Lagförslag 3/2026-2027

		LAGFÖRSLAG nr 3/2026-2027
		Datum
		2026-11-05
	Till Ålands lagting

Rätt att erhålla uppgifter inom landskapsförvaltningen

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning. Förslaget innebär att det i landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning införs en ny paragraf varigenom landskapsregeringen, trots sekretessbestämmelser och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, har rätt att på begäran och avgiftsfritt erhålla sådana uppgifter som är nödvändiga för den allmänna förvaltningens skötsel av redovisning, löne- och personaladministration samt handläggning av upphandlingsstöd, av landskapsregeringens underlydande myndigheter och landskapets fastighetsverk (fastighetsverket).

     Enligt de föreslagna bestämmelserna får landskapsregeringen, trots sekretessbestämmelser och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, även rätt att på begäran och avgiftsfritt från underlydande myndigheter samt fastighetsverket, erhålla sådana uppgifter som är nödvändiga för den allmänna förvaltningens skötsel av redovisning samt löne- och personaladministration, till den del uppgifterna avser medlemskap i fackförening eller hänför sig till uppgifter rörande hälsa.

     Då de föreslagna bestämmelserna hänger samman med dels det nya servicecentret vid landskapsregeringens allmänna förvaltning som ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2027, dels den nya HR-enheten som ska inrättas vid regeringskansliet och som ska handha personaladministrationen från och med samma datum är det av yttersta vikt att lagtinget behandlar lagförslaget i sådan ordning att de nya bestämmelserna kan sättas i kraft så fort som möjligt.

 

__________________

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Allmänt om lämnande av uppgifter 3

2. Bakomliggande orsaker 3

2.1 Omständigheter som påkallar organisationsförändringar 3

2.2 Framförda önskemål i anslutning till organisationsreformen. 4

3. Behovet av lagändringar 4

4. Landskapsregeringens förslag. 4

5. Tekniska upplägget vad gäller informationshanteringen. 4

6. Förslagets konsekvenser 5

6.1 Ekonomiska konsekvenser 5

6.2 Administrativa konsekvenser 5

6.3 Övriga konsekvenser 5

7. Utvecklingsstrategi – en kort översikt 5

8. Lagstiftningsbehörighet 6

9. Beredningsarbete. 6

9.1 Allmän redogörelse av beredningsarbetets upplägg. 6

9.2 Särskilt om rekvisitet andra begränsningar 7

Detaljmotivering. 7

Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning  7

Lagtext 11

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning. 11

 

 

Allmän motivering

 

1. Allmänt om lämnande av uppgifter

 

Myndigheter ska kunna samarbeta och lämna information till varandra. Utlämnandet av uppgifter kan däremot inte ske helt fritt. I allmänhet gäller att för att en myndighet ska kunna lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet krävs att det finns bestämmelser som tillåter detta. Detsamma gäller om en myndighet ska lämna sekretessbelagda uppgifter till en enskild. Som huvudregel gäller också att ett utlämnande ska föregås av en begäran om en eller flera uppgifter.

     Sekretessbrytande bestämmelser inom förvaltningen syftar till att öka informationsskyddet och effektiviteten för myndigheter och andra aktörer i samhället. Sådana bestämmelser har genomförts för att motverka bland annat brottslighet eller felaktiga utbetalningar. De för olika myndigheter gällande sekretessbrytande bestämmelserna innebär att vissa i lag angivna uppgifter kan lämnas myndigheterna sinsemellan under vissa angivna förutsättningar. Uppgifter som finns hos en myndighet kan vara avgörande för att en annan myndighet ska kunna fullgöra sina skyldigheter. Sådana uppgifter måste således kunna delas mellan myndigheter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

 

2. Bakomliggande orsaker

 

2.1 Omständigheter som påkallar organisationsförändringar

 

Landskapsförvaltningen står inför ökande krav på effektivitet och kostnadsinbesparingar. Genom att inrätta ett så kallat servicecenter där redovisnings-, löneadministrations- och upphandlingsservicen samordnas i finansavdelningens regi skapas en mer effektiv och centraliserad organisation som har bättre förutsättningar än den nuvarande att möta dessa utmaningar. Finansavdelningen sköter i dagsläget ekonomiadministrationen och lönehanteringen för landskapsförvaltningen, förutom för Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Även polisens löneräkning och en viss kundfakturering som sker inom en del av landskapets myndigheter, exempelvis skolorna, sköts för närvarande separat av respektive myndighet.

