Lagförslag 6/2025-2026
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 6/2025-2026 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2025-12-18 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ny gymnasielagstiftning
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att en ny gymnasielag för Åland och en ny landskapslag om Ålands gymnasiemyndighet antas. Genom den nya lagstiftningen byter myndigheten Ålands gymnasium namn till Ålands gymnasiemyndighet. Ålands folkhögskola föreslås ingå i myndigheten.
I den nya gymnasielagen för Åland ingår uppdaterade bestämmelser om den allmänbildande och yrkesinriktade gymnasieutbildningen och nya bestämmelser om utbildning som förbereder för examensutbildning. Utbildning som förbereder för examensutbildning är utbildning i övergångsskedet mellan grundskolan och gymnasieskolan som ger möjlighet att stärka grundläggande färdigheter, få klarhet i yrkesvalet och vid behov stärka kunskaper i svenska.
Bestämmelser om läroavtalsutbildning föreslås ingå i den nya gymnasielagen så att läroavtalslagen upphävs som fristående lag. Landskapslagen om Ålands folkhögskola föreslås byta namn till landskapslagen om folkhögskoleutbildning och i den lagen ingår fortsättningsvis bestämmelser om fri bildning.
Avsikten är att lagstiftningen ska träda i kraft den 1 augusti 2026. Bestämmelserna om utbildning som förbereder för examensutbildning ska dock börja tillämpas först den 1 augusti 2027.
INNEHÅLL
1.2 Revideringsbehov av gymnasielagen enligt rapport år 2022
1.3 Samordning av Ålands folkhögskolas verksamhet inom Ålands gymnasiemyndighet
1.4 Utbildning som förbereder för examensutbildning
1.5 Övrigt revideringsbehov av gymnasielagstiftningen
2. Landskapsregeringens överväganden
3. Landskapsregeringens förslag
5.1 Ekonomiska, administrativa och övriga samhälleliga konsekvenser
5.2 Konsekvenser för miljö, jämställdhet, jämlikhet och för barn
2. Landskapslag om Ålands gymnasiemyndighet
3. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands folkhögskola
4. Landskapslag om ändring av landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning
5. Landskapslag om ändring av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare
6. Landskapslag om ändring av del V 2 kap. 9 § 4 mom. landskapslagen om barnomsorg och grundskola
7. Landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet
10. Landskapslag om ändring av landskapslagen om studie- och examensregister
11. Landskapslag om ändring av 3 § 3 mom. 2 punkten informationshanteringslagen för Åland
G Y M N A S I E L A G för Åland
L A N D S K A P S L A G om Ålands gymnasiemyndighet
LA N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om Åland folkhögskola
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om studie- och examensregister
L A N D S K A P S L A G om ändring av 3 § 3 mom. 2 punkten informationshanteringslagen för Åland
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Nuvarande gymnasielag
Den nuvarande landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning (nedan kallad gymnasielagen), trädde i kraft den 1 augusti 2011. Genom gymnasielagen reformerades gymnasieutbildningens organisation och administration genom att utbildningen vid sju gymnasieskolor samordnades inom myndigheten Ålands gymnasium. Myndigheten Ålands gymnasium leds av en styrelse som tillsätts av landskapsregeringen. Myndigheten består av skolorna Åland lyceum och Åland yrkesgymnasium och leds av en förvaltningschef och rektorer och biträdande rektorer vid skolorna.
Samordningen av utbildningen år 2011 vid Ålands gymnasium omfattade inte Ålands musikinstitut och Ålands folkhögskola. I lagframställningen (nr 22/2009-2010, s. 11) konstaterades att Ålands musikinstitut och Ålands folkhögskola inte är gymnasieskolor, men att de samverkar med gymnasieskolorna kring utbildningslösningar och i förvaltningsfrågor.
Gymnasielagen, som omfattar såväl allmänbildande som yrkesinriktad gymnasieutbildning, har under årens lopp genomgått tio lagändringar. Verksamheten vid Ålands gymnasium regleras även av landskapsförordningen (2011:75) om gymnasieutbildning, landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning, landskapsförordningen (2011:76) om läroavtalsutbildning och landskapsförordningen (1997:60) om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland.
I övrigt regleras verksamheten vid Ålands gymnasium även av republikens presidents förordning (2021:147) om ordnandet av studentexamen på Åland, genom vilken Studentexamensnämnden ordnar studentexamen på Åland. Eftersom det faller inom riksbehörigheten att reglera vilken behörighet som krävs för att verka inom hälso- och sjukvården, regleras närvårdarutbildningen vid Ålands gymnasium även av överenskommelseförordningen republikens presidents förordning (2005:37) om yrkesutbildning inom social- och hälsovård i landskapet Åland, enligt vilken rikslagstiftningen tillämpas beträffande inträdeskrav, grunder för läroplaner samt vid bedömningen av studieprestationer. På detta sätt tillförsäkras att utbildning avlagd vid Ålands gymnasium medför behörighet att verka inom så kallade reglerade yrken inom hälso- och sjukvården i Finland och på Åland. Sjöfartsutbildningen vid Ålands gymnasium regleras i överenskommelseförordningen (2018:37) om utvärdering och godkännande av sjöfartsutbildning som ges på Åland. Detta tillförsäkrar att personer med sjöfartsutbildning avlagd på Åland kan erhålla certifikat som styrker yrkeskompetensen på motsvarande sätt som personer med sjöfartsutbildning avlagd i övriga Finland.
Landskapsregeringen är huvudman för Ålands gymnasium och har ett övergripande utvecklings- och tillsynsansvar för utbildningen och verksamheten vid Ålands gymnasium. Med stöd av gymnasielagen fastställer landskapsregeringen läroplansgrunder för den allmänbildande och grundläggande yrkesutbildningen där de allmänna målen och bestämmelserna i lagstiftningen konkretiseras. Ålands gymnasium antar utgående från läroplansgrunderna läroplaner för den allmänbildande gymnasieutbildningen och läro- och examensplaner för Ålands yrkesgymnasium.
1.2 Revideringsbehov av gymnasielagen enligt rapport år 2022
I maj 2021 tillsatte Ålands landskapsregering en politisk arbetsgrupp med uppdrag att se över revideringsbehovet i nu gällande gymnasielag (Nr 141 U2, 25.5.2021, ÅLR 2020/9580). I uppdraget ingick att granska behovet av lagstiftningsåtgärder inom utbildning på gymnasienivå för målgrupperna unga och vuxna utgående från inlämnad tjänstemannarapport Lag om gymnasieutbildning – behov av uppdatering av den 26 november 2020 (ÅLR 2020/9580) inklusive bilaga samt förändringar inom utbildning på gymnasienivå i omkringliggande regioner. Till uppdraget hörde även att granska behovet av regleringar gällande övergången från grundskola till gymnasieutbildning, samt lagstiftningsmässiga behov gällande studerandes välmående och trivsel samt avhopp.
Arbetsgruppen bistods av sakkunniga vid utbildnings- och kulturavdelningen och hörde sakkunniga vid Ålands gymnasium, tredje sektorn, Kommunernas socialtjänst, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, Högskolan på Åland och representanter från högstadieskolor.
I slutrapporten Analys av revideringsbehov i lag om gymnasieutbildning. av den 20 maj 2022 (ÅLR 2020/9580) redogörs för ett flertal områden inom vilka gymnasielagen behöver revideras:
· Den nuvarande strukturen på gymnasielagen uppfattas som otydlig och skapar tolkningsproblem. Behov finns av att särskilja utbildningsbestämmelserna om den allmänbildande och yrkesinriktade utbildningen och myndighetsbestämmelserna om Ålands gymnasium.
· Myndighetsnamnet Ålands gymnasium uppfattas som namnet på en skola och bör ändras till Ålands gymnasiemyndighet.
· På Åland följs rikets läroplaner, examensgrunder och examensnivåer för att säkerställa och underlätta vid vidare studier och arbete. Den åländska examensbenämningen yrkesinriktad gymnasieexamen motsvarar till sin uppbyggnad och innehåll en yrkesinriktad grundexamen i övriga Finland och bör ändras till begreppet grundexamen.
· Utbildningsformerna yrkesexamen och specialyrkesexamen behöver införas i yrkesutbildningen för att bredda utbildningsutbudet för vuxenstuderande och för att möjliggöra att kunnande förvärvat i arbetslivet valideras.
· En definition och reglering av yrkesträningsundervisningen saknas i nuvarande lag och behöver ingå i de delar av lagen som reglerar yrkesutbildningen.
· Lagen behöver möjliggöra att högskolekurser kan ingå som en del i en examen på gymnasienivå för att främja flexibilitet och samarbete med Högskolan på Åland och övriga högskolor och universitet utanför Åland.
· I dagsläget erbjuds en ettårig studieförberedande utbildning, NYAlinjen vid Ålands folkhögskola, men det behöver lagstiftas om utbildningsformen utbildning som förbereder för examensutbildning inom den allmänbildande och yrkesinriktade gymnasieutbildningen.
· Läroavtalsutbildning är en viktig utbildningsform speciellt för vuxenstuderande. Landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning bör revideras och ingå i gymnasielagens del om yrkesutbildning.
· Den gemensamma ansökan till gymnasieutbildningen behöver kompletteras med möjlighet till kontinuerlig ansökan över läsåret.
· Studierätten behöver regleras i gymnasielagen så att det regleras i vilket skede studierätten börjar, upphör, tillfälligt avbryts och under vilka förutsättningar studierätten kan dras in och återställas.
· Det behöver tas in bestämmelser om att gymnasieskolan då en studerande inte antas eller då en studerande under 18 år hoppar av sin gymnasieutbildning ska utreda vilken utbildning som är lämpligare för den studerande eller hänvisa den studerande vidare till en annan lämpligare serviceform.
· Bestämmelserna om studiehandledning behöver förtydligas och den som avlagt en gymnasieexamen och som inte fått studieplats i examensinriktad utbildning bör ges karriärsvägledning under ett år efter avlagd examen.
· Ålands gymnasiums och landskapsregeringens respektive roller bör förtydligas och Ålands gymnasium bör få ett större utvecklingsansvar och större möjlighet att utveckla myndighetens interna organisation än vad nuvarande gymnasielag medger.
· Bestämmelser om narkotikatest och bedömning av lämplighet i anslutning till studierna bör införas i gymnasielagen enligt motsvarande reglering som i riket. Tydligare bestämmelser om granskning av de studerandes saker och förvaringsutrymmen behöver tas in i lagen.
· Yrkesråden bör avvecklas och i stället bör en tvingande bestämmelse om krav på nära samarbete med arbetslivet införas i lagen.
· Avgiftsfri gymnasieutbildning för unga studerande behöver säkerställas. Detta har redan genomförts i lagändringen ÅFS 2025/27 genom vilken en ny 43b § om avgiftsfri utbildning införts i gymnasielagen.
· Bestämmelserna om stöd för lärandet och studerandes välmående behöver säkerställas i lagen och tydligare bestämmelser om mobbning, diskriminering, likabehandling och hänvisningar till lagstiftning om jämställdhetsplanering behöver tas in i gymnasielagen.
· Tydligare skrivningar gällande de studerandes medinflytande och delaktighet i utvecklandet av skolans verksamhet och undervisning behöver tas in i lagen och studeranderådet bör få en lagstadgad rätt till studeranderådshandledare enligt motsvarande modell som elevrådshandledare i grundskolan.
1.3 Samordning av Ålands folkhögskolas verksamhet inom Ålands gymnasiemyndighet
En slutrapport framtagen av en tjänstemannaarbetsgrupp om hur Ålands folkhögskolas verksamhet kunde utvecklas inom myndigheten Ålands gymnasium avgavs den 31 januari 2024 (ÅLR 2023/3095).
I rapporten konstateras att uppdragen för Ålands gymnasium och Ålands folkhögskola skiljer sig åt genom att Ålands gymnasium ordnar examensinriktad utbildning vid Ålands yrkesgymnasium och Åland lyceum, medan Ålands folkhögskolas ordnar fri bildning. I rapporten konstateras att det är möjligt att folkhögskolan skulle utgöra en tredje skola med ett skilt uppdrag inom Ålands gymnasiemyndighet. Viktigt är dock att det finns kompetens inom fri bildning i styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet och folkhögskolan behöver fortsättningsvis ledas av en egen rektor. Vidare behöver vissa bestämmelser i landskapslagen om Ålands folkhögskola ändras för att harmonisera med bestämmelserna i gymnasielagen.
1.4 Utbildning som förbereder för examensutbildning
I regeringen Sjögrens regeringsprogram Ett tryggt, öppet och framtidssäkrat Åland (Meddelande nr 1/2023-2024, 11 december 2023) konstateras att det i den åländska utbildningskedjan saknas förberedande undervisning. Syftet med förberedande undervisning är dels att bättre förbereda studerande som inte har svenska som modersmål, dels att ge stöd till studerande som behöver ytterligare stöd och handledning för att genomföra en examen eller delexamen.
En del unga har svårt att välja lämplig utbildning när grundskolan tar slut eftersom de har många alternativ att välja på eller på grund av bristfälliga färdigheter i till exempel svenska. En utbildning i övergångsskedet mellan grundskolan och gymnasialstadiet ger unga möjlighet att stärka sina grund-läggande färdigheter och få klarhet i sitt yrkesval.
Det språkliga målet med integrationsutbildningen (SFI) som ordnas genom ramavtalet mellan Ålands landskapsregering och Medborgarinstitutet är att invandraren ska få fungerande elementära språkfärdigheter i svenska (B1.1–nivå) där målet är att klara sig i vardagslivet. Det har visat sig att genomgången integrationsutbildning inte alltid är tillräcklig för att klara av en utbildning som leder till examen. Personer med invandrarbakgrund, även vuxna sådana, som behöver stärka sina språkkunskaper för att kunna genomföra en yrkesutbildning eller gymnasieutbildning ska kunna söka sig till utbildning som förbereder för examensutbildning.
Den förberedande utbildningen efter grundskoleutbildningen bör innehålla delvis överlappande delområden som till exempel studieberedskap och studiefärdigheter, hantering av vardagen och delaktighet i samhället samt höjning av vitsorden i grundskolans avgångsbetyg och delvis särskilda delområden såsom yrkeskunnande och gymnasiekurser. Den studerande ska ha möjlighet att under utbildningen klarlägga sin egen studieväg och karriär och sitt intresse för allmänbildande gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. Under utbildningen borde den studerande få tillräcklig handledning och tillräckligt stöd och få information om olika vidareutbildningsmöjligheter
1.4.1 Tidigare utredningar om behov av utbildning i övergångsskedet
Behovet av en utbildning som stöder elever i övergångsskedet från grundskolan till gymnasiet har diskuterats under en lång tid och behovet har succesivt ökat i takt med ökad inflyttning. I landskapsregeringens utbildningspolitiska program Kompetens 2025 som antogs år 2015 betonas bland annat goda språkkunskaper som en viktig aspekt för livslångt lärande och för att stöda inflyttades möjligheter att verka i samhället som fullvärdiga medborgare. En integrationsinsats som lyfts i programmet är att utreda möjligheterna att erbjuda förberedande utbildning för invandrare och flyktingar inför fortsatta studier. Även i landskapsregeringens integrationsprogram för 2020–2023 och i det nuvarande som gäller för tiden 2024–2027 (31 maj 2024, Dnr ÅLR 2024/2867) lyfts behovet av förbättrade möjligheter för individer att studera vidare i en yrkesutbildning eller en allmänbildande utbildning.
I den ovan under avsnitt 1.2 nämnda slutrapporten Analys av revideringsbehov i lag om gymnasieutbildning lyfte arbetsgruppen behovet av reformer som underlättar för unga och unga vuxna att genomgå utbildning för att åtminstone avlägga gymnasieexamen. Arbetsgruppen konstaterade att det behöver lagstiftas om en ny utbildningsform som förbereder unga och unga vuxna att erhålla en examen inom allmänbildande utbildning eller inom yrkesutbildning.
Arbetsgruppen konstaterade att de personer som främst är i behov av en förberedande utbildning är personer med annat modersmål än svenska och som behöver utveckla och fördjupa sina språkkunskaper och därigenom få bättre förutsättningar att klara en gymnasieutbildning som leder till examen. Det är dels unga i åldern 15–18 år som har vistats för kort tid i svenskspråkig miljö och som har färre år i svenskspråkig grundskola, dels vuxna som genomgått alla kurser i SFI (svenska för inflyttade), men som saknar en gymnasieutbildning och som inte kan tillräckligt med svenska för att klara av utbildning på gymnasienivå. Arbetsgruppen ansåg att en förberedande utbildning kan ses som en integrationsåtgärd.
Arbetsgruppen framförde i sin rapport att utbildning som förbereder för examensutbildning har flera syften. Den ska ge möjlighet till individen att stärka sina kunskaper i svenska och ge möjlighet att höja vitsorden i avgångsbetyget från grundskolan. Utbildningen ska också ge möjlighet för individen att under studietiden prova på och även få möjlighet att genomföra studier som hör till gymnasiets lärokurs samt att delta i och även avlägga delar av yrkesutbildningen. Arbetsgruppen framförde i sin slutrapport att det mest ändamålsenliga är att reglera den förberedande utbildningen i en egen lag motsvarande den i riket.
Under år 2023 pågick projektet Gymnasieutbildning för alla unga (31.1.2024, Dnr 2022/6125). Projektet handlade i huvudsak om att granska lagstiftningsbehov och tydliggöra samt utveckla strukturer och rutiner för olika myndigheter. Avsikten med projektet var att stärka kontinuiteten i utbildningsvägen från grundskolan genom utbildning på gymnasienivå. Det övergripande målet i projektet var att höja den allmänna utbildningsnivån genom att fler uppnår en gymnasieexamen som ger en grund för en yrkeskarriär och fortsatt kompetensutveckling i arbetslivet eller genom fortsatta studier. Ett av förslagen i projektets slutrapport är att starta en gymnasieförberedande utbildning som förbereder unga att studera vidare på en utbildning vid Ålands gymnasium. Projektet föreslog att utbildningen kan vara ett samarbete mellan Ålands lyceum, Ålands yrkesgymnasium, Ålands folkhögskola samt Ungdomshuset Boost.
Även i slutrapporten från den ovan under avsnitt 1.3 nämnda arbetsgruppen med uppdraget att utreda hur Ålands folkhögskolas verksamhet kunde utvecklas inom Ålands gymnasiums organisation konstaterades att det länge har efterlysts en förberedande utbildning för gymnasiestudier. Det konstaterades vidare att en förberedande utbildning behövs dels för personer som inte har svenska som modersmål, till exempel nyanlända ungdomar i gymnasieåldern, dels för personer som behöver ytterligare stöd och handledning för att genomföra en examen eller delexamen.
1.4.2 Nuläge
Enlig landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola ska kommunerna ordna språkstöd i form av förberedande undervisning för nyanlända elever i läropliktsåldern som inte har tillräckliga kunskaper i svenska. En nyanländ elev har rätt att få förberedande undervisning i grundskolan under minst två (ca 25 veckotimmar) och högst under fyra terminer. På grund av Ukrainakriget har antalet barn och ungdomar med annat modersmål än svenska ökat de senaste åren i grundskolan, se tabell 1. Enligt ÅSUB:s statistik (pwweb.asub.ax) fanns det totalt 444 elever med annat modersmål än svenska under år 2024, varav 60 är från Ukraina.
Tabell 1
Det har visat sig att det är många av de ukrainska eleverna som läser grundskolans lärokurs i sitt hemland på distans, men som dagtid deltar i den förberedande undervisningen i den åländska grundskolan. För de ungdomar som redan har ett avgångsbetyg från grundskolan från sitt hemland när de kommer till Åland har alternativet varit att delta i svenska undervisningen som erbjuds vid Medborgarinstitutet. Enligt statistik från Ålands förläggning fanns det i augusti 2024 ett femtiotal ungdomar i åldern 15–22 år (födda 2002–2009). Av dessa är nästan hälften födda 2007–2009, dvs. 15–17 år.
Enligt de åländska antagningskriterierna till gymnasieutbildningen ska sökande med utomnordiskt betyg ansöka om studieplats enligt prövning. Det innebär att sökande blir testad i svenska, engelska och matematik. Vid senaste antagning år 2024 hade flertalet av sökande med ukrainska betyg svaga kunskaper i svenska och även engelska. Därför inledde Medborgarinstitutet på försök en svenska kurs för inflyttade ungdomar i åldern 15–22 år inom ramen för befintligt avtal. Kursen som pågår under läsåret 2024–2025 har som mål att förbereda för fortsatta studier i en gymnasieutbildning och innehåller förutom svenska även engelska, kultur och samhällskunskap samt idrott och hälsa. Kursen har 12 deltagare i åldern 18–23 år och pågår till april 2025.
Vid Ålands folkhögskola har det sedan år 2012 funnits en ettårig studieförberedande utbildning, den så kallade NYAlinjen (NYA= Nytänkande, Yrkesförberedande, Annorlunda) som riktar sig till elever från grundskolan. I undervisningsplanen för NYA linjen ingår 60 lektioner svenska och det finns möjlighet att höja vitsordet i svenska i avgångsbetyget från grundskolan. Det finns också möjlighet att höja vitsord i ämnena engelska, matematik, historia och samhällskunskap.
Enligt bestämmelserna i landskapslagen om barnomsorg och grundskola är det möjligt att höja vitsord i ett enskilt läroämne antingen i grundskolan eller vid en annan skola på Åland som beviljats tillstånd att bedriva grundskoleutbildning för andra än läropliktiga. Ålands folkhögskola har beviljats tillstånd för tiden 1.8.2024–31.7.2028 (ÅLR 2020/10 070). I tillståndet ingår rätten att bedriva undervisning som förbereder för höjning av ett godkänt avgångsbetyg i enskilt läroämne, samt utfärda ett höjt vitsord i enlighet med del III, 53 § i barnomsorgs- och grundskolelagen. Under nuvarande läsår 2024–2025 finns det 28 studerande på NYA- linjen, varav nio studerande har ett annat modersmål än svenska. För studerande med annat modersmål än svenska ordnas ytterligare 60 lektioner undervisning i svenska under läsåret.
Bestämmelser om utbildning för invandrare som passerat läroplikten och som saknar avgångsbetyg från grundskola eller motsvarande från sitt hemland finns i landskapslagen om barnomsorg- och grundskola. Bestämmelser om integrationsutbildning finns i § 20 i landskapslagen (2012:74) om främjande av integration. Detta ordnas för invandrare som passerat läropliktsåldern och innehåller undervisning i svenska och vid behov läs- och skrivundervisning samt annan undervisning som främjar tillträde till arbetslivet och vidareutbildning samt färdigheter i samhällsliv, kultur, livskompetens och studievägledning.
Integrationsutbildning ordnas genom ett ramavtal mellan Ålands landskapsregering och Mariehamns stad/Medborgarinstitutet. Landskapsregeringen fastställer läroplan för integrationsutbildningen. Det språkliga målet i integrationsutbildningen är att få fungerande elementära språkfärdigheter i svenska. Enligt europeiska nivåskalan för språkkunskaper och språkutveckling är färdighetsnivå B1.1 en fungerande grundläggande språkfärdighet där målet är att reda sig i vardagslivet. Enligt 21 § i landskapslagen om främjande av integration genomförs integrationsutbildningen i regel som sysselsättningsfrämjande utbildning enligt landskapslagen (2015:56) om sysselsättningsfrämjande utbildning. För tiden för integrationsutbildning kan en arbetslös arbetssökande betalas förhöjd arbetslöshetsförmån i enlighet med landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
1.4.3 Omvärldsanalys
Förberedande utbildning i Finland
I Finland har det tidigare funnits bestämmelser om påbyggnadsundervisning (tionde klassen) i lagen om grundläggande utbildning (FFS 628/1998). Påbyggnadsundervisningen varade ett läsår och omfattade minst 1 100 timmar. Fokus lades särskilt på att höja vitsorden från den grundläggande utbildningen och förbättra förutsättningarna för fortsatta studier. Utgångspunkten för undervisningen var de mål som fastställts i läroplanen för den grundläggande utbildningen och innehållet för respektive studerande preciserades i den individuella studieplanen enligt de studerandes behov av påbyggnadsundervisning.
I rikets gymnasielag (FFS 714/2018) har det tidigare funnits bestämmelser om utbildning för invandrare och personer med främmande språk som modersmål som förbereder för gymnasieutbildning (LUVA). Syftet med den förberedande utbildningen var att ge de studerande språkliga och andra behövliga färdigheter för övergången till gymnasieutbildning. Utbildningen som förberedde för gymnasieutbildning utgjorde en lärokurs vars målsatta tid var ett år och omfattningen var 50 studiepoäng.
I rikslagen om yrkesutbildning (FFS 531/2017) föreskrivs det om utbildning som handleder för arbete och självständigt liv (TELMA). TELMA-utbildningen är avsedd för studerande som har rätt till krävande särskilt stöd och som saknar färdigheter att avlägga yrkesinriktad examen. Tidigare föreskrevs det också i lagen om utbildning som handleder för yrkesutbildning (VALMA) som till skillnad från de andra utbildningarna i övergångsskedet uttryckligen var inriktad på yrkesutbildning. VALMA–utbildningen var nära kopplad till arbetslivet och den studerande hade möjlighet att som en del av den handledande utbildningen avlägga en utbildningsdel eller mindre helheter inom examensutbildningen. Den handledande utbildningen omfattade 60 kompetenspoäng. Studerande inom den handledande utbildningen hade i princip samma rättigheter och skyldigheter som examensstuderande inom yrkesutbildningen, som till exempel rätt till studiehandledning och särskilt stöd.
I samband med läropliktslagen (FFS 1214/2020) som trädde i kraft den 1 augusti 2021 i riket stiftades det även en lag om utbildning som handleder för examensutbildning (FFS 1215/2020). Den nya utbildningen som handleder för examensutbildning infördes från hösten 2022 och förkortas till Hux. I Hux-utbildningen kombineras de tidigare utbildningarna i övergångsskedet; påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning (LUVA) och utbildning som handleder för yrkesutbildning (VALMA). Hux-utbildningen är avsedd för personer som saknar examen på andra stadiet och som av olika orsaker har behov av handledande utbildning. Utbildningen riktar sig till både läropliktiga och vuxna som har behov av färdigheter och/eller handledning för att övergå till gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. Ett allmänt mål för Hux-utbildningen är att den studerande ska uppnå sådana studiefärdigheter som behövs för att söka till gymnasieutbildning eller yrkesutbildning och klara av studierna samt erhålla examen.
Med studiefärdigheter avses till exempel kunskaper i undervisningsspråket, utveckling av ändamålsenliga studiemetoder och livskompetens. Under Hux-utbildningen kan den studerande även höja vitsord från grundskoleutbildningen om det är nödvändigt för att få en plats inom en viss utbildning. Därtill kan den studerande avlägga studier inom gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. Utbildningen omfattar 38 veckor och den ska avläggas på högst ett år. Den studerande kan delta i utbildningen under en kortare tidsperiod än 38 veckor och övergå till examensutbildning när hen har uppnått de färdigheter som krävs för studier inom examensutbildning.
Hux-utbildningen kan ordnas av anordnare av yrkesutbildning, gymnasieutbildning och grundläggande utbildning. Anordnartillstånd beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. Anordnaren ska ha ett samarbetsnätverk så att den studerande har möjlighet att höja vitsord från grundskolan och avlägga studier inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Anordnaren ska även samarbeta med ungdomsarbetet, uppsökande ungdomsarbetet, arbetsverkstäder och social- och hälsovårdssektorn för att kunna svara på den studerandes mångsidiga behov under utbildningens gång.
Förberedande utbildning som fri bildning inom folkhögskola i Finland
I och med införandet av utvidgad läroplikt i riket har det utarbetats grunder för läroplan för utbildning inom det fria bildningsarbetet. Utbildningen inom den fria bildningen benämns folkhögskoleåret för läropliktiga och omfattar minst 34 veckor och kan pågå i högst ett år. Målet med utbildningen som riktar sig till läropliktiga är att främja den studerandes studier och ge den studerande färdigheter att fortsätta studera efter grundskolan. Utbildningen stärker den studerandes grundläggande färdigheter, studiefärdigheter och färdigheter i undervisningsspråket.
Förberedande utbildning i Sverige
I Sverige finns introduktionsprogram med fyra inriktningar:
- Programinriktat val som syftar till att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt gymnasieprogram (yrkesprogram eller högskoleförberedande program).
- Yrkesintroduktion som syftar till att ge elever som saknar godkända grundskolebetyg en yrkesinriktad utbildning för att kunna söka till ett yrkesprogram eller få ett arbete.
- Individuella alternativ som utformas för enskild elev och som vänder sig till ungdomar som inte är behöriga till ett yrkesprogram.
- Språkintroduktion som är till för ungdomar som nyss kommit till Sverige. Utbildningen har fokus på det svenska språket och de ämnen som eleven behöver för att kunna gå vidare i gymnasieskolan.
1.5 Övrigt revideringsbehov av gymnasielagstiftningen
Under arbetet med revideringen av gymnasielagstiftningen har ett flertal ytterligare områden framkommit där revidering av lagstiftningen behövs. I lagförslaget har därför nya eller uppdaterade bestämmelser på följande områden tagits in:
· Bestämmelser om tillståndsförfarande för privata aktörer.
· Uppdatering av samtliga bestämmelser om disciplinära åtgärder.
· Uppdaterade bestämmelser om studiesociala förmåner så att grunderna för förmånerna anges på lagnivå medan beloppen anges på förordningsnivå. Genom detta kan även den separata landskapsförordningen om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland och landskapsförordningen (2011:76) om läroavtalsutbildning upphävas och samtliga förordningsbestämmelser som grundar sig på gymnasielagen framöver samla i en enda gymnasieförordning.
· Uppdatering av bestämmelserna om behandling av och rätt att få och lämna ut uppgifter i ärenden som gäller studerande.
· Bestämmelser om utövandet av tillsynen av gymnasieutbildningen. Denna typ av tillsynsbestämmelser ingår i barnomsorgs- och grundskolelagen och enhetliga tillsynsbestämmelser föreslås därför även för gymnasieutbildningen.
· Införandet av bestämmelser om undervisning under exceptionella situationer.
Behov finns även av att uppdatera gymnasielagstiftningen utgående från pågående utredningar om vilken myndighet som ska ansvara för tillsynen över utbildningen på Åland. Vid tidpunkten för lagförslaget är denna utredning inte slutförd, varför gymnasielagstiftningen kan komma att behöva ändras till denna del.
Ett annat område som behöver ses över är regleringen av den fria bildningen på Åland. Utöver vid Ålands folkhögskola ordnas även fri bildning enligt landskapslagen (1993:75) om medborginstitut, landskapslagen (1995:80) om Ålands musikinstitut och landskapslagen (2009:54) om landskapsbidrag till bildningsförbund. Landskapsregeringen avser att framöver utreda om bestämmelser om den fria bildningen bör samlas i en gemensam lag. Vid tidpunkten för detta lagförslag har landskapsregeringen därför ansett det mest ändamålsenligt att bestämmelserna om fri bildning vid Ålands folkhögskola fortsättningsvis regleras i nuvarande lag.
2. Landskapsregeringens överväganden
Som ovan konstaterats finns ett omfattande revideringsbehov gällande gymnasielagstiftningen dels gällande utbildningsbestämmelserna och den nya utbildningsformen utbildning som förbereder för examensutbildning, dels gällande myndighetsbestämmelser för Ålands gymnasiemyndighet.
För att tydliggöra vilka bestämmelser som hänför sig till Ålands gymnasiemyndighet, som i enlighet med förslaget framöver även ska tillämpas på förvaltningen av den fria bildningen inom Ålands folkhögskola, har landskapsregeringen valt att lyfta ut bestämmelserna om Ålands gymnasiemyndighet i en separat lag.
Den föreslagna gymnasielagen som berör utbildningsbestämmelserna för gymnasieutbildningen är omfångsrik, men landskapsregeringen har bedömt att det är mest lättillgängligt att samtlig gymnasieutbildning ingår i samma lag. Alternativet att ha separata lagar för allmänbildande, yrkesinriktad och utbildning som förbereder för examensutbildning skulle innebära att en mängd hänvisningar till bestämmelser som ska tillämpas för all gymnasieutbildning skulle behöva göras, vilket försvårar vid tillämpningen. Av samma skäl har landskapsregeringen valt att även ta in bestämmelserna om läroavtal i gymnasielagen.
Gällande den fria bildningen vid Ålands folkhögskola har landskapsregeringen ansett det mest ändamålsenligt att denna utbildningsform även framöver finns i en skild lag. Landskapsregeringen avser att utreda om en separat landskapslag om den fria bildningen på Åland bör tas fram, vilken även omfattar utbildningsverksamhet enligt landskapslagen om medborginstitut, landskapslagen om Ålands musikinstitut och landskapslagen om landskapsbidrag till bildningsförbund.
3. Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att en ny gymnasielag för Åland och en ny landskapslag om Ålands gymnasiemyndighet antas. Samtidigt förslås ändringar i landskapslagen om Ålands folkhögskola, som föreslås byta namn till landskapslagen om folkhögskoleutbildning, samt följdändringar i annan lag. Bestämmelser om läroavtal föreslås tas i den nya gymnasielagen och läroavtalslagen föreslås därmed upphävas.
Avsikten är att den nya lagstiftningen ska träda i kraft den 1 augusti 2026 inför läsåret 2026/2027. Bestämmelserna om utbildning som förbereder för examensutbildning i 4 kap. i den föreslagna gymnasielagen för Åland föreslås dock träda i kraft först den 1 augusti 2027.
4. Lagstiftningsbehörighet
Landskapet har med stöd av 18 § 1, 14 och 23 punkterna i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar, undervisning, läroavtal och främjande av sysselsättningen. Enligt 27 § 3, 13 och 30 punkterna i självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet gällande statsmyndigheternas organisation och verksamhet, handelssjöfart och gällande behörigheten att vara verksam inom hälso- och sjukvården.
I propositionen till självstyrelselagen (RP 73/1990 rd s. 43) konstateras att undervisningsväsendet i sin helhet är landskapets lagstiftningsbehörighet och att lagtinget har behörighet att besluta om gymnasiets mål och innehåll. Till rikets lagstiftningsbehörighet hör däremot enligt 27 § 3 mom. i självstyrelselagen statsmyndigheternas organisation och verksamhet. Denna punkt omfattar bland annat frågor om vilka fordringar en läroinrättning skall fylla för att ha dimissionsrätt till statens universitet. I propositionen konstateras att det i princip inte finns hinder för att man genom en landskapslag utformar gymnasieundervisningen så att den till innehållet avviker från vad som gäller i riket, även till andra delar än vad som gäller finska språket. Det konstateras dock att följden kan bli den att ett dimissionsbetyg på Åland inte berättigar till inträde vid rikets högskolor om inte särskilda avtal träffas med dem. För att tillförsäkra att de studerande som avlägger studentexamen på Åland har behörighet för fortsatta studier i riket, har man på Åland valt att införa den finländska studentexamen. Enligt republikens presidents förordning (2021:147) om ordnandet av studentexamen på Åland ombesörjs ordnandet av studentexamen på Åland av Studentexamensnämnden på samma sätt som i riket och studentexamen avlagd på Åland medför samma behörighet som studentexamen avlagd i riket. Enligt 41 § i självstyrelselagen kan den som avlagt examen på Åland bli antagen som studerande vid en svensk- eller tvåspråkig undervisningsanstalt i rikets vars huvudman är staten även om den sökande inte har de kunskaper i finska som krävs för inträde[1].
Med beaktande av att det faller inom riksbehörigheten att reglera vilken behörighet som krävs för att verka inom hälso- och sjukvården, har överenskommelseförordningen republikens presidents förordning (2005:37) om yrkesutbildning inom social- och hälsovård i landskapet Åland ingåtts, enligt vilken rikslagstiftningen tillämpas gällande yrkesutbildningen på gymnasialstadienivå inom social- och hälsovård beträffande inträdeskrav, grunder för läroplaner samt vid bedömningen av studieprestationer. På detta sätt tillförsäkras att utbildning som ges på Åland medför behörighet att verka inom så kallade reglerade yrken inom hälso- och sjukvården i Finland.
Till rikets lagstiftningsbehörighet med stöd av 27 § 3 punkten i självstyrelselagen hör också rätten att bestämma över den kunskap och skicklighet som fordras för att vinna kompetens som godkänns av staten. Med detta avses sådana kunskapskrav som hänför sig till rikets lagstiftningsbehörighet. Förutom behörigheten att vara verksam inom reglerade yrken inom hälso- och sjukvården, som nämnts ovan, hör handelssjöfart enligt 27 § 13 punkten i självstyrelselagen till rikets lagstiftningsbehörighet. Rikets behörighet omfattar den offentliga sjörätten inklusive de bestämmelser om sjösäkerhet som ska tillämpas enligt internationella konventioner på området som godkänts av Finland samt certifiering av sjöfolk. Med anledning av behörighetsfördelningen regleras sjöfartsutbildningen i överenskommelseförordningen (2018:37) om utvärdering och godkännande av sjöfartsutbildning som ges på Åland, enligt vilken Transport- och kommunikationsverket godkänner sjöfartsutbildningen och anordnarna av sjöfartsutbildning på Åland. Detta tillförsäkrar att personer med sjöfartsutbildning avlagd på Åland kan erhålla certifikat som styrker yrkeskompetensen på motsvarande sätt som personer med sjöfartsutbildning avlagd i riket.
5. Förslagets verkningar
5.1 Ekonomiska, administrativa och övriga samhälleliga konsekvenser
5.1.1 Utbildning som förbereder för examensutbildning
Samhällsekonomiskt bedömer landskapsregeringen att utbildning som förbereder för examensutbildning kommer att bidra till en ökad utbildningsnivå hos ålänningarna, vilket främjar sysselsättningen.
Utbildning som förbereder för examensutbildning ökar möjligheterna att bli antagen till en gymnasieutbildning och att fullfölja utbildningen och att få en examen. Ett ökat antal som fullföljer en gymnasieexamen främjar även förutsättningarna för att fler avlägger examen på högskolenivå. Avlagd examen främjar den enskildes sysselsättning och delaktighet i samhället och underlättar för nya ålänningars integration. Höjningen av utbildningsnivån och sysselsättningsgraden kan också antas inverka positivt på personens senare inkomstnivå och välbefinnande.
