som visar att kraven i artikel 3 i förordning (EG) nr 1071/2009 är uppfyllda.
7 §
Villkor rörande etableringskravet
Ett företag som bedriver yrkesmässig trafik ska vara etablerat på Åland enligt etableringsvillkoren i artikel 5 i förordning (EG) nr 1071/2009.
Är den sökande en fysisk person ska denne lämna in ett ämbetsintyg med personuppgifter som visar att personen är myndig och permanent bosatt på Åland. Har personen ett företag som verksamheten ska bedrivas från ska även ett utdrag ur handels- och föreningsregistret lämnas in.
Söks trafiktillstånd av en juridisk person ska ett utdrag ur handels- och föreningsregistret, en kopia av bolagsordningen, bolagsavtalet eller stadgarna och en handling som visar att företaget är etablerat och berättigad att bedriva näring på Åland lämnas in.
Saknar den sökande hembygdsrätt och inte har haft fem års permanent bosättning på Åland måste den sökande ansöka om att få rätten att utöva näring på Åland prövad av landskapsregeringen enligt 4 § landskapslagen (1996:47) om rätt att utöva näring.
8 §
Trafikansvarig
Ett företag som bedriver yrkesmässig trafik ska utse minst en fysisk person, en trafikansvarig, som uppfyller kraven i artikel 3.1 b och d i förordning (EG) nr 1071/2009 och som faktiskt och fortlöpande leder företagets transportverksamhet.
Till ansökan om trafiktillstånd ska den som ska vara trafikansvarig lämna in utdrag ur konkurs- och företagsregistret, utdrag ur utsökningsregistret samt ett intyg över personens yrkeskunnande enligt 11 §. Om företaget inte har en anställd trafikansvarig eller sökanden inte själv ska vara trafikansvarig ska ett avtal med den som ska vara trafikansvarig enligt artikel 4.2 b i förordning (EG) nr 1071/2009 bifogas.
9 §
Krav på gott anseende
Vid bedömningen av om ett företag, en trafikansvarig eller en verkställande direktör uppfyller kravet på gott anseende ska laglydnad och andra omständigheter av betydelse beaktas.
Till ansökan om trafiktillstånd ska den sökande och den trafikansvarige därför bifoga ett högst två månader gammalt straffregisterutdrag. Har den sökande haft mindre än fem års permanent bosättning på Åland eller i Finland ska även ett straffregisterutdrag från det tidigare bosättningslandet bifogas. Är den sökande en juridisk person ska även den verkställande direktören bifoga ovannämnda straffregisterutdrag. Landskapsregeringen kan även begära utlåtande över det goda anseendet från Ålands polismyndighet.
Kravet på gott anseende i artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1071/2009 anses inte uppfyllt av en fysisk person, trafikansvarig eller verkställande direktör som
1) under de senaste fem åren har dömts till fängelsestraff för en eller flera överträdelser av bestämmelser inom de områden som anges i artikel 6.1 a eller b i förordning (EG) nr 1071/2009, eller
2) under de senaste två åren har dömts till bötesstraff eller påförts sanktioner för minst två allvarliga eller flera upprepade överträdelser av de bestämmelser som anges i 1 punkten, eller
3) i annat fall dömts för ett allvarligt brott, inräknat ett allvarligt ekonomiskt brott som visar att personen är uppenbart olämplig att bedriva yrkesmässig trafik.
Kravet på gott anseende i artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1071/2009 anses inte uppfyllt av en juridisk person
1) som under de senaste fem åren har dömts till samfundsbot för en allvarlig överträdelse och därmed bedöms uppenbart olämplig att bedriva yrkesmässig trafik, eller
2) vars trafikansvarige eller verkställande direktör inte uppfyller kraven på gott anseende.
10 §
Krav på ekonomiska resurser
Vid bedömningen av om ett företag uppfyller kravet på ekonomiska resurser enligt artikel 3.1 c i förordning (EG) nr 1071/2009, ska viljan och förmågan hos företaget, den trafikansvarige och den verkställande direktören att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna beaktas.
Till ansökan om trafiktillstånd ska utdrag ur konkurs- och företagsregistret och utsökningsregistret bifogas.
Ett företag ska förfoga över kapital och reserver enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 1071/2009 till ett värde av minst
- 9 000 euro för det första motordrivna fordon som används i verksamheten, och
- 5 000 euro för varje ytterligare sådant fordon som används.
Om en utökning sker av det antal motordrivna fordon som tillståndshavaren ska använda, ska det prövas att de ekonomiska förutsättningarna enligt denna paragraf är uppfyllda.
Kravet på ekonomiska resurser är inte uppfyllt om företaget har utestående skulder till offentligrättsliga organ, under de senaste två åren har försatts i konkurs eller är föremål för insolvens- eller likvidationsförfaranden. Kravet uppfylls inte heller om den trafikansvarige eller verkställande direktören har försummat skyldigheter som hänför sig till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter eller till avgifter som Tullen tar ut och inte heller har andra skulder till offentligrättsliga samfund som beror på utövande av näringsverksamhet och som med avseende på personens betalningsförmåga är mer än ringa.
Sökandens kreditvärdighet kan verifieras av en GR-, CGR- eller OFGR-revisor, genom en årsredovisning eller genom en bankgaranti.
11 §
Yrkeskunnande
Vid bedömning av om ett företag uppfyller kraven på yrkeskunnande enligt artikel 3.1 d i förordning (EG) nr 1071/2009 ska bestämmelserna i artikel 8 följas. Om sökanden eller den trafikansvarige inte tidigare har haft tillstånd eller varit trafikansvarig ska en kopia på intyg över den trafikansvariges yrkeskompetens bifogas ansökan. Ett intyg om yrkeskunnande utfärdat av ett annat medlemsland inom EU utgör tillräckligt bevis på yrkeskunnande.
Landskapsregeringen, eller en av landskapsregeringen utsedd underlydande myndighet, utformar och anordnar skriftliga examensprov i yrkeskunnande i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1071/2009.
Landskapsregeringen får medge undantag från skyldigheten att avlägga examensprov i yrkeskunnande enligt artikel 8.7 eller 9 första stycket i förordning (EG) nr 1071/2009.
12 §
Beslut om tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik
Ett beslut om tillstånd att bedriva yrkesmässig godstrafik eller persontrafik ska innehålla
1) tillståndshavarens namn, postadress, personnummer eller organisationsnummer,
2) adress till företagets driftscentrum, om annan än postadressen,
3) uppgifter om den trafik som tillståndet avser och
4) uppgift om tillståndets giltighetstid.
Beslutet ska också innehålla uppgift om vem som är trafikansvarig.
Tillståndet ska vidare innehålla upplysningar om det eller de fordon som tillståndshavaren har anmält enligt 13 § samt en upplysning om under vilka förutsättningar tillståndet kan komma att återkallas.