     Utvecklingen inom IT-området har dessutom skapat förutsättningar att effektivisera administrativa stödprocesser genom att låta flera delar av landskapsförvaltningen med likartade behov nyttja tjänster från ett gemensamt servicecenter. Fördelarna med samordning och enhetlighet finns främst inom transaktionsintensiva och repetitiva stödtjänster inom redovisning och löneadministration, såsom löneutbetalningar och fakturahantering, men även inom områden där expertisen med fördel bör samlas under ett organisationstak såsom inom upphandlingsområdet.

     Krav på ökad effektivitet och behovet av att nedbringa kostnaderna inom landskapsförvaltningen påkallar förutom en etablering av ett servicecenter även ett inrättande av en ny så kallad HR-enhet vid regeringskansliet som ska handlägga ärenden som hänför sig till personaladministration.[1] Härvid beaktas att ansvaret för lönehanteringsfrågor ska åvila servicecentret. Det kan med fog hävdas att löneadministration i allmänhet även ingår som en del av personaladministrationen. Dock ska, enligt förutsättningarna i detta lagförslag, löneadministrationen skötas inom ramen för servicecentrets ansvarsområde.

 

2.2 Framförda önskemål i anslutning till organisationsreformen

 

Vid sidan av ovan angivna omständigheter har det dessutom från regeringskansliet och finansavdelningen framförts önskemål om att införa sekretessbrytande bestämmelser i landskapslagstiftningen som säkerställer rätten för landskapsregeringen att erhålla uppgifter från landskapsregeringens underställda myndigheter samt fastighetsverket.

 

3. Behovet av lagändringar

 

Med anledning av det som anförts ovan konstaterar landskapsregeringen att det finns ett behov av att införa bestämmelser i landskapslagstiftningen för att främja lämnandet av för myndighetsverksamheten relevant information till landskapsregeringen från dess underställda myndigheter samt landskapets fastighetsverk (fastighetsverket). De underställda myndigheterna utgörs av

     1) Datainspektionen,

     2) Fordonsmyndigheten,

     3) högskolan på Åland,

     4) landskapet Ålands pensionsfond,

     5) Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS),

     6) Ålands energimyndighet,

     7) Ålands gymnasiemyndighet,

     8) Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS),

     9) Ålands kulturdelegation,

     10) Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet,

     11) Ålands musikinstitut,

     12) Ålands ombudsmannamyndighet,

     13) Ålands polismyndighet,

     14) Ålands sjösäkerhetscentrum och

     15) Ålands statistik- och utredningsmyndighet.

 

4. Landskapsregeringens förslag

 

Mot bakgrund av det som framgår av redogörelsen i de föregående avsnitten anser landskapsregeringen att landskapslagen (1998:70) om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning ska ändras i enlighet med vad som framgår av förslaget till lagtext nedan. Syftet med den nya bestämmelsen är att utgöra ett viktigt led i främjandet av dels samordningen av verksamheterna vad gäller redovisning, löneadministration och upphandling inom landskapsförvaltningen vid finansavdelningen, dels utvecklingen av personaladministrationen som ska handhas av den nya HR-enheten vid regeringskansliet.

     Då de föreslagna bestämmelserna hänger samman med dels det nya servicecentret vid landskapsregeringens allmänna förvaltning som ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2027, dels den nya HR-enheten som ska inrättas vid regeringskansliet och som ska handha personaladministrationen från och med samma datum är det av yttersta vikt att lagtinget behandlar lagförslaget i sådan ordning att de nya bestämmelserna kan sättas i kraft så fort som möjligt.