Utbildning som förbereder för examensutbildning motsvarar i rätt stor utsträckning den så kallade NYAlinjen (NYA= Nytänkande, Yrkesförberedande, Annorlunda år) som i dagsläget finns vid Ålands folkhögskola. Den utbildningen omfattar 34 veckor och är avgiftsfri för den studerande. I senast fastställda dimensioneringsbeslut finns det 30 studieplatser. I Ålands folkhögskolas budget för år 2025 beräknas kostnaden för NYAlinjen vara ca 17 300 euro/studerande (exkl. internhyra, inkl. internhyra är priset 24 000 euro/studieplats). Totalsumma för 30 studieplatser beräknas för år 2025 till 519 000 euro exkl. internhyra och 720 000 euro inkl. internhyra (pris per undervisningsvecka blir ca 21 176,50 euro). Om utbildningen förlängs med fyra veckor till 38 veckor höjs priset med ca 10,5 % eller ca. 84 700 euro/år och ger en totalsumma på ca 805 000 euro/år inkl. internhyra för 30 studieplatser.
Ålands folkhögskola saknar i nuläget tillgång till studiehandledare och speciallärare. Studiehandledning ges i dagsläget av en lärare och specialundervisning förekommer inte fastän behov finns. För att uppfylla målen i utbildningen som förbereder för examensutbildning krävs en utökad handledning för varje studerande. Priset på en handledningstimme är ca 32 euro/h. Behovet av tilläggshandledning uppskattas till i medeltal 10 timmar per studerande. Kostnaderna för tilläggshandledningen uppskattas uppgå till ca 9 600 euro/år.
Andelen elever i grundskolans högstadium som erhåller specialpedagogiskt stöd har ökat från 15 % år 2021 till 26 % år 2024 och andelen som erhåller mångprofessionellt stöd var 7 % år 2021 och ökade till ca 8 % år 2024 enligt uppgift från ÅSUB. Enligt landskapsregeringens dimensioneringsbeslut har folkhögskolan 30 studieplatser på NYAlinjen varav 8 studieplatser är individuell kvot. Det innebär att ca 27 % av de studerande som kommer till folkhögskolan i dagsläget har erhållit antingen specialpedagogiskt stöd eller mångprofessionellt stöd i grundskolan. Det fortsatta behovet av stöd behöver utredas och bedömas under tiden den studerande deltar i den förberedande utbildningen. Behovet av speciallärarresurser inom utbildning som förbereder för examensutbildning uppskattas till ca 15 000–20 000 euro/år.
5.1.2 Studiehandledning och karriärvägledning under ett år efter avlagd examen för dem som inte fått studieplats
Den föreslagna rätten för den som avlagt en allmänbildande gymnasieexamen eller en yrkesinriktad grundexamen och som har för avsikt att söka till fortsatta studier men som inte fått en studieplats att få handledning och karriärvägledning under det år som följer på avlagd examen uppskattas inte medföra tilläggskostnader. Ålands gymnasium erbjuder redan i dagsläget detta stöd.
5.1.3 Tydligare bestämmelser om rätt till stöd för lärande
I den föreslagna gymnasielagen ingår bestämmelser som befäster gällande praxis i de nuvarande läroplansgrunderna gällande de studerandes rätt till stöd för lärande. Samma benämningar på stödformerna (allmänpedagogiskt, specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd) föreslås som i barnomsorgs- och grundskolelagen, vilket åskådliggör och betonar vikten av att stödet för lärande löper på ett enhetligt sätt mellan grund- och gymnasieskola. Som en del av det mångprofessionella stödet införs bestämmelser om handledande yrkesträningsundervisning som kodifierar gällande praxis.
Med stöd av de nuvarande läroplansgrunderna har även för närvarande förvaltningsbeslut fattats om specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd, men beslutsförfarandet och möjligheten att söka ändring i beslutet förtydligas i den föreslagna lagen. Motsvarande bestämmelser finns i barnomsorgs- och grundskolelagen.
I den förslagna lagen förtydligas rätten till pedagogiska assistenttjänster för studerande med specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd. De pedagogiska assistenttjänsterna avser sådana assistenttjänster som allmänt ges i skolan, såsom gruppassistenter. I dagsläget finns sju assistenter inom undervisningen anställda vid Ålands gymnasium. Fyra av assistenterna är anställda inom specialundervisningen och yrkesträningsprogrammet. Den föreslagna förtydligande bestämmelsen kan innebära att kostnaderna för pedagogiska assistenttjänster ökar. Kostnaderna för en gruppassistent uppgår till ca. 40 000 euro per år.
Rätt till specialpedagogiskt stöd av speciallärare vid Ålands lyceum ingår redan i dagsläget i läroplansgrunderna men har i praktiken inte tillhandahållits. För tillfället pågår ESF-projektet stöd vid Ålands gymnasium, där både Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium deltar. Ett av projektets delmål är att skapa en modell och struktur för stödinsatser. Det är möjligt att projektet ger nya arbetsmodeller som innebär att antalet speciallärartjänster inte behöver utökas för att även täcka behovet vid Ålands lyceum. Beträffande de studerande inom utbildning som förbereder för examensutbildning ingår under avsnitt 5.1.1. en kostnad för Ålands folkhögskolas del för speciallärarresurser om ca 15 000-20 000 euro/år inom utbildning som förbereder för examensutbildning.
5.1.4 Avvecklande av yrkesråden
Avvecklande av yrkesråden innebär en mindre inbesparning om ca. 6 000 euro per år beträffande de arvoden som utbetalats till medlemmarna i yrkesråden. Det är fortsättningsvis av stor vikt att gymnasieutbildningen ordnas i ett nära samarbete med arbets- och näringslivet, vilket kräver arbetsinsatser av lärarna vid Ålands gymnasiemyndighet. Bestämmelser om samarbetet med arbets- och näringslivet finns i 5 § 1 mom. och 52 § i den föreslagna gymnasielagen för Åland.
5.1.5 Samordning av Ålands folkhögskola inom Ålands gymnasiemyndighet
I utredningen om hur Ålands folkhögskolas verksamhet kunde utvecklas inom myndigheten Åland gymnasium konstateras att befintlig undervisande personal i tillsvidareanställning och övrig personal (kökspersonal, städare, skolcoach) överförs med motsvarande uppgifter till gymnasiemyndigheten.
Bespisningen vid folkhögskolan arbetar till skillnad från bespisningen vid Ålands gymnasium även utöver ordinarie skoldagar, såsom under sommarkurser. Det behöver utredas om köksfunktionen vid folkhögskolan ska finnas kvar eller mat ska transporteras från Ålands gymnasiums kök.
Den undervisande personalen vid Ålands gymnasium och folkhögskolan omfattas i dagsläget av olika tjänstekollektivavtal. Avsikten är att ett gemensamt kollektivavtal ska förhandlas fram. I utredningen konstateras att lärarnas specifika kompetenser kan nyttjas på ett effektivt sätt om lärarna är anställda av samma myndighet med ett gemensamt kollektivavtal.
En samordning av folkhögskolan inom gymnasiemyndigheten skulle innebära att folkhögskolan får tillgång till samordningsenheten vid Ålands gymnasium med stödfunktioner för allmän förvaltning, ekonomi, personaladministration och kommunikation. Motsvarande funktion vid folkhögskolan utgörs av två tjänster; rektor och skolekonom. Rektorn för folkhögskolan får vid ett samgående möjlighet att på motsvarande sätt som rektorerna vid lycéet och yrkesgymnasiet fokusera på pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten. Skolekonomens uppgifter kommer till viss del att övergå till samordningsenheten vid Ålands gymnasium, men en kanslifunktion på deltid behöver fortsättningsvis finnas på plats på folkhögskolan för att hantera dagliga administrativa ärenden för studerande och anställda.
Gällande ekonomiska konsekvenser för Ålands gymnasiemyndighet vid ett samgående konstateras att IT-avdelningens resurser ska omfatta även folkhögskolans verksamhet, vilket innebär förbättrad nivå och kvalitet på IT-tjänsterna för folkhögskolan, men att utökade resurser behövs för teknisk support och användarstöd. Resurserna för studiehandledning och vägledning vid Ålands gymnasium bedöms räcka även vid ett samgående.
Avvecklandet av direktionen för Ålands folkhögskola i och med att folkhögskolan framöver styrs av Ålands gymnasiemyndighets styrelse, innebär en årlig inbesparing om ca. 4 000 euro för direktionens arvoden och resekostnader.
5.2 Konsekvenser för miljö, jämställdhet, jämlikhet och för barn
Förslaget bedöms inte ha konsekvenser för miljön. Förslaget bedöms inte ha andra konsekvenser för jämställdheten mellan könen och för jämlikheten utöver att bestämmelser om jämställdhet, likabehandling, diskriminering som redan gäller med stöd av annan lagstiftning lyfts fram i den föreslagna gymnasielagen. Enligt uppgifter hämtade från ÅSUBs statistikdatabaser (PxWeb) för år 2024 var 59 % av de studerande vid Ålands lyceum kvinnor och 41 % män, medan 42 % av de studerande vid Ålands yrkesgymnasium var kvinnor och 58 % män.
För studerande i behov av stöd förtydligas bestämmelserna om rätt till specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd och det införs bestämmelser om handledande yrkesträningsundervisning i form av mångprofessionellt stöd i gymnasielagen som kodifierar gällande praxis, se ovan under 5.1.3.
Genom de nya bestämmelserna om utbildning som förbereder för examensutbildning stärks förutsättningarna i synnerhet för 16-17-åriga unga som går ut grundskolan och som behöver stöd och handledning med val som gäller den egna framtiden och sysselsättningsmöjligheter. Den förberedande utbildningen förbättrar de ungas möjligheter att få stöd och handledning vid övergången till fortsatta studier, stöder de ungas välbefinnande och motverkar att de unga slår in på en väg utanför arbete och utbildning. Enligt lagförslaget omfattas utbildning som förbereder för examensutbildning av avgiftsfrihet och inverkar därför inte på de 16–17-åriga ungas egna och deras familjers ekonomiska ställning.
Rädda barnen på Åland har fått i uppdrag av landskapsregeringen att göra en barnkonsekvensanalys av lagförslaget som finns som en bilaga till lagförslaget.
6. Ärendets beredning
Ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag av lagberedningen i samarbete med utbildnings- och kulturavdelningen. Som grund för revideringsarbetet har legat de rapporter som omnämns i avsnitt 1.2-1.4. Som en del av revideringsarbetet har möten hållit med tjänstemän från Ålands gymnasium och Ålands folkhögskola.
Ärendet har skickats på remiss under perioden 28 augusti – 20 oktober 2025 till Ålands gymnasium, Ålands folkhögskola, Ålands kommunförbund, Mariehamns stad, Jomala kommun, grundskolans utbildningschefer, Ålands ombudsmannamyndighet, Kommunernas socialtjänst (KST), Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS), Ålands näringsliv, Företagarna på Åland, Rädda Barnen på Åland, Ung resurs, Skärgårdsungdomarnas intresseorganisation (Skunk), Funktionsrätt Åland, DUV på Åland, NPF Åland, Akava-Åland, Tjänstemannaorganisationerna på Åland (TCÅ), FOA-Å-JHL-samorganisation på Åland och till avtals- och pensionsbyrån, hälso-och sjukvårdsbyrån och socialvårdsbyrån vid Ålands landskapsregering.
Detaljmotivering
1. Gymnasielag för Åland
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § Lagens tillämpningsområde. I det föreslagna 1 mom. anges lagens tillämpningsområde. I den föreslagna gymnasielagen för Åland finns liksom i den nu gällande landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning bestämmelser om gymnasieutbildning samt om examen. Begreppet gymnasieutbildning definieras närmare i den föreslagna lagens 2 och 3 §§.
Den föreslagna lagen gäller liksom den nuvarande gymnasielagen gymnasieutbildning som ordnas av myndigheten Ålands gymnasium eller av en fristående huvudman som fått tillstånd att ordna gymnasieutbildning i enlighet med de föreslagna bestämmelserna i 2 kap. I dagsläget finns inte någon fristående huvudman som ordnar gymnasieutbildning på Åland. I den föreslagna lagen ingår till skillnad från den nuvarande gymnasielagen inte bestämmelser som reglerar myndigheten Ålands gymnasium, utan dessa bestämmelser ingår skilt i den föreslagna landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet, se nedan.
I 2 mom. finns en informativ hänvisning till att bestämmelser om sysselsättningsfrämjande utbildning finns i landskapslagen (2015:56) om sysselsättningsfrämjande utbildning. Sysselsättningsfrämjande utbildning kan ordnas som utbildning på gymnasienivå och då tillämpas den föreslagna gymnasielagen liksom enligt den nuvarande gymnasielagen på det sätt som närmare föreskrivs i landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning.
I 3 mom. finns en informativ hänvisning till att landskapslagen (2008:85) om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare gäller i fråga om utbildning på gymnasienivå för yrkeskompetens för förare.
2 § Gymnasieutbildning. I det förslagna 1 mom. finns en definition av begreppet gymnasieutbildning. Med gymnasieutbildning avses liksom i den nuvarande gymnasielagen allmänbildande gymnasieutbildning, yrkesinriktad gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå. I den föreslagna lagen finns bestämmelser om den allmänbildande gymnasieutbildningen i 5 kap. och bestämmelser om yrkesinriktad gymnasieutbildning i 6 kap. Begreppet annan utbildning på gymnasienivå definieras närmare i den föreslagna 3 §.
I 2 mom. framkommer liksom i den nuvarande gymnasielagen gymnasieutbildningens övergripande målsättning. Gymnasieutbildning ska med grundskolan som grund ge den studerande kunskaper och färdigheter som förberedelse för högskolestudier eller andra på gymnasieutbildningen baserade studier eller ge den studerande den utbildning som behövs för att förvärva en yrkeskompetens.
3 § Annan utbildning på gymnasienivå. I den föreslagna paragrafen ingår en uppdaterad definition av begreppet annan utbildning på gymnasienivå. Begreppet används bland annat i grunderna för examen och utbildning som fastställs av landskapsregeringen och som regleras närmare i den föreslagna 18 §.
Med annan utbildning på gymnasienivå avses gymnasieutbildning ordnad som utbildning som förbereder för examensutbildning, enskilda ämnesstudier, enskilda examensdelar, handledande yrkesträningsundervisning, läroavtalsutbildning, utbildning med stöd av landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning, utbildning med stöd av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare, fortbildning i form av kursverksamhet samt övrig yrkesutbildning.
Bestämmelser om utbildning som förbereder för examensutbildning finns i 4 kap. Bestämmelser om enskilda ämnesstudier finns i 5 kap. om allmänbildande gymnasieutbildning.
Bestämmelser om enskilda examensdelar, handledande yrkesträningsundervisning, läroavtalsutbildning, fortbildning i form av kursverksamhet samt övrig yrkesutbildning finns i 6 kap. om yrkesutbildning.
Utbildning med stöd av landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning avser AMS-kurser som syftar till att tillgodose arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft, motverka arbetslöshet samt stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett bestående arbete. Den sysselsättningsfrämjande utbildningen är i huvudsak yrkesinriktad utbildning, men det kan också vara allmänbildande utbildning på grundskolenivå (grundskoleutbildning för andra än läropliktiga i enlighet med del III, 8 kap. i barnomsorgs- och grundskolelagen) eller på gymnasienivå om avsaknaden av sådan utbildning hindrar någon från att genomgå en yrkesutbildning. Det kan även handla om integrationsutbildning enligt landskapslagen om främjande av integration.
Utbildning med stöd av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare bygger på ett EU-direktiv. Utbildningen omfattar grundläggande yrkeskompetens (240 h) som är en examensdel omfattande 10 kompetenspoäng som ingår i grundexamen för logistik.
4 § Definitioner. I den föreslagna paragrafen finns definitioner av begrepp som används i den föreslagna lagen.
Vid tillämpningen av den förslagna lagen avses med:
Fristående huvudman en juridisk person med tillstånd att anordna gymnasieutbildning.
Studerande den som är antagen till allmänbildande eller yrkesinriktad gymnasieutbildning eller annan utbildning på gymnasienivå.
Skola Ålands lyceum, Ålands yrkesgymnasium samt gymnasieskola som drivs av fristående huvudman.
Styrelse ledningsorgan för Ålands gymnasiemyndighet eller gymnasieskola som drivs av fristående huvudman.
Unga studerande som sökt till gymnasieutbildning senast under det år han eller hon fyller 18 år.
Vuxna eller vuxenstuderande studerande som sökt till gymnasieutbildning efter det år han eller hon fyller 18 år.
Validand den som deltar i validering enligt 57 § för att få sitt kunnande erkänt.
Utbildningsanordnare Ålands gymnasiemyndighet samt gymnasieskola som drivs av fristående huvudman.
Ålands gymnasiemyndighet myndighet som i enlighet med landskapslagen (:) om Ålands gymnasiemyndighet ordnar allmänbildande, yrkesinriktad och annan utbildning på gymnasienivå samt fri bildning vid skolorna Ålands lyceum, Ålands yrkesgymnasium och Ålands folkhögskola.
5 § Samarbete. I det förslagna 1 mom. finns bestämmelser om utbildningsanordnarens skyldighet att samarbeta med grundskolorna, andra skolor som ordnar utbildning på gymnasienivå och med aktörer inom arbets- och näringslivet. Som en del av att yrkesråden avvecklas genom den föreslagna lagen föreslås i lagen bestämmelser om krav på samarbete med arbets- och näringslivet.
I 2 mom. finns en informativ hänvisning till att utbildningsanordnare i enlighet med 8 och 9 §§ i landskapslagen (2020:12) om socialvård ska samarbeta med Kommunernas socialtjänst, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet och Ålands hälso- och sjukvård för att ge akt på och främja välfärden hos barn och unga personer och personer som behöver särskilt stöd samt samarbeta för att avhjälpa och förebygga uppkomsten av missförhållanden.
6 § Landskapsregeringens styrnings-, tillsyns- och utvecklingsansvar. I det föreslagna 1 mom. finns en motsvarande bestämmelse som i 1 § 1 mom. i den nuvarande gymnasielagen om att den allmänna styrningen, planeringen och utvecklingen över den utbildning och verksamhet som bedrivs med stöd av gymnasielagen ankommer på landskapsregeringen. Som en del av vikten av samarbetet med arbets- och näringslivet föreslås att landskapsregeringen ska beakta arbets- och näringslivets behov och årskullarnas storlek vid planeringen och utvecklingen av examina och utbildningar och då kompetensbehov förutses.
I 2 mom. ingår bestämmelser om att landskapsregeringen ska tillse att gymnasieutbildningen ordnas i enlighet med denna lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser samt att utbildningen håller hög kvalitet och når uppställda mål. Föreslagna bestämmelser om tillsyn finns i 9 kap. och bestämmelser om utvärdering av kvalitet och kvalitetsledning i 129 §.
2 kap. Ordnande av utbildning
7 § Utbildningsanordnare. I paragrafen förslås motsvarande sakinnehåll som i 4 § i den nuvarande gymnasielagen gällande att gymnasieutbildning enligt den föreslagna lagen kan ordnas av Ålands gymnasiemyndighet eller av en fristående huvudman som har tillstånd att ordna utbildning. I de föreslagna 8-11 §§ ingår närmare bestämmelser om tillstånd för fristående huvudman att ordna gymnasieutbildning. Närmare bestämmelser om Ålands gymnasiemyndighet finns i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet.
Gällande behörighetsvillkor för rektor, lärare och andra tjänster hos en fristående huvudman tillämpas 13 § i den föreslagna landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet, enligt vilken landskapsregeringen fastställer behörighetsvillkoren genom landskapsförordning.
Enligt 124 § i grundlagen kan offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter endast med stöd av lag. Begreppet offentliga förvaltningsuppgifter har använts i relativt vidsträckt bemärkelse så att det omfattar uppgifter som hänför sig exempelvis till beslutsfattande om enskilda personers rättigheter, skyldigheter och förmåner (RP 1/1998 rd s. 179). Enligt 4 § i offentlighetslagen för Åland ska samma bestämmelser om offentlighet tillämpas på juridiska personer som inte är myndigheter då de med stöd av landskapslag sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Detta innebär att bestämmelser om offentlighet och sekretess ska tillämpas även av eventuella framtida fristående huvudmän med tillstånd att ordna gymnasieutbildning, se nedan under detaljmotiveringen till 122 §. Även förvaltningslagen (2021:79) för landskapet Åland har enligt 1 § 2 mom. motsvarande tillämpningsområde som offentlighetslagen för Åland. Förvaltningslagens bestämmelser om ärendehantering ska således även följas av en eventuell framtida fristående huvudman.
Gällande uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt får dessa uppgifter enligt 124 § i grundlagen endast ges till myndigheter. Beslut om vissa mer ingripande disciplinära påföljder kan därför enligt landskapsregeringens bedömning inte fattas av en fristående huvudman, utan av ett kollegialt organ som tillsätts av landskapsregeringen, se detaljmotiveringen nedan under 102 §.
8 § Tillstånd för fristående huvudman att ordna gymnasieutbildning. I 1 mom. ingår liksom i nuvarande gymnasielag en bestämmelse om att landskapsregeringen kan bevilja tillstånd för en fristående huvudman i form av offentlig eller privaträttslig juridisk person att ordna gymnasieutbildning. Tillståndet föreslås benämnas anordnartillstånd.
I 2 mom. ingår delvis motsvarande bestämmelser som i 4 § 2 mom. i den nuvarande gymnasielagen gällande vad landskapsregeringens beslut om anordnartillstånd ska innehålla. I anordnartillståndet ska ingå åtminstone uppgift om ansvarigt förvaltningsorgan och rektor för skolan, utbildningsuppgift, vilka examina skolan har rätt att utfärda, hur utbildningen ska utvärderas, avgifter som skolan har rätt att uppbära, rätt för den fristående huvudmannen att besluta om erkännande av kunnande, övriga grunder för ordnandet av utbildningen och eventuellt tillstånd att använda annat språk än svenska som undervisningsspråk.
9 § Förutsättningar för beviljande av anordnartillstånd. I den föreslagna paragrafen ingår en ny bestämmelse om förutsättningar för beviljande av anordnartillstånd.
Enligt det föreslagna 1 mom. är en förutsättning för att bevilja tillstånd för fristående huvudman att anordna utbildning på Åland att examina och utbildning behövs med tanke på kompetensbehov och utbud av examina och utbildning. Examina och utbildning får inte ordnas för att uppnå ekonomisk vinst. Detta innebär inte att den fristående huvudmannen inte kan ha ett överskott i verksamheten, utan att verksamheten inte ska generera ekonomiska fördelar för delägarna i ett aktiebolag eller för andra som är engagerade i eller driver verksamheten. I stället ska tillgångarna användas för att ordna, utveckla och investera i utbildningen. Utbildningen kan omfatta service- och produktionsverksamhet som stöder undervisningen.
Enligt det förslagna 2 mom. ska den sökande ha tillräckligt kunnande, ekonomiska och operativa förutsättningar och tillräckligt samarbete med arbets- och näringsliv för att på ett ändamålsenligt sätt ordna utbildning och examina i enlighet med den föreslagna lagen. Med avseende på de ekonomiska förutsättningarna är det av stor betydelse att den sökande har fullgod likviditet och soliditet för att kunna tillhandahålla högkvalitativ utbildning och klara av oförutsedda förändringar, exempelvis variationer i antalet studerande. I enlighet med 7 § 2 mom. måste den sökande ha utbildningspersonal som uppfyller lagstadgade behörighetskrav. Den sökande ska ha ändamålsenliga lokaler, redskap och inlärningsmiljöer som krävs för utbildningsuppgiften och fungerande kvalitetsledningssystem för att säkerställa och förbättra kvaliteten på verksamheten.
Enligt 3 mom. kan landskapsregeringen genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om förfaringssätten och tidsfrister för ansökan om anordnartillstånd. Exempelvis kan landskapsregeringen i landskapsförordning fastställa en tidsfrist före den planerade undervisningsstarten inom vilken anordnartillståndet senast ska sökas.
10 § Återkallande eller ändring av anordnartillstånd. Enligt det föreslagna 1 mom. beslutar landskapsregeringen efter ansökan om ändring och återkallande av anordnartillstånd på ansökan av den fristående huvudmannen.
I det förslagna 2 mom. finns bestämmelser om faktorer som inte beror på den fristående huvudmannens agerande som gör att anordnartillståndet behöver ändras. Landskapsregeringen kan utan ansökan ändra ett anordnartillstånd, om ordnandet av examina och utbildning i betydande grad avviker från kompetensbehoven eller om andra särskilda skäl som hänför sig till ordnandet av examina och utbildning eller finansiella skäl förutsätter det. Landskapsregeringen kan dock inte i dessa situationer återkalla hela tillståndet. Dessa situationer kan uppstå om utbildningsbehovet förändras i betydande grad jämfört med läget när tillståndet beviljades eller om den bedömning av utbildningsbehovet som gjordes när tillståndet beviljades i väsentlig grad avviker från det verkliga utfallet, exempelvis gällande hur många som sökt in till utbildningen. Ändringar i anordnartillståndet kan också bli aktuella exempelvis vid minskade anslag till gymnasieutbildningen till följd av sparåtgärder i de offentliga finanserna som medför minskade bidrag till en fristående gymnasieskola enligt den föreslagna 11 §.
Enligt det föreslagna 3 mom. finns bestämmelser som hänför sig till att den fristående huvudmannen inte längre uppfyller villkoren i anordnartillståndet och då landskapsregeringen utan ansökan kan återkalla eller ändra ett anordnartillstånd.
Enligt 1 punkten kan anordnartillståndet ändras eller återkallas om de examina eller den utbildning som anges i tillståndet inte längre ordnas.
Enligt 2 punkten kan anordnartillståndet ändras eller återkallas om de examina eller den utbildning som ordnas eller utbildningsanordnarens verksamhetsförutsättningar inte längre uppfyller de förutsättningar för beviljande av tillstånd som anges i 9 §.
Enligt 3 punkten kan anordnartillståndet ändras eller återkallas om examina eller utbildningen annars väsentligen ordnas i strid med den föreslagna lagen eller med bestämmelser som utfärdats med stöd av den.
Enligt det föreslagna 4 mom. ska landskapsregeringen ge den fristående huvudmannen tillfälle att inom en skälig tid avhjälpa de brister som avses i 3 mom. innan anordnartillståndet ändras eller återkallas. Landskapsregeringen ska i samband med beslut som gäller återkallande av ett anordnartillstånd se till att en tillräcklig tillgång till gymnasieutbildning inte äventyras.
Enligt det föreslagna 5 mom. är beslut om anordnartillstånd som avses i 2 och 3 mom. är avgiftsfria.
11 § Bidrag för bedrivandet av fristående gymnasieskola. Den förslagna bestämmelsen motsvarar delvis i sak 4 § 2 mom. i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt det förslagna 1 mom. kan landskapsregeringen på ansökan av fristående huvudman med anordnartillstånd bevilja bidrag för ordnandet av utbildning som uppfyller kraven i den föreslagna lagstiftningen.
Enligt det förslagna 2 mom. kan bidrag beviljas sökande som har rätt att utöva näring i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen (1996:47) om rätt att utöva näring och som har fast driftsställe på Åland.
Enligt det föreslagna 3 mom. kan stödet beviljas som en procentuell andel av kostnaderna eller som ett fast belopp i euro. Sökanden ska lägga fram en utredning om hur kostnaderna utöver landskapsregeringens bidrag täcks med annan offentlig eller privat finansiering.
I 4 mom. föreslås en förordningsfullmakt för landskapsregeringen att utfärda närmare villkor för bidraget inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.
12 § Anskaffning av utbildning. Enligt det förslagna 1 mom. kan utbildningsanordnaren ordna utbildning med stöd av den föreslagna lagstiftningen genom att skaffa undervisning, examensdelar, läroavtalsutbildning eller andra tjänster av en annan utbildningsanordnare som ordnar gymnasieutbildning. Utbildningen kan även skaffas av en grundskola, högskola, annan offentlig aktör eller privat registrerad sammanslutning eller stiftelse.
Enligt det föreslagna 2 mom. kan utbildningsanordnaren för att möjliggöra en studerandes individuella val även skaffa andra examens- och utbildningsdelar än sådana som ingår i det utbildningsutbud som utbildningsanordnaren tillhandahåller eller skaffa stödåtgärder för förvärvande av kunnande. Med stödåtgärder för förvärvande av kunnande avses tjänster som kan produceras av till exempel offentliga aktörer och sammanslutningar som bedriver ungdomsarbete.
Enlig det förslagna 3 mom. framkommer att utbildningsanordnaren kan skaffa bedömning av kunnande i en examens- eller utbildningsdel endast av en utbildningsarrangör som har rätt att utfärda examen. Vidare framkommer att även om utbildningen skaffats på det sätt som avses i 1 och 2 mom., så ansvarar utbildningsanordnaren för att den undervisning, examen, examensdelar och andra tjänster som den skaffat ordnas i enlighet med den föreslagna lagen.
3 kap. Utbildning och undervisning
Det förslagna 3 kap. innehåller gemensamma bestämmelser för samtlig gymnasieutbildning.
13 § Gymnasieutbildningens allmänna mål. I paragrafen ingår delvis motsvarande bestämmelser som i 3 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. har var och en rätt att fritt ansöka om att få att avlägga en sådan examen eller genomföra en sådan utbildning som avses i denna lag. Bestämmelser om förutsättningar för antagning till studier med särskilda säkerhetskrav finns i 59 §, se nedan. Verksamheten ska stå på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De studerande ska ges de kunskaper och färdigheter som de behöver för fortsatta studier eller för att självständigt utöva ett yrke. Utbildningen ska främja entreprenörskap, social, digital och kommunikativ kompetens, samarbetsförmåga, livslångt lärande samt kritiskt tänkande och ett hållbart och demokratiskt förhållningssätt.
Enligt 2 mom. ska barnets bästa beaktas i första hand vid planering, anordnande och beslutsfattande om utbildning för studerande under 18 år. I utbildningen ska hänsyn tas till studerande med funktionsnedsättning eller särskilda behov. De studerande ska ges inflytande, medansvar och delaktighet i planering och genomförande av studierna.
Enligt 3 mom. ska undervisningen ge de studerande insikter i och förståelse för landskapets självstyrelse, historia och kultur samt värna det svenska språket.
Enligt 4 mom. ska verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, främja principen om alla människors lika värde, internationell förståelse samt främja jämställdhet mellan könen.
14 § Utbildningsformer. I paragrafen ingår i sak i huvudsak motsvarande bestämmelser som i 6 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. kan utbildning ordnas som när-, distans-, flerformsundervisning och läroavtalsutbildning. Yrkesinriktad utbildning kan ordnas på en arbetsplats. Föreslagna bestämmelser om läroavtalsutbildning och lärande i arbete (LIA) som grundar sig på utbildningsavtal finns i det föreslagna 6 kap. om yrkesutbildning i 67 och 68 §§.
Enligt 2 mom. kan den allmänbildande gymnasieutbildningen och den yrkesinriktade gymnasieutbildningen kombineras. Utbildning som förbereder för examensutbildning, vilken regleras närmare i det förslagna 4 kap., ska ordnas så att studier som ingår i den allmänbildande och yrkesinriktade gymnasieutbildningen kan ingå i utbildningen.
15 § Läsår. Paragrafen motsvarar 6 § 3 mom. i den nuvarande gymnasielagen. Läsåret börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli.
16 § Undervisningens offentlighet. Paragrafen motsvarar 6 § 2 mom. i den nuvarande gymnasielagen. Undervisningen ska liksom för närvarande vara offentlig med undantag för undervisning som ordnas på arbetsplatser. Rektor kan av särskilda skäl begränsa tillträde till undervisningen.
Begränsningen av tillträdet till undervisningen görs som en del av rektors allmänna ledning av verksamheten och ett förvaltningsbeslut fattas inte. Det kan vara motiverat att begränsa offentligheten till exempel i en situation där undervisningen på grund av undervisningsmetoderna eller undervisningsutrymmena inte på ett skäligt sätt kan genomföras utan störningar om utomstående åhörare är närvarande.
17 § Undervisningsspråk. 1 mom. motsvarar 7 § i den nuvarande gymnasielagen. Undervisningsspråket är svenska. Vid språkundervisning kan respektive språk användas som undervisningsspråk. Vid tillfällig undervisning kring ett visst tema kan undervisningsspråk som anknyter till temat användas. I enlighet med landskapsregeringens tillstånd får även annat språk än svenska användas som undervisningsspråk, om detta är förenligt med målen för utbildningen.
I 2 mom. föreslås att det tas in en bestämmelse om att teckenspråk eller ett annat alternativt kommunikationssätt kan användas som undervisningsspråk för studerande med funktionsnedsättning som är i behov av detta. Även andra metoder för att stöda och komplettera kommunikationen kan användas, såsom till exempel tecken som stöd. En motsvarande bestämmelse finns gällande grundskoleundervisningen i del I, 1 kap. 6 § 6 mom. i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola.
18 § Grunder för examen och utbildning (GEU). Den förslagna paragrafen har en motsvarighet i 16 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. ska landskapsregeringen fastställa grunder för den allmänbildande och yrkesinriktade gymnasieutbildningen och för annan utbildning på gymnasienivå. Vad som omfattas av begreppet annan utbildning på gymnasienivå framkommer av den föreslagna 3 §, se ovan. Bland annat avses den nya utbildningsformen utbildning som förbereder för examensutbildning.
I grunderna för examen och utbildning konkretiserar landskapsregeringen de allmänna målen och bestämmelserna i den förslagna lagstiftningen. I grunderna anges landskapsregeringens övergripande mål för utbildningen, den underliggande synen på lärande och grunder för utfärdande av examen. I grunderna anges även grunderna för sådana individuella val som kombinerar den allmänbildande och den yrkesinriktade gymnasieutbildningen. I grunderna ska även anges de centrala principerna och målen för studerandevården i den föreslagna 115 §.
I 2 mom. fastställs vad som ska ingå i grunderna som gäller all gymnasie-utbildning. I grunderna fastställs bestämmelser om stöd för lärande, studiehandledning och karriärplanering, studerandes individuella studieplan för den allmänbildande gymnasieutbildningen, studerandes personliga studieplan för utbildning som förbereder för examensutbildning och studerandes utvecklingsplan för kunnande för den yrkesinriktade gymnasieutbildningen, erkännande av kunnande, vitsordsskala och utfärdande av betyg och intyg, utvärdering och kvalitetssäkring av gymnasieutbildningen och övriga grunder för gymnasieutbildningen.
I 3 mom. fastställs vilka särskilda bestämmelser som ska ingå i grunderna för den allmänbildande gymnasieutbildningen. Särskilda bestämmelser ska ingå om studiernas mål och centrala innehåll, vilka läroämnena är och en timfördelningsplan med fördelning av undervisningstid mellan olika ämnen och ämnesgrupper och grunder för bedömning.
I 4 mom. fastställs vilka särskilda bestämmelser som ska ingå i grunderna för den yrkesinriktade gymnasieutbildningen. Särskilda bestämmelser ska ingå om studiernas mål och centrala innehåll, yrkesinriktade och gemensamma examensdelar, uppbyggnaden av examen och grunder för bedömning. Enligt de nu gällande läroplansgrunderna för yrkesutbildningen, antagna av landskapsregeringen den 10 december 2024, ska skolan vid uppgörandet av de yrkesinriktade examensdelarna följa ikraftvarande eGrunder för yrkesutbildningen i Finland.
I 5 mom. fastställs vilka särskilda bestämmelser som ska ingå i grunderna för den handledande yrkesträningsundervisningen. Särskilda bestämmelser ska ingå om studiernas mål och centrala innehåll, utbildningens uppbyggnad och grunder för bedömning.
19 § Grunder för antagning. 1 mom. har en motsvarighet i 34 § 1 mom. i den nuvarande gymnasielagen. Landskapsregeringen ska efter samråd med berörda skolor besluta om grunder för antagningen, ansökningstider och ansökningsförfarande samt dimensionering av studieplatser för antagning av studerande som söker direkt efter grundskolan till sådan utbildning som ges med stöd av denna lag. I 4 § 2 mom. 7 punkten i den förslagna landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet finns en bestämmelse om skyldighet för Ålands gymnasiemyndighet att avge ett underlag för dimensionering av studieplatser till Ålands landskapsregering.
I 2 mom. föreslås en ny bestämmelse om kontinuerlig ansökan som kan göras flexibelt året om utanför den gemensamma ansökan efter grundskolan. Landskapsregeringen beslutar om grunder för antagningen vid kontinuerlig ansökan men skolan fastställer ansökningstider och ansökningsförfaranden.
4 kap. Utbildning som förbereder för examensutbildning
I kapitlet föreslås nya bestämmelser om utbildning som förbereder för examensutbildning. Denna utbildningsform är utbildning i övergångsskedet mellan grundskolan och gymnasieskolan som ger möjlighet att stärka grundläggande färdigheter, få klarhet i yrkesvalet och vid behov stärka kunskaper i svenska. Enligt definitionen i den föreslagna 3 § är utbildning som förbereder för examensutbildning annan utbildning på gymnasienivå.
20 § Utbildning som förbereder för examensutbildning. I den föreslagna paragrafen beskrivs målet med utbildning som förbereder för examensutbildning.
Enligt det förslagna 1 mom. motsvarar utbildning som förbereder för examensutbildning högst ett års heltidsstudier. I den föreslagna 105 § finns bestämmelser om att den studerande kan anhålla om förlängning av studie-tiden och om förutsättningarna för detta. Exempelvis kan en studerande som behöver omfattande specialpedagogiskt stöd på grund av en sjukdom eller skada behöva längre tid än ett år för att genomföra utbildningen.
Avsikten med utbildning som förbereder för examensutbildning är att ge den studerande färdigheter att söka sig till allmänbildande eller yrkesinriktad gymnasieutbildning. Dessutom är utbildningens mål att orientera den studerande i utarbetandet av en plan för fortsatta studier och arbetsliv samt att stärka den studerandes möjligheter och förutsättningar att slutföra gymnasieutbildningens lärokurs och avlägga studentexamen eller en yrkesinriktad examen enligt lagförslagets 5 och 6 kap.