13 §
Fordonsanmälan
Innan ett annat fordon än ett släpfordon får användas i yrkesmässig trafik ska tillståndshavaren anmäla fordonet till landskapsregeringen med uppgift om fordonets registreringsnummer och, om en utökning sker av antalet fordon som ska användas i verksamheten, ett bevis på att kravet på ekonomiska resurser enligt 10 § är uppfyllt.
Om ett fordon inte längre ska användas i verksamheten ska tillståndshavaren anmäla detta till landskapsregeringen innan fordonet tas i bruk för annan trafik.
14 §
Användning av fordon hyrda utan förare för godstrafik
Innehavaren av ett trafiktillstånd för godstrafik får använda ett hyrt motordrivet fordon registrerat i ett annat EU- eller EES-land för godstransporter under högst 30 dagar i följd under ett kalenderår utan att registrera fordonet på Åland. Innan ett sådant fordon används ska innehavaren av trafiktillståndet göra en skriftlig anmälan om fordonet till Fordonsmyndigheten. Anmälan ska innehålla uppgift om fordonets registreringsnummer och hyresavtalets längd. Utöver det ska ett utländskt registreringsbevis och handlingar som styrker att fordonet uppfyller motsvarande krav som ställs på fordon registrerade i fordonsregistret ges in. Uppgifterna ska införas i fordonsregistret. Efter 30 dagars användning måste fordonet registreras på Åland eller lämna landskapet.
Antalet sådana utlandsregistrerade fordon får inte överstiga 25 procent av företagets motorfordonspark registrerad för tillståndspliktig godstrafik. Om beräkningen medför att antalet fordon behöver avrundas uppåt till närmaste heltal får gränsen på 25 procent överstigas. Består tillståndshavarens motorfordonspark av två eller tre fordon får dock ett utlandsregistrerat fordon användas.
När fordonet används ska fordonets registreringsbevis, elektronisk eller i pappersform, hyresavtalet eller en bestyrkta kopia av det samt, om föraren inte är tillståndshavaren, dennes anställningsavtal eller en bestyrkt kopia av det kunna visas upp.
3 kap.
Taxitrafik
15 §
Tillståndsplikt
Taxitrafik får bedrivas endast av den som har ett taxitrafiktillstånd utfärdat av landskapsregeringen.
Ett taxitrafiktillstånd får inte säljas eller överlåtas. Om ett tillstånd har beviljats en juridisk person och det företag i vars namn tillståndet är säljs eller annars överlåts, ska den juridiska personen för att få fortsätta bedriva trafiken ansöka om att förnya tillståndet inom sex månader från överlåtelsen. Företaget anses ha överlåtits, om bestämmanderätten som grundar sig på delägarskap eller aktieinnehav i företaget har överförts. Den som överlåter en juridisk person ska utan dröjsmål meddela överlåtelsen till tillståndsmyndigheten.
16 §
Transporter som inte kräver taxitrafiktillstånd
Taxitrafiktillstånd behövs inte för
1) interna persontransporter med fordon som ägs av företaget,
2) persontransporter inom den offentliga social- och hälsovården med fordon som innehas av organisationen och med förare som är anställda av organisationen,
3) tillfälliga skolskjutstransporter som en kommun eller kommunalförbund utför med godkända skolskjutsfordon som innehas av kommunen eller kommunalförbundet och med förare anställda av kommunen eller kommunalförbundet.
17 §
Ansökan om taxitrafiktillstånd
Landskapsregeringen beviljar taxitrafiktillstånd efter ansökan av en fysisk eller en juridisk person. Ansökan görs via landskapsregeringens e-tjänst. I ansökan ska det anges till vilket trafikområde enligt 20 § som taxitrafiktillståndet ska knytas.
Är den sökande en fysisk person ska ett ämbetsintyg med personuppgifter lämnas in samt ett högst två månader gammalt straffregisterutdrag. Har den sökande haft mindre än fem års permanent bosättning på Åland eller i Finland ska även ett straffregisterutdrag från det tidigare hemlandet bifogas. I ansökan ska det anges vem som ska vara trafikansvarig och dennes utdrag ur konkurs- och företagsregistret, utdrag ur utsökningsregistret och straffregisterutdrag bifogas.
Söks trafiktillstånd av en juridisk person ska det anges vem som är trafikansvarig och den trafikansvariges utdrag ur konkurs- och företagsregistret, utdrag ur utsökningsregistret och straffregisterutdrag enligt 2 mom. bifogas.
Den verkställande direktören ska lämna in ett straffregisterutdrag. Dessutom krävs utdrag ur handels- och föreningsregistret, kopia av bolagsordningen, bolagsavtalet eller stadgarna och en handling som visar att företaget är berättigad att bedriva näring på Åland.
18 §
Krav för att beviljas taxitrafiktillstånd
För att beviljas taxitrafiktillstånd krävs att sökanden är etablerad på Åland enligt bestämmelserna i 7 §, uppfyller kraven på ekonomiska resurser och uppfyller kraven i 19 §. Är den sökande en juridisk person ska den trafikansvarige uppfylla kraven. Den verkställande direktören ska uppfylla kravet på gott anseende enligt 9 §.
Kravet på ekonomiska resurser är inte uppfyllt om företaget har utestående skulder till offentligrättsliga organ, under de senaste två åren har försatts i konkurs eller är föremål för insolvens- eller likvidationsförfaranden.
Innan landskapsregeringen prövar en ansökan om trafiktillstånd kan utlåtande inhämtas från Ålands polismyndighet för att bedöma om kravet på gott anseende enligt 19 § 3 punkten är uppfyllt.
Landskapsregeringen kan även begära utlåtande från sammanslutningar av utövare av yrkesmässig trafik vid prövning av ansökan.
19 §
Krav på den trafikansvarige
Landskapsregeringen beviljar taxitrafiktillstånd till sökanden vars trafik-ansvarige
1) har ett taxikort,
2) är myndig och vars handlingsbehörighet inte har begränsats med stöd av 18 § i lagen om förmyndarverksamhet och för vilken det inte med stöd av 8 § 1 mom. i den lagen har förordnats en intressebevakare,
3) uppfyller kraven på gott anseende enligt 9 §,
4) inte har fått ett tidigare taxitrafiktillstånd återkallat under det senaste året eller vid tiden för ansökan har fått ett trafiktillstånd återkallat med stöd av 33 §,
5) inte under de senaste två åren har försatts i konkurs i en bransch där det krävs trafiktillstånd,
6) inte har försummat skyldigheter som hänför sig till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter eller till avgifter som Tullen tar ut och inte heller har andra skulder som drivs in genom utsökning och som med avseende på personens betalningsförmåga är mer än ringa, eller skulder som har återsänts från utsökningen med ett medellöshetsintyg,
7) inte har meddelats näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud,
8) inte genom en lagakraftvunnen dom har konstaterats skyldig till att uppsåtligen eller av grov oaktsamhet ha försummat att betala klara fordringar som grundar sig på ett anställningsförhållande,
9) inte på grund av i 3–7 punkten avsedd eller därmed direkt jämförbar tidigare verksamhet visar sig uppenbart olämplig att bedriva sådan tillståndspliktig verksamhet som avses i denna lag.