 

5. Tekniska upplägget vad gäller informationshanteringen

 

Bestämmelsen i den föreslagna lagtexten nedan talar om en rätt att på begäran och avgiftsfritt erhålla sådana uppgifter som är nödvändiga för den allmänna förvaltningens skötsel av redovisning, löne- och personaladministration samt handläggning av upphandlingsstöd. Avsikten med det nya systemet är att den allmänna förvaltningen och alla myndigheter ska använda samma HR-system, där all huvuddata ska finnas införd. Tanken är vidare att myndigheterna själva ska lägga in sina respektive personaldata i det gemensamma systemet. Sålunda erhåller landskapsregeringen inte uppgifter i den renodlade bemärkelsen att datan varje gång på begäran ska överlämnas från en part till en annan. Allmänna förvaltningens HR-enhet ska vara huvudägare av systemet och ska därför ha rätt att komma åt all data utan att varje gång be om tillåtelse att hantera den. Detta gäller ju även löneadministrationen som ska kunna hämta specifik personaldata från HR-systemets huvuddata. I normalfallet då informationsflödet fungerar som avsett kommer tillämpningen av bestämmelsen inte att aktualiseras men den är likväl behövlig då landskapsregeringen gör bedömningen att någon underlydande myndighet eller fastighetsverket inte fört in någon uppgift som enligt landskapsregeringen saknas i systemet. Då kan en tillämpning av bestämmelsen aktualiseras och landskapsregeringen får därmed ett instrument för att komma till rätta med en härvid avsedd brist i informationsflödet.

 

6. Förslagets konsekvenser

 

6.1 Ekonomiska konsekvenser

 

Den nya bestämmelserna bidrar till att möjligheterna som digitaliseringen och automatiseringen kan ge, utnyttjas så långt det är möjligt. I anslutning härtill kan konstateras att då existerande infrastruktur och kompetens på området tillvaratas, minimeras risker och införandekostnader.

     Landskapsregeringen avser att samordna resterande verksamheter inom redovisning, löneadministration och upphandling genom att enligt budgeten för år 2025 skapa förutsättningar för att etablera ett servicecenter. De härvid vidtagna åtgärderna förväntas generera en bestående resultatförbättring om 0,2 miljoner euro från år 2027. En koncentration av administrativ stödverksamhet skapar dessutom betydande skalfördelar. Stödtjänsterna kan produceras och levereras till lägre styckkostnad och även ofta till högre kvalitet än när tjänsterna produceras vid olika aktörer.

     Det uppskattas att den nya HR-enheten på sikt även kommer att leda till effektivitetsvinster som nedbringar förvaltningskostnaderna på sikt.

 

6.2 Administrativa konsekvenser

 

Rent administrativt innebär förslaget att ett större flöde av uppgifter från de underlydande myndigheterna till landskapsregeringen möjliggörs vilket i sin tur medför att förvaltningsrutinerna effektiveras. Förutom ekonomiska besparingar förväntas detta även leda till en mer robust organisation, med ökad kompetens och förmåga inom både redovisning, löneadministration, upphandling samt personaladministration, samt bidra till ökad arbetsrelaterad hälsa genom att arbetsbelastningen kan bli jämnare. Positiva synergier skapas även mellan ökad automatisering av processer och koncentrerad hantering.

 

6.3 Övriga konsekvenser

 

I övrigt bedömer landskapsregeringen att lagförslaget inte medför några negativa konsekvenser för jämställdheten, barn eller miljön.

 

7. Utvecklingsstrategi – en kort översikt

 

Utvecklingen av ett servicecenter samt anslutningen av nya kunder och verksamheter bör ske stegvis och anslutningstakten bör ske utifrån de inledande erfarenheterna. En sådan utveckling ger också möjlighet att successivt utvärdera verksamheten. Dessutom ökar möjligheterna att anpassa anslutningen till respektive kunds personalsituation och kompetensförsörjning. Därigenom underlättas möjligheterna att i praktiken realisera de bedömda effektivitetsvinsterna och minimera eventuella omställningskostnader.