Den förberedande utbildningens mål är också att stärka den studerandes språkliga förutsättningar att slutföra gymnasieutbildningen och avlägga examen samt att vid behov klarlägga den studerandes planer när det gäller fortsatta studier och önskemål och målsättningar i anslutning till arbetslivet. Utbildningen är avsedd för olika målgrupper, såsom unga som avslutat sin läroplikt, invandrare och vuxenstuderande som saknar examen eller vill byta bransch.
I 2 mom. finns en förslagen fullmakt för landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om innehållet och omfattningen av utbildning som förbereder för examensutbildning. Avsikten är att utbildningens omfattning ska vara 38 veckor och att utbildningsgrunderna i den föreslagna 21 § ska utarbetas så att det är möjligt att genomföra utbildningshelheten under i medeltal 38 veckors studier. Skolan kan besluta hur undervisningen och handledningen förläggs under läsåret.
21 § Utbildningsgrunder för utbildning som förbereder för examensutbildning. Enligt det föreslagna 1 mom. byggs utbildning som förbereder för examensutbildning upp av utbildningsdelar. Utbildningsdelarna är kompetenshelheter som baserar sig på målen för utbildningen. Landskapsregeringen fastställer utbildningsgrunderna. Till skillnad från de övergripande grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §, vars 1 och 2 mom. tillämpas på utbildning som förbereder för examensutbildning, ska utbildningsgrunderna på ett mer detaljerat sätt innehålla mål för utbildningsdelarna, utbildningsdelarnas centrala innehåll och bedömningen av dem samt de uppgifter som ska antecknas i den personliga studieplanen i 26 §. För bedömningens del anges i grunderna på vilket sätt kunnandet ska påvisas, vad som ska bedömas och bedömningskriterierna.
Enligt 2 mom. ska utbildningsgrunderna utarbetas så att den studerande under den förberedande utbildningen har möjlighet att genomföra enstaka studier i enskilda läroämnen som hör till den allmänbildande gymnasieutbildningens lärokurs. Avsikten är inte att den studerande ska ha möjlighet att avlägga ett helt läroämne. Den studerande ska även ha möjlighet att avlägga enskilda examensdelar och delområden av examensdelar av en yrkesinriktad yrkesexamen. Utbildningen ska även ge studerande möjlighet att höja vitsord i läroämnen i avgångsbetyget från grundskolan och stärka sina kunskaper i svenska.
22 § Plan för genomförande av utbildning som förbereder för examensutbildning. Enligt det föreslagna 1 mom. ska skolan fastställa innehållet i utbildningen som förbereder för examensutbildning i enlighet med utbildningsgrunderna i 21§. Utbildningsanordnarens styrelse ska anta en plan för genomförandet av utbildningen. I planen bestäms noggrannare mål och innehåll i undervisningen, hur undervisningen genomförs, handledning, stöd för lärandet och de utbildningsdelar som erbjuds de studerande.
Enligt 2 mom. ska antagen plan skickas för kännedom till landskapsregeringen.
23 § Förutsättningar för antagning som studerande till utbildning som förbereder för examensutbildning. I paragrafen föreslås bestämmelser om vem som kan antas till utbildning som förbereder för examensutbildning.
Enligt 1 mom. kan som sökande till utbildning som förbereder för examensutbildning antas den som har slutfört grundskolans lärokurs enligt landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola eller en motsvarande lärokurs eller en utbildning i utlandet. En ytterligare förutsättning är även att den sökande inte tidigare har avlagt en examen eller genomfört en förberedande utbildning efter grundskolan. Bestämmelser om meddelande om resultatet av antagningen enligt detta moment finns i 103 §, se nedan.
Enligt 2 mom. kan även en icke-läropliktig sökande som inte har slutfört grundskolans lärokurs antas av särskilda skäl, om utbildningsanordnarens styrelse anser att personen har tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. En sökande som är i läropliktsålder men som inte slutfört grundskolans lärokurs kan således inte antas av särskilda skäl, utan i dessa fall ska personen i fråga slutföra grundskolans lärokurs i den kommunala grundskolan. Av särskilda skäl kan även en sökande antas trots att den sökande har avlagt en examen eller tidigare genomfört en förberedande utbildning efter grundskolan, om det är motiverat för att den sökande ska förvärva färdigheter för fortsatta studier. Enligt 40 § 2 mom. i förvaltningslagen för landskapet Åland får motiveringen för ett beslut utelämnas helt eller delvis om beslutet gäller antagning till frivillig utbildning och grundar sig på en bedömning av den sökandes egenskaper. Med avvikelse från denna bestämmelse ska beslut om antagning som studerande av särskilda skäl motiveras.
24 § Samarbete. Enligt den föreslagna paragrafen finns bestämmelser om att utbildningsanordnaren då den genomför utbildning som förbereder för examensutbildning ska samarbeta med och inom skolorna i Ålands gymnasiemyndighet (Ålands lyceum, Ålands yrkesgymnasium och Åland folkhög-skola), med kommunernas grundskolor, med offentliga aktörer och privata sammanslutningar, stiftelser och föreningar som bedriver ungdomsarbete som till exempel Ung resurs r.f. och med arbets- och näringslivet. Exempelvis kan utbudet av utbildningsdelar utvecklas och planeras i samarbete. För ungdomsarbetets del betyder detta att skolan i samarbete med aktörer som bedriver ungdomsarbete ska utreda möjligheterna att stöda de studerandes framsteg i studierna med hjälp av tjänster som skaffas från aktörer som bedriver ungdomsarbete. Samarbete med arbets- och näringslivet betyder till exempel att man kommer överens om samarbetsmodeller för att de studerande ska kunna bekanta sig med arbetslivet.
Enligt den föreslagna 12 § om anskaffning av utbildning kan utbildningsanordnaren komplettera utbildning som förbereder för examensutbildning genom att skaffa grundskoleutbildning av kommunen, av en annan anordnare av grundskoleutbildning som beviljats tillstånd av landskapsregeringen enligt del I, 1 kap. 8 § i landskapslagen om barnomsorg och grundskola, av en anordnare av yrkesutbildning eller gymnasieutbildning, av någon annan offentlig aktör eller av någon annan privat sammanslutning, stiftelse eller förening. Utbildningsanordnaren ansvarar för att den utbildning som förbereder för examensutbildning som den skaffat ordnas i enlighet med denna lag.
25 § Den studerandes individuella val. Enligt det föreslagna 1 mom. avlägger den studerande en helhet som motsvarar den studerandes individuella mål och kunskapsbehov utgående från de utbildningsdelar som ingår i utbildningsgrunderna. Vilka utbildningsdelar som den studerande behöver bestäms i samband med att den personliga studieplanen i 26 § tas fram.
Enligt 2 mom. ska undervisningen och handledningen av studierna ordnas så att den studerande har möjlighet till individuella val i studierna. Som utgångspunkt ska skolan erbjuda den studerande möjlighet att genomföra alla delar som ingår i utbildningsgrunderna. Skolan kan ordna den undervisning som hänför sig till delarna själv eller vid behov i samarbete med de samarbetsaktörer som avses i den föreslagna 24 §. Exempelvis ska det finnas fungerande samarbetsmodeller med kommunernas grundskolor och mellan skolorna inom Ålands gymnasiemyndighet så att studerande som vill kan höja grundskolans vitsord eller genomföra delar eller delområden av en yrkesinriktad examen eller avsnitt inom den allmänbildande gymnasieutbildningen.
Enligt 3 mom. ska utbildningen ordnas så att den studerande kan söka till examensinriktad utbildning under utbildningen som förbereder för examensutbildning, om han eller hon har uppnått tillräckliga färdigheter för att övergå till examensinriktad utbildning. En ett år lång utbildningshelhet utarbetas inte för varje studerande, utan man ska planera en kortare utbildningshelhet än så om den bedöms räcka för att den studerande ska nå sina individuella mål och kunskapsbehov. Den studerande ska smidigt kunna övergå till examensinriktad gymnasieutbildning eller yrkesutbildning via kontinuerlig ansökan när han eller hon har uppnått tillräckliga färdigheter om det finns en ledig studieplats inom den examensinriktade utbildningen.
26 § Personlig studieplan. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om den studerandes personliga studieplan.
Enligt 1 mom. ska skolan utarbeta en personlig studieplan för studerande som inleder utbildningen. Planen uppdateras vid behov när studierna framskrider.
Enligt 2 mom. ska det i planen antecknas det individuella upplägget på studierna och studieframstegen samt en plan för fortsatta studier. I planen antecknas dessutom uppgifter om undervisningen, handledningen och stödet till den studerande.
I 3 mom. finns bestämmelser om förfarandet för utarbetande av den personliga studieplanen. Skolan utarbetar den personliga studieplanen tillsammans med den studerande. I utarbetandet och uppdateringen av planen deltar en lärare eller studiehandledare som skolan utser och vid behov någon annan företrädare för skolan.
I 4 mom. finns en hänvisning till att bestämmelserna om personlig utvecklingsplan för kunnandet i den föreslagna 55 § ska tillämpas i stället för förevarande paragraf till den del yrkesutbildning ingår i utbildningen som förbereder för examensutbildning.
27 § Rätt till undervisning och handledning. Enligt den föreslagna paragrafen ska studerande ha rätt att i olika lärmiljöer få sådan undervisning och handledning som gör det möjligt att nå de mål som ingår i utbildningsgrunderna. Bestämmelsen förpliktar skolan att tillhandahålla tillräcklig undervisning, studiehandledning och annan nödvändig handledning så att den studerande har möjlighet att nå målen och färdigheterna enligt utbildningsgrunderna. Den föreslagna bestämmelsen gäller endast undervisning och handledning som ges inom förberedande utbildning. Om en studerande avlägger studier inom allmänbildande gymnasieutbildningen eller examensdelar eller delområden inom yrkesutbildning under den förberedande utbildningen, iakttas i undervisningen och handledningen de bestämmelser som gäller för utbildningsformen i fråga.
Avsikten är att det i utbildningsgrunderna ska föreskrivas om att de studerande har rätt att få undervisning och handledning i genomsnitt 22 timmar per vecka. Den förberedande utbildningens omfattning är 38 veckor, så under genomförandet av hela utbildningshelheten är avsikten att en studerande har rätt att få undervisning och handledning i genomsnitt under 836 timmar.
Rätt att få undervisning och handledning i genomsnitt 22 timmar per vecka (i genomsnitt 29 stycken 45 minuters lektioner) betyder att den studerandes personliga studieplan ska byggas upp så att den studerande får i genomsnitt 22 timmar undervisning och handledning per vecka i enlighet med sina individuella mål och färdigheter.
Undervisningen och handledningen kan genomföras i olika lärmiljöer, till exempel i skolan eller i en webbmiljö. Exempelvis vuxenstuderande kan ofta genomföra sina studier mer självständigt. Undervisningens och handledningens omfattning kan variera från vecka till vecka. Undervisningens och handledningens omfattning kan också individuellt vara mindre än vad som nämns i bestämmelsen, om det är motiverat på grund av den studerandes individuella mål eller färdigheter. Detta kan vara fallet till exempel för en studerande som behöver specialpedagogiskt stöd, om han eller hon med beaktande av sina individuella färdigheter genomför sina studier långsammare än genomsnittet.
Den studerande har även enligt den föreslagna 104 § rätt att få personlig och annan nödvändig studiehandledning för att genomföra utbildningen och för att söka till fortsatta studier.
28 § Allmänpedagogiskt stöd. Enligt det föreslagna 1 mom. har en studerande som behöver stöd för att klara studierna rätt till allmänpedagogiskt stöd. Det allmänpedagogiska stödet ges i eller utom den ordinarie undervisningen i form av individuell stödundervisning eller i grupp.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska stödbehovet bedömas i början av studierna samt regelbundet under studiernas gång.
Enligt det förslagna 3 mom. har den studerande rätt att få allmänpedagogiskt stöd i enlighet med vad som föreskrivs om detta för den allmänbildande gymnasieutbildningen i 39 § eller för den yrkesinriktade gymnasieutbildningen i 61 § om den studerande som en del av utbildningen som förbereder för examensutbildning genomför studier som hör till den allmänbildande eller den yrkesinriktade gymnasieutbildningens lärokurs.
Enligt den föreslagna 4 mom. fastställs närmare grunder för det allmänpedagogiska stödet i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
29 § Specialpedagogiskt stöd. I den förslagna paragrafen finns bestämmelser om specialpedagogiskt stöd.
Enligt det förslagna 1 mom. har en studerande rätt till specialpedagogiskt stöd utgående från sina behov om han eller hon på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning eller sjukdom eller av någon annan orsak behöver långvarigt eller regelbundet stöd i sitt lärande och sina studier för att nå målen i utbildningsgrunderna. Rätten till stöd är inte beroende av en fastställd diagnos.
Enligt det förslagna 2 mom. avses med specialpedagogiskt stöd planenligt pedagogiskt stöd enligt den studerandes mål och färdigheter samt särskilda undervisnings- och studiearrangemang. Målet för det specialpedagogiska stödet är att den studerande ska nå det kunnande som ingår i utbildningsgrunderna. Bedömningen av kunnandet kan dock anpassas och göras i enlighet med kriterier för anpassad bedömning som fastställs i grunderna för examen och utbildning enligt 18 §. Avvikelse från det kunnande som ingår i utbildningsgrunderna kan göras i enlighet med det som föreskrivs i 64 §.
Enligt det föreslagna 3 mom. tillämpas gällande beslut om specialpedagogiskt stöd, anpassning av bedömning av kunnande och avvikelse från kraven på kunnandet det som föreskrivs i 65 §.
Enligt det förslagna 4 mom. ska skolan främja den studerandes välmående i samarbete med tjänster som tillhandahålls av Folkpensionsanstalten, Ålands hälso- och sjukvård, Kommunernas socialtjänst och andra producenter av rehabiliteringstjänster.
I 5 mom. finns en hänvisning till att bestämmelser gällande den studerandes rätt till assistenttjänster och särskilda hjälpmedel som studierna förutsätter finns i den föreslagna 113 §, se nedan.
Enligt det föreslagna 6 mom. tillämpas motsvarande bestämmelser om specialpedagogiskt stöd i de föreslagna 40 § och 62 § när den studerande genomför studier som hör till den allmänbildande eller yrkesinriktade gymnasieutbildningens lärokurs.
I 7 mom. finns en hänvisning till att närmare bestämmelser för det specialpedagogiska stödet fastställs i grunderna för examen och utbildning i den förslagna 18 §.
30 § Mångprofessionellt stöd. Enligt det föreslagna 1 mom. har den studerande rätt till mångprofessionellt stöd om han eller hon har stora inlärningssvårigheter eller en svår funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att det specialpedagogiska stödet i 29 § behöver vara individuellt, omfattande och mångsidigt.
Enligt det föreslagna 2 mom. kan mångprofessionellt stöd ordnas som stöd till enskilda studerande inom utbildning som förbereder för examensutbildning eller i grupp.
Enligt det föreslagna 3 mom. tillämpas bestämmelserna i 29 § 2, 4 och 5 mom. även för mångprofessionellt stöd. Mångprofessionellt stöd är pedagogiskt stöd enligt den studerandes mål och färdigheter samt särskilda undervisnings- och studiearrangemang. Målet för det mångprofessionella stödet är liksom för specialpedagogiskt stöd att den studerande ska nå det kunnande som ingår i utbildningsgrunderna. Bedömningen av kunnandet kan dock an-passas och göras i enlighet med kriterier för anpassad bedömning som fastställs i grunderna för examen och utbildning enligt 18 §. Avvikelse från det kunnande som ingår i utbildningsgrunderna kan göras i enlighet med det som föreskrivs i 64 §.
Gällande beslut om mångprofessionellt stöd, anpassning av bedömning av kunnandet och avvikelse från kunnandet tillämpas vad som föreskrivs i 65 §.
Skolan ska även i mångprofessionellt stöd främja den studerandes välmående i samarbete med tjänster som tillhandahålls av Folkpensionsanstalten, Ålands hälso- och sjukvård, Kommunernas socialtjänst och andra producenter av rehabiliteringstjänster. Bestämmelser gällande den studerandes rätt till assistenttjänster och särskilda hjälpmedel som studierna förutsätter finns i den föreslagna 113 §, se nedan.
Enligt det föreslagna 4 mom. tillämpas det som i föreskrivs i 63 § gällande den studerandes rätt till mångprofessionellt stöd när den studerande inom utbildning som förbereder för examensutbildning genomför studier som hör till den yrkesinriktade gymnasieutbildningens lärokurs tillämpas.
I 5 mom. finns en hänvisning till att närmare bestämmelser för mångprofessionellt stöd fastställs i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
31 § Bedömning av lärandet och påvisandet av kunnande. Enligt det föreslagna 1 mom. har den studerande rätt att få respons som bedömning av lärandet på hur hans eller hennes kunnande har utvecklats under utbildningen. Genom respons handleds och uppmuntras den studerande att nå målen enligt den personliga studieplanen och hans eller hennes förutsättningar för att bedöma sig själv utvecklas. Respons kan ges muntligt eller skriftligt under studierna. Respons är viktigt för att den studerande ska veta vilka kunskaper han eller hon borde vidareutveckla. Enligt den föreslagna bestämmelsen ges respons av de lärare som svarar för undervisningen och av sådana andra företrädare för skolan som deltar i undervisningen, studiehandledningen och stödet till den studerande.
I 2 mom. finns bestämmelser om bedömning av kunnandet. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska den studerandes lärande bedömas i förhållande till målen i utbildningsgrunderna, där målen för utbildningsdelen ska framgå-Det bestäms närmare om bedömningen i utbildningsgrunderna. Bedömningen gör av en lärare. Utbildningsdelarna bedöms med antingen vitsordet godkänt eller vitsordet underkänd. Skolan ska ordna möjlighet för den studerande att göra om påvisandet av kunnandet, om hans eller hennes kunnande bedömts med vitsordet underkänt.
Enligt det föreslagna 3 mom. tillämpas vid bedömningen av studier och sökande av ändring av bedömningen inom den allmänbildande eller yrkesinriktade gymnasieutbildningen som avläggs under utbildning som förbereder för examensutbildning vad som föreskrivs om bedömning om dessa utbildningsformer i förevarande lagförslag. Under förberedande utbildning för examensutbildning kan den studerande också avlägga grundskolestudier som avses i landskapslagen om barnomsorg och grundskola. Bedömningen av dessa studier och sökande av ändring av bedömningen görs då i enlighet med bestämmelserna i barnomsorgs- och grundskolelagen.
32 § Sökande av ändring gällande bedömning. Enligt det föreslagna 1 mom. kan en studerande skriftligen begära kontroll av bedömningen enligt det föreslagna 31 § inom 14 dagar från det att den studerande tagit del av bedömningen. Begäran om rättelse ska riktas till den lärare som gjort bedömningen och läraren gör en ombedömning. Ombedömningen ska göras utan obefogat dröjsmål.
Enligt det föreslagna 2 mom. kan en studerande som är missnöjd med ombedömningen enligt det förslagna 1 mom. lämna ärendet till rektorn för avgörande inom 14 dagar från det att den studerande tagit del av ombedömningen. Rektorn kan fatta beslut om att begäran ska avslås, eller om ombedömningen är uppenbart felaktig, besluta att en ny bedömning ska göras samt av grundad anledning utse en ny bedömare. I beslut om bedömning får ändring inte sökas genom besvär.
33 § Betyg och intyg. Enligt det föreslagna 1 mom. ska skolan ge den studerande ett betyg över avlagda utbildningsdelar när den studerande slutfört utbildningen som förbereder för examensutbildning. Med slutförande av utbildningen avses att hela utbildningen avslutats eller att den studerande har avlagt de utbildningsdelar som satts som mål i den personliga studieplanen, om den studerandes mål inte är att genomföra hela utbildningshelheten. Skolan ska även utfärda ett betyg över avlagda utbildningsdelar på begäran av den studerande, om den studerande behöver ett sådant betyg under studierna.
Enligt 2 mom. ska skolan på begäran av den studerande utfärda ett intyg över avlagda studier om den studerande avbryter genomförandet av utbildningen. Ett i momentet avsett intyg över avlagda studier utfärdas i fråga om sådana studier där avläggandet av en utbildningsdel har avbrutits. Om den studerande har avlagt en utbildningsdel eller utbildningsdelar, utfärdas ett i 1 mom. avsett betyg i fråga om dem.
Enligt det föreslagna 3 mom. bestämmer landskapsregeringen i grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 § vilka uppgifter som ska föras in i betygen och intygen.
Enligt det förslagna 4 mom. tillämpas det som föreskrivs om betyg som utfärdas över grundskoleutbildning, allmänbildande eller yrkesinriktad gymnasieutbildning som avläggs under den förberedande utbildningen det som föreskrivs i landskapslagen om barnomsorg och grundskola och i förevarande lagförslag gällande utbildningsformen i fråga.
5 kap. Allmänbildande gymnasieutbildning
I det förslagna kapitlet ingår i stor utsträckning motsvarande bestämmelser i sak som i den nuvarande gymnasielagen gällande den allmänbildande gymnasieutbildningen. Bestämmelserna som enbart ska tillämpas på den allmänbildande gymnasieutbildningen har i förtydligande syfte lyfts ut i ett separat kapitel. Enligt definitionen av annan utbildning på gymnasienivå i den föreslagna 3 § är enskilda ämnesstudier en del av den allmänbildande gymnasieutbildningen.
34 § Allmänbildande gymnasieutbildning. Den förslagna bestämmelsen motsvarar i sak 8 § i den nuvarande gymnasielagen. Enligt 1 mom. motsvarar allmänbildande gymnasieutbildning liksom i dagsläget tre års heltidsstudier som ska slutföras senast inom fyra år. Med grundskolan som grund förbereder den allmänbildande gymnasieutbildningen de studerande för högskolestudier samt andra på gymnasieutbildning baserade studier.
I 2 mom. föreslås en ny bestämmelse där det framkommer att en studerande kan avlägga den allmänbildande gymnasieutbildningens lärokurs för unga eller för vuxna eller avlägga studier som ämnesstuderande i ett eller flera läroämnen.
Enligt 3 mom. finns liksom för närvarande närmare bestämmelser om den allmänbildande gymnasieutbildningen i grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §.
Enligt 4 mom. kan landskapsregeringen liksom för närvarande genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om den allmänbildande gymnasieutbildningens innehåll och omfattning.
35 § Läroplan. Den förslagna bestämmelsen motsvarar i sak 17 § i den nuvarande gymnasielagen. Enligt 1 mom. ska utbildningsanordnarens styrelse utgående från grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 § anta en läroplan som anger mål och innehåll i studierna, hur undervisningen genomförs, handledning i studierna, stöd för lärande, studieavsnitt som erbjuds de studerande och de studieprestationer som förutsätts för att delta i studieavsnitt.
I 2 mom. föreslås en ny bestämmelse om att läroplanen ska tas fram separat för lärokurserna för gymnasieutbildning för unga och för gymnasieutbildning för vuxna.
I 3 mom. ingår liksom i den nuvarande gymnasielagen en bestämmelse om att antagna läroplaner ska skickas för kännedom till landskapsregeringen.
36 § Förutsättningar för antagning som studerande till allmänbildande gymnasieutbildning. I paragrafen ingår en ny bestämmelse om förutsättningar för antagning till den allmänbildande gymnasieutbildningen. Bestämmelserna ingår för närvarande i antagningskriterier till utbildning på gymnasienivå som fastställs av landskapsregeringen. Bestämmelserna rör individens rättigheter och skyldigheter och behöver enligt 80 § 2 mom. i grundlagen framkomma på lagnivå. En studerande har rätt att anföra rättelseyrkande gällande förvaltningsbeslut om antagning enligt de föreslagna bestämmelserna i 125 §.
Enligt den förslagna 1 mom. kan som sökande till den allmänbildande gymnasieutbildningen antas den som har slutfört grundskolans lärokurs enligt barnomsorgs- och grundskolelagen, en motsvarande lärokurs eller en utbildning utomlands som i det landet ger behörighet för studier som motsvarar den allmänbildande gymnasieutbildningen. Bestämmelser om meddelande om resultatet av antagningen enligt detta moment finns i 103 §, se nedan.
Enligt det föreslagna 2 mom. kan som studerande även av vägande skäl antas en sökande som utbildningsanordnarens styrelse anser har tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. Bestämmelsen tillämpas vid antagning enligt prövning enligt de grunder och allmänna kriterier för antagningen av studerande som landskapsregeringen fastställer enligt den förslagna 19 §. Enligt 40 § 2 mom. i förvaltningslagen för landskapet Åland får motiveringen för ett beslut utelämnas helt eller delvis om beslutet gäller antagning till frivillig utbildning och grundar sig på en bedömning av den sökandes egenskaper. Med avvikelse från detta ska enligt den föreslagna bestämmelsen beslutet om antagning av studerande av särskilda skäl motiveras.
I 3 mom. föreslås att en sökande inte kan antas som studerande, om han eller hon inte har tillräckliga färdigheter att använda eller förstå svenska i tal eller skrift. En motsvarande bestämmelse finns i 21 § i rikets gymnasielag (FFS 714/2018). Den föreslagna bestämmelsen är ytterligare ett villkor för att bli antagen som studerande. Skolan ska avstå från att anta en sökande som studerande, om den sökandes språkkunskaper eller andra förutsättningar att klara av gymnasieutbildningen på svenska inte är tillräckliga. Den föreslagna bestämmelsen innebär inte ett krav på att den sökande fullständigt ska behärska svenska, utan att den studerande ska ha sådana kunskaper i svenska att han eller hon enligt skolans bedömning klarar av studierna.
37 § Ordnandet av studierna. I 1 mom. föreslås en ny bestämmelse där det framkommer att skolan har en skyldighet att ordna undervisningen och handledningen av studierna så att den allmänbildande gymnasieutbildningen kan slutföras på tre år.
I 2 mom. ingår en ny bestämmelse om att undervisningen och handledningen av studierna inom den allmänbildande gymnasieutbildningen ska ordnas så att den studerande har möjlighet till individuella val i studierna samt genom att nyttja undervisning som ges av gymnasieskolor och högskolor. Den studerande ska ha möjlighet att utveckla sitt internationella kunnande och sitt arbetslivs- och företagarkunnande.
För att tillhandahålla ett tillräckligt utbud av studier kan utbildningsanordnaren nyttja undervisning som ges av andra gymnasieskolor, högskolor och andra utbildningsanordnare. I den föreslagna 12 § finns bestämmelser om anskaffning av utbildning. I studiehandledningen får de studerande stöd för valen gällande studierna. En del av studierna kan ordnas i samarbete med en eller flera högskolor, där utbildningsanordnaren kommer överens med högskolorna om formerna för samarbetet. Genom detta ges studerande möjlighet att bekanta sig med högskolestudier. De studier som ordnas i samarbete med andra utbildningsaktörer kan ingå antingen i de obligatoriska eller i de valbara gymnasiestudierna.
Den studerande ska även ha möjlighet att utveckla sitt internationella kunnande och sitt arbetslivs- och företagarkunnande, vilket i dagsläget framkommer av läroplansgrunderna, men som föreslås lyftas till lagnivå för att beaktas i undervisningen i samtliga läroämnen och i skolans verksamhetskultur. Bestämmelsen kan fullgöras till exempel inom ramen för tematiska studier eller på något annat sätt som skolan bestämmer.
Enligt 3 mom. kan studierna på den studerandes ansökan eller samtycke delvis ordnas på annat sätt än vad som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den. Förutsättningarna för detta är att den studerande till någon del redan anses ha kunskaper och färdigheter som motsvarar lärokursen för gymnasieutbildningen eller om det med hänsyn till den studerandes förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att den studerande ska genomgå lärokursen för gymnasieutbildningen. Det kan även vara motiverat med hänsyn till den studerandes sjukdom, skada eller hälsotillstånd. Rektor fattar beslut om ansökan.
38 § Individuell studieplan. Bestämmelsen motsvarar i sak 18 § i den nuvarande gymnasielagen. Enligt 1 mom. ska rektorn se till att det för varje studerande upprättas en individuell studieplan och att studieplanen uppdateras kontinuerligt under studiernas gång. Studieplanen ska stöda framgången i studierna och förbereda inför fortsatta studier och arbetsliv.
Enligt 2 mom. ska studieplanen innehålla en plan över den studerandes studiegång, en plan för studentexamen och en plan för fortsatta studier och karriär.
39 § Allmänpedagogiskt stöd. I 39 och 40 §§ föreslås nya bestämmelser om allmänpedagogiskt och specialpedagogiskt stöd. Bestämmelserna ingår i dagsläget i läroplansgrunderna men eftersom bestämmelserna rör individens rättigheter och skyldigheter behöver de enligt 80 § 2 mom. i grundlagen fastställas i lag. Samma benämningar på de olika stödformerna föreslås som i barnomsorgs- och grundskolelagen för att åskådliggöra och betona vikten av att stödet för lärande löper på ett enhetligt sätt i övergången mellan grund- och gymnasieskola.
För utbildning som förbereder för examensutbildning och för den yrkesinriktade gymnasieutbildningen föreslås motsvarande bestämmelser om allmänpedagogiskt och specialpedagogiskt stöd, se detaljmotiveringen till 28, 29 §§ och nedan under 61 och 62 §§.
Enligt 1 mom. har en studerande som behöver stöd för att klara studierna rätt att få allmänpedagogiskt stöd. Det allmänpedagogiska stödet ges i eller utom den ordinarie undervisningen i form av individuell stödundervisning eller i grupp.
Fokus ska ligga på ett lättillgängligt stöd som den studerande ska få så snart stödbehovet uppkommer för att förhindra att svårigheterna hopar sig och förvärras. Stödet är inte avsett för studerande som på grund av frivillig frånvaro eller passivitet hamnar på efterkälken i sina studier. En studerande kan söka sig till allmänpedagogiskt stöd på egen hand eller rekommenderas stöd. Är den studerande under 18 år tas initiativet i samarbete med den studerandes vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare. Även om en studerande kan hänvisas till eller rekommenderas stödåtgärder är den studerande inte skyldig att ta emot stödet. Gymnasieutbildningen grundar sig även i fortsättningen på den studerandes aktivitet och självständiga roll i studierna. Skolan måste dock beakta att svårigheter att ta egna initiativ och vara självgående är en del av funktionsnedsättningen gällande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Med stödundervisning avses undervisning och handledning som ges av lärare för att tillgodose den studerandes behov av stöd. Stödundervisning kan ges för att stärka studiefärdigheter, till exempel språkliga, matematiska eller datatekniska färdigheter eller för att stödja färdigheter som rör studieteknik.
Den studerandes lärande och välbefinnande kan också stödas genom samarbete mellan undervisningspersonal och studiehandledare och personal inom studerandehälso- och studerandevården.
Enligt 2 mom. ska stödbehovet bedömas i början av studierna samt regelbundet under studiernas gång.
Enligt 3 mom. ingår närmare bestämmelser för det allmänpedagogiska stödet i grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §.
40 § Specialpedagogiskt stöd. I 1 mom. föreslås att den studerande utgående från sina behov ska ha rätt till specialpedagogiskt stöd om han eller hon på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning eller sjukdom eller av andra orsaker behöver långvarigt eller regelbundet stöd i sitt lärande och sina studier och det allmänpedagogiska stödet enligt 39 § inte är tillräckligt. Andra orsaker kan till exempel avse en svår livssituation som försvårar studierna och lärandet på lång sikt. Rätten till specialpedagogiskt stöd är inte beroende av att den studerande har en fastställd diagnos.
Det specialpedagogiska stödet kan omfatta specialundervisning och specialarrangemang i undervisningen. En speciallärare ansvarar för bedömningen av behovet av de specialpedagogiska stödåtgärderna och för planeringen av stödåtgärderna i samband med studierna och visandet av kunnande. Specialundervisning kan till exempel vara undervisning i lämpliga studiestrategier eller stöd för schemaläggning av uppgifter och specialpedagogiskt stöd för självständiga studier. Stödåtgärderna genomförs i samarbete med undervisnings- och handledningspersonalen. Med specialarrangemang i undervisningen avses exempelvis särskilda arrangemang som den studerande behöver i situationer som hänför sig till visande av kunnandet under gymnasieutbildningen samt i studentexamen. Inom den allmänbildande gymnasieutbildningen är det inte möjligt att avvika från målen enligt lärokursen, utan den som antas till allmänbildande gymnasieutbildning ska ha tillräckliga förutsättningar att klara av studierna.
Enligt 2 mom. ska skolan bedöma en studerandes behov av specialpedagogiskt stöd när den studerande inleder sina studier och under studiernas gång om behov av sådant stöd uppstår. Om det har fattats ett beslut om specialpedagogiskt stöd eller om mångprofessionellt stöd i praktiska ämnen i grundskolan enligt del III, 5 kap. 19 § i landskapslagen om barnomsorg och grundskola och beslutet gäller när grundskoleutbildningen avslutas, ska skolan utreda och bedöma den studerandes behov av specialpedagogiskt stöd utgående från det stödbeslutet. Gymnasieskolan har rätt att få uppgifterna med stöd av del V, 2 kap. 9 § 4 mom. i landskapslagen om barnomsorg och grundskola. Enligt den bestämmelsen ska grundskolan för elever som är under 18 år trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av gymnasieutbildning till gymnasieskolan utan dröjsmål. Gymnasieskolan har även rätt att få uppgifterna av grundskolan på begäran.
Svårigheterna kan även framkomma vid olika studiescreeningar som alla studerande gör då gymnasiestudierna inleds eller genom att en studerande då svårigheter framkommit gör tester för att identifiera svårigheter. Som en del av bedömningen kan lärare som undervisar de studerande höras för att bedöma hur inlärningssvårigheterna påverkar studierna och vilka stödåtgärder som behövs. Vid behov konstateras inlärningssvårigheterna i samarbete med studerandehälsovården.
Enligt 3 mom. beslutar skolan om det specialpedagogiska stödet som ges en studerande. Den studerande ska höras innan beslutet fattas. Är den studerande under 18 år ska också dess vårdnadshavare eller annan laglig företrädare höras. Stödåtgärderna antecknas i den studerandes individuella studieplan.
Den föreslagna bestämmelsen innebär att skolan ska fatta ett förvaltningsbeslut när behovet av specialundervisning framkommer eller på grundval av en begäran av den studerande eller dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare. Skolan ska bedöma om de förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som avses i paragrafen uppfylls och höra den studerande och dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare. I beslutsfattandet följs de allmänna bestämmelserna om beslutsfattande i förvaltningslagen för landskapet Åland. Detta innebär bland annat att beslutsmotiveringen ska göra det möjligt för den studerande och dennes vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare att bedöma beslutets lagenlighet och behovet av att söka ändring. Den studerande och dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare kan anföra rättelseyrkande över beslutet i enlighet med de föreslagna bestämmelserna i 125 §.
Stöd och handledning kan erbjudas den studerande redan innan förvaltningsbeslutet om specialundervisning fattats. Ärendet ska behandlas och beslut om specialundervisning ska i enlighet med förvaltningslagen fattas utan ogrundat dröjsmål.
Enligt 4 mom. ska skolan främja den studerandes välmående i samarbete med tjänster som tillhandahålls av Folkpensionsanstalten, Ålands hälso- och sjukvård, Kommunernas socialtjänst och andra producenter av rehabiliteringstjänster.
I 5 mom. finns en hänvisning till den föreslagna 113 § gällande den studerandes rätt till assistenttjänster och särskilda hjälpmedel som studierna förutsätter, se nedan under 113 §.
I 6 mom. finns en hänvisning till den föreslagna 18 §, enligt vilken närmare bestämmelser för det specialpedagogiska stödet fastställs i grunderna för examen och utbildning.
41§ Undervisning i religion och livsåskådningskunskap. Paragrafen motsvarar i sak 38 § 2 mom. i den nuvarande gymnasielagen. Den studerande ska på den studerandes eller en minderårig studerandes vårdnadshavares eller annan laglig företrädares begäran befrias från undervisning i religionskunskap, om undervisningen i huvudsak ges enligt ett religionssamfunds lära till vilket den studerande inte hör. Befrielse från undervisning i religionskunskap ska antecknas i den studerandes individuella studieplan. Med religionssamfund avses vad som enligt religionsfrihetslagen (FFS 453/2003) är religionssamfund eller registrerat religionssamfund. Undervisning i livsåskådningskunskap ska ordnas då en studerande befriats från undervisningen i religionskunskap och den studerande eller en minderårig studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare inte ordnar annan undervisning.
42 § Grunder för bedömning. Det föreslås en ny bestämmelse om grunderna för bedömning. Bestämmelser om bedömningsgrunder finns i dagsläget i läroplansgrunderna.
Enligt 1 mom. ska de studerandenas lärande, kunnande och kompetensutveckling bedömas mångsidigt. Syftet med bedömningen är att leda och stimulera de studeranden i deras studier och att utveckla deras förutsättningar till självbedömning. Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på honom eller henne.
I 2 mom. föreskrivs det om bedömningen av studieavsnitt och läroämne. Vilka studieavsnitt som erbjuds de studerande bestäms av utbildningsanordnaren i den läroplan som avses i 35 §. Under studieavsnitten ska den studerandes arbete, lärande och kompetensutveckling bedömas i förhållande till målen för studieavsnittet och den studerande ska få återkoppling om sin kompetensutveckling. Hur bedömningen och återkopplingen ska göras bestäms av utbildningsanordnaren i läroplanen. I den föreslagna lagen ingår alltså inte heller framöver något åläggande för utbildningsanordnarna att använda en viss typ av prov eller andra metoder vid bedömningen.
En studerande som inte har slutfört ett studieavsnitt med godkänt resultat ska beredas möjlighet att visa att han eller hon inhämtat sådana kunskaper och färdigheter som förutsätts för studieavsnittet. Detta säkerställer att den studerande framskrider i sina studier, eftersom utbildningsanordnaren enligt den föreslagna 35 § i läroplanen ska bestämma vilka studieprestationer som ska krävas för deltagande i studieavsnitten. När studierna som hör till gymnasieutbildningens lärokurs har slutförts, ges ett vitsord för varje läroämne som slutbedömning.