20 §
Anknytning till ett trafikområde
Taxitrafiktillståndet är knutet till ett trafikområde där fordonet är stationerat. Ett trafikområde kan bestå av en eller flera kommuner.
Närmare bestämmelser om antalet trafikområden, trafikområdenas geografiska utformning samt områdesspecifika bestämmelser kan anges i förordning.
21 §
Beslut om taxitrafiktillstånd
Ett beslut om taxitrafiktillstånd ska innehålla
1) tillståndshavarens namn, postadress, personnummer eller organisationsnummer,
2) uppgift om trafikområde och adress till tillståndsinnehavarens driftscentrum, om annan än postadressen,
3) uppgifter om den trafik som tillståndet avser,
4) uppgift om vem som är trafikansvarig,
5) registreringsnumret på de fordon som trafiktillståndet avser,
6) uppgift om tillståndets giltighetstid och den tidpunkt då trafiken senast ska inledas,
7) information om under vilka förutsättningar tillståndet kan komma att återkallas.
Taxitrafiktillstånd får förenas med villkor om det finns särskilda skäl. Sådana villkor får beslutas såväl i samband med att tillstånd ges som senare under tillståndstiden.
22 §
Fordonsanmälan
Innan ett fordon får användas i taxitrafik ska tillståndshavaren anmäla fordonet till landskapsregeringen med uppgift om fordonets registreringsnummer.
Om ett fordon inte längre ska användas i verksamheten ska tillståndshavaren anmäla detta till landskapsregeringen innan fordonet tas i bruk för annan trafik.
23 §
Anknytning till en beställningscentral
Taxitillståndshavare kan vara anslutna till en beställningscentral dit samtalen kopplas när tillståndshavaren inte är i tjänst. En beställningscentral kan vara gemensam för flera trafikområden.
24 §
Taxameter och uppgifter som ska samlas in om taxiresor
Ett fordon får användas i taxitrafik endast om det är försett med en taxameter som uppfyller kraven i lagen om mätinstrument (FFS 707/2011) och att taxametern samlar in följande uppgifter i elektronisk form för varje taxiresa:
1) företagarens FO-nummer,
2) fordonets registreringsnummer,
3) personbeteckning eller födelsedatum för den förare som utfört körningen,
4) tidpunkten för resan samt dess längd och varaktighet,
5) uppgifter om resans pris och betalningssätt.
Tillståndshavaren svarar för att uppgifterna enligt 1 mom. förvaras så att dess innehåll inte kan ändras och så att de utan svårighet kan granskas och vid behov skrivas ut i läsbar form.
Den trafikansvarige är från och med att fordonet anmälts för taxitrafik skyldig att i samband med tillsyn eller inspektion enligt 32 § överföra taxameteruppgifter och sådana i 1 mom. nämnda uppgifter till tillsynsmyndigheten.
Landskapsregeringen ansvarar för att följa upp den allmänna prisutvecklingen för taxitrafiktjänster på Åland. Landskapsregeringen kan utse en underlydande myndighet att samla in och sammanställa prisuppgifter för uppföljningen. För skötseln av de tillsynsuppgifter som avses i 32 § 1 mom. och för att följa prisutvecklingen är en tillståndshavare, trots sekretessbestämmelser, skyldig att på landskapsregeringens begäran lämna uppgifter om de faktiska taxorna på de taxitjänster som de tillhandahåller.
25 §
Taxans uppbyggnad och prisinformation till kunden
De fordon som används i taxitrafik ska ha information om den taxa som tillämpas. Information om taxan ska lämnas genom lämpliga åtgärder som låter passageraren få kännedom om taxan innan resan inleds.
Taxan ska vara uppbyggd så att priset för transporten dels enkelt kan bedömas före färden, dels med kännedom om körd sträcka och nyttjad tid enkelt kan beräknas efter färden. Taxan får inte vara uppbyggd så att grunderna för prisets bestämmande förändras under färden.
Om inget fast pris har avtalats för en taxiresa ska resans taxa grunda sig på den tillryggalagda sträckan och den tid som använts för resan och en taxameter som uppfyller kraven i lagen om mätinstrument användas för att bestämma priset. För resan kan det dessutom tas ut en separat grundavgift och andra tilläggsavgifter, som passageraren på förhand känner till. Föraren ansvarar för användningen av taxametern.
Närmare bestämmelser om prissättning, prisinformation och utmärkning av fordon kan anges i landskapsförordning.
4 kap.
Skolskjuts
26 §
Utbildningskrav för förare och trafikansvarige
Föraren och den trafikansvarige i ett företag som kör skolskjutsar ska gå en av landskapsregeringen godkänd utbildning för skolskjutsning innan verksamheten får påbörjas. Godkänd utbildning registreras i trafiktillståndsregistret. Utbildningsarrangören utfärdar intyg till förare som har genomgått en godkänd utbildning.
Närmare bestämmelser om utbildningens och intygets innehåll och krav kan utfärdas av landskapsregeringen genom landskapsförordning.
27 §
Utrustningskrav på skolskjutsfordon
När ett fordon används för skolskjuts ska det framtill och baktill vara försett med en kvadratisk skylt vars färger och symbol överensstämmer med vägmärke A15 varning för barn. I skyltens övre hörn ska två orangefärgade blinklyktor vara fästa. Blinklyktorna ska tändas 50 meter innan fordonet stannar för att ta upp eller släppa av passagerare och släckas när fordonet lämnat platsen. En personbil kan i stället förses med en genomlyst dubbelsidig skylt med blinklyktor synlig både framåt och bakåt placerad på fordonets tak.
Sittplatserna i ett fordon som används för skolskjuts ska vara utrustade med trepunktsbälten. Dörrar på vänster sida av fordonet ska inte kunna öppnas inifrån. Andra dörrar ska vara så konstruerade att de inte kan öppnas ofrivilligt av passagerare.
I fordonet ska det finnas förstahjälpen-utrustning vars innehåll fyller kraven på förstahjälpen-utrustning för buss.
Fordonet ska vara utrustat med ett alkolås som uppfyller de krav som anges i lagen om alkolås (FFS 730/2016). Trafiktillståndshavaren ansvarar för att alkolåset monteras i fordonet och hålls i funktionsdugligt skick.
Fordon i kategori M1 och M2 som används vid skolskjuts får inte vara äldre än 15 år.
Fordonet måste ändringsbesiktigas innan det tas i bruk för skolskjuts.
Om ett fordon som används för skolskjutsning på grund av ett tekniskt fel inte kan användas får ett ersättningsfordon som inte uppfyller kraven i 4 och 5 mom. tillfälligt användas. Trafiktillståndshavaren ska genast underrätta beställaren av skolskjutsen att ett ersättningsfordon används.