     Ett gemensamt servicecenter bör inledningsvis samordna tjänster inom redovisning, löneadministration och upphandling som inte bedöms vara alltför beroende av specifik verksamhetsförståelse och som inte kräver absolut närhet till kärnverksamheten. Detsamma kan konstateras vad beträffar den nya HR-enheten vid regeringskansliet vad gäller samordningen inom personaladministrationen.

 

8. Lagstiftningsbehörighet

 

Den föreslagna bestämmelsen berör huvudsakligen rättsområdet för landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar varinom landskapet har lagstiftningsbehörighet enligt 18 § 1 punkten i självstyrelselagen (1991:71) för Åland.

     Den föreslagna paragrafen som är ny berättigar landskapsregeringen att trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar erhålla särskilt i bestämmelsen specificerade uppgifter från i nämnda paragraf uppräknade myndigheter. I dessa uppgifter kan ingå personuppgifter. Regleringen av person-uppgifter berör ett rättsområde som inte särskilt omnämns i självstyrelselagens uppdelning av lagstiftningsbehörigheten mellan Ålands och rikets lagstiftande organ. Lagstiftningsbehörigheten bör därför bedömas utgående från de rättsområden den aktuella landskapslagstiftningen kan beröra, vilka enligt beskrivningen ovan utgör landskapsbehörighet.

     Reglering angående personuppgifter berör det i 10 § i Finlands grundlag (FFS 731/1999, grundlagen) tryggade skyddet för privatlivet. Nämnda lagrum förutsätter att närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. Landskapslagstiftningen berör således de i 2 kap. i grundlagen skyddade medborgerliga fri- och rättigheterna, på vilket område lagstiftningsbehörigheten tillkommer riket jämlikt 27 § 1 och 2 punkterna i självstyrelselagen. Till de frågor som utifrån bestämmelsen om de grundläggande fri- och rättigheterna i 10 § 1 mom. i grundlagen absolut bör regleras i lag har ansetts åtminstone syftet med registrering av uppgifter, de registrerade personuppgifternas innehåll, ändamålen för vilka uppgifterna får användas inbegripet uppgifternas tillförlitlighet och deras förvaringstider, rätten att överlåta registrerade uppgifter samt den registrerades rättsskydd. Detsamma gäller i vilken utsträckning dessa uppgifter ska registreras och hur ingående på lagnivå. Beträffande den nu föreslagna paragrafen bedömer landskapsregeringen att denna innehåller detaljerade bestämmelser om förutsättningarna för lämnandet av uppgifter från underlydande myndigheter till centralförvaltningens administration och således att bestämmelsen uppfyller grundlagens krav.

 

9. Beredningsarbete

 

9.1 Allmän redogörelse av beredningsarbetets upplägg

 

9.1.1 Förfarande

 

Efter sedvanlig beredning har förslaget sänts på remis till samtliga myndigheter som är underställda landskapsregeringen samt till fastighetsverket. Vissa av remissinstanserna har inkommit med svar och därvid haft synpunkter på förslaget.

 

9.1.2 Landskapsregeringens övergripande bedömning

 

Generellt kan med fog, sett mot redogörelsen i avsnitt 4 ovan samt på basis av de svar som inkommit från Datainspektionen, Ålands ombudsmannamyndighet, Ålands gymnasiemyndighet, Fordonsmyndigheten, Ålands polismyndighet, AMS och ÅHS, konstateras att de bestämmelser varigenom vilka en myndighet åläggs en skyldighet att på vissa premisser utlämna uppgifter, måste vara noggrant preciserade i lag. Det är av väsentlighet att beakta vad som följer av EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning. I sammanhanget avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmänna dataskyddsförordningen) samt landskapslagen (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen (åländska dataskyddslagen). Mot bakgrund av härvid angivna omständigheter har landskapsregeringen omarbetat ordalydelsen i den föreslagna lagbestämmelsen då lydelsen i fråga, i remissversionen, hade en alltför generell utformning i vad avser vilka uppgifter som på begäran ska utlämnas och vilka syften som utlämnandet ska tillgodose.