Enligt 3 mom. ska en studerande som inte godkänts i ett ämne eller som önskar höja sitt vitsord ges möjlighet att slutföra lärokursen i ämnet med god-känt resultat eller att höja sitt vitsord. Specialpedagogiska stödåtgärder enligt 40 § och avvikande sätt att ordna studierna enligt 37 § 3 mom. kan beaktas i bedömningen av ett studieavsnitt och i slutbedömningen.
Enligt 4 mom. föreskrivs såsom tidigare närmare om bedömning i grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §.
43 § Bedömning. Paragrafen motsvarar delvis i sak 21 § 1 mom. i den nuvarande gymnasielagen. Enligt 1 mom. ska ett enskilt studieavsnitt enligt läroplanen bedömas då det har slutförts. Bedömningen av studieavsnitt görs av den studerandes lärare eller, om lärarna är flera, av lärarna gemensamt.
Enligt 2 mom. ska det ges ett vitsord som slutbedömning i varje läroämne när studierna som ingår i lärokursen har slutförts. Slutbedömningen av en lärokurs görs av rektorn och den studerandes lärare gemensamt.
44 § Sökande av ändring gällande bedömning. Paragrafen motsvarar delvis i sak 22 § i den nuvarande gymnasielagen. Enligt 1 mom. kan en studerande skriftligen hos rektor begära rättelse av bedömningen enligt 43 § 1 och 2 mom. inom 14 dagar från det att den studerande tagit del av bedömningen. Skolans rektor och den studerandes lärare ska utan obefogat dröjsmål gemensamt besluta om ny bedömning eller avslå begäran om ny bedömning.
Enligt 2 mom. får den studerande anföra rättelseyrkande hos landskapsregeringen inom 14 dagar från delfåendet av beslutet enligt 1 mom. gällande den nya bedömningen eller avslaget på ny bedömning. I rättelseyrkandet ska anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på. Ett rättelseyrkande ska behandlas utan dröjsmål.
Enligt 3 mom. kan landskapsregeringen efter att ha tagit upp rättelseyrkandet till prövning ändra beslutet, avslå begäran om rättelseyrkande eller upphäva beslutet och återförvisa ärendet till rektorn för ny behandling.
Enligt 4 mom. får liksom tidigare ändring genom besvär inte sökas gällande beslut om bedömning.
45 § Erkännande av tidigare förvärvat kunnande. Paragrafen motsvarar delvis i sak 24 § i den nuvarande gymnasielagen. Enligt 1 mom. ska skolan i samband med att den studerandes individuella studieplan enligt 38 § utarbetas utreda och identifiera den studerandes tidigare förvärvade kunnande på basis av utredning som den studerande lägger fram. Skolan ska erkänna kunnande som motsvarar målen och innehållet i läroplanen.
Enligt 2 mom. tillämpas vid erkännande av den studerandes kunnande vad som i 42 och 43 §§ föreskrivs om bedömning och beslut om bedömning och i 44 § gällande sökande av ändring av beslutet. Vid behov ska kunnandet visas på det sätt som skolan bestämmer.
Enligt 3 mom. kan landskapsregeringen som tidigare närmare bestämma om principer för erkännande av kunnande och förfaringssätten för detta samt om omvandlingen av vitsord i grunderna för examen och utbildning enligt den föreslagna 18 §.
46 § Studentexamen. Paragrafen motsvarar delvis i sak 28 och 29 §§ i den nuvarande gymnasielagen. Enligt 1 mom. avläggs studentexamen som avslutning på den allmänbildande gymnasieutbildningen. Lagen om studentexamen (FFS 502/2019) och de bestämmelser som statsrådet har utfärdat i förordning i fråga om rätten att avlägga studentexamen och enskilda prov, prov och omtagning av dem, bedömning och genomförandet av examen i övrigt tillämpas i tillämpliga delar gällande avläggande av studentexamen. Hänvisningar i de i detta moment angivna riksförfattningarna till bestämmelser i rikslagstiftningen ska avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.
I 2 mom. ingår en informativ hänvisning till att uppgiften att ordna studentexamen på Åland sköts av rikets Studentexamensnämnd enligt republikens presidents förordning (2021:147) om ordnandet av studentexamen på Åland.
Enligt 3 mom. fattar rektorn för Ålands lyceum i enlighet med grunderna i lagen om studentexamen beslut om rätten att delta i studentexamen och i enskilda prov i studentexamen. Om rätten att delta förvägras ska ett motiverat, skriftligt beslut fattas.
Enligt 4 mom. fattar rektor beslut om påföljder till följd av brott mot ordningen och svikligt förfarande under avläggande av studentexamen i enlighet med bestämmelserna i lagen om studentexamen. Bestämmelser om detta finns i 15 § i lagen om studentexamen. Påföljden att en examinand på grund av sitt förfarande förlorar sin rätt att delta i proven vid det examenstillfälle som följer efter det pågående examenstillfället fattas dock av ett av skolan tillsatt kollegialt organ, se den föreslagna 102 §.
47 § Utfärdande av betyg och intyg. Paragrafen motsvarar delvis i sak 25 § i den nuvarande gymnasielagen. Enligt 1 mom. är den allmänbildande gymnasieutbildningen slutförd då den studerande avlagt de studier som hör till den allmänbildande gymnasieutbildningen lärokurs samt avlagt studentexamen. Den studerande erhåller en allmänbildande gymnasieexamen i vilken ingår ett avgångsbetyg med gymnasieexamen som utfärdas av Ålands lyceum och ett studentexamensbetyg som utfärdas av Studentexamensnämnden.
Enligt 2 mom. ges ett betyg över de studier som har slutförts till en studerande vars studierätt har upphört enligt den föreslagna 106 §, se detaljmotiveringen nedan. Till ämnesstuderande ges ett betyg över slutförda lärokurser i läroämnen och övriga studier.
Enligt 3 mom. kan som bilaga till betygen enligt 1 och 2 mom. därtill ges ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom. Studierna kan omfatta gymnasiediplom som avläggs inom olika läroämnen. Syftet med gymnasiediplomen är att ge den studerande möjlighet att visa en specialkompetens och ett specialintresse genom ett arbete som den studerande utfört under en längre period. Gymnasiediplomen kompletterar de kunskaper som framgår av avgångsbetyget från lycéet och studentexamensbetyget.
I grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 § bestämmer landskapsregeringen om uppgifterna som antecknas på betygen och om andra bilagor till betygen än de som avses i 3 mom.
6 kap. Yrkesinriktad gymnasieutbildning
I det förslagna kapitlet ingår delvis motsvarande bestämmelser i sak som i den nuvarande gymnasielagen gällande den yrkesinriktade gymnasieutbildningen och gällande vissa delar av annan utbildning på gymnasienivå som erbjuds inom ramen för den yrkesinriktade gymnasieutbildningen. Bestämmelser som enbart ska tillämpas på yrkesinriktad gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå som erbjuds inom ramen för den yrkesinriktade gymnasieutbildningen har i förtydligande syfte lyfts ut i ett separat kapitel.
Även om kapitlet innehåller bestämmelser som hänför sig till annan utbildning på gymnasienivå så föreslås inte begreppet annan utbildning på gymnasienivå ingå i kapitelrubriken. Bestämmelser om annan utbildning på gymnasienivå definieras i den föreslagna 3 § och ingår även i 4 kap. om utbildning som förbereder för examensutbildning och i 5 kap. om den allmänbildande gymnasieutbildningen, där enskilda ämnesstudier regleras.
6 kap. om yrkesinriktad gymnasieutbildning är omfångsrikt och har därför indelats i underrubrikerna utbildning och undervisningsformer, antagning, ordnande av undervisning och stöd, utbildning på arbetsplats och bedömning och examen.
Utbildning och undervisningsformer
48 § Yrkesinriktad gymnasieutbildning. I den föreslagna paragrafen ingår delvis i sak motsvarande bestämmelser som i 9 § i den nuvarande gymnasielagen. Begreppet gymnasieexamen med yrkesinriktning i den nuvarande gymnasielagen föreslås dock bytas till yrkesinriktad grundexamen och i paragrafen ingår även nya bestämmelser om yrkesexamen och specialyrkesexamen.
1 mom. ingår en definition av yrkesinriktad gymnasieutbildning. Denna form av gymnasieutbildning är utbildning som behövs för att förvärva yrkeskompetens och som syftar till avläggande av en yrkesinriktad examen eller en eller flera delar av en yrkesinriktad examen. De yrkesinriktade examina är yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen och definieras närmare i 2-4 mom.
Enligt 2 mom. motsvarar en yrkesinriktad grundexamen tre års heltidsstudier som ska slutföras senast inom fyra år. Den studerande ska visa att han eller hon har breda grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch och ett mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett kompetensområde. Dessutom ska den yrkesinriktade grundexamen förbereda de studerande för yrkesinriktade högskolestudier samt andra på gymnasieutbildning baserade studier.
Enligt det föreslagna 3 mom. ingår nya bestämmelser om yrkesexamen. I denna typ av examen ska den studerande visa att han eller hon har sådan yrkesskicklighet utgående från arbetslivets behov som är djupare än det som krävs för en yrkesinriktad grundexamen. Yrkesexamen kan även avse kunnande inom mer avgränsade arbetsuppgifter.
I det föreslagna 4 mom. ingår nya bestämmelser om specialyrkesexamen. I denna typ av examen ska den studerande visa att han eller hon har sådan yrkesskicklighet utgående från arbetslivets behov som är djupare än det som krävs för en yrkesexamen. Specialyrkesexamen kan även innefatta mångprofessionellt kunnande.
Enligt 5 mom. finns närmare bestämmelser om den yrkesinriktade gymnasieutbildningen i grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §. Det förslås även en fullmakt för landskapsregeringen att som för närvarande genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om den yrkesinriktade gymnasieutbildningens innehåll och omfattning samt om kompetensområden och examensbenämningar.
49 § Handledande yrkesträningsundervisning. I paragrafen ingår nya bestämmelser om yrkesträningsundervisning som kodifierar gällande praxis i läroplansgrunderna.
Enligt 1 mom. är handledande yrkesträningsundervisning utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv och som ger studerande som har stora inlärningssvårigheter eller svår funktionsnedsättning eller sjukdom undervisning och handledning enligt deras individuella mål och färdigheter. Enligt 2 mom. beslutar skolan utgående från den studerandes individuella mål och färdigheter tiden för den handledande yrkesträningsundervisningen. Undervisningen kan vara högst tre år. Utbildningen leder inte till en yrkesinriktad examen eller en eller flera delar av en sådan examen.
Enligt 3 mom. kan handledande yrkesträningsundervisning inte ordnas i form av läroavtalsutbildning.
I 4 mom. finns en hänvisning till att bestämmelser om den studerandes rätt till assistenttjänster och särskilda hjälpmedel som studierna förutsätter finns i 113 §.
I 5 mom. finns en hänvisning till att närmare bestämmelser om den handledande yrkesträningsundervisningen finns i grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §. Det förslås även en fullmakt för landskapsregeringen att liksom för övrig gymnasieutbildning utfärda närmare bestämmelser om utbildningens innehåll och omfattning genom landskapsförordning.
50 § Kursverksamhet och övrig yrkesutbildning på gymnasienivå. I den föreslagna paragrafen ingår bestämmelser om annan utbildning på gymnasienivå inom ramen för yrkesinriktad gymnasieutbildning. Enligt den föreslagna 3 § är annan utbildning på gymnasienivå bland annat enskilda examensdelar, handledande yrkesträningsundervisning, läroavtalsutbildning och fortbildning i form av kursverksamhet och övrig yrkesutbildning, se detaljmotiveringen ovan till 3 §.
Bestämmelser om enskilda examendelar och om den handledande yrkesträningsundervisningen ingår i 48 och 49 §§ och bestämmelser om läroavtalsutbildning i 67 §. Utöver detta kan annan utbildning på gymnasienivå inom ramen för yrkesinriktad gymnasieutbildning ordnas som fortbildning i form av kursverksamhet som fördjupar eller kompletterar yrkeskompetensen eller som övrig yrkesutbildning. Denna utbildning leder inte till en yrkesinriktad examen eller en eller flera delar av en sådan examen.
Fortbildning i form av kursverksamhet avser till exempel certifieringskurser som krävs för att utöva ett visst yrke, såsom arbetssäkerhet, första hjälp, hygienpass, alkopass, kylteknisk utbildning och examinering och säkerhet vid elarbeten. Fortbildning i form av kursverksamhet avser även den fortbildning som krävs för att upprätthålla yrkeskompetensen för förare, exempelvis skolskjutsutbildning, truckkurs, vägskydd, ADR-utbildning för transport av farligt gods på väg, kran/traverskurs. Fortbildning i form av kursverksamhet avser även annan yrkesinriktad fortbildning inom olika branscher, exempelvis barberarkurs, kurs i ungas psykiska hälsa, kurs i äldres psykiska hälsa, håruppsättningskurs, motorsågskurs.
Övrig yrkesutbildning avser uppdragsutbildningar som inte leder till en examen eller delexamen, såsom exempelvis utbildning till ambulanssjuk-vårdare och alarmoperatör.
51 § Läroavtalsutbildning. I paragrafen ingår en ny bestämmelse om undervisningsformen läroavtalsutbildning. Närmare reglering om läroavtalsutbildning finns nedan i 67 § under avsnittet utbildning på arbetsplats. Bestämmelser om läroavtalsutbildning ingår för närvarande i landskapslagen om läroavtalsutbildning. Uppdaterade bestämmelser om läroavtalsutbildning föreslås i stället tas in i förevarande lagförslag så att landskapslagen om läroavtalsutbildning kan upphävas.
Enligt den föreslagna paragrafen definieras läroavtalsutbildning som utbildning som i huvudsak ges på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter och som vid behov kompletteras med teoretisk undervisning. Den teoretiska undervisningen handhas av skolan eller av skolan godkänd extern utbildare. Bestämmelserna om undervisningsspråk i 17 § 1 mom., enligt vilket tillstånd krävs av landskapsregeringen för att använda annat språk än svenska som undervisningsspråk, ska tillämpas även på extern utbildare.
52 § Samarbete med arbets- och näringsliv vid ordnandet av utbildningen. Som en del av att yrkesråden avvecklas genom den föreslagna lagen föreslås bestämmelser om krav på samarbete med arbets- och näringslivet. Enligt den föreslagna paragrafen ska den yrkesinriktade gymnasieutbildningen ordnas i nära samarbete med arbets- och näringslivet för att svara på arbets- och näringslivets utvecklings- och kompetensbehov. Utbildningen syftar till att förbättra och upprätthålla ålänningarnas yrkeskompetens och arbets- och funktionsförmåga, främja sysselsättningen, påvisa kompetens, ge färdigheter för företagande samt stödja livslångt lärande och yrkesutveckling.
53 § Planering av förvärvande och påvisande av yrkesskicklighet och kunnande. I 1 mom. föreslås nya bestämmelser om hur skolan ska planera hur den yrkesskicklighet eller det kunnande som förutsätts i grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 § ska förvärvas och hur skolan ska göra en individuell planering för alla studerande för varje examens- eller utbildningsdel.
Skolan ska även planera de handlednings- och stödåtgärder som de studerande behöver, följa hur de studerandes kunnande utvecklas och vid behov planera stöd för lärandet, det specialpedagogiska stöd och den anpassning av bedömningen av kunnandet som avses i 62 och 63 §§ och den avvikelse från kraven från yrkesskicklighet och målen för kunnandet som avses i 64 §.
Skolan ska även planera hur yrkesskickligheten eller kunnandet ska visas och göra en individuell planering för alla studerande för varje examens- eller utbildningsdel. Skolan ska tillsammans med den studerande planera hur, var och när den studerande ska visa den yrkesskicklighet eller sådant annat kunnande som förutsätts i grunderna för examen och utbildning. Inom yrkesinriktade examensdelar visas kunnandet i regel genom att praktiska arbetsuppgifter i yrkesprov på arbetsplatser.
Enligt 2 mom. ska undervisningen och handledningen av studierna inom den yrkesinriktade utbildningen ordnas så att den studerande har möjlighet att uppfylla de allmänna målen för utbildningen och kraven för yrkesskicklighet som anges i grunderna för examen och utbildning.
54 § Allmän läroplan och examensplaner. Enligt det föreslagna 1 mom. ska utbildningsanordnarens styrelse anta en allmän läroplan och en plan för varje examen där de examensdelar som erbjuds vid skolan framkommer. Detta görs redan i dagsläget vid Ålands yrkesgymnasium baserat på bestämmelserna i 17 § om läroplan i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska antagna läro- och examensplaner skickas för kännedom till landskapsregeringen.
55 § Personlig utvecklingsplan för kunnandet. I paragrafen föreslås nya bestämmelse om personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK) som befäster gällande praxis.
Enligt det föreslagna 1 mom. ska skolan utarbeta en PUK för studerande som inleder en yrkesinriktad gymnasieutbildning enligt 48 §. Bestämmelserna om PUK behöver således inte tillämpas för handledande yrkesträningsundervisning enligt 49 § och kursverksamhet och övrig yrkesverksamhet på gymnasienivå enligt 50 §. PUK ska dock tas fram om utbildningen ordnas som läroavtalsutbildning enligt 67 §.
Enligt det förslagna 2 mom. ska det i PUK föras in individuella uppgifter om identifiering, erkännande, förvärvande, utveckling och påvisande av kunnandet. Även uppgift om stödåtgärder förs in. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska föras in i PUK kan tas in i grunderna för examen och utbildning i den förslagna 18 §. Avsikten med PUK är att få ett samlat dokument för den studerande där planeringen och förverkligandet av den individuella studievägen som motsvarar behovet hos den studerande framkommer. De studerande har olika mål, en del avlägger endast en eller flera examensdelar medan andra har för avsikt att avlägga en hel examen.
Avsikten är att PUK utarbetas i ett så tidigt skede som möjligt då avläggandet av examen eller utbildningen inleds. PUK utarbetas även när en studerande inte deltar i examensutbildning, utan påvisar sitt kunnande direkt i yrkesprov. När det gäller läroavtalsutbildning bör planen utarbetas för sökande till läroavtalsutbildning i nödvändig omfattning redan innan utbildningen inleds, eftersom planen ska fogas till läroavtalet när avtalet godkänns.
Enligt det föreslagna 3 mom. ska skolan ansvara för att PUK utarbetas och uppdateras. PUK utarbetas för en studerande som inleder sin utbildning, men de uppgifter som förs in i den kan preciseras och förändras. Förändringarna kan gälla exempelvis tidpunkterna för utbildning som ordnas på en arbetsplats eller för yrkesprov eller de examens- eller utbildningsdelar som valts. Det är meningen att PUK ska hållas aktuell tills examen avläggs eller utbildningen avslutas och därför bör dokumentet uppdateras regelbundet. Då PUK uppdateras ska skolan tillsammans med den studerande också bedöma hur väl den personliga tillämpningen har fungerat ur den studerandes synvinkel och vad som bör utvecklas för att förverkliga den studerandes individuella studieväg. I den personliga tillämpningen ingår också karriärplanering för att främja den studerandes sysselsättning eller övergång till fortsatta studier direkt efter examen eller utbildningen. Skolan ansvarar för att det utarbetas en PUK också till den del skolan skaffar utbildning från en annan utbildningsanordnare eller från någon annan aktör.
Enligt det föreslagna 4 mom. deltar arbetsgivaren eller någon annan företrädare för arbetsplatsen i utarbetandet och uppdateringen av PUK om utbildningen ordnas som läroavtalsutbildning eller som utbildning som grundar sig på utbildningsavtal eller om kunnandet ska visas på arbetsplatsen.
Enligt det föreslagna 5 mom. ska skolan på basis av den studerandes mål samt identifierat tidigare förvärvat kunnande planera om den studerande ska avlägga en hel examen eller enbart en eller flera examensdelar, om detta inte fastställts vid antagningen av den studerande enligt den föreslagna 103 §. Då den studerande antas fastställs i allmänhet om den studerande antas för avläggande av en hel examen eller vissa examensdelar. Ibland får man dock först i samband med utarbetandet av en PUK närmare klarhet i om det är motiverat att den som blivit antagen som studerande avlägger hela examen eller endast examensdelar.
56 § Identifiering och erkännande av studerandes tidigare studier och kunnande. I paragrafen föreslås delvis nya bestämmelser om erkännande av tidigare förvärvat kunnande. Till viss del motsvaras den föreslagna bestämmelsen av 24 § i den nuvarande gymnasielagen. Bestämmelser om erkännande av kunnande finns även i dagsläget i läroplansgrunderna.
Enligt det föreslagna 1 mom. ska skolan i samband med att den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet enligt 55 § utarbetas, identifiera den studerandes tidigare förvärvade kunnande på basis av utredning som den studerande lägger fram. Vid behov ska kunnandet visas genom en valideringsprocess enligt den föreslagna 57 §.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska skolan erkänna kunnande som en studerande tidigare förvärvat och som motsvarar kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet enligt grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §.
I det föreslagna 3 mom. föreskrivs det om tillämpning av bestämmelserna om bedömning av kunnandet i samband med erkännande av tidigare förvärvat kunnande. Vid bedömning av tidigare förvärvat kunnande tillämpas enligt det föreslagna momentet bestämmelserna i 78 § 1, 2 och 4 mom. om bedömning av kunnandet och bestämmelserna i 80 § om sökande av ändring gällande bedömningen. Om tidigare förvärvad yrkeskompetens bedöms utan att den studerande deltar i ett yrkesprov ska man enligt den föreslagna bestämmelsen dock avvika från det som i 79 § 1 mom. föreskrivs om bedömare av kunnandet. Två lärare eller andra företrädare för utbildningsanordnaren ska då vara bedömare av kunnandet, det vill säga den ena bedömaren ska inte vara en företrädare för arbetslivet. Denna bestämmelse om avvikelse behövs eftersom kunnandet i detta fall inte visas genom praktiska arbetsuppgifter utan genom dokument och annan utredning som lagts fram.
I 4 mom. föreslås att närmare bestämmelser om principer för erkännande av kunnande och förfaringssätten för detta och om omvandling av vitsord liksom tidigare ingår i grunderna för examen och utbildning enligt den föreslagna 18 §. Med tanke på likabehandling av de studerande behöver dimensioneringen av omfattningen av kunnande som erkänns och omvandlingen av vitsord följa enhetliga principer.
57 § Erkännande av kunnande genom validering. Paragrafen motsvarar i sak 23 § i den nuvarande gymnasielagen och 6a § i landskapsförordningen om gymnasieutbildning.
Enligt 1 mom. är validering en process som syftar till att erkänna en validands kunnande, oberoende av om det förvärvats genom formellt, icke-formellt eller informellt lärande, i förhållande till kraven i grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §.
Med icke-formellt lärande avses lärande som sker i organiserade former utanför det formella utbildningssystemet. Det kan handla om exempelvis kompetensutveckling i arbetet eller deltagande i kurser. Informellt lärande sker när individen tar initiativ med syftet att förbättra sina kunskaper eller färdigheter på ett område. Detta lärande sker ofta på egen hand.
Enligt 2 mom. ansöker validanden om validering baserat på en åtgärdsplan från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, Folkpensionsanstalten, ett försäkringsbolag eller som en del av en integrationsplan enligt landskapslagen (2012:74) om främjande av integration. Ansökan om kompetenskartläggning kan även göras separat av en enskild person eller av personens arbetsgivare.
Enligt 3 mom. ska skolan ska göra en kompetenskartläggning baserat på den dokumentation som validanden lägger fram. Kompetenskartläggningen ska godkännas av skolan och validanden. Med kompetenskartläggningen som grund kan validanden ansöka om att bli antagen som studerande genom kontinuerlig antagning för att få sitt kunnande validerat i enlighet med 4 mom. eller för att antas som studerande till gymnasieutbildning i enlighet med den föreslagna lagen.
Enligt 4 mom. sker valideringen genom en bedömning av det kunnande som framkommer av kompetenskartläggningen i förhållande till kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet för en examen eller examensdel enligt grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §.
I 5 mom. föreskrivs om att det vid bedömningen av kunnandet tillämpas vad som i 78 § 1, 2 och 4 mom. föreskrivs om bedömning och i 80 § gällande sökande av ändring av bedömningen. Den studerandes kunnande kan visas genom avläggandet av yrkesprov. Med avvikelse från 79 § 1 mom. bedöms dock kunnandet av två lärare eller andra företrädare för utbildningsanordnaren om tidigare förvärvad yrkeskompetens bedöms utan att den studerande deltar i ett yrkesprov. Detta innebär att den ena bedömaren inte ska vara en företrädare för arbetslivet. Denna bestämmelse om avvikelse behövs eftersom kunnandet i detta fall inte visas genom praktiska arbetsuppgifter utan genom de dokument och annan utredning som lagts fram i kompetenskartläggningen.
I 6 mom. föreslås liksom tidigare en fullmakt för landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om förfaringssätten för validering.
Antagning
58 § Förutsättningar för antagning som studerande till yrkesinriktad gymnasieutbildning. I paragrafen ingår en ny bestämmelse om förutsättningar för antagning till yrkesinriktad gymnasieutbildning. Bestämmelserna ingår för närvarande i antagningskriterier till utbildning på gymnasienivå som fastställs av landskapsregeringen. Bestämmelserna om antagning rör individens rättigheter och skyldigheter och behöver enligt 80 § 1 mom. i grundlagen framkomma på lagnivå. En studerande har rätt att anföra rättelseyrkande gällande förvaltningsbeslut om antagning enligt de föreslagna bestämmelserna i 125 §.
Enligt det föreslagna 1 mom. kan som sökande till yrkesinriktad gymnasieutbildning enligt 48-50 §§ antas den som slutfört grundskolans lärokurs enligt barnomsorgs- och grundskolelagen, en motsvarande lärokurs eller en utbildning utomlands som i det landet ger behörighet för studier som motsvarar gymnasieutbildning. Bestämmelser om meddelande om resultatet av antagningen enligt detta moment finns i 103 §, se nedan.
Enligt 2 mom. kan som studerande även av vägande skäl antas en sökande som styrelsen anser har tillräckliga förutsättningar att förvärva det kunnande eller avlägga den examen som eftersträvas. Bestämmelsen tillämpas vid antagning enligt prövning enligt de grunder och allmänna kriterier för antagningen av studerande som landskapsregeringen fastställer enligt den förslagna 19 §. Enligt 40 § 2 mom. i förvaltningslagen för landskapet Åland får motiveringen för ett beslut utelämnas helt eller delvis om beslutet gäller antagning till frivillig utbildning och grundar sig på en bedömning av den sökandes egenskaper. Med avvikelse från detta ska enligt den föreslagna bestämmelsen beslutet om antagning av studerande av särskilda skäl motiveras.
Enligt det förslagna 3 mom. kan en studerande inte antas om han eller hon inte har tillräckliga färdigheter att använda eller förstå svenska i tal eller skrift. Den föreslagna bestämmelsen är ytterligare ett villkor för att bli antagen som studerande. Skolan ska avstå från att anta en sökande som studerande, om den sökandes språkkunskaper eller andra förutsättningar att klara av gymnasieutbildningen på svenska inte är tillräckliga. Den föreslagna bestämmelsen innebär inte ett krav på att den sökande fullständigt ska behärska svenska, utan att den studerande ska ha sådana kunskaper i svenska att han eller hon enligt skolans bedömning klarar av studierna.
Enligt det föreslagna 4 mom. får den sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande antas dock inte den som på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte kan genomföra utbildningsrelaterade praktiska uppgifter vid en skola, på en arbetsplats eller i en annan lärandemiljö om kraven på säkerhet vid de examina och kompetensområden som avses i 59 § 1 mom. förutsätter det och hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder. Bestämmelsen motsvarar 40 § i lagen om yrkesutbildning (FFS 531/2017). Bestämmelsen hänför sig till den så kallade SORA-lagstiftningen. SORA är en förkortning av det finska begreppet ”soveltumattomuuteen ratkaisuja”, vilket betyder lösningar vid olämplighet för studier. Bestämmelsen gäller redan på Åland beträffande närvårdarutbildningen, där rikslagstiftningen tillämpas beträffande inträdeskrav med stöd av överenskommelseförordningen (2005:37) om yrkesutbildning inom social- och hälsovård i landskapet Åland och beträffande sjöfartsutbildningar med stöd av republikens presidents förordning (2018:37) om utvärdering och godkännande av sjöfartsutbildning som ges på Åland. I förtydligande syfte föreslås bestämmelserna som grundar sig på SORA-lagstiftningen ingå i den förslagna lagen med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen.
Syftet med SORA-lagstiftningen är att förbättra säkerheten i utbildningen och i det efterföljande arbetslivet gällande yrken där det ingår i arbetsuppgifterna att ha hand om minderårigas säkerhet, patient- eller klientsäkerhet eller trafiksäkerhet. SORA-lagstiftningen gäller både gymnasialstadiet och på högskolenivå och innebär att en studerande som på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte kan genomföra utbildningsrelaterade praktiska uppgifter inte kan antas till vissa noggrant definierade utbildningar, se nedan i 59 §. Motsvarande bestämmelser ingår i yrkeshögskolelagen för Åland.
Att observera är att bestämmelsen är ett undantag från bestämmelserna i den föreslagna 13 § om allmän tillgänglighet till gymnasiestudier. Huvudregeln är att hälsotillstånd och funktionsförmåga inte får vara ett hinder för antagning till studier. Bestämmelsen innebär att en sökande som på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte kan utföra praktiska uppgifter som hör till studierna, i fråga om studier som omfattar sådana särskilda säkerhetskrav som avses i 59 §, inte kan antas. Hindret kan gälla både den fysiska och den psykiska hälsan. Ett tilläggskrav är att den studerandes hinder inte kan undanröjas med rimliga åtgärder. Detta innebär att det hinder den studerande har vad gäller hälsotillståndet eller funktionsförmågan ska prövas för att se om hindret genom olika åtgärder eller anpassning av studierna kan lösas. Att betrakta hälsotillståndet eller funktionsförmågan som ett hinder för att bli antagen som studerande ska alltid vara den allra sista utvägen.
Som det konstateras i RP 39/2017 rd s. 217 tillämpas de föreskrivna hindren för att bli antagen som studerande inte enbart för studerande som avlägger en hel examen, utan också när någon avlägger en examensdel och också för studerande som kommer direkt till yrkesprov utan examensutbildning. Vid bedömningen av om en studerande kan antas eller inte måste skolan beakta de varierande arbetsuppgifter som ingår i olika yrken.
59 § Studier som omfattar särskilda säkerhetskrav. I 1 mom. definieras vilka studier som omfattar särskilda säkerhetskrav eftersom de omfattar krav på minderårigas säkerhet, patient- eller klientsäkerheten eller trafiksäkerheten. De flesta examina som omfattar särskilda säkerhetskrav hör till rikets behörighet med stöd av 27 § 13 punkten (handelssjöfart) och 30 punkten (behörighet att vara verksam inom hälso- och sjukvård) i självstyrelselagen. På inträdeskrav för dessa studier tillämpas rikslagstiftningen enligt 3 § i republikens presidents förordning (2005:37) om yrkesutbildning inom social- och hälsovård i landskapet Åland och republikens presidents förordning (2018:37) om utvärdering och godkännande av sjöfartsutbildning som ges på Åland.
I 20 § i statsrådets förordning om yrkesutbildning (FFS 673/2017) finns bestämmelser om vilka studier som omfattar särskilda säkerhetskrav. Avsikten är att förordningen ska tillämpas på Åland också inom den åländska lagstiftningsbehörigheten. Vid Ålands yrkesgymnasium tillhandahålls i dagsläget utbildning som omfattar särskilda säkerhetskrav beträffande grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (närvårdare, omsorgsassistent inom funktionshindersarbete), grundexamen i sjöfart, grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning (barnledare) och grundexamen i logistik (examensdel beträffande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare).
Enligt 2 mom. ska i fråga om examina och kompetensområden som avses i 1 mom. som hinder för antagning som studerande också betraktas beslut om indragning av studierätten enligt 92 § i denna lag, 38 § i yrkeshögskolelagen (2024:50) för Åland, 81 § i lagen om yrkesutbildning (FFS 531/2017), 33 § i yrkeshögskolelagen (FFS 932/2014) eller 43 a § i universitetslagen (FFS 558/2009), om omständigheter som har samband med skyddet för andras hälsa och säkerhet förutsätter det. Ett beslut om indragning av studierätten som fattats av en annan utbildningsanordnare betyder inte alltid per automatik att det är ett hinder för att bli antagen som studerande. Som framförs i RP 39/2017 rd s. 217 bör skolan pröva om skälen till indragning av studierätten eventuellt har undanröjts.
Enligt 3 mom. ska skolan ge den sökande information om vilka krav på hälsotillstånd och andra förutsättningar som gäller för studier som omfattas av särskilda säkerhetskrav. Det är viktigt att den som vill bli studerande får information om vilka krav på hälsotillstånd och funktionsförmåga det finns för utbildningen.
60 § Information inför antagning som studerande. I paragrafen föreskrivs det om skyldighet för en person som söker till utbildning att lämna uppgifter.
Enlig 1 mom. ska den sökande på begäran av skolan lämna sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd och funktionsförmåga som krävs för bedömningen av antagning som studerande gällande studier som omfattas av särskilda säkerhetskrav enligt 59 § eller handledande yrkesträningsundervisning enligt 49 §.
Huvudregeln är som framgår ovan av detaljmotiveringen till 58 § att omständigheter som hänför sig till den sökandes hälsotillstånd inte får utgöra ett hinder för att han eller hon ska bli antagen som studerande. För att kunna bedöma om den sökande är i behov av mångprofessionellt stöd inom ramen för yrkesträningsundervisning kan det vara motiverat att begära uppgifter om hälsotillstånd vid antagningen. Uppgifter om hälsotillstånd är känsliga uppgifter. I den föreslagna 123 § 1 mom. finns bestämmelser om behandlingen av känsliga uppgifter, se nedan.
Enligt 2 mom. ska den sökande på begäran av skolan ge information om tidigare beslut om eller pågående behandling om indragning av studierätten gällande studier som omfattas av särskilda säkerhetskrav enligt 59 §.
Enligt 3 mom. har skolan trots sekretessbestämmelserna rätt att av Hög-skolan på Åland få sådana nödvändiga uppgifter om beslut om indragning av den sökandes studierätt enligt 38 § i yrkeshögskolelagen för Åland som krävs för bedömningen av ansökan om antagning som studerande.
Ordnande av undervisning och stöd
I avsnittet föreslås nya bestämmelser om allmänpedagogiskt, specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd. Bestämmelserna ingår i dagsläget i läroplansgrunderna men eftersom bestämmelserna rör individens rättigheter och skyldighet behöver de enligt 80 § 2 mom. i grundlagen fastställas i lag. Samma benämningar på de olika stödformerna föreslås som i barnomsorgs- och grundskolelagen för att åskådliggöra och betona vikten av att stödet för lärande löper på ett enhetligt sätt i övergången mellan grund- och gymnasieskola.
För utbildning som förbereder för examensutbildning och för den allmänbildande gymnasieutbildningen föreslås motsvarande bestämmelser om allmänpedagogiskt och specialpedagogiskt stöd, se ovan under 28, 29 §§ och 39 och 40 §§.
61 § Allmänpedagogiskt stöd. I paragrafen föreslås nya bestämmelser om allmänpedagogiskt stöd. Samma bestämmelse om allmänpedagogiskt stöd föreslås för den allmänbildande gymnasieutbildningen. För paragrafens detaljmotivering hänvisas till 39 § ovan.
62 § Specialpedagogiskt stöd. I 1 mom. föreslås att den studerande utgående från sina behov ska ha rätt till specialpedagogiskt stöd om han eller hon på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning eller sjukdom eller av andra orsaker behöver långvarigt eller regelbundet stöd i sitt lärande och sina studier och det allmänpedagogiska stödet enligt 61 § inte är tillräckligt. Rätten till stöd är inte beroende av att den studerande har en fastställd diagnos. Andra orsaker kan till exempel avse en svår livssituation som försvårar studierna och lärandet på lång sikt.
Det specialpedagogiska stödet kan omfatta specialundervisning och specialarrangemang i undervisningen. En speciallärare ansvarar för bedömningen av behovet av de specialpedagogiska stödåtgärderna och för planeringen av stödåtgärderna i samband med studierna och visandet av kunnandet. Specialundervisning kan till exempel vara undervisning i lämpliga studiestrategier eller stöd för schemaläggning av uppgifter och specialpedagogiskt stöd för självständiga studier. Stödåtgärderna genomförs i samarbete med undervisnings- och handledningspersonalen. Med specialarrangemang i undervisningen avses exempelvis särskilda arrangemang som den studerande behöver i situationer som hänför sig till visande av kunnandet.
Enligt det föreslagna 2 mom. är målet med det specialpedagogiska stödet att den studerande ska uppnå kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet enligt grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §. Anpassning av bedömning av kunnandet kan göras endast i sista hand, om målen inte uppnåtts ens med specialpedagogiskt stöd. Bedömningen görs då i enlighet med kriterier som fastställs i grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §. Avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet kan göras i enlighet med det som föreskrivs i 64 §.
Skolan beslutar om specialpedagogiskt stöd på det sätt som framkommer i den föreslagna 65 §. Behovet av specialpedagogiskt stöd för en studerande, de planerade stödåtgärderna och specialarrangemangen antecknas enligt examensdel i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet. I anteckningarna ska särskild vikt läggas vid uppföljningen av genomförandet av stödåtgärderna och specialarrangemang och bedömningen av stödåtgärdernas effekt.
Enligt 3 mom. ska skolan främja den studerandes välmående i samarbete med tjänster som tillhandahålls av Kommunernas socialtjänst, Folkpensionsanstalten, Ålands hälso- och sjukvård och andra producenter av rehabiliteringstjänster som är en del av den studerandes vård- och rehabiliteringsnätverk.
I det föreslagna 4 mom. finns en hänvisning till den föreslagna 113 § gällande den studerandes rätt till assistenttjänster och särskilda hjälpmedel som studierna förutsätter, se nedan under 113 §.