Närmare bestämmelser om skylt och blinklykta enligt 1 mom. samt om alkolås i fordon enligt 4 mom. som används för skolskjuts kan utfärdas av landskapsregeringen genom landskapsförordning.
28 §
Krav på kommunen och beställaren
Skolskjuts ska när det gäller tidsplaner och färdvägar ordnas så att kraven på trafiksäkerhet tillgodoses.
I varje kommun ska det kommunala organ som fullgör kommunens uppgifter som huvudman inom skolväsendet verka för att hållplatser för skolskjuts utformas så att olyckor i möjligaste mån undviks. Det kommunala organet bestämmer för varje skolskjuts färdväg och de platser där på- eller avstigning bör ske.
Beställaren av skolskjutsen ska överlämna en förteckning över de barn som ska skjutsas med fordonet till den som utför transporten samt ge instruktioner om färdvägen och av- och påstigningsplatser. Passagerarförteckningen ska finnas i fordonet.
Beställaren ansvarar för att barnen undervisas om vad de ska göra för att undvika olyckor i samband med skolskjuts.
29 §
Beställningstrafik inom barnomsorg och grundskola
När tillfällig skjutsning av barn sker som beställningstrafik inom barnomsorg och grundskola ska föraren uppfylla kraven i 26 § och fordonet uppfylla kraven i 27 §.
5 kap.
Särskilda bestämmelser
30 §
Skyldighet att medföra trafiktillstånd
Ett trafiktillstånd ska finnas i varje fordon som används i verksamheten. Handlingen ska på begäran kunna visas upp för polisen.
31 §
Statistiska uppgifter
Taxitillståndshavare är skyldiga att föra statistik över körda kilometrar och hur många kilometrar som varit yrkesmässig trafik. Taxitillståndshavare ska därutöver föra statistik över skolskjutsar och andra samhällsbetalda transporter samt transporternas upphandlade pris per kilometer.
Landskapsregeringen kan ge anvisningar på hur uppgifterna ska redovisas.
32 §
Tillsyn och inspektioner
Landskapsregeringen är inom ramen för tillämpningsområdet för denna lag en sådan behörig myndighet som avses i artikel 10 i trafiktillståndsförordningen och utövar den allmänna tillsynen över att tillståndshavare bedriver verksamheten i enlighet med denna lag.
Polisen övervakar i fält att tillståndshavare utövar trafiken enligt bestämmelserna i denna lag och att eventuella villkor i trafiktillstånden efterlevs.
Landskapsregeringen och polisen har för fullgörandet av uppgifterna enligt denna lag och för tillsynen över efterlevnaden av lagen och av Europeiska unionens förordningar rätt att få tillträde till en tillståndshavares lokaler och områden som används för verksamheten och till fordon i yrkesmässig trafik för att kunna genomföra inspektioner. Tillståndshavaren ska bistå under inspektionen och tillsynsmyndigheterna har rätt att få tillgång till de anordningar och material som behövs för genomförande av inspektionen.
Landskapsregeringen, polisen, konsumentombudsmannen och andra tillsynsmyndigheter som övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag har, trots sekretessbestämmelserna, rätt att av tillståndshavare, trafikansvarige och förare få den information som är nödvändig för att utföra myndighetsuppgifter enligt denna lag. Informationen ska lämnas ut utan dröjsmål, i den form som myndigheten begärt.
Polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet har rätt att granska de dokument som krävs för en yrkesmässig vägtransport enligt denna lag om informationen inte kan fås elektroniskt och får avbryta transporten om de handlingar eller uppgifter som avses ovan inte finns tillgängliga, om det inte finns särskilda skäl att låta transporten fortsätta.
Polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och arbetarskyddsmyndigheten ska, oavsett sekretessbestämmelser, snarast möjligt underrätta landskapsregeringen om sådana omständigheter som kan leda till att ett trafiktillstånd återkallas, som kan leda till förlust av trafiktillståndshavarens goda anseende eller som inverkar på betraktandet av en innehavare av trafiktillstånd som ett riskföretag. Dessutom ska landskapsregeringen, trots bestämmelser om sekretess, förse polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och arbetarskyddsmyndigheten med den information som avses i artikel 12 i förordning (EG) nr 1071/2009 för inspektioner.
Landskapsregeringen har rätt att få handräckning av polisen för fullgörande av de tillsynsuppgifter landskapsregeringen har enligt denna lag.
33 §
Återkallelse av trafiktillstånd
Om en tillståndshavare inte följer villkor i tillståndet, inte utövar trafiken på behörigt sätt eller annars låter bli att ansvara för sina förpliktelser, kan landskapsregeringen återkalla trafiktillståndet.
Landskapsregeringen ska återkalla ett trafiktillstånd om
1) förutsättningarna för beviljande av tillstånd inte längre uppfylls och de fel eller brister som förekommer beträffande förutsättningarna inte rättas till inom utsatt tid,
2) tillståndshavaren upprepade gånger eller allvarligt har brutit mot bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av den, eller mot sådana bestämmelser i Europeiska unionens förordningar som gäller i denna lag reglerad verksamhet som utövas av tillståndshavaren, och ett åläggande enligt 37 § inte har gett avsedd effekt, eller
3) det av någon annan orsak finns grundad anledning att misstänka att tillståndshavaren inte förmår sköta sin uppgift enligt tillståndet eller bedriva den verksamhet tillståndet avser på ett säkert sätt.
Landskapsregeringen ska återkalla ett tillstånd endast om någon lindrigare påföljd inte kan anses tillräcklig med tanke på omständigheterna i ärendet. Innan landskapsregeringen fattar beslut ska tillståndshavaren höras.
Om tillståndshavaren, den trafikansvarige eller den verkställande direktören i företaget är misstänkt för ett allvarligt brott som sannolikt kommer att leda till förlust av det goda anseendet kan landskapsregeringen besluta att tillståndshandlingen ska förvaras hos landskapsregeringen under den tid ärendet utreds. Trafiktillståndet ska genast återlämnas om utredningen visar att tillståndet inte ska återkallas.
Ett ärende som avses ovan får inte avgöras utan att tillståndshavaren har getts skälig tid att byta ut en trafikansvarig eller annan vars lämplighet prövas. Om inte heller den nya personen godkänns ska tillståndet återkallas.
34 §
Återkallelse och tillfällig indragning av trafiktillstånd för yrkesmässig persontrafik eller godstrafik
Vid konstaterande att en trafiktillståndshavare riskerar att inte längre uppfylla kraven i artikel 3 i förordning (EG) nr 1071/2009 ska förfarandet i artikel 13 i förordning (EG) nr 1071/2009 följas.
Vid konstaterande att en trafiktillståndshavare inte längre uppfyller ett eller flera av kraven i artikel 3 i förordning (EG) nr 1071/2009 ska landskapsregeringen följa förfarandet och återkalla eller tillfälligt dra in trafiktillståndet i enlighet med bestämmelserna i artikel 13 i förordning (EG) nr 1071/2009.