     Vid den fortsatta beredningen av det förslaget efter remissen har det ansetts att lagens bestämmelser, efter omarbetning, är förenliga med bestämmelserna i allmänna dataskyddsförordningen och inom ramen för det nationella handlingsutrymme den medger. Det finns således enligt landskapsregeringens uppfattning en laglig grund, specificerad genom den föreslagna 9a § om rätt att erhålla uppgifter, för behandlingen av personuppgifter varigenom de krav som grundlagen ställer för skyddande av personuppgifter uppfylls.

 

9.2 Särskilt om rekvisitet andra begränsningar

 

Det talas i lagtexten om ”andra begränsningar”. Härvid handlar det om lagstiftning avseende personuppgifter som innehåller bestämmelser åtminstone avseende

     1) ändamålen med behandlingen eller kategorierna av behandling,

     2) kategorierna av personuppgifter,

     3) omfattningen av de införda begränsningarna,

     4) skyddsåtgärder för att förhindra missbruk eller olaglig tillgång eller överföring,

     5) specificeringen av den personuppgiftsansvarige eller kategorierna av personuppgiftsansvariga,

     6) lagringstiden samt

     7) tillämpliga skyddsåtgärder med beaktande av behandlingens art, omfattning och ändamål eller kategorierna av behandling, riskerna för de registrerades rättigheter och friheter och de registrerades rätt att bli informerade om begränsningen, såvida detta inte kan inverka menligt på begränsningen.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning

 

9a § Rätt att erhålla uppgifter I 1 mom. i paragrafen föreskrivs om den rätt som landskapsregeringen har att under vissa förutsättningar från underlydande myndigheter samt fastighetsverket begära ut sådana uppgifter som är nödvändiga för den allmänna förvaltningens skötsel av redovisning, löne- och personaladministration samt handläggning av upphandlingsstöd. I realiteten innebär detta att ansvaret för att begära in uppgifter från nämnda parter kommer att åvila det nya servicecentret. Det ska observeras att personaladministrationen kommer att skötas inom ramen för det nya så kallade HR-systemet som personalenheten på regeringskansliet kommer ansvara för inte servicecentret. HR-systemet är inte samordnat i servicecentret. Att observera i sammanhanget är att personaldata dock kommer överföras till lönesystemet för att löneenheten ska kunna administrera och betala ut personalens löner.[2]

     Servicecentret kommer att hantera det som redovisningsbyrån för närvarande redan hanterar för alla myndigheter utom för ÅHS samt för fastighetsverket och pensionsfonden.[3] Det handlar således om:

     1) ekonomiförvaltning, en gängse benämning är redovisning (det vill säga bokföring, anläggningsbokföring, kundfakturering, leverantörsfakturahantering, utbetalningar, förtullningsadministration, uppföljning, rapportering, bokslut med mera),

     2) löneadministration, utbetalning av förmåner, reseersättningar, tidsredovisning samt

     3) handläggning av upphandlingsstöd; i dagsläget sköts detta av allmänna byrån på finansavdelningen.

     Servicecentret kommer att fungera som personuppgiftsbiträde (pub) för alla myndigheter och fastighetsverket och pub-avtal kommer upprättas med alla berörda myndigheter och fastighetsverket.