I 5 mom. finns en hänvisning till att närmare bestämmelser för det specialpedagogiska stödet fastställs i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
63 § Mångprofessionellt stöd. Enligt det föreslagna 1 mom. har en studerande rätt till mångprofessionellt stöd om han eller hon har stora inlärningssvårigheter eller en svår funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att det specialpedagogiska stödet i 62 § behöver vara individuellt, omfattande och mångsidigt.
Enligt det föreslagna 2 mom. kan mångprofessionellt stöd ordnas som specialpedagogiskt stöd till enskilda studerande inom den grundläggande yrkesutbildningens utbildningsprogram eller i små grupper inom särskilda kompetensområden. I dagsläget ordnas vid Ålands yrkesgymnasium smågruppsundervisning inom kompetensområdena fastighetsskötare och kock.
Enligt det föreslagna 3 mom. tillämpas bestämmelserna i 62 § 2-4 mom. även för mångprofessionellt stöd. Målet för det mångprofessionella stödet att den studerande ska nå den yrkesskicklighet och det kunnande som anges i grunderna för examen och utbildning för en hel eller delar av en examen. Anpassning av bedömning av kunnandet kan dock göras om målen inte kan uppnås med mångprofessionellt stöd. Bedömningen görs då i enlighet med kriterier som fastställs i grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §. Anpassningen kan ske genom att bedömningskriterierna för en eller flera examensdelar anpassas. Anpassningen gäller endast avvikelse från bedömningskriterierna för yrkesinriktade grundexamina. Bedömningen av kunnandet för yrkesexamen och specialyrkesexamen kan inte anpassas. Om man till någon del måste avvika helt från kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet i grunderna för examen och utbildning tillämpas i stället den föreslagna 64 § om avvikelse från kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet.
Utöver att främja den studerandes studier ska skolan som den del av det mångprofessionella stödet främja den studerandes välmående i samarbete med tjänster som tillhandhålls av Folkpensionsanstalten, Ålands hälso- och sjukvård, Kommunernas socialtjänst och andra producenter av rehabiliteringstjänster. I den föreslagna 113 § finns bestämmelser gällande den studerandes rätt till assistenttjänster och särskilda hjälpmedel som studierna förutsätter.
I det föreslagna 4 mom. ingår bestämmelser om handledande yrkesträningsundervisning enligt den föreslagna 49 §. Handledande yrkesträningsundervisning ordnas för studerande med så omfattande inlärningssvårigheter eller svår funktionsnedsättning eller sjukdom att den studerande inte kan nå den yrkesskicklighet eller det kunnande på det sätt som avses i 62 § 2 mom. I dagsläget ordnas vid Ålands yrkesgymnasium utbildning inom yrkesträningsprogrammet (YTP).
I 5 mom. finns en hänvisning till att närmare bestämmelser för det mångprofessionella stödet fastställs i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
64 § Avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnande. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om möjligheten att avvika från kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet för yrkesinriktade grundexamina. Sådan avvikelse som avses i bestämmelsen innebär att den studerande låter bli att visa något av kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet enligt grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 § och därmed inte heller bedöms beträffande detta krav. Utöver för yrkesinriktad grundexamen är det inte möjligt att avvika från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet för yrkesexamen och specialyrkesexamen.
Enligt det föreslagna 1 mom. får avvikelse göras genom att den studerande låter bli att visa något av det kunnande som förutsätts enligt grunderna för examen och utbildning i 18 § om de krav på yrkesskicklighet eller de mål för kunnandet som anges i grunderna för examen och utbildning till någon del är oskäliga för den studerande med hänsyn till förhållandena eller tidigare förvärvat kunnande. Avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet får även göras om avvikelsen är motiverad av skäl som har samband med den studerandes funktionsnedsättning eller hälsotillstånd.
Enligt det föreslagna 2 mom. är målet för avvikelsen att den studerande ska kunna avlägga en examen även om han eller hon av orsaker som avses i 1 mom. till någon del inte kan uppfylla kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet enligt grunderna för examen och utbildning. Avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet får göras endast i den omfattning detta är nödvändigt av de orsaker som avses i 1 mom.
65 § Beslut om specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd, anpassning av bedömning av kunnandet och avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet. I den föreslagna paragrafen finns bestämmelser om att skolan ska besluta om specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd till den studerande och om anpassning av bedömningen av kunnandet samt om avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet.
Enligt det föreslagna 1 mom. ska skolan besluta om sådant specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd till de studerande och om sådan anpassning av bedömningen av kunnandet som avses i 62 och 63 §§ samt om sådan avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet som avses i 64 §. Den föreslagna bestämmelsen innebär att skolan ska fatta förvaltningsbeslut när behovet av stöd framkommer eller på grundval av en begäran av den studerande eller dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare om den studerande är under 18 år. Skolan ska bedöma om de förutsättningar som avses i 62, 63 eller 64 §§ uppfylls och höra den studerande och dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare. I beslutsfattandet följs de allmänna bestämmelserna om beslutsfattande i förvaltningslagen för landskapet Åland. Detta innebär bland annat att beslutsmotiveringen ska göra det möjligt för den studerande och dennes vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare att bedöma beslutets lagenlighet och behovet av att söka ändring. Den studerande och dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare kan anföra rättelseyrkande över beslutet i enlighet med de föreslagna bestämmelserna i 125 §.
Enligt det föreslagna 2 mom. skolan ska i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet föra in innehållet i det specialpedagogiska stödet och anpassning en av bedömningen av kunnandet och avvikelser från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet.
Enligt det föreslagna 3 mom. ska skolan bedöma en studerandes behov av specialpedagogiskt eller mångprofessionellt stöd när den studerande inleder sina studier och under studiernas gång om behov av sådant stöd uppstår. Om det har fattats ett beslut om specialpedagogiskt stöd, mångprofessionellt stöd eller beslut om överföring till träningsundervisning med förlängd läroplikt i grundskolan enligt del III, 5 kap. 19, 20 eller 22 §§ i landskapslagen om barnomsorg och grundskola och beslutet gäller när grundskoleutbildningen avslutas, ska skolan utreda och bedöma den studerandes behov av stöd utgående från det stödbeslutet. Gymnasieskolan har rätt att få uppgifterna med stöd av del V, 2 kap. 9 § 4 mom. i landskapslagen om barnomsorg och grundskola. Enligt den bestämmelsen ska grundskolan för elever som är under 18 år trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av gymnasieutbildning till gymnasieskolan utan dröjsmål. Gymnasieskolan har även rätt att få uppgifterna av grundskolan på begäran.
Utbildning på arbetsplats
I avsnittet föreslås delvis uppdaterade bestämmelser om utbildning som ordnas på en arbetsplats. I avsnittet ingår bestämmelser om läroavtalsutbildning, som i dagsläget regleras separat i landskapslagen om läroavtalsutbildning. Sistnämnda landskapslag föreslås därför upphävas.
66 § Utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter. Utbildning i samband med praktiska arbetsuppgifter kan ordnas på en arbetsplats gällande yrkesinriktad gymnasieutbildning enligt den föreslagna 48 § (yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen eller en eller flera delar av dessa examina). Utbildning på arbetsplats grundar sig på ett läroavtal eller ett utbildningsavtal som lärande i arbete, LIA. Utvecklande av kunnandet på en arbetsplats planeras i samband med den personliga tillämpningen i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet i den föreslagna 55 §.
Även inom kursverksamhet som fördjupar eller kompletterar yrkeskompetensen enligt den föreslagna 50 §, såsom certifieringskurser som krävs för att utöva ett visst yrke, kan kunnande förvärvas på en arbetsplats genom läroavtal.
67 § Läroavtalsutbildning. I den föreslagna paragrafen föreslås motsvarande bestämmelser som i den nuvarande landskapslagen om läroavtalsutbildning. Läroavtalsutbildning grundar sig på dels ett avtal mellan den studerande och arbetsgivaren, dels ett avtal mellan skolan och arbetsgivaren.
En förutsättning för att läroavtal ska kunna ingås är att huvuddelen av den studerandes kompetensbehov kan förvärvas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter. Den studerandes kompetensbehov konstateras i samband med att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet (PUK) tas fram enligt den föreslagna 55 §. Arbetsuppgifterna ska vara sådana att det genom att utföra dem är möjligt att uppfylla de krav på yrkesskicklighet som ingår i PUK. Kraven på yrkesskicklighet utgår från grunderna för examen och utbildning i den förslagna 18 §.
Enligt det förslagna 1 mom. grundar sig läroavtalsutbildning på ett läroavtal, vilket är ett skriftligt arbetsavtal på viss tid mellan en studerande som fyllt 15 år och arbetsgivaren. Läroavtalsutbildning kan även grunda sig på ett skriftligt avtal på viss tid mellan en studerande i tjänsteförhållande eller i ett offentligrättsligt anställningsförhållande som kan jämföras med ett tjänsteförhållande och arbetsgivaren.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet (PUK) enligt den förslagna 55 § fogas till läroavtalet. Av PUK ska framkomma de praktiska arbetsuppgifter som den studerande ska utföra för att nå målen för kunnandet. Utöver huvudarbetsuppgifterna ska åtminstone också tidsplaneringen för arbetsuppgifterna på arbetsplatsen, den examen som ska avläggas, vilka examensgrunder som ska följas och examensdelarna, den ansvarige arbetsplatshandledaren och tidsplaneringen för yrkesproven framgå av den del av PUK som ska fogas till läroavtalet. Liksom i gällande läroavtalslag föreslås en fullmakt för landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om de frågor som ska regleras i läroavtalet.
Enligt 3 mom. är en förutsättning för att läroavtal ska kunna ingås att skolan och arbetsgivaren skriftligen avtalar om ordnande av läroavtalsutbildning. Skolan och arbetsgivaren ska tillsammans sköta om uppdateringen av avtalet om ordnande av läroavtalsutbildningen, om den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet uppdateras under läroavtalsutbildningen och ändringarna påverkar innehållet i avtalet om ordnande av läroavtalsutbildningen. Det föreslås en fullmakt för landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om de frågor som ska regleras i avtalet. Åtminstone parternas uppgifter, datum för inledande och avslutande av läroavtalsutbildningen samt beloppet av den utbildningsersättning som de ska komma överens om enligt den föreslagna 73 § bör regleras i landskapsförordning.
Enligt det föreslagna 4 mom. kan läroavtalsutbildning för en företagare liksom i dagsläget ordnas i företagarens eget företag. Detta förutsätter att skolan och företagaren avtalar om ordnande av läroavtalsutbildning på det sätt som avses i 3 mom. Den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet enligt den förslagna 55 § ska fogas till avtalet. Eftersom egenföretagare inte är att betrakta som arbetstagare enligt arbetsavtalslagen grundar sig läroavtalsutbildningen i detta fall inte på ett arbetsavtal. Den föreslagna 73 § om utbildningsersättning tillämpas inte på denna typ av läroavtalsutbildning. I den paragrafen föreskrivs det om utbildningsersättning till arbetsgivare för den merkostnad som ordandet av läroavtalsutbildningen förorsakar arbetsgivaren.
68 § Lärande i arbete (LIA) som grundar sig på utbildningsavtal. Enligt det förslagna 1 mom. förvärvar den studerande liksom i dagsläget kunnande i samband med lärande i arbete (LIA) i praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats, vilket grundar sig på ett utbildningsavtal. Till skillnad från läroavtalsutbildning står den studerande inte i ett anställningsförhållande i utbildningsavtal. Inom utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal betalar utbildningsavtalsarbetsplatsen inte den studerande lön eller annat vederlag.
Enligt det förslagna 2 mom. kan skolan och en arbetsplats kan ingå avtal om att arbetsplatsen ska tillhandahålla utbildningsplatser för LIA. Avsikten med bestämmelsen är att förtydliga att skolan kan ingå övergripande ramavtal med arbetsplatser för att förenkla planeringen av LIA. För den enskilde studerande ska dock alltid också skolan ingå ett separat utbildningsavtal enligt det föreslagna 3 mom.
Enligt det förslagna 3 mom. ska utbildningen bygga på ett skriftligt utbildningsavtal mellan utbildningsanordnaren och en företrädare för arbets-platsen. Utbildningsavtalet är ett avtal på viss tid i vilket det ska det specificeras vilket kunnande som den studerande ska förvärva på arbetsplatsen. I den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet (PUK) ska ingå de praktiska arbetsuppgifter som den studerande ska utföra för att nå målen för kunnandet. PUK ska fogas till utbildningsavtalet till den del planen gäller utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal. En företrädare för arbetsplatsen deltar i utarbetandet och uppdateringen av PUK för utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal. Under studietiden uppdateras PUK. Om ändringarna i PUK påverkar innehållet i utbildningsavtalet behöver också utbildningsavtalet uppdateras.
Enligt det föreslagna 4 mom. ges en fullmakt för landskapsregeringen att genom landskapsförordning närmare föreskriva om utbildningsavtalets innehåll, form och villkor för godkännande.
69 § Handledare och övriga förutsättningar för läro- och utbildningsavtal. Den föreslagna bestämmelsen gäller både läroavtal enligt den föreslagna 67 § och utbildningsavtal enligt den föreslagna 68 §.
Enligt 1 mom. är en förutsättning för att läro- eller utbildningsavtal ska kunna ingås är att det på arbetsplatsen finns tillräcklig verksamhet inom området för läro- eller utbildningsavtalet, nödvändiga arbetsredskap och yrkesmässigt kompetent personal. Det ska även utses en ansvarig handledare för den studerande på arbetsplatsen. Handledaren ska utgående från en helhetsbedömning vara kompetent i fråga om yrkeskunskap, utbildning och arbetslivserfarenhet. För en företagare som genomgår läroavtalsutbildning i det egna företaget enligt 67 § 4 mom. kan handledaren vara en person från en annan arbetsplats än företaget eller en person som i övrigt är lämplig för uppgiften.
Enligt 2 mom. ansvarar skolan för att de praktiska arbetsuppgifterna som grundar sig på ett läro- eller utbildningsavtal är sådana att den studerande genom att utföra dessa uppgifter kan nå de mål för kunnandet som anges i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet. Om det endast är möjligt att genomföra en del av det planerade förvärvandet av kunnandet på arbetsplatsen kan avtalet ingås endast i fråga om den delen. Man kan vid behov ingå avtal med flera arbetsplatser så att det planerade kompetensbehovet uppfylls. Skolan ska vid behov besöka arbetsplatsen där utbildningen sker för att förvissa sig om att både arbetsuppgifterna och arbetsplatsen är lämpliga.
Enligt 3 mom. som gäller företagare som genomgår läroavtalsutbildning i det egna företaget kan handledaren vara en person från en annan arbetsplats än företaget eller en person som i övrigt är lämplig för uppgiften.
Enligt 4 mom. ska den som tillhandahåller en utbildningsavtalsarbetsplats ge akt på hur den studerandes kunnande utvecklas, vidta åtgärder om det kunnande som anges i den studerandes PUK för kunnandet inte kan nås och lämna skolan rapporter om hur den studerandes PUK förverkligas. Skolan ska följa hur den studerandes kunnande utvecklas och ge stöd till den studerande och handledaren på utbildningsavtalsarbetsplatsen.
Momentet gäller endast utbildning som grundar sig på utbildningsavtal. Inom denna utbildningsform är det nödvändigt att ytterligare betona skyldigheten för arbetsplatsen att följa upp hur den studerandes kunnande utvecklas och lämna rapporter om detta eftersom fler unga studerande studerar inom utbildning som grundar sig på utbildningsavtal än inom läroavtalsutbildning.
Enligt 5 mom. kan landskapsregeringen genom landskapsförordning utförda närmare bestämmelser om de krav som ska ställas på den ansvariga handledaren i 1 mom.
70 § Tillämpning av lagstiftning om arbetstagare och tjänstemän. Enligt 1 mom. ska på motsvarande sätt som för närvarande lagstiftningen om arbetsavtalsförhållanden och tjänsteförhållanden tillämpas på läroavtal. Exempelvis ingår specialbestämmelser om unga arbetstagare i 9 b § i sjöarbetstidslagen (FFS 296/1976).
Området arbetsrätt och arbetsavtal är riksbehörighet enligt 27 § 21 punkten och 29 § 1 mom. 6 punkten i självstyrelselagen, med undantag för tjänstekollektivavtal för landskapets och kommunernas anställda och läroavtal.
Motsvarande bestämmelse om tillämplig lagstiftning gällande läroavtal i arbetsavtalsförhållande finns i 77 § i lagen om yrkesutbildning (FFS 531/2017). Om inte något annat föreskrivs ska inte 1 kap. 3 och 8 §, 2 kap. 4 och 5 §, 4 kap. 4 och 5 §, 6 kap. 1, 1 a, 2–4, 4 a, 5 och 6 §, 7 kap. 1–5 och 7–11 § och 9 kap. samt 13 kap. 3 och 4 § i arbetsavtalslagen (FFS 55/2001) tillämpas på läroavtal som grundar sig på arbetsavtal. I de nämnda avsnitten i arbetsavtalslagen föreskrivs det om formen för ett arbetsavtal och avtalstiden (1 kap. 3 §), arbetstagarens biträde (1 kap. 8 §), information om de centrala villkoren i arbetet (2 kap. 4 §), arbetsgivarens skyldighet att erbjuda deltidsanställda arbete (2 kap. 5 §), partiell vårdledighet och avbrytande av denna (4 kap. 4 och 5 §), allmänna förutsättningar för upphävande av arbetsavtal (6 kap.), allmän bestämmelse om uppsägningsgrunder (7 kap. 1 §), uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person (7 kap. 2 §), uppsägning av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker (7 kap. 3 §), skyldighet att erbjuda arbete och ordna utbildning (7 kap. 4 §), uppsägningsrätt i samband med överlåtelse av rörelse och i anslutning till saneringsförfarande (7 kap. 5 och 7 §), upphävande av arbetsavtal vid arbetsgivarens konkurs och arbetsgivarens död (7 kap. 8 §), uppsägning av en gravid eller familjeledig arbetstagare (7 kap. 9 §), uppsägningsskydd för förtroendemän och förtroendeombud (7 kap. 10 §), ombildning av anställningsförhållande till anställningsförhållande på deltid (7 kap. 11 §), förfarandet vid upphävande av arbetsavtal (9 kap.), arbetsavtals ogiltighet och oskäliga villkor (10 kap.), förtroendeombud (13 kap. 3 §) och förtroendeombud och överlåtelse av rörelse (13 kap. 4 §).
Anställningsvillkoren för tjänsteförhållanden eller offentligrättsliga anställningsförhållanden som kan jämföras med ett tjänsteförhållande och de rättigheter och skyldigheter som gäller sådana anställningsförhållanden ska även gälla under läroavtalsutbildning.
På studerande i läroavtalsutbildning tillämpas liksom för närvarande dessutom vad som föreskrivs om arbetstagares arbetstid, semester, arbetarskydd och annat skydd av arbetstagare.
I 2 mom. föreskrivs om bestämmelser som ska tillämpas för utbildning som grundar sig på utbildningsavtal. Landskapslagen (2022:43) om tillämpning av diskrimineringslagen ska tillämpas på utbildning som grundar sig på utbildningsavtal inom landskapets lagstiftningsbehörighet. De uppgifter som ankommer på arbetarskyddsmyndigheten i anslutning till diskrimineringslagstiftningen utgör dock riksbehörighet också till den del de gäller landskapets och kommunernas förvaltning (Ålandsdelegationen, 11.6.2020, nr 17/20, s. 3). Enligt 22 § i diskrimineringslagen (FFS 1325/2014) övervakar arbetarskyddsmyndigheterna efterlevnaden av diskrimineringslagstiftningen när det gäller arbetsavtalsförhållanden och offentligrättsliga anställningar, arbetspraktik och annan motsvarande verksamhet på arbetsplatser. Vidare tillämpas de bestämmelser i lagen om unga arbetstagare (FFS 998/1993) som gäller arbetstiden samt säkerheten i arbete och hälsoaspekter. En studerandes arbetstid får högst vara den ordinarie arbetstid som iakttas på arbetsplatsen i fråga. Dessutom tillämpas i fråga om studerandes arbete bestämmelserna i arbetstidslagen (FFS 872/2019) om dagliga raster, dygnsvila, veckovila och arbetsskiftsförteckning.
2 kap. i lagen om unga arbetstagare ska tillämpas också på studerande i utbildning som grundar sig på utbildningsavtal som inte har fyllt 18 år. I kapitlet föreskrivs om ordinarie arbetstid, övertidsarbete och nödarbete, maximal arbetstid, arbetstidens förläggning och vilotider. Enligt 6 § i lagen om unga arbetstagare får arbetstiden för en ung arbetstagare inte överstiga nio timmar i dygnet eller 48 timmar i veckan. När det gäller arbetets förläggning föreskrivs i 7 § att arbetstiden för en person som har fyllt 15 år ska förläggas mellan klockan 6 och klockan 22. En arbetstagare som har fyllt 15 år och som utför av en offentlig myndighet godkänt och övervakat arbete för att få yrkesutbildning får dock hållas i tvåskiftsarbete högst till klockan 24.
Gällande arbetstiden för en studerande som har fyllt 18 år får den enligt momentet vara högst lika lång som den ordinarie arbetstid som iakttas i arbetet i fråga. Den ordinarie arbetstid som tillämpas på arbetsplatsen kan grunda sig på den allmänna regeln i arbetstidslagen, bestämmelsen om periodarbetstid i 7 § eller bestämmelsen om ordinarie arbetstid för motorfordonsförare i 8 §. Den ordinarie arbetstiden kan också grunda sig på bestämmelserna om ordinarie arbetstid i det kollektivavtal som tillämpas på arbetsplatsen. Den studerandes maximala arbetstid är således den ordinarie arbetstid som tillämpas på arbetsplatsen.
Dessutom ska bestämmelserna i arbetstidslagen om dagliga vilotider, dygnsvila och ledighet per vecka tillämpas på arbete som utförs i utbildningsavtal. Den studerandes arbetstider ska antecknas i den arbetsskiftsförteckning som ska uppgöras på arbetsplatsen.
71 § Arbetarskydd för den studerande. I paragrafen föreskrivs det på motsvarande sätt som för närvarande om den studerandes arbetarskydd. Arbetsgivaren eller den som tillhandahåller bildningsavtalsarbetsplatsen svarar för arbetarskyddet för den studerande vid utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter i enlighet med arbetarskyddslagen (FFS 738/2002). Skolan ska informera arbetsgivaren eller den som tillhandahåller utbildningsavtalsarbetsplatsen om detta ansvar för arbetarskyddet.
72 § Tystnadsplikt och övriga skyldigheter för den studerande. På motsvarande sätt som i dagsläget föreskrivs i 1 mom. om att samma bestämmelser om tystnadsplikt för arbetstagare och tjänstemän i motsvarande uppgifter också gäller för en studerande i utbildning som ordnas i anslutning till praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats.
Enligt 2 mom. har en studerande skyldighet att underrätta skolan om läro- eller utbildningsavtalsförhållandet utvecklar sig på ett sådant sätt att det inte är möjligt att få en tillfredsställande utbildning.
73 § Utbildningsersättning. I paragrafen föreskrivs om utbildningsersättning. Som huvudregel utgår utbildningsersättning till arbetsgivaren enbart för läroavtalsutbildning men inte för lärande i arbete (LIA) i utbildning som grundar sig på utbildningsavtal.
Enligt det föreslagna 1 mom. ska skolan betala utbildningsersättning till arbetsgivaren om läroavtalsutbildningen uppskattas orsaka kostnader för arbetsgivaren. Skolan och arbetsgivaren kommer överens om utbildningsersättningen i avtalet om ordnandet av läroavtalsutbildning.
Enligt det föreslagna 2 mom. betalas inte någon ersättning för utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal. För utbildningsavtal som ordnas för studerande med mångprofessionellt stöd enligt den föreslagna 63 § kan dock skolan och en företrädare för utbildningsavtalsarbetsplatsen ingå avtal om att ersättning ska utgå. För denna studerandegrupp kan specialarrangemang behöva genomföras på arbetsplatsen som medför tilläggskostnader för arbetsgivaren.
Enligt det förslagna 3 mom. ges fullmakt för landskapsregeringen att vid behov utfärda närmare bestämmelser om hur utbildningsersättningen bestäms genom landskapsförordning. Bland annat den studerandes erfarenhet och i vilket skede studierna befinner sig i samt den handledning som den studerande behöver kan behöva beaktas då utbildningsersättningen bestäms.
74 § Studiesociala förmåner gällande läroavtalsutbildning. I paragrafen ingår motsvarande bestämmelser som i de nuvarande bestämmelserna i 6 kap. i landskapslagen om läroavtalsutbildning. Bestämmelserna föreslås dock ändras så att enbart grunden för de studiesociala förmånerna ingår i den förslagna lagen, medan det föreslås att landskapsregeringen ges fullmakt att fastställa beloppen i landskapsförordning. Den nuvarande årliga indexjusteringen av beloppen föreslås slopas.
Enligt 1 mom. är den teoretiska undervisningen inom läroavtalsutbildning avgiftsfri för den studerande. Den studerande har för tiden för deltagande i den teoretiska undervisningen på ansökan till skolan rätt till ersättning enligt det som närmare framkommer av 1-4 punkten:
enligt 1 punkten dagpenning för inkomstbortfall och barnförhöjning till dagpenningen om den studerande försörjer barn under 18 år,
enligt 2 punkten reseersättning enligt det billigaste färdsättet per teoristudiedag då färdvägen i ena riktningen mellan hemorten eller läroavtalsarbetsplatsen och den ort där den teoretiska undervisningen ordnas överstiger 10 km. Om restiden från hemorten eller läroavtalsarbetsplatsen till den ort där den teoretiska utbildningen ordnas är längre än två timmar har den studerande rätt till reseersättning när teoriperioden börjar och slutar,
enligt 3 punkten inkvarteringsersättning om undervisningen ordnas på en ort till vilken den studerande restid överskrider två timmar från hemorten eller läroavtalsarbetsplatsen
enligt 4 punkten kostersättning per teoristudiedag under teoriperioden.
Enligt 2 mom. har den studerande inte rätt till dagpenning och barnförhöjning enligt 1 mom. 1 punkten om den studerande får lön för samma tid eller har rätt till ersättning för inkomstbortfall med stöd av någon annan lag.
Enligt 3 mom. har den studerande rätt att få förmåner enligt denna paragraf också när han eller hon deltar i ett yrkesprov eller visar sitt kunnande på något annat sätt.
I 4 mom. föreslås en fullmakt för landskapsregeringen att fastställa närmare bestämmelser om beloppen för ersättningen i landskapsförordning.
75 § Hävande av läroavtal och avtal om ordnande av läroavtalsutbildning samt avbrytande av sådan utbildning.
Enligt 1 mom. föreskrivs på motsvarande sätt som i nuvarande läroavtalslag om hävande av läroavtal om avtalsparterna är eniga. Läroavtalet kan då hävas med omedelbar verkan efter att arbetsgivaren skriftligen underrättat skolan om hävningen av läroavtalet.
I 2 mom. föreskrivs det om hävningsgrunder för läroavtal som grundar sig på arbetsavtal. Enligt 1 punkten ska man kunna häva ett läroavtal under avtalad prövotid på de grunder som anges i 1 kap. 4 § i arbetsavtalslagen. Ett läroavtal kan också hävas på de grunder som anges i 8 kap. 1 och 3 § i arbetsavtalslagen. Enligt 8 kap. 1 § i arbetsavtalslagen får arbetsgivaren endast av synnerligen vägande skäl häva ett arbetsavtal så att det genast upphör oberoende av den uppsägningstid som ska iakttas eller av avtalstiden. Som så-dana skäl kan betraktas ett så allvarligt brott mot eller åsidosättande av arbetstagarens förpliktelser som följer av arbetsavtalet eller av lag och som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet att det inte skäligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet ens för den tid uppsägningstiden varar. Enligt samma paragraf får arbetstagaren på motsvarande sätt häva arbetsavtalet så att det genast upphör, om arbetsgivaren så allvarligt bryter mot eller åsidosätter sina förpliktelser som följer av arbetsavtalet eller av lag och som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet att det inte skäligen kan förutsättas att arbetstagaren fortsätter avtalsförhållandet ens för den tid uppsägningstiden varar.
I 8 kap. 3 § i arbetsavtalslagen föreskrivs det om rätten att anse arbetsavtalet hävt. Om arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet minst sju dagar utan att under denna tid till arbetsgivaren ha anmält giltigt skäl till sin frånvaro, har arbetsgivaren rätt att enligt den paragrafen anse arbetsavtalet hävt räknat från början av frånvaron. Om arbetsgivaren är frånvarande från arbetsplatsen minst sju dagar utan att under denna tid till arbetstagaren anmäla giltigt skäl till sin frånvaro, har arbetstagaren rätt att anse arbetsavtalet hävt. Om det på grund av ett godtagbart hinder inte varit möjligt att anmäla frånvaron till den andra avtalsparten, återgår hävningen av arbetsavtalet.
Enligt 2 punkten kan ett läroavtal på motsvarande sätt som för närvarande ensidigt hävas om arbetsgivaren upphör med sitt företag, försätts i konkurs eller avlider.
Enligt 3 punkten kan ett läroavtal likaså hävas med skolan tillstånd enligt arbetsavtalslagens uppsägningsgrunder.
Enligt 3 mom. kan skolan efter att ha hört den studerande och arbetsgivaren häva avtalet om ordnande av läroavtalsutbildning mellan sig och arbetsgivaren, om bestämmelserna i den föreslagna lagen, bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller villkoren i läroavtalet inte iakttas i den utbildning som ordnas på arbetsplatsen.
I 4 mom. föreskrivs det om när ett läroavtal ska betraktas som hävt. Skolan är inte part i läroavtalet mellan arbetsgivaren och den studerande, men om skolan häver avtalet om ordnande av läroavtalsutbildning mellan sig och arbetsgivaren finns det inte längre förutsättningar för läroavtalets giltighet och också avtalet mellan den studerande och arbetsgivaren ska betraktas som hävt. Dessutom ska ett läroavtal betraktas som hävt om utbildningsanordnaren har dragit in den studerandes studierätt med stöd av 92 § i den föreslagna lagen. Om grunden för hävningen är att den studerandes studierätt dragits in, är skolan inte skyldig att ordna förvärvandet av kunnandet på något annat sätt. Enligt vad som föreslås i den förslagna 92 § 3 mom. ska skolan innan studierätten dras in tillsammans med den studerande utreda hans eller hennes möjligheter att ansöka om att få avlägga någon annan examen.
I 5 mom. föreskrivs det om hävande av avtal om ordnande av läroavtalsutbildning för företagare. Enligt bestämmelsen kan skolan och en studerande som är verksam som företagare genom en gemensam överenskommelse häva ett avtal om ordnande av utbildning. Skolan kan efter att ha hört den studerande som är verksam som företagare häva avtalet om ordnande av utbildning, om bestämmelserna i den föreslagna lagen, bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller villkoren i det i 67 § 4 mom. avsedda avtal som ingåtts mellan skolan och företagaren inte iakttas i utbildningen.
Enlig 6 mom. ska skolan ordna möjlighet för den studerande att på något annat sätt förvärva det kunnande som ställts som mål i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet om ett läroavtal hävs på de grunder som avses i 1-3 och 5 mom. i den föreslagna paragrafen. I första hand ska skolan stöda den studerande att söka en annan arbetsplats med vilken läroavtal kan ingås.
Enligt 7 mom. avbryts läroavtalsutbildningen för motsvarande tid om en studerande avstängs från läroanstalten för viss tid eller avhålls från studierna eller om den studerandes studierätt avbryts tillfälligt enligt förevarande lagförslag.
Enligt det som föreslås i 105 § 3 mom. har den studerande rätt att tillfälligt avbryta sin studierätt för den tid som han eller hon utför värnplikt, civiltjänst, eller frivillig militärtjänst för kvinnor eller får sjukdagpenning eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning. Dessutom kan studierätten enligt samma föreslagna bestämmelse på begäran av den studerande tillfälligt avbrytas av någon annan grundad anledning.
76 § Hävande av utbildningsavtal och avbrytande av utbildning som grundar sig på utbildningsavtal. Enligt den förslagna bestämmelsen ingår motsvarande bestämmelser gällande hävande av utbildningsavtal och avbrytande av sådan utbildning som för läroavtal i 75 §.
Enligt 1 mom. kan ett utbildningsavtal hävas genom en gemensam överenskommelse mellan avtalsparterna. Avtalet hävs då med omedelbar verkan.
Enligt 2 mom. kan vardera parten efter att ha hört den andra parten häva ett utbildningsavtal, om bestämmelserna i denna lag, bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller villkoren i utbildningsavtalet inte iakttas i den utbildning som ordnas på arbetsplatsen. I praktiken kan hörandet ske under fria former, men avtalsparten ska meddela grunderna för varför denne vill häva utbildningsavtalet.
I 3 mom. föreskrivs det om övriga hävningsgrunder för utbildningsavtal. Enligt 1 punkten kan vardera parten häva ett utbildningsavtal om den som tillhandahåller en utbildningsavtalsarbetsplats upphör med sitt företag, försätts i konkurs eller avlider.
Enligt 2 punkten kan vardera parten häva ett utbildningsavtal när den studerande övergår till att genom läroavtalsutbildning förvärva det kunnande som ställts som mål i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet. I sådana fall är förutsättningen för hävande av utbildningsavtalet att den studerande omedelbart övergår från utbildningen som grundar sig på utbildningsavtal till läroavtalsutbildningen. Syftet är att möjliggöra flexibla studievägar och att främja övergången till läroavtalsutbildning.
Enligt 4 mom. ska skolan häva ett utbildningsavtal, om det av information från den studerande framgår att bestämmelserna i den föreslagna lagen, bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller villkoren i utbildningsavtalet inte iakttas i den utbildning som ordnas på arbetsplatsen och det inte finns förutsättningar för att fortsätta utbildningsavtalet. Skolan ska höra den som tillhandahåller utbildningsavtalsarbetsplatsen innan utbildningsavtalet hävs och ska i första hand tillsammans med den som tillhandahåller utbildningsavtalsarbetsplatsen försöka avhjälpa de observerade bristerna eller reda ut de eventuella problemen så att utbildningen kan fortsätta på arbetsplatsen i fråga.
Enligt 5 mom. upphör ett utbildningsavtal att gälla, om skolan drar in den studerandes studierätt med stöd av 92 § i den föreslagna lagen. Om grunden för hävningen är att den studerandes studierätt dragits in, är skolan inte skyldig att ordna förvärvandet av kunnandet på något annat sätt. Enligt vad som föreslås i 92 § 3 mom. ska skolan innan studierätten dras in tillsammans med den studerande utreda hans eller hennes möjligheter att ansöka om att få avlägga någon annan examen.
Enligt 6 mom. är utbildningsanordnaren skyldig att ordna möjlighet för den studerande att på något annat sätt förvärva det kunnande som ställts som mål i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet om ett utbildningsavtal hävs på de grunder som anges i 1-4 mom. i den föreslagna paragrafen. I första hand ska utbildningsanordnaren stöda den studerande att söka en annan arbetsplats med vilken ett utbildningsavtal eller alternativt ett läroavtal kan ingås.
I 7 mom. föreskrivs det om avbrytande av utbildning som grundar sig på utbildningsavtal på motsvarande sätt som för avbrytande av läroavtalsutbildning. Om en studerande avstängs från läroanstalten för viss tid eller avhålls från studierna eller om den studerandes studierätt avbryts tillfälligt med stöd av den föreslagna lagen, avbryts enligt bestämmelsen den utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal för motsvarande tid.
Bedömning och examen
77 § Påvisande av kunnande. Den föreslagna paragrafen motsvarar delvis i sak 20 § i den nuvarande gymnasielagen.
I 1 mom. föreskrivs det om yrkesprov som sätt för att påvisa kunnandet inom den yrkesinriktade gymnasieutbildningen. I yrkesprovet visar den studerande hur väl han eller hon förvärvat den yrkesskicklighet eller det kunnande som anges i grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §. Yrkesprovet omfattar praktiska arbetsuppgifter och utförs i autentiska arbetssituationer. Yrkesproven ska planeras för varje examensdel. Det kunnande som hör samman med kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet inom den examensdel som ska bedömas kan visas vid ett tillfälle eller i flera delar. I ett yrkesprov kan också kunnande inom flera examensdelar visas. Skolan ansvarar för planeringen av yrkesproven, men planeringen sker tillsammans med den studerande och företrädaren för den arbetsplats eller någon annan plats som skolan anvisat där yrkesprovet genomförs.
Det kunnande som krävs för avläggande av gemensamma examensdelar kan vid behov visas också på något annat sätt än genom yrkesprov, till exempel genom skriftliga eller muntliga prov.
Avsikten är att yrkesprov huvudsakligen ska avläggas på en arbetsplats. Behov av att ordna yrkesprovet på skolan eller någon annan plats som skolan anvisar kan vara nödvändigt när det inte är möjligt att visa allt kunnande som förutsätts i grunderna för examen och utbildning på en arbetsplats. I kraven på yrkesskicklighet enligt grunderna för examen och utbildning kan det också ingå sådant kunnande som hör samman med specialsituationer och som det inte är möjligt att visa i samband med normala arbetsuppgifter. Påvisandet av kunnandet i en arbetssituation kan äventyra till exempel klient- eller trafiksäkerheten.
Det kunnande som visas genom ett yrkesprov ska vid behov också kunna kompletteras med andra bedömningar av kunnandet på det sätt som bestäms i grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §. Det kunnande som visas genom ett yrkesprov kan behöva kompletteras med andra bedömningar av kunnandet exempelvis när det är omöjligt att genom praktiska arbetsuppgifter på ett heltäckande sätt visa att den teoretiska kunskap som ligger till grund för arbetet behärskas. Yrkesprovet ska då kunna kompletteras med till exempel en muntlig intervju eller skriftliga uppgifter.
Enligt 2 mom. visas kunnandet på något annat sätt än genom yrkesprov inom den handledande yrkesträningsvisningen, till exempel genom skriftliga eller muntliga prov.
78 § Bedömning av kunnande inom yrkesinriktad utbildning och handledande yrkesträningsundervisning. I den föreslagna paragrafen finns bestämmelser om bedömningen av kunnandet.
Enligt 1 mom. är bedömningens syfte är att leda och stimulera de studerande i deras lärande, att säkerställa att kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnande nås, samt att utveckla de studerandes förutsättningar att göra en självbedömning.