Tidsfristerna i artikel 13.1 a i förordning (EG) nr 1071/2009 ska också tillämpas när en verkställande direktör inte längre uppfyller kravet på gott anseende.
35 §
Olämplighetsförklaring
Bestämmelser om olämplighetsförklaring av en trafikansvarig finns i artikel 14 i förordning (EG) nr 1071/2009.
Om ett tillstånd att bedriva yrkesmässig godstrafik eller persontrafik återkallas enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 1071/2009 på grund av att en verkställande direktör inte längre uppfyller kravet på gott anseende enligt 9 § ska den prövade förklaras olämplig att bedriva yrkesmässig trafik.
Om ett tillstånd att bedriva taxitrafik återkallas på grund av att trafiktillståndshavaren, den trafikansvarige eller den verkställande direktören inte längre uppfyller kravet på gott anseende ska den prövade förklaras olämplig att bedriva yrkesmässig trafik.
36 §
Bestämmande av olämplighetstid
Om en ansökan om trafiktillstånd avslås eller ett tillstånd återkallas på grund av omständigheter som anges i 9 §, 18 § 1 mom. eller 19 § 1 mom. 3 punkten gällande gott anseende, ska landskapsregeringen bestämma en tid på mellan ett år och fem år, under vilken den prövade ska anses olämplig att bedriva yrkesmässig trafik.
Vid bestämmandet av olämplighetstiden ska hänsyn tas till
1) hur lång tid som har gått sedan den senaste gärningen begicks,
2) antalet gärningar och om gärningarna varit systematiska,
3) gärningens eller gärningarnas allvarlighet,
4) om någon gärning varit riktad mot transportobjektet eller en myndighet,
5) om någon gärning har utförts vid bedrivande av yrkesmässig trafik,
6) om någon gärning haft konsekvenser som försämrar trafiksäkerheten, och
7) om någon gärning på något annat sätt visar på likgiltighet för person- eller trafiksäkerheten.
37 §
Vite samt hot om tvångsutförande och avbrytande
Landskapsregeringen kan ålägga den som bryter mot denna lag, mot EU-förordningar som gäller verksamhet som omfattas av lagen eller mot bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, att rätta till felet eller försummelsen. Beslutet kan förenas med vite eller med hot om att verksamheten helt eller delvis avbryts, att trafiktillståndet återkallas eller att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad, för vilka landskapslagen (2008:10) om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen tillämpas.
38 §
Återupprättande av det goda anseendet
En trafikansvarig som förklarats olämplig att leda ett företags transportverksamhet ska inte längre anses olämplig att bedriva yrkesmässig trafik när olämplighetstiden förflutit och den trafikansvarige därefter avlagt ett sådant skriftligt examensprov som avses i artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1071/2009. En trafikansvarig inom taxitrafik som förklarats olämplig att leda en taxiverksamhet ska inte längre anses olämplig att bedriva yrkesmässig taxitrafik när olämplighetstiden förflutit.
Enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 1071/2009 är det intyg om yrkeskunnande som innehas av den person som förklarats olämplig inte giltigt.
39 §
Återkallande av ett trafiktillstånd på tillståndshavarens begäran
Landskapsregeringen ska återkalla ett trafiktillstånd på tillståndshavarens begäran om verksamheten inte har bedrivits eller upphört.
Om verksamheten avslutas innan tillståndstiden gått ut ska tillståndet lämnas in till landskapsregeringen i original.
40 §
Ändring och förnyande av trafiktillstånd
Landskapsregeringen kan utfärda ersättningsexemplar av ett trafiktillstånd om trafiktillståndet kommit bort eller skadats.
Ett trafiktillstånd kan ändras eller förnyas på ansökan hos landskapsregeringen. På förnyande av tillstånd tillämpas vad som föreskrivs om beviljande av tillstånd. Vid ändring av tillstånd bör förutsättningarna för beviljande av tillstånd beaktas till den del de inverkar på ändringen av tillståndet.
Om en ansökan om förnyande av ett tillstånd har lämnats in senast en månad före tillståndets sista giltighetsdag, får trafiken fortsätta med det tillstånd som ska förnyas tills ärendet har avgjorts.
En tillståndshavare ska utan dröjsmål meddela landskapsregeringen förändringar i förutsättningarna för beviljande av tillstånd.
41 §
Byte av trafikansvarig
Om ett företag förlorar sin trafikansvarige ska detta genast anmälas till landskapsregeringen. Företaget har därefter sex månader på sig att anmäla en ny trafikansvarig som uppfyller kraven. Görs inte det återkallas trafiktillståndet.
42 §
Dödsfall eller konkurs
Om tillståndshavaren dör, övergår tillståndet på dödsboet.
Om tillståndshavaren försätts i konkurs, övergår tillståndet på konkursboet. Tillståndet gäller under högst sex månader räknat från dödsfallet eller konkursbeslutet om inte landskapsregeringen på grund av särskilda skäl medger längre giltighetstid, dock längst nio månader. Senast tre månader efter dödsdagen eller konkursbeslutet måste en ny trafikansvarig som uppfyller kraven anmälas till landskapsregeringen.
43 §
Straffbestämmelser
Den som uppsåtligen bedriver yrkesmässig trafik enligt förordning (EG) nr 1071/2009 eller denna lag utan tillstånd döms för olaga yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst ett år.
Den som bedriver taxitrafik utan taxikort straffas med böter enligt bestämmelserna i trafikbrottslagen (2023:109) för Åland.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet kör skolskjuts utan sådan utbildning eller sådant intyg som avses 26 § 1 och 2 mom. i denna lag straffas med böter.
44 §
Avgift för trafikförseelser
Trafikansvarig kan påföras en avgift för trafikförseelse på 200 euro, om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att iaktta vad som föreskrivs om lämnande av prisuppgifter i 25 § eller i föreskrifter som utfärdats med stöd av 25 §.
Föraren kan påföras en avgift för trafikförseelse på 100 euro, om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att iaktta vad som föreskrivs om användningen av taxameter i 25 § 3 mom.
Trafikansvarig kan påföras en avgift för trafikförseelse på 100 euro, om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att iaktta bestämmelserna i 24 § om användningen av taxameter.
Trafikansvarig som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i 27 § 2 mom., 4 mom., 5 mom. eller 6 mom. i denna lag kan påföras en avgift för trafikförseelse på 140 euro.
Den som under en skolskjutskörning uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i 27 § 1 mom. eller 3 mom. eller 30 § i denna lag kan påföras en avgift för trafikförseelse på 140 euro.
Bestämmelser om påförande, delgivning och verkställighet av en avgift för trafikförseelse samt rättelseyrkande eller besvär över en påförd avgift för trafikförseelse finns i vägtrafiklagen (2023:108) för Åland.