     Vad gäller hanteringen av känsliga personuppgifter är det två kategorier som kommer att omfattas av de nya bestämmelserna och förvaltningsrutinerna vid det nya servicecentret och den nya HR-enheten genom det föreslagna 2 mom. Det handlar härvid om å ena sidan om uppgifter rörande medlemskap i fackförening samt å andra sidan uppgifter rörande hälsa (vilka är de begrepp som används i artikel 9 i allmänna dataskyddsförordningen). I praktiken innebär detta i förevarande fall uppgifter om medlemskap i facklig organisation samt uppgifter som hänför sig till dokumenterad sjukfrånvaro samt utfärdade sjukintyg. Hanteringen av dessa uppgifter har redan i dagsläget laglig grund genom bestämmelserna i 2 kap. i åländska dataskyddslagen. De bestämmelser som avses i nämnda 2 kap. utgörs av 7 § om behandling av känsliga personuppgifter, 8 § om behandling av känsliga personuppgifter gällande arbetsrätten och social trygghet, 9 § om behandling av känsliga personuppgifter för ett viktigt allmänt intresse samt 10 § om behandling av känsliga personuppgifter gällande hälso- och sjukvård och social omsorg. Åländska dataskyddslagen kompletterar dessutom genom bestämmelsen i dess 1 § allmänna dataskyddsförordningen. De känsliga uppgifterna i det här sammanhanget hanteras i dagsläget av löneenheten på finansavdelningen för alla myndigheter förutom ÅHS.

     Vad som framgår av föregående stycke hindrar emellertid inte att som i föreliggande förslag ta in de angivna bestämmelserna i 2 mom. som ytterligare, med beaktande av EU-rätten och den nationella lagstiftningen – se vidare redogörelsen nedan angående nästa moment i paragrafen – knyter samman sådana i det momentet angivna bestämmelser i åländska dataskyddslagen med bestämmelserna i det föreslagna 2 mom. som enligt förslaget ska iakttas i samband med utlämnande av de kategorier av känsliga uppgifter som härvid avses. Detta för att skapa regelmässig överskådlighet som gör det möjligt för allmänna förvaltningen att kunna fullgöra sina uppgifter med hänsyn till det allmänna intresset av att säkerställa landskapsanställdas hälso- och sjukvårdsrättliga samt arbetsrättsliga ställning inom landskapsförvaltningen som helhet.

     I 3 mom. föreslås att uppgiftshanteringen måste ske i enlighet med vad som gäller inom området för behandling av känsliga personuppgifter. Härvid ska i EU-rätten och i nationell lagstiftning fastställda principer beaktas. Artikel 6 i allmänna dataskyddsförordningen föreskriver om laglig behandling av personuppgifter. Artikeln föreskriver om olika situationer då det är tillåtet att behandla personuppgifter. Enligt artikelns punkt 1 första stycket underpunkterna c och e är behandling tillåten om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige eller behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Enligt artikelns punkt 3 första stycket underpunkterna a och b gäller att den grund för behandlingen som avses i punkt 1 första stycket underpunkterna c och e ska fastställas i enlighet med unionsrätten, eller en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av. I artikelns punkt 3 andra stycket föreskrivs vidare bland annat att syftet med behandlingen ska fastställas i den rättsliga grunden eller, i fråga om behandling enligt underpunkt 1 e, ska vara nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning.

     I artikel 9 i den allmänna dataskyddsförordningen föreskrivs om behandling av särskilda kategorier av personuppgifter. Enligt huvudregeln i artikelns punkt 1 gäller att behandling av personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning ska vara förbjuden. I artikelns punkt 2 finns dock ett antal undantagsfall omnämnda vilka möjliggör avvikelser från huvudregeln under vissa förutsättningar. Enligt punkt 2 underpunkt b är behandling likväl tillåten om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige eller den registrerade ska kunna fullgöra sina skyldigheter och utöva sina särskilda rättigheter inom arbetsrätten och på områdena social trygghet och socialt skydd, i den omfattning detta är tillåtet enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt eller ett kollektivavtal som antagits med stöd av medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder som säkerställer den registrerades grundläggande rättigheter och intressen fastställs. Enligt punkt 2 underpunkt g är det tillåtet att behandla särskilda kategorier av personuppgifter om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Enligt punkt 2 underpunkt h är det vidare tillåtet att be handla särskilda kategorier av personuppgifter om behandlingen är nödvändig av skäl som hör samman med förebyggande hälso- och sjukvård och yrkesmedicin, bedömningen av en arbetstagares arbetskapacitet, medicinska diagnoser, tillhandahållande av hälso- och sjukvård, behandling, social omsorg eller förvaltning av hälso- och sjukvårdstjänster och social omsorg och av deras system, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt eller enligt avtal med yrkesverksamma på hälsoområdet och under förutsättning att de villkor och skyddsåtgärder som avses i artikel 9 punkt 3 är uppfyllda.