Enligt 2 mom. ska den studerandes kunnande bedömas mångsidigt genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i grunderna för examen och utbildning. Bedömningen ska omfatta alla krav på yrkesskicklighet och mål för kunnande som uppställs för den examensdel som ska avläggas eller den utbildningsdel som ska genomföras. Om bedömningen av kunnandet har anpassats i enlighet med 62 § eller om avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet har gjorts i enlighet med 64 §, bedöms kunnandet genom att det jämförs med målen i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet.
Enligt 3 mom. ska den studerande ges möjlighet till självbedömning av sina prestationer. Självbedömningen påverkar inte bedömningen av kunnandet eller det vitsord som ges över kunnandet.
Enligt 4 mom. gör bedömarna en bedömning av kunnandet separat för varje examens- eller utbildningsdel samt i fråga om gemensamma examensdelar separat för varje delområde.
På grundval av bedömningen av kunnandet ger bedömarna vitsord för yrkesinriktade examensdelar, gemensamma examensdelar och deras delområden. För utbildningsdelar inom handledande yrkesträningsundervisning görs bedömningen i enlighet med skalan för bedömning av kunnandet. Bestämmelser om skalan för vitsord och för bedömning av kunnandet finns i grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §.
Enligt 5 mom. ska skolan ge de studerande möjlighet att påvisa sitt kunnande på nytt om kunnandet bedöms som underkänt. Skolan ska också ge de studerande möjlighet att höja ett godkänt vitsord som getts på grundval av bedömningen av kunnandet.
79 § Bedömare. I paragrafen föreslås nya bestämmelser om bedömare av kunnande. Enligt 31 § i den nuvarande gymnasielagen utses bedömare av yrkesprov av yrkesrådet. Detta organ föreslås slopas genom lagförslaget.
Enligt 1 mom. utser skolan två bedömare som tillsammans utför bedömningen av kunnandet i fråga om yrkesinriktade examensdelar och som gör bedömningen separat för varje examensdel. Den ena bedömaren ska vara behörig lärare eller av särskilda skäl någon annan företrädare för skolan och den andra ska företräda arbetslivet. Av särskilda skäl kan bedömningen göras också av två lärare eller andra företrädare för skolan. Särskilda skäl är till exempel om ingen företrädare för arbetslivet som uppfyller villkoren enligt det föreslagna 6 mom. finns att tillgå och den studerandes yrkesprov fördröjs oskäligt mycket på grund av detta.
Åtminstone den ena av bedömarna ska närvara vid yrkesprovet. Bedömningen görs gemensamt efter diskussion och bedömarna beslutar enhälligt om bedömningen.
Enligt 2 mom. ska bedömningen göras av en lärare och av den ansvariga arbetsplatshandledaren i den föreslagna 69 § för läroavtals- eller utbildningsavtalsutbildning som ordnas på en arbetsplats.
Enligt 3 mom. görs bedömningen av kunnandet i fråga om examensdelar inom gemensamma examensdelar och deras delområden av en lärare eller om lärarna är flera, av lärarna gemensamt. När en examensdel eller ett del-område av en examensdel avläggs och bedöms i samband med en yrkesinriktad examensdel kan också företrädare för arbetslivet höras vid bedömningen av kunnandet, men bedömningen görs av läraren eller lärarna.
Enligt 4 mom. görs bedömningen av utbildningsdelar i handledande yrkesträningsundervisning av en lärare eller av särskilda skäl av någon annan företrädare för skolan. Med annan företrädare för utbildningsanordnaren avses exempelvis någon annan person i undervisningspersonalen som uppfyller villkoren enligt det föreslagna 6 mom.
Enligt 5 mom. ska bedömarna ha tillräcklig yrkesskicklighet och tillräckligt kunnande i anknytning till den examen som ska avläggas och i synnerhet för den examensdel eller det delområde av en examensdel som ska bedömas samt tillräcklig förtrogenhet med bedömning och grunderna för den examen som avläggs. Det föreslås inte att bedömarna ska uppfylla kompetenskrav som grundar sig på studier. God yrkesskicklighet utvecklas genom lång och omfattande arbetserfarenhet inom branschen.
Utbildningsanordnaren ska introducera bedömare som företräder arbetslivet i bedömningen av kunnandet. I fråga om jäv för bedömare tillämpas vad som föreskrivs i 24 och 25 §§ i förvaltningslagen för landskapet Åland.
Enligt 6 mom. finns en informativ hänvisning till den föreslagna bestämmelsen om straffrättsligt tjänsteansvar i 128 § som tillämpas på bedömare när de utför i denna lag avsedda uppgifter eftersom uppgiften omfattar utövande av offentlig makt.
Enligt 7 mom. kan skolan besluta att arvode ska utgå till bedömare för bedömningen av yrkesprov.
80 § Sökande av ändring gällande bedömning. Paragrafen motsvarar delvis i sak 22 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. kan en studerande skriftligen begära en kontroll av bedömningen enligt den föreslagna 78 § inom 14 dagar från det att den studerande tagit del av bedömningen. Begäran ska riktas till de bedömare som gjort bedömningen, vilka gör en ombedömning. Ombedömningen ska göras utan obefogat dröjsmål.
Enligt 2 mom. kan en studerande som är missnöjd med ombedömningen skriftligen hos rektorn begära rättelse av ombedömningen inom 14 dagar från det att han eller hon tog del av ombedömningen. Rektor kan fatta beslut om att begäran ska avslås, eller om bedömningen är uppenbart felaktig, bestämma att en ny bedömning ska göras samt av grundad anledning utse ny bedömare.
Enligt 3 mom. får liksom för närvarande ändring inte sökas genom besvär gällande beslut om bedömning.
81 § Examen med yrkesinriktning. Paragrafen motsvarar i sak 26 § i den nuvarande gymnasielagen. Till skillnad från den nuvarande gymnasielagen införs benämningen yrkesinriktad grundexamen i stället för gymnasieexamen med yrkesinriktning. Det införs även bestämmelser om examen gällande yrkesexamen eller specialyrkesexamen.
Enligt 1 mom. får de studerande en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen då alla examensdelar som krävs för dessa examina enligt grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 § har avlagts med godkänt resultat eller när kunnandet har erkänts i enlighet med 56 § eller validerats i enlighet med 57 §.
I 2 mom. finns bestämmelser om enskild examensdel. En examensdel har avlagts då den studerande har visat det kunnande som krävs enligt grunderna för examen och utbildning i den föreslagna 18 §.
Enligt 3 mom. ska liksom för närvarande i riket gällande examensbenämningar för examina tillämpas på Åland om inte annat bestäms i landskapsförordning.
82 § Betyg och intyg. Paragrafen motsvarar i sak 26 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. ska skolan ge den studerande ett examensbetyg när examen har avlagts på det sätt som anges i 81 §. Skolan ska ge den studerande ett be-tyg över avlagda examensdelar, om den studerande endast avlägger en eller flera examensdelar och det kunnande som ställts som mål i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har nåtts. Den studerande ska också ges ett betyg över avlagda examensdelar om hans eller hennes studierätt har upphört enligt 106 §, se detaljmotiveringen nedan. I övrigt utfärdas inte betyg av skolan per automatik, utan om den studerande vill ha ett betyg över avlagda examensdelar krävs att den studerande begär detta.
Enligt 2 mom. ska betyget utfärdas av den skola som ansvarat för examensdelen om den studerande ges ett betyg över avlagda examensdelar som anskaffats enligt den föreslagna 12 §.
Enligt 3 mom. utfärdar skolan ett intyg över den studerandes kunnande om den studerande på grund av anpassning av bedömning av kunnandet enligt 62 § eller avvikelse från krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnande enligt 64 § inte har uppfyllt examensdelarnas centrala krav på yrkesskicklighet och mål för kunnandet.
83 § Betyg över genomförd handledande yrkesträningsundervisning. I paragrafen förslås bestämmelser om betyg för handledande yrkesträningsundervisning. Skolan ska ge den studerande ett betyg över genomförd handledande yrkesträningsundervisning. Den studerande ska även ges ett betyg över genomförda utbildningsdelar om hans eller hennes studierätt har upphört enligt 106 §, se detaljmotiveringen nedan. Skolan ska också utfärda ett betyg över genomförda utbildningsdelar på begäran av den studerande.
84 § Intyg över deltagande i utbildning. I paragrafen föreslås bestämmelser om intyg över deltagande i annan utbildning på gymnasienivå inom yrkesutbildningen än enskilda examensdelar och handledande yrkesträningsundervisning. Enligt paragrafen ska skolan ska ge den studerande ett intyg över deltagande i kursverksamhet och övrig yrkesutbildning enligt 50 § när utbildningen har slutat eller då den studerandes studierätt har upphört enligt 106 §, se detaljmotiveringen nedan. Skolan ska också utfärda intyg över deltagande i utbildningen på begäran av den studerande.
7 kap. Trygg studiemiljö
I kapitlet ingår bestämmelser om trygg studiemiljö som tillämpas på samtliga former av gymnasieutbildning.
85 § Likabehandling. Paragrafen motsvarar delvis i sak 37 § i den nuvarande gymnasielagen. Bestämmelsen grundar sig på 6 § i grundlagen och 8 § i diskrimineringslagen (FFS 1325/2014), tillämplig på Åland genom landskapslagen om tillämpning av diskrimineringslagen. I paragrafen föreslås informativa hänvisningar till gällande bestämmelser om skyldigheten för utbildningsanordnaren att ta fram likabehandlings- och jämställdhetsplan.
Enligt 1 mom. ska de studerande bemötas opartiskt så att ingen diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kön, könsidentitet, könsuttryck eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.
Enligt 2 mom. ska skolan ska ta fram en likabehandlingsplan, vilket grundar sig på 6 § i diskrimineringslagen (FFS 1325/2014), tillämplig på Åland genom landskapslagen om tillämpning av diskrimineringslagen. I den lagen finns även bestämmelser om skolans skyldighet att göra rimliga anpassningar för att likabehandling för studerande med funktionsnedsättning ska uppnås.
Enligt 3 mom. ska skolan ta fram en jämställdhetsplan enligt 5 a § i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (FFS 609/1986), tillämplig på Åland genom landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetsplanen kan ingå i den likabehandlingsplan som avses i 2 mom.
86 § Skolans inom- och utomhusmiljö. I paragrafen föreslås motsvarande bestämmelse om skolans inom- och utomhusmiljö som i del III, 11 kap. 59 § i barnomsorgs- och grundskolelagen. Skolans lokaler ska vara lämpliga för verksamheten. I lokalerna ska det finnas tillgång till sådan pedagogisk och annan utrustning som behövs för verksamheten. Tillgängligheten i skolans inom- och utomhusmiljöer ska säkerställas.
87 § Studerandes skyldigheter. Paragrafen motsvarar i sak 36 § 2 mom. i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. ska den studerande delta i undervisning enligt målen i utbildningsgrunderna för utbildning som förbereder för examensutbildning, läroplanen för den allmänbildande gymnasieutbildningen eller målen för kunnandet i grunderna för examen och utbildning för den yrkesinriktade utbildningen, om han eller hon inte har befriats från undervisningen eller av disciplinära skäl har avstängts eller förvägrats rätt att delta i undervisningen.
Enligt 2 mom. ska den studerande utföra sina uppgifter omsorgsfullt, respektera planerad studietakt, uppträda hänsynsfullt, följa skolans ordningsregler, lärares och annan personals anvisningar samt hantera skolans egendom ansvarsfullt.
Enligt 3 mom. ska en läroavtalsstuderande dessutom göra sig förtrogen med de krav som gäller för att kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet med framgång samt aktivt delta i den planerade undervisningen.
88 § Rätt till en trygg studiemiljö. Paragrafen motsvarar delvis 36 § 1 mom. i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. har de studerande rätt till en trygg studiemiljö. De studerande ska uppträda korrekt och inte utsätta andra för kränkande behandling. De studerande ska bete sig på ett sådant sätt att de inte äventyrar säkerheten i studiemiljön.
Den som deltar i utbildning har rätt till arbetsro och ostörda studier. Skolan kan påverka arbetsron på många sätt, främst genom utveckling av verksamhetskulturen, samarbete och gemensamt ansvar. För att trygga arbetsron och ta itu med olämpligt beteende har skolan också rätt att använda olika disciplinära åtgärder. För att rätten till trygg studiemiljö ska kunna garanteras föreskrivs i den föreslagna 90 § om skyldighet för skolan att utarbeta en handlingsplan för disciplinära åtgärder.
Enligt 2 mom. får de studerande inte ta med sådana föremål eller ämnen till skolan som inte får innehas enligt annan lag eller som kan äventyra säkerheten hos den studerande eller andra studerande. Inte heller föremål eller ämnen som kan användas för att skada egendom får medföras utan godtagbar orsak.
Genom bestämmelsen är det förbjudet att till skolan ta med bl.a. sådana farliga föremål som avses i ordningslagen (2010:23) för landskapet Åland (knogjärn, stiletter och kaststjärnor samt som något annat föremål maskerade eggvapen, elpistoler och elbatonger, fjäderbatonger, precisionsslangbågar och precisionsslungor). Förbjudna med stöd av ordningslagen är också föremål och ämnen som lämpar sig för att skada andra, om det inte kan anges någon orsak som hänför sig till studieuppgiften eller i övrigt någon godtagbar orsak till att sådana tas med till skolan. Sådana föremål är eggvapen, söndriga glasföremål och andra med dessa jämförbara föremål som lämpar sig för att skära eller sticka, batonger, kedjor, fjädrar, vajrar, kablar, bollsträn och andra med dessa jämförbara föremål som är lämpliga som tillhygge, batonger, kättingar, fjädrar, vajrar, kablar, bollträn och andra med dessa jämförbara föremål som kan användas som tillhygge, kastpilar, kulor och andra med dessa jämförbara föremål som kan användas för att kastas, ämnen som är frätande eller kan användas för att allvarligt skada eller förlama någon annan, luftvapen, vapen med fjäderfunktion, harpuner, slangbågar, blåsrör och andra med dessa jämförbara föremål som kan användas för skjutande eller hälsofarliga laserpekare.
Det är också förbjudet att på allmän plats inneha sådana föremål som är förvillande lika skjutvapen eller explosiva varor och därmed också förbjudet att ta med sådana till skolan. För en fritidssysselsättning som börjar omedelbart efter skoldagen är det dock tillåtet att exempelvis ta med för hobbyverksamhet avsedda bollträn till skolan, så länge det inte finns någon misstanke om att de kommer att användas i något annat syfte.
Innehav av skjutvapen och explosiva varor regleras i skjutvapenlagen (FFS 1/1998), landskapslagen (2007:98) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor och i landskapsförordningen (2007:99) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier och säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor.
Föremål och ämnen som är förbjudna för minderåriga är bland annat produkter enligt landskapslagen (2021:140) om tillämpning på Åland av alkohollagen och landskapslagen (1978:52) om tobak och relaterade produktertobakslagen. Också andra föremål och ämnen som inte är förbjudna i lag men som är farliga på grund av sina egenskaper är förbjudna i skolan om det inte kan anges någon godtagbar orsak för deras innehav.
I den föreslagna 89 § finns bestämmelser om att det i trivselstadgan kan ingå närmare regler om de föremål och ämnen som avses i momentet och om deras närmare användning och förvaring, dvs. om rätten att av grundad anledning begränsa användningen av eller helt förbjuda sådana föremål och ämnen som kan äventyra den studerandes eller någon annans liv, hälsa eller säkerhet eller skada egendom. I de förslagna 98-101 §§ finns bestämmelser med närmare förutsättningar under vilka rektor och lärare har rätt att omhänderta förbjudna föremål och ämnen, rätt att granska de studerandes saker, allmänna principer för omhändertagande och granskning och överlämnande och förstörande av omhändertagna föremål och ämnen.
89 § Trivselstadga. I den förslagna paragrafen ingår bestämmelser om skyldighet för skolan att ha en trivselstadga. Ålands gymnasium har redan i dagsläget fastställda ordningsregler baserat på de nuvarande läroplansgrunderna, men det finns i dagsläget inte några närmare bestämmelser om vad trivselstadgan ska innehålla och inte heller om hur det i trivselstadgan kan ingå regler för föremål och ämnen som avses i den förslagna 88 § 2 mom. Detta är en brist i förhållande till rättsstatsprincipen i 2 § i grundlagen. Som konstaterats i till exempel GrUU 70/2002 rd s. 5 får det inte i en ordningsstadga bestämmas om en individs rättigheter eller skyldigheter om stöd för detta inte finns i tillräckligt exakta bestämmelser i lag.
Enligt den föreslagna bestämmelsen får trivselstadgan innehålla sådana regler om praktiska arrangemang och korrekt uppträdande som behövs för tryggheten och trivseln i studiemiljön. Trivselstadgan kan innehålla närmare regler om de föremål och ämnen som avses i den föreslagna 88 § 2 mom. Dessutom kan regler meddelas om hur skolans egendom får hanteras och om hur man får vistas och röra sig i skolans lokaler och på skolans område.
90 § Handlingsplan för disciplinära åtgärder. Enligt den förslagna bestämmelsen ska skolan utarbeta en handlingsplan för disciplinära åtgärder och för de tillhörande förfaringssätten.
Vid utarbetandet av planen är det viktigt att notera att endast disciplinära åtgärder som nämns i lagen får användas och att man vid användningen av disciplinära åtgärder ska iaktta de allmänna rättsskyddsprinciperna inom förvaltningen. Användningen av åtgärder ska grunda sig på sakliga, allmänt godtagbara och objektiva skäl. Konsekvenserna av likartade gärningar ska vara de samma, oberoende vem som utfört dem, dock så att upprepade gärningar kan anses som en försvårande omständighet. De disciplinära åtgärderna ska stå i proportion till gärningen och den studerandes ålder och utvecklingsnivå ska beaktas. Disciplinära åtgärder får inte användas på ett sätt som kränker eller förolämpar den studerande.
Det föreslås att landskapsregeringen ska utfärda anvisningar om hur handlingsplanen ska utarbetas.
91 § Hantering av ärenden gällande kränkande behandling. I paragrafen förslås delvis motsvarande bestämmelser gällande hantering av ärenden gällande kränkande behandling som i del III, 11 kap. 60 § i barnomsorgs- och grundskolelagen.
Enligt 1 mom. ska personal som får kännedom om att en studerande har blivit utsatt för trakasserier, mobbning, diskriminering eller våld som skett i studiemiljön anmäla det till lärare eller till skolans rektor.
Enligt 2 mom. ska läraren eller rektorn skyndsamt se till att händelsen utreds och att åtgärder vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Enligt 3 mom. ska lärare eller rektor meddela vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare till en studerande under 18 år som misstänks för eller har utsatts för sådan kränkande behandling som avses i 1 mom. Om den studerande som utsatts för den kränkande behandlingen samtycker till detta ska läraren eller rektorn meddela studerandevården om ärendet.
92 § Indragning av studierätten. I enlighet med bestämmelserna som tagits in i de föreslagna 58 § 4 mom. och i 59 §, se detaljmotiveringen ovan, gällande att sökandes hälsotillstånd och funktionsförmåga i strikt begränsade avseenden kan vara ett hinder för att antas som studerande till vissa noggrant definierade utbildningar, föreslås en sammanhängande bestämmelse om indragning av studierätten. Den förslagna bestämmelsen motsvarar 81 § i rikslagen om yrkesutbildning.
Bestämmelsen ger Ålands yrkesgymnasium möjlighet att dra in studierätten för en studerande då studierna omfattar särskilda säkerhetskrav (krav på minderårigas säkerhet, patient- eller klientsäkerhet eller trafiksäkerhet) i utbildningen eller yrket. Syftet med bestämmelserna är att förhindra att en studerande, som är klart olämplig för sitt studieområde och som kan orsaka fara för andra i praktiska uppgifter och praktik, fortsätter med studierna och avlägger examen. Motsvarande bestämmelser finns i yrkeshögskolelagen för Åland. I 1 och 2 mom. föreskrivs om vilka situationer som kan leda till indragning av studierätten.
Enligt 1 mom. kan skolan gällande studier som omfattar särskilda säkerhetskrav och som definieras närmare i den föreslagna 59 § dra in rätten att avlägga ifrågavarande examen eller examen inom ifrågavarande kompetensområde och rätten att delta i examensutbildning i tre olika situationer.
Enligt 1 punkten kan studierätten dras in om den studerande har visat sig vara uppenbart olämplig för utbildningsrelaterade praktiska uppgifter på skolan, på en arbetsplats eller i en annan inlärningsmiljö. Den uppenbara olämpligheten ska ha visat sig genom att den studerande upprepade gånger eller allvarligt äventyrat någon annans hälsa eller säkerhet.
Enligt 2 punkten kan studierätten dras in om det är uppenbart att den studerande i fråga om sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte uppfyller förutsättningarna enligt den förslagna 59 § för att antas som studerande.
Enligt 3 punkten kan studierätten dras in om den studerande när han eller hon har ansökt om att bli antagen för att avlägga examen har undanhållit sådan information om beslut om indragning av studierätten som avses i den föreslagna 60 § och som kunde ha utgjort hinder för antagningen. Enligt den föreslagna 60 § 2 mom. ska den sökande på begäran av skolan ge information om tidigare beslut om eller pågående behandling av indragning av studierätten.
Enligt 2 mom. kan skolan även dra in studierätten gällande studier som omfattar särskilda säkerhetskrav och som definieras närmare i den föreslagna 59 § om det behövs för att skydda minderåriga och den studerande har dömts till vissa brott enligt strafflagen. En ytterligare förutsättning är att utbildningsrelaterade praktiska uppgifter vid skolan, på en arbetsplats eller i en annan lärandemiljö i väsentlig grad förutsätter att den studerande arbetar med minderåriga. Enligt den förslagna 93 § 4 mom. är den studerande skyldig att visa upp ett straffregisterutdrag på begäran av skolan. De brott som anges i momentet är spridning av pornografisk bild (17 kap. 18 § i strafflagen), sexualbrott (20 kap. i strafflagen), dråp, mord, dråp under förmildrande omständigheter eller grov misshandel (21 kap. 1-3 och 6 §§ i strafflagen), grovt rån (31 kap. 2 § i strafflagen), eller narkotikabrott, grovt narkotikabrott, förberedelse till narkotikabrott, främjande av narkotikabrott eller grovt främjande av narkotikabrott (50 kap. 1-4 och 4a § i strafflagen).
Enligt 6 § 2 mom. i straffregisterlagen (FFS 770/1993) har en enskild person rätt att få ett straffregisterutdrag beträffande sig själv för en uppgift som avses i 2 § i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (FFS 504/2002). Enligt 3 § landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn ska en arbetsgivare kräva att en person visar upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen när arbetsgivaren första gången erbjuder personen en anställning som omfattar att fostra och undervisa personer under 18 år eller första gången personen tilldelas sådana uppgifter. Som arbetsgivare räknas också den som erbjuder arbetspraktik, arbetslivsträning eller arbetsprövning.
Enligt 6 § 5 mom. i straffregisterlagen får en studerande även ett i 6 § 2 mom. i straffregisterlagen avsett straffregisterutdrag beträffande sig själv för att i sådana praktiska uppgifter i läroanstalten, på en arbetsplats eller i en annan inlärningsmiljö eller under praktik som har samband med utbildningen kunna åta sig en uppgift som i väsentlig grad består i att arbeta med minderåriga och där ett utdrag på begäran ska visas upp för utbildningsanordnaren. Utdraget är avgiftsfritt.
Enligt 3 mom. ska skolan innan studierätten dras in tillsammans med den studerande utreda hans eller hennes möjligheter att ansöka om att få avlägga någon annan examen eller genomgå någon annan utbildning.
Beslut om indragning av studierätten fattas av ett av skolan tillsatt kollegialt organ, se 102 §, där även närmare bestämmelser om förfarandet finns.
93 § Kontroll av hälsotillstånd och funktionsförmåga och rätt att få uppgifter för bedömning av studierätten. I paragrafen finns bestämmelser om skolans, i praktiken Ålands yrkesgymnasiums, rätt att ålägga den studerandes att genomgå nödvändiga kontroller och undersökningar och att få ett skriftligt utlåtande av en läkare för att bedöma om den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga är ett hinder för sådana studier som omfattar särskilda säkerhetskrav som avses i 59 §.
Enligt 1 mom. kan skolan kräva att den studerande genomgår kontroller och undersökningar som är nödvändiga för att utreda den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga endast om det finns en grundad anledning att misstänka att den studerandes hälsa eller funktionsförmåga uppenbart inte uppfyller förutsättningarna för studier som omfattar särskilda säkerhetskrav i 59 §. Kontrollerna och undersökningarna ska utföras av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Skolan svarar för kostnaderna för kontrollerna och undersökningarna.
Enligt 2 mom. har skolan trots sekretessbestämmelserna rätt att för bedömning av studierätten få ett skriftligt utlåtande av en läkare med självständig rätt att utöva yrket och som anvisats av skolan. Av utlåtandet ska det framgå att den studerande har genomgått en kontroll eller en undersökning för bestämning av den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga samt en bedömning av den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga med anledning av de krav på hälsotillståndet som avläggandet av examen ställer. Intyget ska således inte innehålla detaljerade uppgifter om den sökandens hälsotillstånd.
Enligt 3 mom. har skolan trots sekretessbestämmelserna rätt att av Högskolan på Åland eller av fristående huvudman enligt den föreslagna 8 § få sådana nödvändiga uppgifter om beslut om indragning av studierätten och grunderna för detta som krävs för bedömning av studierätten.
Enligt 4 mom. ska den studerande för en sådan bedömning av studierätten som avses i 92 § 2 mom. på begäran av skolan visa upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 5 mom. i straffregisterlagen (FFS 770/1993), om utbildningsrelaterade praktiska uppgifter vid skolan, på en arbetsplats eller i en annan inlärningsmiljö i väsentlig grad består av arbete med minderåriga.
Enligt 5 mom. är skolan trots sekretessbestämmelserna skyldig att lämna Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som ålagts verket genom Republikens presidents förordning (2020:85) om skötseln på Åland av vissa förvaltnings- och tillsynsuppgifter avseende behörighetskrav och yrkesutövning för yrkesutbildade personer inom socialvården och som gäller pågående behandling av indragning av studierätten i enlighet med 92 § samt beslut om indragning av studierätten och grunderna för detta. Valvira ansvarar för att föra centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården och hälso- och sjukvården där bland annat närvårdares yrkesrättigheter framkommer.
94 § Återställande av studierätten. I paragrafen finns bestämmelser om att den som fått sin studierätt indragen med stöd av 92 § 1 mom. 2 punkten, det vill säga på grund av att det är uppenbart att den studerande på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller praktik i anslutning till studierna och hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder, kan få studierätten återställd.
Enligt 1 mom. ska studierätten återställas om den som anhåller om det visar att det inte längre finns skäl för att dra in studierätten. Den som anhåller om återställande av studierätten visar detta genom att lämna skolan ett utlåtande om sitt hälsotillstånd.
Beslutet om återställande av studierätten fattas av ett av skolan tillsatt kollegialt organ, se den föreslagna 102 §, där även bestämmelser om förfaringssättet finns.
Enligt 2 mom. är skolan trots sekretessbestämmelserna skyldig att lämna Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som ålagts verket genom Republikens presidents förordning om skötseln på Åland av vissa förvaltnings- och tillsynsuppgifter avseende behörighetskrav och yrkesutövning för yrkesutbildade personer inom socialvården och som gäller beslut om återställande av studierätten och motiveringen till beslutet. Valvira ansvarar för att föra centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården och hälso- och sjukvården där bland annat närvårdares yrkesrättigheter framkommer.
95 § Narkotikatest. Till den SORA-lagstiftning som antagits i riket, och som redogörs för i detaljmotiveringen till 59 §, hör även bestämmelser om narkotikatest. Bestämmelserna motsvarar i praktiken bestämmelserna i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (FFS 759/2004). Bestämmelser om narkotikatest finns i 84 § i rikslagen om yrkesutbildning och i rikets universitetslag och yrkeshögskolelag samt i yrkeshögskolelagen för Åland. Syftet med narkotikatesterna är att förbättra studiesäkerheten och säkerheten i arbetet.
Enligt 1 mom. kan skolan fatta beslut om att ålägga en studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande är narkotikapåverkad i utbildningsrelaterade praktiska uppgifter vid skolan, på en arbetsplats eller i en annan lärandemiljö eller att den studerande är narkotikaberoende. En ytterligare förutsättning är att testet är nödvändigt för att klarlägga den studerandes funktionsförmåga och att den studerande sköter uppgifter som kräver särskild noggrannhet, pålitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där den studerandes handlande under narkotikapåverkan eller narkotikaberoende antingen allvarligt äventyrar den studerandes eller någon annans liv eller hälsa, allvarligt äventyrar säkerheten i trafiken, allvarligt äventyrar skyddet eller integriteten i fråga om uppgifter som skyddas av sekretessbestämmelserna, eller väsentligt ökar risken för olaga handel med och spridning narkotika som innehas av skolan eller en arbetsgivare då den studerande är på en läroavtals- eller utbildningsavtalsarbetsplats. Med narkotika avses ämnen enligt 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen (FFS 373/2008).
Enligt 2 mom. avses med intyg över narkotikatest ett intyg som utfärdats av en av skolan anvisad legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården och av vilket det framgår att den studerande har genomgått test för utrönande av användning av narkotika som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen, samt en på testet grundad utredning om huruvida den studerande har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att den studerandes funktionsförmåga är nedsatt. Intyget ska visas upp inom en rimlig tid som bestäms av skolan. En minderårig studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska underrättas om att intyg över narkotikatest krävs.
Enligt 3 mom. ansvarar skolan för kostnaderna för de intyg över narkotikatest som avses i den förslagna paragrafen.
Enligt 4 mom. tillämpas på narkotikatestning av studerande i övrigt vad som föreskrivs om testning av arbetstagare i 19 § i lagen om företagshälsovård (FFS 1383/2001), där det bland annat hänvisas till att bestämmelser om innehållet i ett intyg över narkotikatest finns i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (FFS 759/2004).
96 § Disciplin. Paragrafen motsvarar delvis i sak 46 § i den nuvarande gymnasielagen. I den föreslagna paragrafen ingår dels disciplinära åtgärder med bestraffande inslag (skriftlig varning, avstängning under högst ett år), dels åtgärder som syftar till att trygga säkerheten i undervisningen (bli tillsagd att lämna klassrummet, förvägras att delta i undervisningen under högst tre arbetsdagar, förvägras att delta i studierna till dess att den studerande uppvisar lagstadgat straffregisterutdrag eller genomgår nödvändiga läkarundersökningar).
Enligt 1 mom. kan en studerande ges en skriftlig varning, om han eller hon stör undervisningen, beter sig våldsamt eller hotfullt i studiemiljön, gör sig skyldig till fusk eller i övrigt bryter mot ordningen i skolan eller i en annan studiemiljö, eller vägrar visa upp intyg över narkotikatest eller lämnar ett prov som visar att han eller hon missbrukat narkotika. Beslut om skriftlig varning fattas av rektor, se den föreslagna 102 §.
Enligt 2 mom. kan den studerande avstängas för en viss tid, högst ett år, om handlingen eller försummelsen enligt 1 mom. är allvarlig eller om det osakliga uppförandet enligt 1 mom. fortsätter efter den skriftliga varningen. Beslut om avstängning fattas av ett av skolan tillsatt kollegialt organ, se den föreslagna 102 §.
I 3 mom. finns bestämmelser om tillsägelse att en studerande som stör undervisningen, beter sig våldsamt eller hotfullt eller äventyrar någon annans hälsa eller säkerhet ska avlägsna sig för högst den tid som återstår av skoldagen eller en tillställning som skolan ordnar. Bestämmelsen gäller högst den tid som återstår av arbetsdagen och kan om det bedöms tillräckligt tillämpas så att tillsägelsen att avlägsna sig enbart gäller en lektion. Bestämmelsen gäller också praktiska uppgifter i anslutning till undervisningen, på en arbetsplats eller i någon annan studiemiljö. Bestämmelsen kan tillämpas exempelvis i situationer där en studerande har kommit berusad till arbetsplatsen. Tillsägelsen att avlägsna sig behöver således inte göras av en person anställd av skolan. Om tillsägelsen sker i skolmiljö behöver tillsägelsen inte göras av en lärare eller rektor anställda i tjänsteförhållande, utan tillsägelsen kan också göras av annan undervisningspersonal anställd av skolan, såsom assistent.
Enligt 4 mom. kan en studerande av rektor förvägras rätt att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar om det föreligger en risk för att säkerheten för en annan studerande eller för en person som arbetar vid skolan eller i ett annat undervisningsutrymme äventyras av den studerandes våldsamma eller hotfulla beteende, eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av den studerandes störande uppförande. Under den tid som den studerande förvägrats att delta i undervisningen ska det ordnas möjlighet till vårdkontakt, exempelvis kontakt till beroendemottagningen, psykiatrin eller personligt samtal med studerandevårdens psykolog eller kurator. Om skäl finns ska skolan göra en barnskyddsanmälan i ärendet till Kommunernas socialtjänst enligt 25 § i barnskyddslagen (FFS 417/2007), tillämplig på Åland genom landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen.
Skolan ska dessutom se till att det för den studerande ordnas sådant annat stöd som den studerande behöver när denne återvänder till undervisningen. Dessa stödåtgärder avser till exempel praktiska undervisningsarrangemang och pedagogiska stödåtgärder om detta behövs. Då stödåtgärderna planeras ska det beaktas om grunden för förvägran att delta i undervisningen är en gärning som anmälts till polisen. Studerande över 15 år är straffrättsligt ansvariga för sina gärningar.
Enligt 5 mom. kan en studerande som vägrar att genomgå kontroller enligt det förslagna 93 § 1 mom. för att utreda hälsotillståndet och funktionsförmågan för bedömning av studierätten avhållas från studierna till dess att han eller hon går med på behövliga kontroller. En studerande som vägrar att visa upp ett straffregisterutdrag enligt det förslagna 93 § 4 mom. kan avhållas från studierna till dess att han eller hon går med på att visa upp ett straffregisterutdrag. Beslut om att avhållas från studierna fattas av ett av skolan tillsatt kollegialt organ, se den förslagna 102 §.
97 § Avlägsnande av en studerande som uppför sig störande eller äventyrar säkerheten. I paragrafen finns bestämmelser om rätt för rektor och lärare att avlägsna en studerande som inte självmant lyder en uppmaning att lämna klassrummet eller en tillställning.
Enligt 1 mom. har rektor eller lärare rätt att avlägsna den studerande om han eller hon inte iakttar en i den förslagna 96 § 3 mom. avsedd uppmaning att avlägsna sig från klassrummet, en annan undervisningslokal eller skolans tillställning. Rektorn och läraren har också rätt att från skolans område avlägsna en studerande som inte självmant avlägsnar sig efter att ha fått veta att han eller hon förvägrats rätt att delta i undervisningen under högst tre arbetsdagar i enlighet med den förslagna 96 § 4 mom.
Enligt 2 mom. har rektor och lärare rätt att använda sådana maktmedel som behövs för avlägsnandet om en studerande som ska avlägsnas försöker förhindra detta genom att göra motstånd. Sådana maktmedel får användas som med hänsyn till den studerandes ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en samlad bedömning av situationen kan anses vara försvarbara.
Nödvändiga metoder kan till exempel vara att lugna ner en studerande som uppför sig våldsamt eller hotfullt genom att hålla fast honom eller henne och leda bort honom eller henne från situationen. Användningen av maktmedel berättigar inte till onödigt eller överdrivet våld. Användningen av maktmedel är avsedd endast för sådana exceptionella situationer där andra åtgärder inte har hjälpt och övriga studerandes rätt till undervisnings, arbetsro eller säkerhet kräver omedelbara åtgärder.
Bestämmelserna är avsedda att användas i yttersta undantagsfall och som en sista utväg. Som konstaterats i grundlagsutskottet (GrUU 70/2022 rd s.4) är det problematiskt att ge andra än dem som är utbildade i det befogenheter att använda maktmedel. Användningen av maktmedel innebär ingrepp i den personliga integriteten som är tryggad i 7 § 1 mom. i grundlagen. Enligt 7 § 3 mom. i grundlagen får denna rätt inte kränkas godtyckligt eller utan laglig grund. Med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten har grundlagsutskottet framhävt att rätten att använda maktmedel ska anförtros bara dem som är utbildade i att använda dem och att man i utbildningen tar hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna som begränsande faktorer i användningen av maktmedel (GrUU 54/2001 rd, s. 5 första spalten, GrUU 28/2001 rd, s. 4 andra spalten).
Rektorer och lärare är inte sådana personer som kan förväntas kunna använda maktmedel eller känna till de juridiska aspekter som ska beaktas i sådana fall (GrUU 35/2013 rd, s. 8). Risk finns för att användningen av maktmedel kan gå ut över rättigheterna för dem som är föremål för maktmedlen. Grundlagsutskottet har ändå konstaterat att det är möjligt att ge rektor och lärare vid gymnasieskolor rätt att använda maktmedel. En studerande som allvarligt stör arbetsron på skolan måste i vissa fall kunna avlägsnas från klassrummet eller skolans område, i sista hand med hjälp av kraftmedel, för att de övrigas rättigheter skall kunna tillgodoses (GrUU 70/2002 rd, s.4, GrUU 35/2013 rd). Grundlagsutskottet har dock understrukit att rektorn eller läraren av ovan nämnda skäl bara i yttersta undantagsfall får tillgripa maktmedel.
Enligt 3 mom. kan rektorn och läraren kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. agera tillsammans eller var för sig. Maktmedelsredskap får inte användas för att avlägsna en studerande. Maktmedelsredskap avser exempelvis fysiska redskap för att kontrollera en person och får endast användas av personer med lagstadgad rätt att i sitt yrke använda maktmedelsredskapet. En lärare eller rektor som använt sig av maktmedel ska lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till styrelsen om skolan drivs av en fristående huvudman. Vid Ålands gymnasiemyndighet ska redogörelsen lämnas till myndighetens förvaltningschef.
I 4 mom. finns en informativ hänvisning till att bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen (FFS 39/1889).