45 §
Ändringssökande
Den som inte är nöjd med ett beslut som landskapsregeringen eller polismyndigheten fattat får inom 30 dagar från att beslutet delgavs skriftligen begära rättelse hos den myndighet som fattat beslutet. Av skrivelsen ska det framgå vilket beslut som avses, hurdan rättelse som yrkas och på vilka grunder rättelse yrkas.
Ett yrkande om rättelse ska behandlas skyndsamt. När myndigheten har tagit upp ett yrkande om rättelse kan den ändra eller upphäva beslutet eller avslå yrkandet om rättelse.
Den som inte är nöjd med beslutet avseende yrkandet om rättelse, får söka ändring genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).
Beslut som polismyndigheten har fattat med stöd av denna lag får verkställas trots att besvär har anförts.
Rätt att anhålla om ändring av beslut om beviljande, ändring eller återkallande av trafiktillstånd eller taxitrafiktillstånd har den som ansöker om eller har ett tillstånd, en annan tillståndshavare som påverkas av beslutet, samt den kommun i vilken trafiken bedrivs eller ska bedrivas.
46 §
Trafiktillståndsregister
För att kunna utöva tillsyn över trafiktillstånd som beviljats enligt denna lag ska landskapsregeringen föra ett elektroniskt trafiktillståndsregister. Registret ska åtminstone innehålla följande uppgifter:
1) uppgifter enligt artikel 16.2 i förordning (EG) nr 1071/2009, förutom punkterna h och i,
2) uppgifter om beviljade och återkallade tillstånd, tillståndens innehåll och tillståndsvillkoren, tillståndens nummer, giltighetstid samt ändringar i tillstånd,
3) uppgifter om anmälningar om avvikelser.
Uppgifter ur trafiktillståndsregister får lämnas till Ålands polismyndighet, Fordonsmyndigheten, Transport- och kommunikationsverket, till myndigheter inom EES som handlägger trafiktillståndsärenden samt till den som uppgifterna gäller.
47 §
Gallring av uppgifter i trafiktillståndsregistret
Uppgifter om ett företag som har fått tillståndet tillfälligt indraget eller återkallat ska finnas kvar i registret i två år från och med den tidpunkt då den tillfälliga indragningen eller återkallandet upphörde att gälla, varefter de ska tas bort.
Uppgifter om personer som har förklarats olämpliga att bedriva yrkesmässig trafik ska finnas kvar i registret så länge som deras goda anseende inte har återupprättats i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.3. i förordning (EG) nr 1071/2009. Efter ett sådant återupprättande eller efter det att liknande åtgärder har vidtagits, ska uppgifterna omedelbart tas bort.
Skälen till att tillståndet tillfälligt drogs in eller återkallades eller till olämplighetsförklaringen, i tillämpliga fall, liksom åtgärdens varaktighet, ska ingå i de uppgifter som avses i 1 och 2 mom.
Övriga uppgifter i trafiktillståndsregistret ska gallras enligt följande:
1) uppgifter om tillstånd sex år efter att tillståndet återkallats eller upphört,
2) personuppgifter som hänger samman med ett yrkestrafiktillstånd eller ett fordon för vilket yrkesmässig trafik bedrivits tio år efter att trafiktillståndet upphört eller fordonet slutligt har avslutat sin trafik,
3) personuppgifter senast tio år efter personens död
4) uppgifter om brott och om brottspåföljder genast då de har blivit obehövliga
5) en uppgift som konstaterats vara felaktig eller felaktigt införd fem år efter att felet upptäcktes, om uppgiften behöver bevaras för att trygga den registrerades, någon annan parts eller den registeransvariges rättigheter,
6) ett verksamhetsförbud som meddelats den registrerade eller en uppgift om någon annan administrativ åtgärd som landskapsregeringen eller polisen vidtagit, tio år efter att beslutet har vunnit laga kraft.
Trots vad som anges i 1 mom. får en uppgift i enskilda fall av särskild orsak lämnas kvar i registret för så lång tid den är nödvändig för skötseln av den personuppgiftsansvariges uppgifter. Landskapsregeringen ska när den förlänger lagringstiden fastställa orsaken och hur länge uppgifterna kommer att vara kvar i registret.
48 §
Ikraftträdelse
Denna lag träder i kraft den… med undantag för 3 kap. som träder i kraft två år efter att denna lag trätt i kraft.
Genom denna lag upphävs 3, 6, 6a, 6b, 8, 14, 16, 18, 19 och 24 §§ i landskapslagen (1976:33) om yrkesmässig trafik samt 4 och 7 § i samma lag till den del de rör godstransporter på väg samt persontransporter på väg med fordon avsedda för att transportera fler än nio personer inklusive föraren, landskapsförordningen (2000:6) om yrkesmässig trafik, 40a § i landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon samt landskapsförordningen (2008:140) om skolskjutsning. Återstående bestämmelser i landskapslagen (1976:33) om yrkesmässig trafik upphävs två efter att denna lag trätt i kraft.
49 §
Övergångsbestämmelser
Tidigare utfärdade trafiktillstånd som berättigar till att bedriva taxitrafik betraktas som taxitrafiktillstånd och bestämmelserna i denna lag tillämpas på dem. Landskapsregeringen kan förena de trafiktillstånd som beviljats samma innehavare till ett enda taxitrafiktillstånd.
Tidigare utfärdade trafiktillstånd som berättigar till att bedriva person- och godstrafik betraktas som trafiktillstånd för yrkesmässig godstrafik eller persontrafik och bestämmelserna i denna lag tillämpas på dem,
Det krav som ställs på kommunen att utforma säkra hållplatser för skolskjuts ska vara genomfört till höstterminen 2028.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 12 § trafikbrottslagen för Åland
I enlighet med lagtingets beslut ändras 12 § trafikbrottslagen (2023:109) för Åland som följer:
12 §
Brott mot bestämmelser om taxitrafik
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet kör personbil i yrkesmässig persontrafik (taxi) utan giltigt taxikort ska för körkortsförseelse dömas till böter.
Denna lag träder i kraft den
3.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av körkortslagen för Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 3 § 1 och 3 mom., 35 § 2 mom. 38 och 39 §§, 66 § 1 mom. b punkten körkortslagen (2015:88) för Åland, av dessa bestämmelser 3 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2019/61, 35 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2019/91, 38 § och 39 § 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2023/112 och 66 § 1 mom. b punkten sådan den lyder i landskapslagen 2025/44 samt
fogas till lagen en ny 38a § som följer:
3 §
Yrkesmässig trafik
Bestämmelser om yrkesmässig trafik finns i landskapslagen (xx:xx) om yrkesmässig trafik och landskapslagen (2019:60) om ordnande av kollektivtrafiktjänster. Bestämmelser om transport av farliga ämnen finns i landskapslagen (2024:83) om tillämpning på Åland av lagen om transport av farliga ämnen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Dessutom finns bestämmelser om taxikort i 5 kap. i denna lag.