     Enligt artikel 9 punkt 3 gäller att personuppgifter som avses i punkt 1 får behandlas för de ändamål som avses i punkt 2 h, när uppgifterna behandlas av eller under ansvar av en yrkesutövare som omfattas av tystnadsplikt enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt eller bestämmelser som fastställs av nationella behöriga organ eller av en annan person som också omfattas av tystnadsplikt enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt eller bestämmelser som fastställs av nationella behöriga organ.

     I artikel 52 i allmänna dataskyddsförordningen föreskrivs om tillsynsmyndighets oberoende. Enligt artikelns punkt 1 gäller att varje tillsynsmyndighet ska vara fullständigt oberoende i utförandet av sina uppgifter och utövandet av sina befogenheter i enlighet med denna förordning. Enligt artikelns punkt 6 ska varje medlemsstat säkerställa att varje tillsynsmyndighet blir föremål för finansiell kontroll, utan att detta påverkar tillsynsmyndighetens oberoende och att de förfogar över en separat, offentlig årsbudget som kan ingå i den övergripande statsbudgeten eller nationella budgeten.

     Landskapsregeringen bedömer att den föreslagna bestämmelsen i 3 mom. genom sin formulering uppfyller de krav som anges i nämnda punkter och underpunkter i artiklarna 6, 9 och 52 i den allmänna dataskyddsförordningen.

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (1998:70) om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning en ny 9a § varvid den nuvarande 9a § sådan den lyder i landskapslagen 2019/115 blir 9b § som följer:

 

9a §

Rätt att erhålla uppgifter

     Landskapsregeringen har, trots sekretessbestämmelser och andra be-gränsningar som gäller erhållande av uppgifter, rätt att på begäran och avgiftsfritt erhålla sådana uppgifter som är nödvändiga för den allmänna förvaltningens skötsel av redovisning, löne- och personaladministration samt handläggning av upphandlingsstöd från:

     1) Datainspektionen,

     2) Fordonsmyndigheten,

     3) högskolan på Åland,

     4) landskapet Ålands pensionsfond,

     5) Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet,

     6) Ålands energimyndighet,

     7) Ålands gymnasiemyndighet,

     8) Ålands hälso- och sjukvård,

     9) Ålands kulturdelegation,

     10) Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet,

     11) Ålands musikinstitut,

     12) Ålands ombudsmannamyndighet,

     13) Ålands polismyndighet,

     14) Ålands sjösäkerhetscentrum,

     15) Ålands statistik- och utredningsmyndighet och

     16) landskapets fastighetsverk.

     Landskapsregeringen har på motsvarande sätt som anges 1 mom. rätt att från i 1 mom. 1–15 punkten angivna myndigheter samt landskapets fastighetsverk erhålla sådana uppgifter som är nödvändiga för den allmänna förvaltningens skötsel av redovisning samt löne- och personaladministration, till den del uppgifterna avser medlemskap i fackförening eller hänför sig till uppgifter rörande hälsa.

     Sådana i 1 och 2 mom. avsedda uppgifter kan begäras av landskapsregeringen på i dessa moment angivna sätt, dock under förutsättning att det sker med beaktande av vad som följer av bestämmelserna i artiklarna 6, 9 och 52 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) samt i 2 kap. i landskapslagen (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 5 november 2026
L a n t r å d	Katrin Sjögren
Föredragande minister	Arsim Zekaj