Enligt det föreslagna 5 mom. ska polisen vid behov ge handräckning för att avlägsna en studerande som sätter sig till motvärn. Bestämmelsen är avsedd att användas i allvarliga och hotfulla motståndssituationer när den studerande inte avlägsnar sig.
98 § Rätt att omhänderta föremål och ämnen. Enligt 1 mom. har rektor och lärare rätt att tillsammans eller var för sig under arbetsdagen frånta en studerande ett sådant föremål eller ämne som enligt lag inte får innehas, eller något annat föremål eller ämne som har sådana egenskaper att det kan äventyra den studerandes eller andras liv, hälsa eller säkerhet eller skada egendom. Samma befogenheter som anges i paragrafen gäller även biträdande rektor.
Befogenheten att omhänderta föremål eller ämnen ålägger dock inte lärarna och rektorn skyldighet utan möjlighet att agera om det bedöms vara nödvändigt samt tillräckligt säkert. Rektor och lärare har rätt att agera tillsammans eller var för sig.
Enligt 2 mom. har rektor och lärare även rätt att under arbetsdagen ta ifrån en studerande sådana föremål eller ämnen som den studerande stör under-visningen eller lärandet med. Gällande fråntagandet av dessa föremål eller ämnen har rektor och lärare inte rätt att använda sådana maktmedel som anges i 3 mom. eller maktmedelsredskap. Föremålet eller ämnet som omhändertagits ska överlämnas till den studerande efter lektionen. Den studerande kan behöva förfoga över exempelvis en mobiltelefon eller något annat föremål under rasten. Att sådana föremål omhändertas för en längre tid än under lektionen, exempelvis för resten av dagen, kan därför inte motiveras med hänsyn till tryggandet av rätten till undervisning och lärande, och begränsar onödigt den studerande äganderätt. Om det emellertid är sannolikt att det störande beteendet kommer att fortsätta efter lektionen ska det föremål eller ämne som använts på ett störande sätt överlämnas till den studerande senast vid skoldagens slut. Detta förfaringssätt föreslås för att man ska undvika att flera lektioner störs på grund av att läraren upprepade gånger måste omhänderta ett föremål.
Enligt 3 mom. har rektor och lärare rätt att använda nödvändiga maktmedel för att omhänderta föremålet eller ämnet som avses i 1 mom. om den studerande som innehar föremålet eller ämnet försöker förhindra omhändertagandet genom att göra motstånd. Maktmedlen ska med hänsyn till den studerandes ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en samlad bedömning av situationen vara försvarbara. Rätten att använda maktmedel gäller enbart föremål och ämnen som äventyrar den studerandes eller andras säkerhet.
Nödvändigt maktmedel kan till exempel vara att hålla fast den studerande. Avsikten med bestämmelsen är att lärare och rektor ska ha tillräckliga befogenheter att omhänderta föremål och ämnen som äventyrar säkerheten, dock med omsorg om säkerheten och den studerandes grundläggande fri- och rättigheter, se detaljmotiveringen till 97 §.
Enligt 4 mom. får maktmedelsredskap inte användas vid omhändertagande enligt 1-3 mom. I momentet hänvisas också till strafflagens bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel.
Enligt 4 mom. gäller de rättigheter och skyldigheter som anges i paragrafen också under den tid som den studerande deltar i utbildning eller verksamhet som godkänts av skolan. Med sådan utbildning eller verksamhet avses till exempel utfärder och lägerskolor, som också kan infalla under tid som går utöver arbetsdagen.
99 § Rätt att granska de studerandes saker. I paragrafen finns bestämmelser om rätt för rektor och lärare att granska de studerandes saker. Beträffande den föreskriva ytliga granskningen av den studerandes kläder och det den studerande har med sig, är bestämmelsen avsedd att användas i mycket exceptionella situationer. De studerandes kläder och tillhörigheter får inte granskas rutinartat eller genom stickprov.
Som grundlagsutskottet (GrUU 35/2013 rd) konstaterat motsvarar bestämmelsen innehållsmässigt med några undantag 8 kap. 30 § om kroppsvisitation i tvångsmedelslagen (FFS 806/2011). Bestämmelserna är av betydelse med avseende på 7 § 1 mom. och 10 § 1 mom. i 2 kap. i grundlagen, där rätten till personlig integritet och privatliv är skyddad. Grundlagsutskottet har vid bedömningen av möjligheten att kroppsvisitera en person som fyllt 18 år men inte 20 år och som är misstänkt för olagligt innehav av alkoholdrycker ansett att det är skäl att förhålla sig reserverat till polisbefogenheter för tvångsmedel mot barn och utövande av befogenheterna (GrUU 53/2006 rd, s. 3/1). Samma bedömning ska i ännu högre grad gälla lärare och rektorer. Den granskningsrätt som ges lärare och rektorer bör av samma orsaker som nämnts i samband med behandlingen av maktmedel (se ovan under detaljmotiveringen till 97 §) begränsas till mycket exceptionella situationer.
Enligt 1 mom. har rektor och lärare rätt att under arbetsdagen granska de saker som den studerande har med sig och de förvaringsutrymmen i skolan som den studerande förfogar över och att utföra en ytlig granskning av den studerandes kläder för att omhänderta ett föremål eller ämne som avses i 88 § 2 mom. om den studerandes säkerhet eller någon annans säkerhet kan äventyras av föremålet eller ämnet. Det ska även vara uppenbart att den studerande innehar sådana föremål eller ämnen och den studerande ska trots begäran vägrat överlämna dem eller inte på ett tillförlitligt sätt visat att han eller hon inte innehar sådana.
Den ytliga granskningen ger befogenhet att granska de saker som den studerande har med sig och att utföra en ytlig granskning av den studerandes kläder. Förutsättningen ska vara att det är uppenbart att den studerande innehar ett förbjudet föremål eller ämne. Ett exempel är att föremålet tydligt kan urskiljas i fickor, väskor eller kläder. Den studerande ska alltid först ges möjlighet att överlämna föremålet eller ämnet frivilligt eller att bevisa att han eller hon inte innehar något sådant. Den ytliga granskningen ska utföras så att den så lite som möjligt ingriper i den studerandes personliga integritet på ett kränkande sätt.
Enligt 2 mom. ska den studerande ska meddelas orsaken till granskningen innan den utförs.
Enligt 3 mom. får den ytliga granskningen utföras endast av en person som är av samma kön som den studerande. Vid granskningen ska förutom den som utför granskningen även en annan myndig person som hör till skolans personal närvara. På den studerandes begäran ska en person som hör till skolans personal och som den studerande utser närvara vid granskningen om denna person är tillgänglig.
Avsikten med att ge den studerande möjlighet att utse en person som hör till skolans personal är att den studerande ska få stöd i situationen av en person som den studerande upplever som trygg.
Enligt 4 mom. får avvikelse från det sätt att utföra granskningen på som föreskrivs i 3 mom. göras om det på grund av sakens brådskande natur är absolut nödvändigt med tanke på säkerheten.
Enligt 5 mom. gäller de rättigheter och skyldigheter som anges i paragrafen också under den tid som den studerande deltar i utbildning eller verksamhet som godkänts av skolan. Med sådan utbildning eller verksamhet avses till exempel utfärder och lägerskolor, som också kan infalla under tid som går utöver arbetsdagen.
100 § Allmänna principer för omhändertagande och granskning. I paragrafen föreskrivs om allmänna principer som ska tillämpas vid omhändertagande av föremål och ämnen och om granskning av de studerandes saker enligt de förslagna 98 och 99 §§.
Enligt 1 mom. ska omhändertagande av föremål och ämnen, maktmedel i anslutning därtill och granskning för att hitta föremål och ämnen genomföras på ett så säkert sätt som möjligt. Åtgärderna får inte ingripa i den studerandes personliga integritet i större utsträckning än vad som är nödvändigt för att trygga studieron och säkerheten. Vid granskning ska den diskretion som omständigheterna kräver iakttas. Med diskretion avses bland annat att den studerande människovärde, privatliv och fysiska integritet ska beaktas när granskningen utförs och när ett föremål omhändertas.
För att genomföra åtgärderna på ett säkert sätt och förbättra samtliga parters rättsskydd ska användningen av åtgärderna planeras och utbildningsanordnaren ska ge anvisningar om dem.
Enligt 2 mom. ska en lärare eller rektor som använt sig av maktmedel enligt 98 § 2 mom. lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till styrelsen om skolan drivs av en fristående huvudman. Vid Ålands gymnasiemyndighet ska redogörelsen lämnas till myndighetens förvaltningschef.
Enligt 3 mom. ska granskning av en studerande och omhändertagande av föremål och ämnen registreras. En minderårig studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska så snart som möjligt informeras om granskning och om omhändertagande av föremål och ämnen.
101 § Överlämnande och förstörande av omhändertagna föremål och ämnen. I paragrafen föreskrivs om återlämnande av omhändertagna föremål och ämnen och om överlämnande av dem till behöriga myndigheter samt om säker förvaring av dem medan de är omhändertagna.
Enligt 1 mom. ska föremål och ämnen enligt den förslagna 98 § som fråntagits en studerande överlämnas till den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare eller till den studerande själv om han eller hon är myndig. Föremålen och ämnena ska dock överlämnas till polisen eller till någon annan i lag föreskriven myndighet, om den studerande, dennes vårdnadshavare eller en annan laglig företrädare inte har laglig rätt att inneha dem.
Enligt 2 mom. ska föremålet eller ämnet förvaras omsorgsfullt före överlämnandet. Överlämnandet ska ske så fort som möjligt efter det att föremålet eller ämnet har omhändertagits. Narkotika, skjutvapen, vapendelar, patroner, projektiler, gassprejer och explosiva varor som har omhändertagits ska omedelbart överlämnas till polisen. De föremål och ämnen som ska överlämnas till den studerande överlämnas efter arbetsdagens slut. Före överlämnandet ska föremålet eller ämnet förvaras omsorgsfullt till exempel i ett låst utrymme eller skåp.
Enligt 3 mom. får omhändertagen egendom, som den studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare trots uppmaning inte avhämtar, bevisligen förstöras inom tre månader efter meddelandet. Överlämnande och förstörande av föremål och ämnen ska registreras.
102 § Förfarandet i ärenden som gäller indragning och återställande av studierätten och i disciplinärenden. I paragrafen föreskrivs samlat om förfarandet i disciplinärenden och i ärenden som gäller indragning och återställande av studierätten.
Enligt 1 mom. ska gärningens art samt den studerandes utvecklingsnivå beaktas när en disciplinär åtgärd övervägs.
Enligt 2 mom. beslutar rektor om skriftlig varning till en studerande enligt den förslagna 96 § 1 mom., förvägran att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar enligt den förslagna 96 § 4 mom. och beslut om åläggande att visa intyg över narkotikatest enligt 95 § 1 mom. Vid Ålands gymnasiemyndighet kan myndigheten i reglementet förskriva om hur de beslutande befogenheterna fördelar sig mellan skolans rektor och biträdande rektorer beträffande de olika studieprogrammen. Beslut om skriftlig varning får enligt den föreslagna 126 § överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Enligt den föreslagna 126 § får ändring inte sökas gällande förvägran att delta i undervisningen för högst tre dagar. Rättelseyrkande enligt den föreslagna 125 § får anföras gällande åläggande att visa intyg över narkotikatest.
Enligt 3 mom. fattas beslut i ärenden om indragning och återställande av studierätten enligt de förslagna 92 och 94 §§, avstängning för viss tid enligt den förslagna 96 § 2 mom. och avhållande från studierna enligt den förslagna 96 § 4 mom. av ett kollegialt organ som skolan tillsätter. Dessa beslut har omfattande verkningar för den enskilde studerande och bör med beaktande av den studerandes rättsskydd fattas av ett kollegialt organ. I det kollegiala organet ska rektor, rektors ställföreträdare, lärare och minst en representant från studerandevårdsgruppen ingå. Skolan utser det kollegiala organets ordförande och beslutar om det kollegiala organets sätt att arbeta och fatta beslut. Organets medlemmar handlar under tjänsteansvar.
Beslut som det kollegiala organet fattar får i enlighet med den förslagna 126 § överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
I 4 mom. föreslås bestämmelser som gäller eventuella framtida fristående huvudmän som har tillstånd att ordna gymnasieutbildning enligt den föreslagna 8 §. De disciplinära åtgärderna som omfattas av momentet innehåller enligt landskapsregeringens bedömning element av betydande utövning av offentlig makt. Enligt 124 § i grundlagen får uppgift som innefattar betydande utövning av offentlig makt endast ges myndigheter. Landskapsregeringen föreslås därför bemyndigas att vid behov tillsätta ett kollegialt organ som fattar beslut i ärenden om indragning och återställande av studierätten, avstängning för viss tid och avhållande från studierna på framställning av den fristående huvudmannens rektor.
Organet ska bestå av högst fem medlemmar, varav en ordförande och en viceordförande, där representanter från den fristående huvudmannen, studerandevården och lärare ska ingå. Med beaktande av ärendenas art som organet ska hantera bör en av det kollegiala organets medlemmar ha avlagt en juridisk examen på nivå 7 enligt den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF).
Organet är beslutfört när minst hälften av medlemmarna är närvarande. Vid omröstning i ett ärende blir majoritetens åsikt organets beslut. Faller rösterna lika blir den åsikt som ordföranden har omfattat beslut i saken. Landskapsregeringen svarar för kostnaderna för den verksamhet som bedrivs av organet och fastställer grunderna för medlemmarnas arvoden.
I 5 mom. finns bestämmelser om förfarandet vid beslut om indragning av studierätten. Innan beslutet fattas ska behövlig expertutredning och annan utredning inhämtas och den studerande och minderårig studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ges tillfälle att bli hörda.
Studierätten kan indras till exempel av orsaker som har att göra med hälsotillståndet, då ska nödvändig medicinsk eller annan utredning inhämtas.
I 6 mom. finns bestämmelser om förfarandet vid disciplinära åtgärder. Innan en studerande avstängs från skolan för högst ett år enligt den förslagna 96 § 2 mom. eller ges en skriftlig varning enligt den föreslagna 96 § 1 mom. ska den handling eller försummelse som är orsaken till den disciplinära åtgärden specificeras, behövlig utredning inhämtas och den studerande ges tillfälle att bli hörd. Innan en studerande avstängs från skolan ska också den studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare höras om den studerande är under 18 år. Den studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska underrättas om andra åtgärder enligt 96 § om den studerande är under 18 år, det vill säga om den studerande blir tillsagd att lämna skolan för den återstående arbetsdagen enligt den förslagna 96 § 3 mom., förvägras rätt att delta i undervisningen enligt den förslagna 96 § 4 mom. eller avhålls från studierna enligt den föreslagna 96 § 5 mom. för att den studerande vägrar genomgå undersökningar för att konstatera hälsotillståndet eller vägrar ge in lagstadgat straffregisterutdrag.
Enligt 7 mom. ska ett skriftligt förvaltningsbeslut meddelas beträffande disciplinära åtgärder, indragning av studierätten och avhållande från studierna. Förvaltningslagens bestämmelser om bland annat jäv, utredning av ärenden och hörande av parter samt beslutets form och motivering av beslut ska iakttas.
Åtgärder enligt den förslagna 96 § 3 mom. (tillsägelse att lämna skolan för högst den tid som återstår av arbetsdagen) och 4 mom. (förvägran att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar) ska registreras.
Enligt 8 mom. ska i samband med att ett beslut fattas om indragning av studierätten, avstängning för viss tid eller avhållande från studierna det fattas beslut om verkställighet av beslutet innan det har vunnit laga kraft och om den tidpunkt då verkställigheten inleds.
8 kap. Studerandes övriga rättigheter och skyldigheter
I kapitlet ingår bestämmelser om studerandes rättigheter och skyldigheter som är gemensamma för samtliga former av gymnasieutbildning.
103 § Antagning av studerande. I paragrafen föreskrivs det om antagning av studerande. Bestämmelsen har delvis sin motsvarighet i 43 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. är det utbildningsanordnarens styrelse som fastställer vem som antas som studerande.
I det förslagna 2 mom. förskrivs om undantag från förvaltningslagen för landskapet Åland. Enligt 7 kap. i förvaltningslagen ska förvaltningsbeslut ges skriftligen, beslut ska motiveras och anvisningar om rättelseyrkande ska fogas till beslutet. Trots att rätten att få motiverade beslut är en av de grundläggande garantierna för god förvaltning, innehåller 40 § 2 mom. i förvaltningslagen vissa undantag där det med tanke på parternas rättsskydd inte är absolut nödvändigt att besluten motiveras. Enligt 4 punkten kan motiveringen utelämnas om ärendet gäller ett yrkande som myndigheten godkänner och ingen annan har rätt att söka ändring i beslutet.
Med avvikelse från bestämmelserna i 7 kap. i förvaltningslagen om förvaltningsbeslut föreslås att den studerande skriftligen kan meddelas om resultatet av antagningen, också i det fall att han eller hon inte har blivit antagen. Detta meddelande är inte ett formellt förvaltningsbeslut. Om den sökande begär detta skriftligen eller muntligen inom 30 dagar från det att han eller hon skriftligen fått meddelande av resultatet av antagningen, ska utbildningsanordnaren dock ge ett förvaltningsbeslut om antagningen. I enlighet med den föreslagna 125 § får den studerande anföra rättelseyrkande hos utbildningsanordnaren gällande detta beslut om antagning.
Förslaget om att ett överklagbart beslut ska meddelas endast på begäran av den sökande är motiverat med hänsyn till det stora antalet beslut om antagning som görs i samband med den samåländska antagningen. I annat fall skulle utbildningsanordnarens tid gå åt till att meddela en mängd avslag där de sökande ändå inte har något besvärsintresse. En sökande som blivit antagen i enlighet med det ansökningsönskemål som är först i prioritetsordningen har i praktiken till exempel vanligen inte något intresse av att överklaga avslag som gäller övriga ansökningsönskemål.
I 3 mom. föreslås en ny bestämmelse om att den som antagits som studerande inom den tid som skolan angett ska meddela om han eller hon tar emot studieplatsen. I annat fall går studieplatsen förlorad.
104 § Studiehandledning och karriärvägledning. I den föreslagna paragrafen ingår delvis nya bestämmelser om de studerandes rätt till studiehandledning och karriärvägledning. Bestämmelsen har delvis sin motsvarighet i 15 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. har de studerande rätt till undervisning och handledning i olika undervisningsmiljöer som möjliggör för den studerande att uppnå målen i läroplanen i den allmänbildande gymnasieutbildningen, målen i utbildningsgrunderna i utbildningen som förbereder för examensutbildning eller kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnande i grunderna för examen och utbildning i den yrkesinriktade utbildningen.
Enligt 2 mom. har den studerande rätt att få personlig och annan studiehandledning eller karriärvägledning utgående från sitt individuella behov. Studiehandledningen ska bistå den studerande vid val av studievägar samt underlätta övergången mellan utbildningar och utbildningsnivåer. Karriärhandledningen ska handleda och stöda den studerande i att forma bilden av sitt eget kunnande och i att ta ansvar för den egna karriärprocessen.
Enligt 3 mom. ska skolan vid kontinuerlig ansökan tillsammans med den sökande utreda vilka studier som är lämpliga för den sökande, om den sökande inte har ansökt om att bli antagen som studerande till viss utbildning eller examen. Skolan ska hänvisa den sökande till annan utbildning eller vid behov till annan lämplig service om skolan inte antar den sökande som studerande eller om skolan utgående från ansökan bedömer att annan utbildning än den skolan tillhandahåller är lämpligare för den sökande.
Enligt 4 mom. föreslås nya bestämmelser som syftar till att fånga upp och ge stöd dels till unga personer som vill byta utbildning, dels till unga som hoppar av sin gymnasieutbildning och som riskerar att stå utan sysselsättning. På Åland omfattar läroplikten endast grundskolans lärokurs och det är inte obligatoriskt för unga att gå en gymnasieutbildning. Om en minderårig studerande och dennes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ger sitt samtycke till detta, ska de baserat på den förslagna bestämmelsen få stöd av skolan att tillsammans utreda vilken utbildning eller examen som är lämplig för den unge. Vid behov ska skolan även hänvisa den studerande att söka annan utbildning än den skolan tillhandahåller eller till annan lämplig service. Med annan lämplig service avses exempelvis stöd via tredje sektorn, Ung resurs. Gällande situationer där den unge är i uppenbart behov av socialvård tillämpas bestämmelserna i 35 § i landskapslagen (2020:12) om socialvård gällande kontakt med socialvården för bedömning av stödbehovet, se 114 § nedan.
I 5 mom. föreslås en ny bestämmelse om att den som avslutat sina gymnasiestudier och som har för avsikt att ansöka till fortsatta studier men som inte fått någon studieplats i examensinriktad utbildning, ska har rätt att få handledning och karriärvägledning under det år som följer på avlagd examen. Detta stöd ges redan i dagsläget vid Ålands gymnasium.
105 § Studierätt och tillfälligt avbrytande av studierätt. I paragrafen föreslås nya bestämmelser om studierätt. Tidpunkten för när studierätten börjar och upphör är av betydelse till exempel för beviljandet av studiestöd och andra förmåner.
Enligt 1 mom. börjar den studerandes studierätt vid en tidpunkt som skolan bestämmer. Studierätten börjar i regel inte vid den tidpunkt då den studerande meddelas om att han eller hon antas som studerande, utan när den studerande i enlighet med vad som överenskommit i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet eller annars de facto inleder studierna.
Enligt 2 mom. har den studerande rätt att slutföra gymnasieutbildningen och annan utbildning på gymnasienivå inom den målsatta tiden för respektive utbildning. Den studerande har rätt att slutföra gymnasieutbildningens lärokurs på högst fyra år och utbildning som förbereder för examensutbildning på högst ett år, om inte styrelsen på den studerandes ansökan beviljar den studerande extra tid för slutförande av studierna på grund av sjukdom, skada eller någon annan särskild orsak.
Enligt 3 mom. kan skolan besluta om ett tidsbestämt tillfälligt avbrytande av studierätten på den studerandes ansökan. Den studerande har rätt att tillfälligt avbryta sin studierätt för den tid som han eller hon är graviditets- eller föräldraledig, inte kan studera på grund av egen sjukdom eller skada eller annan motsvarande orsak, fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (FFS 1438/2007), civiltjänstlagen (FFS 1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (FFS 194/1995) eller fullgör sina skyldigheter enligt motsvarande lagstiftning utomlands. Studierätten kan också på begäran av den studerande tillfälligt avbrytas av någon annan grundad anledning. Grundad anledning kan exempelvis avse en utlandsvistelse eller familjesituationer som gör det motiverat att tillfälligt avbryta studierätten.
I momentet föreskrivs inte hur länge ett sådant tillfälligt avbrott kan pågå. Utgångspunkten kan dock anses vara att beslut om en paus på några dagar eller till exempel ett par veckor i studierna inte behöver fattas på det sätt som avses i 3 mom., utan den studerande ska kunna komma överens om sådana situationer i enlighet med den föreslagna 107 §. Det anges inte heller någon övre tidsgräns för tillfälligt avbrott. Utgångspunkten är dock att grunden för ett tillfälligt avbrott ska vara en tidsmässigt begränsad och endast av särskilda skäl kunna pågå mer än ett år. Om den studerandes studierätt har upphört enligt bestämmelserna i den föreslagna 106 § har den studerande alltid möjlighet att söka till samma utbildning för att fortsätta sina studier.
Enligt den föreslagna 125 § har den studerande rätt att anföra rättelseyrkande gällande beslut om tillfälligt avbrytande av studierätten.
106 § Studierättens upphörande. I den förslagna paragrafen finns bestämmelser om när den studerandes studierätt upphör.
Enligt 1 mom. upphör en studerandes studierätt när han eller hon har avlagt den examen eller den eller de examensdelar eller genomfört den utbildning till vilken han eller hon i enlighet med bestämmelserna i denna lag har blivit antagen som studerande.
Enligt 2 mom. upphör även en studerandes studierätt om den studerande inte har slutfört sina studier inom den tid som föreskrivs för respektive utbildning och examen eller inom den extra tid som beviljats enligt den förslagna 105 § 2 mom., eller om extra tid enligt sistnämnda lagrum inte beviljats. Studierätten upphör även senast en månad efter att den studerande utan att anmäla giltigt skäl uteblir från undervisning som ska genomgås för berörd utbildning enligt läroplanen för den allmänbildande gymnasieutbildningen, målen i utbildningsgrunderna för utbildning som förbereder för examensutbildning eller målen för kunnande i grunderna för examen och utbildning för den yrkesinriktade utbildningen, eller om det är uppenbart att den studerande inte har för avsikt att fortsätta studierna.
Enligt 3 mom. ska skolan innan studierätten upphör underrätta den studerande, och om denne är under 18 år, vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare om att studierätten kommer att upphöra om den studerande inte deltar i undervisningen i enlighet med det som föreskrivs i 2 mom. för berörd utbildning.
Enligt 4 mom. kan den studerande skriftligen meddela skolan att han eller hon inte har för avsikt att fortsätta sina studier. Studierätten upphör då från och med den dag då meddelandet inkommer till skolan eller vid den tidpunkt som den studerande meddelar som tidpunkt för studiernas upphörande.
Enligt 5 mom. ska skolan fatta ett beslut om studierättens upphörande som ska tillställas den studerande. Enligt den föreslagna 125 § har den studerande rätt att anföra rättelseyrkande gällande beslutet.
107 § Ledighet. Paragrafen motsvarar 39 § i den nuvarande gymnasielagen. Rektor ska fortsatt kunna bevilja en studerande ledighet av särskild orsak.
108 § Hörande av studerande. Paragrafen motsvarar 40 § i den nuvarande gymnasielagen Skolan och styrelsen ska fortsättningsvis ge de studerande möjlighet att delta i utvecklingen av utbildningen och höra de studerande innan beslut fattas i ärenden som gäller undervisningen eller som annars väsentligt påverkar de studerandes ställning. Bestämmelser om detta finns för Ålands gymnasiemyndighets del i 4 § i landskapslagen om Ålands gymna-siemyndighet.
109 § Samarbete med hemmet. Det föreslås en ny bestämmelse om att utbildningsanordnaren ska samarbeta med den studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare om den studerande är under 18 år. Bestämmelser om detta ingår i dagsläget i reglementet för Ålands gymnasium men behöver gälla även eventuella framtida fristående huvudmän. Vårdnadshavarna eller andra lagliga företrädare till studerande under 18 år ska ges information om den studerandes arbete och studiernas framskridande.
110 § Rätt till avgiftsfri utbildning. Bestämmelsen motsvarar i stor utsträckning 43b § i den nuvarande gymnasielagen. I bestämmelsen anges vad som ingår i avgiftsfri gymnasieutbildning. Bestämmelser om avgiftsfrihet för proven i studentexamen finns i lagen om studentexamen (FFS 502/2019), som tillämpas även på Åland.
Enligt 1 mom. är gymnasieutbildning avgiftsfri om studierna inleds senast under det kalenderår som den studerande fyller 18 år. Avgiftsfriheten upphör senast vid utgången av det kalenderår då den studerande fyller 21 år. Rätten till avgiftsfri utbildning gäller dock inte om den studerande redan har avlagt allmänbildande gymnasieexamen och studentexamen eller gymnasieexamen med yrkesinriktning eller motsvarande utländska studier. Om den studerande samtidigt genomgår yrkesutbildning och allmänbildande gymnasieutbildning omfattar rätten till avgiftsfri utbildning avläggandet av båda examina. Rätten till avgiftsfri utbildning upphör när den studerande har avlagt examen.
Enligt det förslagna 2 mom. kan gymnasieutbildningen under vissa avgränsade förutsättningar vara avgiftsfri även efter det kalenderår som den studerande fyller 21 år. Med avvikelse från 1 mom. är gymnasieutbildningen avgiftsfri även om studierna inleds efter det kalenderår som den studerande fyller 18 år, om den studerande varit förhindrad att inleda studierna på grund av graviditets- eller föräldraledighet, sjukdom eller skada eller annan motsvarande orsak, fullgörandet av tjänstgöring enligt värnpliktslagen (FFS 1438/2007), civiltjänstlagen (FFS 1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (FFS 194/1995) eller fullgörandet av skyldigheter enligt motsvarande lagstiftning utomlands, eller någon annan grundad anledning.
Rätten till avgiftsfri utbildning upphör i dessa fall senast fyra år efter att utbildningen inletts.
Enligt 3 mom. är inträdes- och lämplighetsprov som används vid antagningen avgiftsfria för den sökande.
Enligt 4 mom. ska läromedel och skolmaterial, såsom anteckningsmaterial och pennor, som behövs i undervisningen vara avgiftsfria. Även arbetsredskap, arbetskläder, arbetsmaterial och för undervisningen nödvändiga certifikat vara avgiftsfria. Skolan ska tillhandahålla de studerande läromedel och andra behövliga arbetsredskap under studietiden. Läromedel kan tillhandahållas de studerande i form av traditionella böcker eller digitalt. Arbetsredskap, arbetskläder och arbetsmaterial kan ställas till de studerandes förfogande för hela studietiden eller finnas tillgängliga i skolan. De studerande har inte rätt att behålla arbetsredskapen och arbetskläderna efter avläggandet av examen, om inte skolan beslutar det.
Vid Ålands lyceum är läroböcker och annat material som behövs i studierna avgiftsfria. Avsikten är att de studerande avgiftsfritt ska ha rätt till tillgång till dator under studietiden om dator behövs för att genomföra studierna. Även räknarlicenser som behövs för att genomföra studierna är avgiftsfria.
Vid Ålands yrkesgymnasium är läroböcker som behövs för att fullgöra studierna avgiftsfria. Avsikten är att de studerande avgiftsfritt ska ha rätt till tillgång till dator under studietiden om dator behövs för att genomföra studierna. Avgiftsfria arbetsredskap inom yrkesutbildningen är exempelvis kockknivar, frisörsaxar och andra småverktyg. Avgiftsfria arbetskläder är till exempel säkerhetskläder, arbetsrockar, skyddskläder och arbetsskor. Avgiftsfriheten omfattar också branschspecifika kompetenser och tillståndskort för arbetslivet som är nödvändiga för att avlägga examen, såsom arbetssäkerhetskort, första hjälpen kort, kort för heta arbeten eller hygienpass.
Enligt 5 mom. är musikinstrument, idrottsredskap eller andra motsvarande redskap som används för den studerandes personliga bruk och som kan användas också utanför undervisningen inte avgiftsfria. Skolan tillhandahåller dock idrottsredskap och annan låneutrusning för särskilda behov.
Enligt 6 mom. kan skäliga avgifter tas ut för frivilliga studieresor, besök, evenemang och andra motsvarande verksamheter som kompletterar studierna. Avgiften får inte överstiga skolans självkostnad för att den studerande deltar i aktiviteten.
I 7 mom. föreskrivs om att skolan ska meddela ett förvaltningsbeslut enligt 7 kap. i förvaltningslagen för landskapet Åland i fråga om rätten till avgiftsfri utbildning i 1 och 2 mom., avgiftsfrihet för läromedel, arbetsredskap, arbetskläder och arbetsmaterial i 4 mom. och i fråga om de avgifter som avses i 5 mom. endast om den studerande skriftligen eller muntligen begär det.
111 § Avgiftsbelagd verksamhet. I den förslagna paragrafen ingår bestämmelser om de delar av utbildningsverksamheten som utbildningsanordnaren får ta ut avgift för. Bestämmelsen har delvis sin motsvarighet i sak i 43 § 3 mom. och 43a § i den nuvarande gymnasielagen. Bestämmelser om rätt till avgiftsfri gymnasieutbildning för studerande som inleder sina studier innan de fyller 18 år finns i 110 §.
Enligt 1 mom. kan avgift uppbäras för utbildning som avses i den förslagna 50 § i denna lag. Avgift kan således uppbäras för kursverksamhet och övrig yrkesutbildning på gymnasienivå som inte leder till examen eller delar av en sådan examen.
I examensinriktad utbildning, det vill säga utbildning för en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen eller enskilda examensdelar inom den yrkesinriktade gymnasieutbildningen eller ämnesstudier inom den allmänbildande gymnasieutbildningen, kan utbildningsanordnaren ta ut en skälig studieavgift för att täcka en del av kostnaderna för ordnandet av utbildningen av studerande som inte omfattas av rätten till avgiftsfri utbildning enligt 110 § eftersom de inlett sina studier efter det kalenderår som de fyller 18 år.
Enligt 2 mom. kan en utbildningsanordnare även ordna utbildning som avses i lagförslaget som avgiftsbelagd serviceverksamhet, om det är fråga om försäljning av utbildning till en annan utbildningsanordnare som anskaffar utbildning på det sätt som avses i den förslagna 12 §.
Enligt det förslagna 3 mom. får avgift tas ut för att höja ett godkänt vitsord, om en person vill höja ett vitsord som förts in i det betyg över avlagd allmänbildande gymnasieutbildning som avses i den förslagna 47 § eller gällande yrkesinriktad gymnasieutbildning i den föreslagna 82 § eller i betyg över genomförd utbildning som förbereder för examensutbildning som avses i den förslagna 33 §.
Enligt det förslagna 4 mom. föreskrivs i informativt syfte att utbildningsanordnaren kan välja att låta bli att ta ut eller att sänka en avgift enligt 1 och 3 mom. med beaktande av en studerandes ekonomiska situation.
Enligt det förslagna 5 mom. får liksom i den nuvarande gymnasielagen avgift tas ut för kompetenskartläggning och examinering vid validering enligt 57 §. Avgiften får omfatta faktiska kostnader för insatser under valideringen oavsett om valideringen lett till antagning till gymnasieutbildning och bedömning av kunnande eller inte. Avgiften uppbärs av en enskild eller av en enskilds arbetsgivare, om arbetsgivaren ansöker om valideringen för den enskildes del.
I det förslagna 6 mom. ingår motsvarande bestämmelse som i 43 § 3 mom. i den nuvarande gymnasielagen. Beslutanderätten om fastställandet av avgifter för gymnasieutbildning har ålagts styrelsen för Ålands gymnasium, som vid fastställandet av avgifterna i tillämpliga delar ska beakta vad som föreskrivs om offentligrättsliga prestationer i landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet. I 4 § i den lagen framkommer att avgift för offentligrättslig prestation ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås, men att det av grundad anledning som hänför sig till utbildningsverksamhet kan bestämmas att avgift inte uppbärs eller att avgiften bestäms så att full kostnadstäckning inte fås. Beträffande eventuell framtida privat aktör för gymnasieutbildning är avsikten att landskapsregeringen enligt den föreslagna 8 § i den privata aktörens anordnartillstånd ska ange de avgifter som skolan har rätt att uppbära. Landskapsregeringen beslutar om avgifterna med iakttagande i tillämpliga delar av landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet.
Enligt det föreslagna 7 mom. får årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen med iakttagande av räntelagen (FFS 633/1982) beträffande en i paragrafen avsedd avgift som tas ut av en studerande som inte är betald på förfallodagen. Avgiften är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av avgifter finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (FFS 706/2007).
112 § Studiesociala förmåner. Den föreslagna paragrafen har delvis sin motsvarighet i 41 §, 44a § och 45 § i den nuvarande gymnasielagen. I dagsläget ingår grunderna för studiesociala förmåner i landskapsförordningen (1997:60) om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland. Grunder för studiesociala förmåner rör individens rättigheter och skyldigheter och behöver enligt 80 § 2 mom. i grundlagen framkomma på lagnivå. Avsikten framöver är att enbart beloppen för ersättningen ska framkomma på förordningsnivå och att landskapsförordningen om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland ska upphävas så att samtliga bestämmelser på förordningsnivå ska samlas i gemensam förordning om gymnasieutbildning.
Enligt den föreslagna 1 mom. har validand och studerande i läroavtalsutbildning inte rätt till studiesociala förmåner enligt den föreslagna paragrafen. I enlighet med den föreslagna 57 § 3 mom. är en person validand under kompetenskartläggningen men kan övergå till att bli studerande som omfattas av den föreslagna paragrafen om studiesociala förmåner om personen med kompetenskartläggningen som grund väljer att ansöka om att bli antagen som studerande. Gällande studerande i läroavtalsutbildning finns särskilda bestämmelser om studiesociala förmåner i den föreslagna 74 §, se detaljmotiveringen ovan.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska skolmåltid liksom för närvarande ordnas avgiftsfritt för heltidsstuderande de dagar då den studerandes personliga eller individuella studieplan eller utvecklingsplan för kunnande förutsätter att den studerande är närvarande på utbildningsplatsen. I fråga om studiernas karaktär av heltidsstudier tillämpas 2 § i landskapslagen (2006:71) om studiestöd. Liksom i 41 § i den gällande gymnasielagen är avsikten att landskapsregeringen av särskilda skäl ska kunna besluta om avvikelser från skyldigheten att ordna avgiftsfri skolmåltid. I enlighet med 4 § 3 mom. i landskapslagen om grunderna för avgifter till landskapet kan landskapsregeringen om det finns särskilda skäl besluta att en avgiftsfri prestation ska beläggas med avgift.
Enligt det föreslagna 3 mom. kan ersättning för transportkostnader enligt de förslagna 4-6 mom. beviljas den studerande på ansökan till utbildningsanordnaren. Ersättningen ska sökas vid den tidpunkt och på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer. Delvis motsvarande bestämmelser i sak finns i dagsläget i landskapsförordningen för studerande på gymnasialstadie-nivå i landskapet Åland.
Enligt 4 mom. har en studerande rätt till ersättning för transport mellan bostaden och skolan under skolans arbetsdagar om färdvägen i ena riktningen är längre än fem kilometer. Gällande studerande som har rätt till bostadsstöd enligt landskapslagen (2006:71) om studiestöd beviljas ersättning för transport mellan bostaden och skolan endast om den studerande är under 18 år. Studerande under 18 år med bostadsstöd har även rätt till ersättning för transport mellan föräldrahem som ligger på Åland och skolan under läs-året.
Enligt 5 mom. kan för studerande som är berättigad till ersättning enligt 4 mom. även ersättning beviljas för transport mellan bostaden och närmaste busshållplats under skolans arbetsdagar, om färdvägen i ena riktningen mellan bostad och busshållplats är längre än fem kilometer.