35 §
Ansökan om förnyelse eller ersättande av körkort
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om sökanden har fyllt 70 år ska ett högst två månader gammalt läkarutlåtande som visar att de medicinska kraven uppfylls, fogas till ansökan i stället för en hälsodeklaration. Detsamma gäller om ansökan avser körkort i grupp 2 eller sökanden har taxikort och sökanden har fyllt 45 år eller fyller 45 år under det nya körkortets giltighetstid. Lider sökanden av något av de medicinska problem som nämns i 10 § kan polismyndigheten ålägga denne att lämna in ett läkarutlåtande.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
38 §
Taxikort
För att få köra personbil i yrkesmässig persontrafik (taxi) krävs, förutom ett giltigt körkort och att föraren har tillräcklig interaktionsförmåga och tillräckliga språkkunskaper i svenska samt ett tillstånd att köra taxi (taxikort) utfärdat av polismyndigheten.
Taxikort får utfärdas till den som
1) har ett giltigt åländskt eller annat EES-körkort i kategori B och har haft det i minst två år,
2) har klarat det teoriprov för taxiförare som avses i 38a § samt
3) uppfyller de medicinska krav som gäller för körkort i kategori D.
Ett taxikort utfärdas med en giltighetstid som motsvarar körkortets giltighetstid. Därefter ska tillståndet förnyas.
Om det finns skäl att misstänka att en taxiförare inte längre uppfyller de medicinska kraven kan polismyndigheten förordna denne att inom en viss tid lämna in ett utlåtande av en läkare eller en specialistläkare över att personen uppfyller de medicinska kraven.
Taxikort får inte beviljas eller förnyas om personen på det sätt som framgår av straffregistret under de senaste fem åren eller på det sätt som framgår av bötesregistret under de senaste tre åren som föregår ansökan har gjort sig skyldig till
1) något av följande brott enligt trafikbrottslagen för Åland: grovt äventyrande av trafiksäkerheten enligt 3 §, rattfylleri enligt 4 §, grovt rattfylleri enligt 5 §, smitning enligt 8 § eller olovlig körning enligt 9 § eller
2) något av de brott som anges i 25 § 3 mom. 1 och 2 punkten i lagen om transportservice (FFS 320/2017) eller något annat brott som motsvarar det som avses i detta mom. och som visar att sökanden är uppenbart olämplig som taxiförare.
Taxikort får inte heller beviljas eller förnyas om
1) en körförbudstid längre än en månad har löpt under det senaste året före ansökan med anledning av något annat brott som anges i 43 § eller
2) personen inte längre uppfyller de medicinska krav som gäller för körkort i kategori D.
Ett taxikort ersätts under samma förutsättningar som ett körkort enligt 33 §.
38a §
Teoriprov för taxiförare
Teoriprovet för taxiförare innehåller frågor om central lagstiftning om yrkesmässig trafik, fordon och trafiksäkerhet, om assistans och omsorg om passagerarna och passagerarnas säkerhet och olika passagerargruppers särskilda behov samt förarens rättigheter och skyldigheter.
Polismyndigheten ansvarar för att ordna teoriprovet.
Bestämmelser om teoriprovets utformning kan utfärdas av landskapsregeringen genom landskapsförordning.
39 §
Återkallelse av taxikort
Polismyndigheten ska återkalla ett taxikort om tillståndshavaren
1) har gjort sig skyldig till sådana gärningar som anges i 38 § 5 mom. eller inte uppfyller de medicinska krav som gäller för körkort i kategori D,
2) inte lämnar in föreskrivet läkarutlåtande eller underlåter att följa ett förordnande av polismyndigheten enligt 38 § 3 mom. att lämna in ett utlåtande av läkare eller specialistläkare, eller
3) själv anhåller om att tillståndet ska återkallas.
Uppstår skäl för återkallande av ett taxikort ska frågan prövas utan dröjsmål.
Ett taxikort återkallas under så lång tid som körförbudstiden löper eller tills vidare om återkallelsen beror på att tillståndshavaren inte uppfyller de medicinska kraven eller inte följer ett åläggande enligt 1 mom. 2 punkten. Om tillståndshavaren inte följer uppställda tillståndsvillkor eller gjort sig skyldig till brott som anges i 38 § 5 mom. 1 eller 2 punkten återkallas taxikortet i minst två månader och högst fem år. När återkallandets längd bestäms ska allvaret i den eller de gärningar som ligger till grund för återkallandet och under vilka omständigheter den eller de begåtts särskilt beaktas.
Om det finns skäl att misstänka att tillståndshavaren har gjort sig skyldig till ett brott som anges i 38 § 5 mom. 1 eller 2 punkten ska förundersökningsledaren underrätta polismyndigheten som då kan återkalla taxikortet temporärt. Ett temporärt återkallande gäller trots ändringssökande till dess att ärendet har avgjorts och vunnit laga kraft. Om förundersökningen läggs ner eller ärendet avskrivs ska taxikortet utan dröjsmål återlämnas till innehavaren, om det inte finns andra skäl att återkalla det.
Ett körkort villkorat av alkolås enligt 7 kap. är i sig inget hinder mot innehav av taxikort.
66 §
Uppgifter i körkortsregistret
Fordonsmyndigheten ska föra ett körkortsregister. Registret förs elektroniskt. Registret förs i syfte att bevilja och utöva tillsyn över körkort, utveckla mobilitetstjänster och utnyttjandet av dem, främja tjänster som baserar sig på hantering av en persons egna uppgifter och producera myndighetstjänster samt främja trafiksäkerhet. I registret ska följande uppgifter föras in:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
b) ansökan och beviljande samt återkallelse av körkortstillstånd, uppgifter som behövs för körkortstillstånd (fordonsklass, datum), utfärdande av körkort, beviljande samt återkallelse av yrkeskompetensbevis, beviljande samt återkallelse av taxikort, trafiklärartillstånd och handledartillstånd (datum, elev, fordonsklass) samt beslut om varning, interimistiska körförbud, omhändertagande av körkort och körförbudstider,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
Tidigare utfärdade körtillstånd för taxi ska betraktas som taxikort och bestämmelserna i denna lag tillämpas på dem.
Körtillstånd för taxi som har utfärdats enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag träder i kraft och som har en sista giltighetsdag som sträcker sig längre än den 18 januari 2033 måste bytas ut mot ett taxikort som uppfyller kraven i denna lag före den 19 januari 2033. Körtillstånd för taxi som inte har bytts ut innan den 19 januari 2033 blir ogiltiga efter detta datum.
4.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av vägtrafiklagen för Åland
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 100 § vägtrafiklagen (2023:108) för Åland,
ändras 79 § 2 mom. och 101 § samt
fogas till lagen en ny 79a § som följer:
79 §
Persontransporter med bil
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I en buss som används i linjetrafik får dock det registrerade högsta antalet passagerare tillfälligt överskridas med 30 procent inom ramen för de massor som är tillåtna för fordonet på väg. På alla sittplatser som utrustats med bilbälte får dock högst det antal passagerare som antecknats i registret placeras.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
79a §
Antalet passagerare vid skolskjuts
I en personbil som är utrustad med extra bilbälten som är godkända för skoltransporter och när transporten upphandlats av en kommun, skola eller inrättning får antalet barn, oberoende av 79 § 1 mom., på ett säte eller en rad säten vara högst
| Antal sittplatser | Antal passagerare |
| 1 | 2 |
| 2 | 3 |
| 3 | 5 |
| 4 | 6 |
På två sittplatser bredvid varandra får det dock inte sitta flera än tre passagerare.
I en personbil som är registrerad för en förare och åtta passagerare får det på varje sittplats som är minst 70 centimeter bred, med undantag för platsen bredvid föraren, vid skol- och dagvårdstransporter transporteras två passagerare som får plats där. Det totala antalet passagerare får då vara 13, om alla passagerare är under 13 år vid läsårets början, och i övriga fall 12.
Om en personbil som används för skol- eller dagvårdstransport även medför andra passagerare än de som omfattas av denna paragraf, ska den maximala belastningen för transporten beräknas utifrån det antal sittplatser som inte upptas av dessa övriga passagerare.
I en buss som används för skol- och dagvårdstransport får det förutom föraren transporteras högst så många passagerare som motsvarar det antal sittplatser som antecknats i registret.
Det är förbjudet att använda den rad säten som finns längst bak i en personbil för skol- och dagvårdstransporter, om sätena är monterade med ryggen mot färdriktningen.
101 §
Verkställighet av avgift för trafikförseelse
Bestämmelser om verkställighet av avgift för trafikförseelse som påförts med stöd av denna lag finns i lagen om verkställighet av böter (FFS 672/2002).
Denna lag träder i kraft den
5.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning på Åland av riksförfattningar om dataskydd
I enlighet med lagtingets beslut ändras 2 § 1 mom. 4 punkten landskapslagen (2019:74) om tillämpning på Åland av riksförfattningar om dataskydd som följer:
2 §
Polismyndighetens rätt att få uppgifter ur vissa register
Utöver vad som föreskrivs i 16 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet samt för att utföra sina uppgifter och föra sina personregister har Ålands polismyndighet trots sekretessbestämmelserna rätt att genom teknisk anslutning eller som en datamängd få
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4) uppgifter ur landskapsregeringens register för trafiktillstånd som behövs vid övervakningen av tillståndspliktig trafik enligt landskapslagen (XX:XX) om yrkesmässig trafik,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
6.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om ordnande av kollektivtrafiktjänster
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 9 § 4 mom., 10 § 4 mom. och 19 § 4 mom. landskapslagen (2019:60) om ordnande av kollektivtrafiktjänster, samt
ändras lagens 7 § 4 mom. och 9 § 5 mom. som följer:
7 §
Planering och utformning av kollektivtrafiken
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Kommunerna ansvarar för den kommuninterna trafiken och får, för att komplettera mobilitetstjänsterna på sitt område, upphandla kollektivtrafik enligt EU:s kollektivtrafikförordning med iakttagande av den i 8 § angivna upphandlingslagstiftningen. Kommunerna kan därefter ingå avtal om allmän trafik med kollektivtrafikföretag, förutsatt att ersättningen för den avsedda allmänna trafiken utbetalas av kommunen. Om en kommun avser att bedriva kollektivtrafik utan ersättning för allmän trafik från landskapet, har kommunen rätt att fatta beslut om och vidare ombesörja detta i enlighet med vad som följer av bestämmelserna i 3 § i kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland och EU:s kollektivtrafikförordning. Ett sådant av kommunen fattat beslut ska dock föregås av ett på kommunens anhållan och av landskapsregeringen fattat beslut om införande av trafikplikt på den eller de kollektivtrafiklinjer som kommunen avser att upprätthålla med egna ekonomiska medel. Om det inte föreligger synnerliga omständigheter som talar för att kommunens avsedda åtgärder leder till att möjligheten att bedriva kollektivtrafik på Åland, utgående från trafikförsörjningsprogrammet, avsevärt försämras eller helt åsidosätts, är landskapsregeringen skyldig att fatta beslut om införande av nämnda trafikplikt. Om landskapsregeringen anser att det föreligger sådana synnerliga omständigheter ska de kunna styrkas av landskapsregeringen på ett tillförlitligt sätt.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
9 §
Allmänna utgångspunkter
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Det kollektivtrafikföretag som deltar i en upphandling av kollektivtrafik och uppfyller lagens krav ska ha ett gällande trafiktillstånd eller ska, efter att avtalsförhandlingen slutförts, ansöka om trafiktillstånd enligt landskapslagen om yrkesmässig trafik för att få bedriva kollektivtrafik. När trafiktillståndet beviljats anses företaget uppfylla de grundläggande villkoren för att bedriva kollektivtrafik. Övriga villkor såsom trafikens omfattning bestäms i avtalet och kollektivtrafikföretaget ansvarar för kollektivtrafiken på viss angiven linje med stöd av avtalet.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
7.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 1 § landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare
I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 § 2 mom. landskapslagen (2008:85) om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare sådant det lyder i landskapslag 2024/87 som följer:
1 §
Lagens innehåll och syfte
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Bestämmelser om behörighet att framföra motordrivna fordon finns i körkortslagen (2015:88) för Åland, nedan kallad körkortslagen. Bestämmelser om yrkesmässig trafik finns i landskapslagen (xx:xx) om yrkesmässig trafik och i landskapslagen (2019:60) om ordnande av kollektivtrafiktjänster. Bestämmelser om transport av farliga ämnen finns i landskapslagen (2024:83) om tillämpning på Åland av lagen om transport av farliga ämnen.
Denna lag träder i kraft den
8.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om barnomsorg och grundskola
I enlighet med lagtingets beslut ändras 64 och 65 §§ landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola, av dessa 64 § sådan den lyder i landskapslag 2020/52 som följer:
64 §
Skolskjuts och ledsagning
Kommunen ska ordna avgiftsfri skolskjuts och ledsagning för
1) en elev i årskurserna ett till tre som har en skolväg som är längre än tre kilometer och en elev i årskurs fyra till nio som har en skolväg som är längre än fem kilometer,
2) en elev vars skolväg är alltför ansträngande eller farlig med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter samt
3) en elev inom träningsundervisningen, om skolskjuts behövs med beaktande av skolvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
Om vårdnadshavaren ansökt om att eleven ska gå i en grundskola i ett annat skoldistrikt i hemkommunen eller i en annan kommun är kommunen inte skyldig att ordna eller bekosta skolskjuts eller ledsagning.
65 §
Väntan i skolan
Om en elev, på grund av hur skolarbetet är organiserat eller hur skolskjutsen ordnas, behöver vara i skolan utanför sin lektionstid ska eleven ha möjlighet att under tillsyn utföra hemuppgifter eller bedriva andra studier.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den | |
|
L a n t r å d |
|
|
Föredragande minister |
|
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 27/2025-2026
[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).