Enligt 6 mom. kan studerande beviljas ersättning för resekostnader mellan bostaden och praktikplats på Åland som är en del av utbildning enligt denna lag om färdvägen i ena riktningen är längre än fem kilometer. Av särskilda skäl kan även ersättning för skäliga resekostnader till och från praktikplats utanför Åland beviljas.
I 7 mom. finns en hänvisning till att bestämmelser om rätt till färdtjänst för personer med funktionsnedsättning för resor till och från bostaden till skola eller praktikplats finns i lagen om service och stöd på grund av handikapp (FFS 380/1987), tillämplig på Åland genom landskapslagen (2010:50) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om stöd och service på grund av handikapp. Färdtjänst enligt handikappservicelagstiftningen beviljas för ”gravt handikappade” personer som har särskilda svårigheter att röra sig och som på grund av sitt handikapp eller sjukdom inte kan anlita kollektivtrafik utan oskäligt stora svårigheter. Rätten till färdtjänst grundar sig på en individuell bedömning av det enskilda fallet. Personer som inte beviljas färdtjänst enligt handikappservicelagen kan ha rätt till service som stöder rörligheten enligt landskapslagen om socialvård. Bestämmelser om service som stöder rörligheten finns i 23 § i landskapslagen (2020:12) om socialvård. Ansökan om färdtjänst och service som stöder rörligheten hanteras av Kommunernas socialtjänst. Skolan ska ersätta Kommunernas socialtjänst för den avgift som får tas ut enligt landskapslagen (2022:91) om klientavgifter inom socialvården för färdtjänst eller service som stöder rörligheten mellan bostaden och skolan eller praktikplats.
I 8 mom. föreslås ett bemyndigande för landskapsregeringen att i landskapsförordning fastställa närmare bestämmelser om ersättningsbeloppen och sätten för transportkostnader enligt 4-6 mom.
113 § Särskilda studiesociala förmåner för studerande som får specialpedagogiskt eller mångprofessionellt stöd. Enligt den nuvarande bestämmelsen i 42 § 2 mom. i gymnasielagen hänvisas till att det förskrivs särskilt om studerandes rätt till biträdestjänster, andra undervisnings- och studerandevårdstjänster samt särskilda hjälpmedel som studierna kräver. Den nuvarande gymnasielagen innehåller inte några bestämmelser om de undervisnings- och biträdestjänster och hjälpmedel som gymnasieskolan ska tillhandahålla, ut-över att det i 42 § 1 mom. anges att de studerande har rätt studerandevård ska bedrivas förebyggande och befrämja god fysisk och psykisk hälsa hos de studerande.
Enligt det förslagna 1 mom. har studerande som får specialpedagogiskt eller mångprofessionellt stöd enligt de föreslagna 29, 40, 62 eller 63 §§ rätt till sådana pedagogiska assistenttjänster och särskilda hjälpmedel som utgående från den studerandes behov är en förutsättning för studierna.
Med pedagogisk assistans avses pedagogiskt stöd under skoldagen utöver det stöd som framkommer av de föreslagna 29, 40, 62 eller 63 §§. Den pedagogiska assistansen avser sådana assistenttjänster som allmänt ges i skolan, såsom gruppassistenter. En delvis motsvarande bestämmelse ingår i del V, 1 kap. 3 § i barnomsorgs- och grundskolelagen, där det framkommer att grundskolan för barn i behov av särskilt stöd utöver lärartjänster som speciallärare och specialklasslärare även ska ha befattningar som elevassistenter. Den pedagogiska assistansen är alltså inte samma sak som personlig assistent enligt handikappservicelagstiftningen, se nedan under 2 mom.
I det förslagna 2 mom. ingår en informativ hänvisning till att särskilda bestämmelser gäller för andra tjänster och stödåtgärder som ordnas för studerande på grund av deras funktionsnedsättning. Enligt landskapslagen (2010:50) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp tillämpas på Åland ska rikets lag om service och stöd på grund av handikapp (FFS 380/1987) tillämpas inom landskapets lagstiftningsbehörighet i den lydelse lagen hade i riket den 31 december 2022. Enligt handikappservicelagen ska service och stöd enligt handikappservicelagen ordnas, om en handikappad inte med stöd av någon annan lag får sådan service eller sådant stöd som är tillräckligt och lämpligt för honom eller henne. Kommunernas socialtjänst (KST) ansvarar för beslutsfattandet om och ordnandet av service enligt handikappservicelagen.
Enligt handikappservicelagen kan en studerande som uppfyller kriterierna för gravt handikapp enligt den lagen ha rätt till personlig assistans för sitt dagliga liv och för att gå i gymnasieskolan i den utsträckning som det är nödvändigt för den studerande. Den studerande kan även ha rätt till färdtjänst och följeslagarservice. För det fall att den studerande tar sig till gymnasieskolan med färdtjänst är avsikten enligt lagförslagets 112 § 7 mom. att gymnasieskolan liksom i dagsläget ska ersätta KST för den avgift som KST får ta ut enligt 26 § i landskapslagen (2022:91) om klientavgifter inom socialvården för färdtjänst mellan bostaden och skolan. Bestämmelser om rätt till tolkningstjänst på teckenspråk eller med någon metod som förtydligar kommunikationen finns i landskapslagen (2010:99) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om tolkningstjänst för handikappade personer.
114 § Barnskyddsanmälan och kontakt med socialvården för bedömning av stödbehovet. I 1 mom. finns en informativ hänvisning till skyldigheten att göra barnskyddsanmälan under de förutsättningar som anges i 25 § i barnskyddslagen (FFS 417/2007), tillämplig på Åland genom landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen. Bestämmelsen om barnskyddsanmälan gäller unga under 18 år.
I 2 mom. finns en informativ hänvisning till 35 § i landskapslagen (2020:12) om socialvård, där bestämmelser finns om skyldighet för anställda vid skolan som i sitt arbete fått kännedom om en person som är i uppenbart behov av socialvård att styra personen att söka socialservice, eller om personen samtycker till det, kontakta Kommunernas socialtjänst så att stödbehovet kan bedömas. Om samtycke inte kan fås och personen är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa eller säkerhet, eller om ett barns bästa absolut kräver det, ska anmälan om behovet av socialvård göras utan dröjsmål trots sekretessbestämmelserna. Bestämmelsen gäller samtliga studerande oavsett ålder.
Som konstateras i LF nr 21/2018-2019 s. 32 är en anställd inom undervisningsväsendet skyldig att till exempel i situationer där en ung person avbryter sina studier och står utan annan utbildningsplats eller arbete styra den unge att söka socialservice eller med den unges samtycke direkt kontakta den kommunala socialvården för en bedömning av servicebehovet. Om den unge inte ger sitt samtycke och är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa eller säkerhet ska den anställde inom undervisningsväsendet utan dröjsmål göra en anmälan om behov av socialvård trots bestämmelser om sekretess.
I 3 mom. finns i informativt syfte motsvarande sakinnehåll som i 35 § 4 mom. i landskapslagen om socialvård gällande att om den anmälningspliktiga personen i enlighet med 2 mom. utan dröjsmål tillsammans med barnet eller barnets föräldrar har kontaktat Kommunernas socialtjänst och uppgett orsakerna till kontakten, så behöver ingen barnskyddsanmälan göras på grundval av samma uppgifter.
115 § Studerandehälso- och studerandevård. Bestämmelsen motsvarar delvis i sak 42 § i den nuvarande gymnasielagen.
I 1 mom. finns en informativ hänvisning till att bestämmelser om rätt till studerandehälsovård för studerande på gymnasienivå finns i 30 § i landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvård. Studerandehälsovården tillhandhålls av Ålands hälso- och sjukvård.
I 2 mom. finns bestämmelser om skolans ansvar för att ordna studerandevård. Studerandevården ska bedrivas förebyggande och befrämja god fysisk och psykisk hälsa hos de studerande och främja deras studieframgång och sociala välbefinnande. Landskapsregeringen beslutar om de centrala principerna och målen för studerandevården i grunderna för examen och utbildning i den förslagna 18 §.
Enligt 3 mom. ska studerandevården tillhandahålls i samarbete med föräldrar och vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare till minderåriga studerande samt vid behov med andra myndigheter och samarbetsparter så att servicen bildar en helhet som tillgodoser den studerandes intresse.
Enligt 4 mom. ska studerandehälsovården och studerandevården liksom för närvarande organiseras och genomföras som ett systematiskt sektorövergripande samarbete mellan Ålands hälso- och sjukvård och skolan.
Enligt 5 mom. ska skolan liksom i dagsläget se till att de studerande ges information om studerandehälsovården och studerandevården och vägleda de studerande till de tjänster som de behöver.
116 § Studerandevårdsgrupp. Enligt den föreslagna 1 mom. ska styrelsen ansvara för att det finns en studerandevårdsgrupp för skolans förebyggande generella och individuellt inriktade studerandevård. Bestämmelsen befäster gällande praxis. En motsvarade bestämmelse finns för grundskolornas del i del IV, 2 kap. 8 § i barnomsorgs- och grundskolelagen.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska behandlingen av ett ärende i studerandevårdsgruppen grunda sig på samtycke om ärendet gäller en enskild studerande eller en grupp av studerande där enskilda studerande kan identifieras och om ärendet omfattas av sekretess enligt offentlighetslagen för Åland. Se detaljmotiveringen nedan under 122 § gällande sekretess. Om den studerande inte har förutsättningar att bedöma betydelsen av samtycket ska vårdnadshavarens eller annan laglig företrädares samtycke inhämtas. Bestämmelsen befäster gällande praxis vid Ålands gymnasium. Motsvarande bestämmelse finns för grundskolornas del i del IV, 2 kap. 12 § i barnomsorgs- och grundskolelagen. Samtycket ska vara uttryckligt, så i praktiken krävs skriftligt samtycke.
I 3 mom. föreslås en bestämmelse som inskärper vikten av tystnadsplikten gällande arbetet i studerandevårdsgruppen. Allmänna bestämmelser om tystnadsplikt finns i den föreslagna 122 §. En medlem i studerandevårdsgruppen får inte använda de sekretessbelagda uppgifter som han eller hon får tillgång till som medlem i gruppen för något annat ändamål än studerandevård. Motsvarande bestämmelse finns för grundskolornas del i del IV, 2 kap. 8 § 4 mom. i barnomsorgs- och grundskolelagen.
Enligt den föreslagna 4 mom. ska studerandevårdsgruppen ansvara för att ta fram skriftliga instruktioner för att förebygga användningen av berusningsmedel och för att ingripa i missbruksproblem bland de studerande. Studerandevårdsgruppen kan också i enlighet med hur skolan anser lämpligt att fördela arbetet internt också ansvara för att ta fram den förebyggande handlingsplanen mot mobbning som skolan ska ta fram i enlighet med de nuvarande läroplansgrunderna.
117 § Kontakt för att få studerandehälsovård. I paragrafen ingår nya bestämmelser som delvis motsvarar del IV, 2 kap. 9 § i barnomsorgs- och grundskolelagen
Enligt 1 mom. ska anställda vid skolan som bedömer att en studerande behöver studerandehälsovård tillsammans med den studerande kontakta studerandehälsovårdens psykolog, kurator eller en annan anställd person vid studerandehälsovården. Den anställde vid skolan ska trots bestämmelser om sekretess lämna de uppgifter som han eller hon känner till och som behövs för att bedöma behovet av stöd.
Enligt 2 mom. kan den anställde vid skolan kontakta studerandehälsovården på egen hand om det inte är möjligt att den anställde vid skolan och den studerande tar kontakt med studerandehälsovården tillsammans. Den studerande ska då informeras om kontakttagandet och ges möjlighet att samtala om orsakerna till kontakttagandet. Bestämmelser om självbestämmanderätt och minderårigas ställning inom hälso- och sjukvården finns i landskapslagen (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter.
9 kap. Tillsyn
I det förslagna kapitlet ingår nya bestämmelser om tillsyn över utbildningsverksamheten enligt den föreslagna lagen. Motsvarande bestämmelser gällande tillsynen över grundskolan finns i del III, 16 kap. i barnomsorgs- och grundskolelagen.
118 § Tillsynsmyndighet. Den förslagna bestämmelsen motsvarar delvis i sak 1 § i den nuvarande gymnasielagen. Enligt den föreslagna bestämmelsen är landskapsregeringen, liksom i dagsläget, tillsynsmyndighet för utbildning enligt den föreslagna lagen.
119 § Tillsyn och inspektion. Enligt det föreslagna 1 mom. har tillsynsmyndigheten rätt att få de upplysningar och handlingar som är nödvändiga för tillsynen utan hinder av bestämmelser om sekretess.
Enligt det föreslagna 2 mom. har tillsynsmyndigheten rätt att företa inspektion på ställen där utbildningsverksamhet enligt denna lag bedrivs. Inspektioner får dock inte företas i utrymmen som används för boende av permanent natur. På inspektion tillämpas i övrigt bestämmelserna om inspektion i 34 § i förvaltningslagen för landskapet Åland, där bland annat bestämmelser om upprättandet av inspektionsberättelse finns.
Enligt 3 mom. ska polisen vid behov ge tillsynsmyndigheten handräckning för utförandet av inspektion.
120 § Anmärkning och uppmärksamgörande. I 1 mom. föreskrivs om tillsynsmyndighetens rätt att ge utbildningsanordnaren eller den tjänsteman som ansvarar för verksamheten en anmärkning för framtiden, om det vid tillsynen konstateras att de vid ordnandet eller genomförandet av gymnasieutbildningen har förfarit felaktigt eller underlåtit att fullgöra sin skyldighet.
Enligt 2 mom. kan tillsynsmyndigheten om det inte finns anledning till en anmärkning eller andra åtgärder uppmärksamgöra den övervakade på att verksamheten ska ordnas på behörigt sätt.
Enligt 3 mom. får ändring i en anmärkning eller ett uppmärksamgörande inte sökas genom besvär.
121 § Förelägganden och tvångsmedel. Enligt 1 mom. har tillsynsmyndigheten rätt att meddela ett föreläggande om hur brister och missförhållanden ska avhjälpas om dessa upptäcks vid en inspektion och de äventyrar de studerandes välbefinnande eller säkerhet eller om verksamheten i övrigt strider mot denna lag.
Enligt 2 mom. ska det när ett föreläggande meddelas utsättas en tid inom vilken nödvändiga åtgärder ska vidtas. Tillsynsmyndigheten kan vid vite eller vid äventyr att verksamheten eller en del av den avbryts, förplikta utbildningsanordnaren att iaktta det föreläggande som avses i 1 mom. Om studerandes säkerhet kräver det kan tillsynsmyndigheten bestämma att verksamheten eller en del av den omedelbart ska avbrytas.
Enligt 3 mom. ska beslut som fattats av tillsynsmyndigheten om avbrytande av verksamheten eller om förbud mot användningen av en verksamhetsenhet eller en del av enheten ska iakttas trots att ändring har sökts, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.
10 kap. Behandling och utlämnande av uppgifter
122 § Sekretess, tystnadsplikt och dataskydd. I 1 mom. finns en informativ hänvisning till att offentlighetslagen (2021:79) för Åland, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (dataskyddsförordningen), landskapslagen (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen och informationshanteringslagen (2025:37) för Åland ska tillämpas på utbildningsverksamhet enligt den föreslagna lagen, om inte särskilda bestämmelser finns i denna eller i annan lag.
I 21 § i offentlighetslagen för Åland finns en bestämmelse gällande vilka myndighetshandlingar som är sekretessbelagda. Det är enligt 20 § 2 mom. i den lagen förbjudet att röja en myndighetshandlings sekretessbelagda innehåll. Förbudet gäller även uppgift som vore sekretessbelagd om den ingick i en myndighetshandling samt en uppgift som erhållits i samband med verksamhet hos myndigheten och för vilken tystnadsplikt föreskrivs genom lag. Av 4 mom. i samma paragraf framkommer vilka personer handlingssekretessen och tystnadsplikten omfattar. Bestämmelserna omfattar bland andra den som är anställd hos utbildningsanordnaren, utbildningsanordnarens styrelse och den som är praktikant hos utbildningsanordnaren. Sekretessen och tystnadsplikten gäller även efter att anställningen eller uppdraget hos utbildningsanordnaren avslutats.
Enligt 21 § 1 mom. i offentlighetslagen är bland annat handlingar som gäller studerandehälsa eller befriande av en studerande från undervisning, studerandes provsvar samt av en skola utfärdade betyg och andra handlingar som innehåller bedömningar av barnets, elevens eller studerandens personliga egenskaper (14 punkten) och handlingar som innehåller uppgifter om en persons hälsotillstånd eller handikapp, den hälso- och sjukvård eller rehabilitering som denne har erhållit (16 punkten) sekretessbelagda. I 28 § i offentlighetslagen finns straffbestämmelser gällande röjande av sekretessbelagd uppgift eller uppgift som omfattas av tystnadsplikt.
I 23 § i offentlighetslagen finns bestämmelser om under vilka förutsättningar sekretessbelagd uppgift får lämnas ut. Bland annat får sekretessbelagd uppgift lämnas ut om det finns stöd för detta i lag eller om en enskild för vilken sekretess eller tystnadsplikt gäller samtycker till att uppgifterna lämnas ut. Till exempel i den föreslagna 116 § finns bestämmelser om krav på samtycke vid behandling av sekretessbelagda uppgifter i studerandevårdsgruppen. Enligt den föreslagna 124 § 2 mom. 3 punkten har dock den vid skolan som för att sköta sina arbetsuppgifter har information om en studerandes hälsotillstånd rätt att trots sekretessbestämmelserna lämna ut nödvändiga uppgifter till dem som svarar för studerandehälsovården för att de studerandes hälsa och säkerhet ska kunna tryggas och för att behövliga stödåtgärder ska kunna anvisas.
Enligt 4 § i offentlighetslagen för Åland ska samma bestämmelser om offentlighet tillämpas på juridiska personer som inte är myndigheter då de med stöd av landskapslag sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Detta innebär att bestämmelser om offentlighet och sekretess ska tillämpas även av eventuella framtida fristående huvudmän med tillstånd enligt den föreslagna 8 § att ordna gymnasieutbildning. Av de handlingar som innehas av fristående huvudmän betraktas åtminstone sådana handlingar som gäller antagning, bedömning och disciplinära åtgärder som myndighetshandlingar som omfattas av offentlighetslagen. Handlingar som gäller anställningsförhållanden för personer anställda av den fristående huvudmannen däremot är privaträttsliga förhållanden som inte omfattas av offentlighetslagen.
Även landskapslagen om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen, förvaltningslagen för landskapet Åland och informationshanteringslagen för Åland har motsvarande tillämpningsområde som offentlighetslagen för Åland. De preciserande och kompletterande bestämmelserna till dataskyddsförordningen i landskapslagen om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen och i informationshanteringslagen och förvaltningslagens bestämmelser om ärendehantering ska således även följas av en eventuell framtida fristående huvudman.
I 2 mom. finns motsvarande bestämmelse som i 67 § 1 mom. i den nuvarande gymnasielagen gällande tystnadsplikt. Medlemmar i utbildningsanordnarens styrelse, övriga som deltar på styrelsemöten eller anställda vid skolan får inte informera utomstående om vad som vid skötseln av uppgifter som rör skolväsendet framkommit i fråga om personliga eller ekonomiska omständigheter som rör en studerande eller dennes familj utan skriftligt samtycke av den berörda personen eller, i förekommande fall, av en omyndig studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare.
I 3 mom. finns motsvarande bestämmelse som i 34 § 7 mom. i den nuvarande gymnasielagen gällande att skolan ska föra ett register med nödvändiga uppgifter om de sökande till skolan, deras studieprestationer och kunnande samt uppgifter om de sökandes avklarade studier. I momentet finns en informativ hänvisning till att bestämmelser om registerföring och om behandling av och utlämnande av studie- och examensuppgifter gällande den allmänbildande och yrkesinriktade gymnasieutbildningen och gällande antagning till gymnasieutbildning finns i landskapslagen (2025:47) om studie- och examensregister. I den lagen föreskrivs om den tid som uppgifter ska bevaras i informationsresurserna. Med bevarande avses dock inte sådan varaktig förvaring som avses i arkivlagstiftningen, utan att uppgifterna förts in i registren i elektronisk form där uppgifterna aktivt kan användas. Arkivlagen (2004:13) för landskapet Åland och bestämmelser utfärdade med stöd av den ska således fortsättningsvis tillämpas gällande de studieadministrativa uppgifterna.
Enligt 4 mom. har en utbildningsanordnare då den sköter sina uppgifter trots sekretessbestämmelserna rätt att av landskaps- och kommunala myndigheter få sådana statistiska och övriga motsvarande uppgifter som krävs för att planera och ordna utbildningen.
Enligt 5 mom. ska utbildningsanordnaren trots sekretessbestämmelserna på begäran ge landskapsregeringen och Ålands statistik- och utredningsbyrå de uppgifter som krävs för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen.
123 § Behandling av känsliga uppgifter om hälsotillstånd och brottmålsdomar. I den förslagna bestämmelsen föreskrivs om under vilka förutsättningar och av vem känsliga uppgifter om hälsotillstånd och brottmålsdomar får behandlas gällande en person som söker till utbildning och gällande en studerande. Dataskyddsförordningen förutsätter att behandling av känsliga personuppgifter om hälsotillstånd och lagöverträdelser fastställs i nationell rätt. Enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen kan mer detaljerade bestämmelser antas på nationell nivå om bland annat lagringstider och särskilda åtgärder för att tillförsäkra en laglig och rättvis behandling av personuppgifter.
Enligt 1 mom. får uppgifter enligt 59 § om hälsotillståndet hos en studerande eller den som ansöker om att bli antagen som studerande behandlas endast av dem som bereder eller fattar beslut om antagning som studerande, indragning eller återställande av studierätten eller disciplinåtgärder eller ger utlåtanden i sådana frågor.
Enligt 2 mom. får uppgifter enligt 93 § 4 mom. om straffregisterutdraget för en studerande som deltar i examensutbildning behandlas endast av dem som bereder eller fattar beslut om indragning av studierätten.
Enligt 3 mom. ska utbildningsanordnaren definiera de uppgifter som innebär hantering av känsliga uppgifter enligt 1 och 2 mom. Utbildningsanordnaren ska förvara de uppgifter som avses 1 och 2 mom. separat från övriga personuppgifter. Uppgifterna ska avföras ur registret omedelbart när det inte längre finns någon grund för att bevara dem för de lagstadgade uppdragen, dock senast fyra år från det att uppgifterna fördes in i registret.
124 § Rätt att få och lämna ut uppgifter i ärenden som gäller studerande. I den föreslagna paragrafen föreskrivs om under vilka förutsättningar och till vem sekretessbelagda uppgifter om en studerande får lämnas ut.
Enligt 1 mom. är utbildningsanordnaren oberoende av sekretessbestämmelserna skyldig att utan dröjsmål lämna Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) de uppgifter om avlagda examina som förutsätts enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (FFS 559/1994) och republikens presidents förordning (2020:85) om skötseln på Åland av vissa förvaltnings- och tillsynsuppgifter avseende behörighetskrav och yrkesutövning för yrkesutbildade personer inom socialvården. Med stöd av bestämmelsen ska skolan lämna ut uppgift om avlagda examina för närvårdare till Valvira.
Enligt 2 mom. har den som för att sköta sina arbetsuppgifter har information om de studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut nödvändiga uppgifter till dem som specificeras i punkterna 1-5:
1 punkten till rektorn och andra personer som svarar för säkerheten vid skolan, för att en trygg studiemiljö ska kunna garanteras.
2 punkten till dem som svarar för studiehandledningen, för att andra studier eller stödtjänster ska kunna anvisas.
3 punkten till dem som svarar för studerandehälsovården, för att de studerandes hälsa och säkerhet ska kunna tryggas och för att behövliga stödåtgärder ska kunna anvisas.
4 punkten till dem som ansvarar för utbildning som ordnas på en arbetsplats, för att säkerheten för de studerande och för personalen och kunderna på arbetsplatsen ska kunna garanteras.
5 punkten till polisen och den företrädare för utbildningsanordnaren som har det primära ansvaret för att utreda ett hot mot säkerheten, för att ett direkt hot mot säkerheten ska kunna bedömas eller om en studerande vid bedömning av hälsotillståndet konstateras utgöra en fara för andras säkerhet.
Enligt 2 mom. har den som fullgör uppgifter som avses i denna lag oberoende av tystnadsplikten rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. Avsikten med bestämmelsen är att förebygga familjevåld.
Enligt 5 mom. ska skolan trots bestämmelser om sekretess lämna det kollegiala organ som tillsätts av landskapsregeringen de uppgifter som är nödvändiga för att avgöra ett ärende enligt 102 § 4 mom.
11 kap. Ändringssökande
125 § Rättelseyrkande. I paragrafen föreskrivs om rätt att anföra rättelseyrkande hos utbildningsanordnaren på det sätt som anges i förvaltningslagen. Rätten gäller de förvaltningsbeslut av utbildningsanordnaren som särskilt nämns i paragrafen och som meddelats med stöd av den föreslagna lagen. Rättelseyrkande ska anföras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Utbildningsanordnaren ska behandla rättelseyrkandet skyndsamt.
126 § Besvär. I 1 mom. föreskrivs om rätt att anföra besvär hos Ålands förvaltningsdomstol gällande beslut som utbildningsanordnaren fattat med anledning av ett rättelseyrkande i 125 § och gällande andra förvaltningsbeslut som fattats med stöd av den föreslagna lagen. Besvär över beslut som avses i 46 § 4 mom. om påföljder till följd av brott mot ordningen vid studentexamen och förlorad rätt att delta i nästpåföljande studentexamenstillfälle ska anföras inom 14 dagar från delfående av beslutet. Besvärstidsfristen grundar sig i detta fall på 21 § i lagen om studentexamen. I fråga om sökande av ändring i övrigt gäller bestämmelserna i lagen om rättegång i förvaltnings-ärenden (FFS 808/2019). Den allmänna tidsfristen för anförande av besvär enligt 13 § i den lagen är inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.
Enligt 2 mom. får ett beslut som landskapsregeringen fattat med stöd av den föreslagna lagen överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.
I 3 mom. föreskrivs om ärenden som inte får överklagas genom besvär. Ett ärende som gäller förvärvande av kunnande och som planerats i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet får inte överklagas genom besvär till den del ärendet gäller tidpunkten eller platsen för genomförandet av studierna. Beslut som fattats med anledning av en begäran om ändring i beslut om bedömning enligt 32, 44 och 80 §§, disciplinära åtgärder i 96 § 3 och 4 mom. och beslut om anmärkning eller uppmärksamgörande enligt 120 § och får inte överklagas genom besvär.
127 § Verkställande av disciplinbeslut och beslut om indragning av studierätten. Då det av skolan enligt 102 § 3 mom. tillsatta kollegiala organet eller det av landskapsregeringen tillsatta organet enligt 102 § 4 mom. fattar beslut gällande avstängning av en studerande för viss tid, avhållande från studierna eller indragning av studierätten ska det samtidigt bestämmas när beslutet ska verkställas. Beslutet kan enligt den föreslagna paragrafen verkställas även om det överklagas, om inte Ålands förvaltningsdomstol beslutar något annat. En studerande som omfattas av ett beslut i dessa frågor har möjlighet att anhålla om verkställighetsförbud hos förvaltningsdomstolen.
12 kap. Särskilda bestämmelser
128 § Straffrättsligt tjänsteansvar. Enligt den förslagna bestämmelsen ska bestämmelser om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på en utbildningsanordnares personal och på bedömare av kunnandet när de utför förvaltningsuppgifter som omfattar utövandet av offentlig makt i enlighet med den föreslagna lagen. Detta gör de i synnerhet i ärenden gällande antagning av studerande, bedömning av yrkesprov eller andra studieprestationer, erkännande av tidigare förvärvat kunnande, validering, indragning eller återställande av studierätten och gällande disciplinärenden.
129 § Utvärdering av utbildningen och kvalitetsledning. Enligt det föreslagna 1 mom. ska utbildningsanordnaren ansvara för kvaliteten på den utbildning, examina och övrig verksamhet som ordnas och för kontinuerlig utveckling av kvalitetsledningen. Utbildningsanordnaren ska utvärdera sin utbildning och dess effekter och delta i sådan extern utvärdering av verksamheten och kvalitetsledningssystemen som landskapsregeringen beslutar om. Utbildningsanordnaren ska offentliggöra de viktigaste resultaten av sina utvärderingar.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska utbildningsanordnaren läsårsvis i verksamhetsberättelsen beskriva hur skolan har ordnat undervisningen, handledningen och utbildning på arbetsplats samt stödet för lärande utgående från skolans uppdrag, värdegrund och gällande styrdokument.
130 § Exceptionella situationer. Den föreslagna paragrafen har delvis sin motsvarighet i sak i del III, 2 kap. 2a § i barnomsorgs- och grundskolelagen.
Enligt 1 mom. ska skolan säkerställa att dess uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt vid exceptionella situationer.
I 2 mom. finns bestämmelser om distansundervisning i exceptionella situationer. Allmänna bestämmelser om distansundervisning finns i den föreslagna 14 §. Med distansundervisning i exceptionella situationer avses distansundervisning som ges till en eller flera studerandegrupper eller enskilda studerande då landskapsregeringen eller någon annan myndighet helt eller delvis stängt en skola med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (FFS 1227/2016) för att närundervisning inte kan ordnas på ett tryggt sätt.
Enligt 3 mom. får distansundervisning i exceptionella situationer endast i undantagsfall ordnas för studerande som får mångprofessionellt stöd enligt de förslagna 30 och 63 §§.
I 4 mom. finns bestämmelser om stöd för lärande som avses i de föreslagna 28-30 §§, 39-40 §§ och 61–63 §§ och studerandevård i den förslagna 115 §. Vid distansundervisning i exceptionella situationer ska skolan ordna detta stöd på det sätt som är möjligt med tanke på de särskilda omständigheterna.
Enligt 5 mom. fattar landskapsregeringen beslut om övergång helt eller delvis till distansundervisning i exceptionella situationer. Beslut om distansundervisning i särskilda situationer får fattas för högst en månad åt gången.
I 6 mom. föreslås en fullmakt för landskapsförordningen att utfärda närmare bestämmelser om distansundervisning i exceptionella situationer genom landskapsförordning. En motsvarande fullmakt finns för grundskolans del i del III, 2 kap. 2a § 8 mom. i barnomsorgs- och grundskolelagen.
131 § Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Enligt 1 mom. är avsikten att den föreslagna lagen ska träda i kraft den 1 augusti 2026. Avsikten är dock att bestämmelserna i 4 kap. om utbildning som förbereder för examensutbildning ska börja tillämpas först den 1 augusti 2027. Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
Enligt 2 mom. ska de nuvarande grunderna för examen och utbildning som gäller vid tidpunkten för lagens ikraftträdande vara fortsatt tillämpliga till dess att landskapsregeringen med stöd av den förslagna 18 § ersätter dem med nya grunder för examen och utbildning.
Enligt 3 mom. upphävs landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning, landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning och landskapsförordningen (1997:60) om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland genom den föreslagna lagen.
Bestämmelserna i 54 och 55 §§ i landskapslagen om gymnasieutbildning ska dock i enlighet med övergångsbestämmelserna i 18 § 3 mom. i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet tillämpas till dess att lanskapsregeringen med stöd av den lagen utser en ny styrelse för Ålands gymnasiemyndighet.
Landskapslagen om läroavtalsutbildning ska tillämpas på de läroavtal som är i kraft vid tidpunkten för denna lags ikraftträdande.
Bestämmelserna i 2 § 2 mom., 3 § 2 mom. och 4 § 2 mom. i landskapsförordningen om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland ska tillämpas till dess att landskapsregeringen med stöd av 112 § 8 mom. ersätter dem med nya bestämmelser i landskapsförordning.
Enligt 4 mom. förblir landskapsförordningen (2011:75) om gymnasieutbildning och landskapsförordningen (2011:76) om läroavtalsutbildning för kraft till dess att landskapsregeringen med stöd av de förslagna 34, 48, 57, 68 och 69 §§ i upphäver dem och ersätter dem med nya förordningsbestämmelser.
2. Landskapslag om Ålands gymnasiemyndighet
I den föreslagna lagen ingår delvis samma bestämmelser i sak som i 5 kap. om Ålands gymnasium i den nuvarande gymnasielagen. Myndighetsbegreppet Ålands gymnasium i den nuvarande gymnasielagen har uppfattats som otydligt och har sammanblandats med benämningen på en skola. Begreppet Åland gymnasium föreslås därför ändras till Ålands gymnasiemyndighet. I myndigheten ingår såsom för närvarande skolorna Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium, vilka ordnar gymnasieutbildning. Det föreslås att uppdraget för Ålands gymnasiemyndighet utvidgas till att även omfatta den del av den fria bildningen som tillhandahålls av Ålands folkhögskola.
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § Ålands gymnasiemyndighets uppdrag. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar delvis i sak 53 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. är Ålands gymnasiemyndighets uppgift att ordna allmänbildande och yrkesinriktad gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå enligt den föreslagna gymnasielagen (:) för Åland. Myndighetens uppdrag föreslås även utvidgas till att omfatta fri bildning enligt landskapslagen (1999:53) om Ålands folkhögskola, som föreslås byta namn till landskapslagen om folkhögskoleutbildning, se lagförslag nummer tre nedan.
Liksom för närvarande fastslås att myndighetens gymnasieutbildningsverksamhet ska ordnas av skolorna Ålands lyceum och Åland yrkesgymnasium. Ålands lyceum ordnar allmänbildande gymnasieutbildning enligt 5 kap. i den föreslagna gymnasielagen för Åland och Ålands yrkesgymnasium ordnar yrkesinriktad gymnasieutbildning enligt 6 kap. i den föreslagna gymnasielagen. Det föreslås att myndigheten även ska omfatta Ålands folkhögskola, som ordnar delar av den fria bildningen på Åland enligt den föreslagna landskapslagen om folkhögskoleutbildning.
Gällande den nya utbildningsformen utbildning som förbereder för examensutbildning i 4 kap. i den föreslagna gymnasielagen ordnas utbildningen enligt den studerandes behov. Vissa utbildningsdelar inom utbildning som förbereder för examensutbildning och möjligheten att stärka kunskaper i svenska ordnas av Ålands folkhögskola. Utbildning som förbereder för examensutbildning kan också innehålla allmänbildande och yrkesinriktad gymnasieutbildning som tillhandahålls vid Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium.
Enligt 2 mom. kan Ålands gymnasiemyndighet liksom enligt den gällande gymnasielagen bedriva service- och produktionsverksamhet och utföra beställningsuppdrag som stöder utbildningen. Service- och produktionsverksamheten får dock endast bedrivas i syfte att ge studerande sådan praktisk undervisning som utbildningen förutsätter. Ålands gymnasiemyndighet kan även producera kompetenshöjande utbildning för arbets- och näringslivets behov.
2 § Ålands gymnasiemyndighets ställning och ledning. Den föreslagna paragrafen motsvarar delvis 51, 54 och 57 §§ i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt det förslagna 1 mom. är Ålands gymnasiemyndighet underställd Ålands landskapsregering. Myndigheten leds av en styrelse.
Enligt 2 mom. ska det vid myndigheten finnas en förvaltningschef samt en rektor vardera för Ålands lyceum, Ålands yrkesgymnasium och Ålands folkhögskola.
Enligt 3 mom. ska landskapsregeringen vart fjärde år besluta om övergripande utbildningspolitiska målsättningar för verksamheten. Styrelsen rapporterar årligen till landskapsregeringen om verksamheten och dess måluppfyllelse i verksamhetsberättelsen.
2 kap. Styrelsen
3 § Styrelsen. Den föreslagna paragrafen motsvarar delvis i sak 54 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. tillsätter landskapsregeringen styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet. Styrelsen ska bestå av minst fem och högst sju ledamöter samt personliga ersättare för dem. Detta motsvarar bestämmelsen i den nuvarande gymnasielagen förutom att minimiantalet om fem ledamöter föreslås ingå i lagen.
Enligt 2 mom. ska styrelseledamöterna liksom enligt den gällande gymnasielagen företräda mångsidig sakkunskap om samhälls- och näringslivet och ha sakkunskap inom myndighetens samtliga utbildningsområden. Av vikt då styrelsen tillsätts är att beakta att sakkunskap om fri bildning behöver finnas i styrelsen. Liksom för närvarande kan inte anställda inom Ålands gymnasiemyndighet utses att ingå i styrelsen. Det föreslås att mandatperioden för styrelsen ska vara fyra år. I dagsläget tillsätts styrelsen för den tid under vilken landskapsregeringens mandatperiod varar.
Enligt 3 mom. ska styrelsen bereda företrädare för lärare och övrig personal och studerande möjlighet att delta i styrelsemöten med yttranderätt. I den nuvarande gymnasielagen är det obligatoriskt för styrelsen att bereda studerande men inte anställda möjlighet att delta i styrelsemöten. Styrelsen kan även kalla sakkunniga att delta i styrelsens möten.
Enligt 4 mom. ska landskapsregeringen liksom för närvarande besluta om arvode för styrelsens ledamöter.
Enligt 5 mom. föreslås nya bestämmelser gällande att landskapsregeringen enligt styrelseledamots egna ansökan kan befria ledamoten från styrelseuppdraget.
I 6 mom. föreslås mer detaljerade bestämmelser än i den nuvarande gymnasielagen gällande under vilka förutsättningar landskapsregeringen kan skilja en ledamot eller en ersättare från sitt styrelseuppdrag.
I 7 mom. föreslå ett informativt stadgande om att allmänna förvaltningsbestämmelser tillämpas på styrelsens arbete samt att straffrättsligt tjänsteansvar gäller för styrelsen i enlighet med det som föreskrivs i annan lag.
4 § Styrelsens uppgift. Den föreslagna paragrafen motsvarar i stor utsträckning i sak 56 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. är styrelsen Ålands gymnasiemyndighets högsta förvaltningsorgan. Styrelsen ansvarar för ledningen och utvecklingen för utbildningen och övriga verksamheter vid Ålands gymnasiemyndighet.
Enligt 2 mom. ska styrelsen årligen tillställa landskapsregeringen ett budgetförslag, besluta om den interna fördelningen av budgetanslagen och det interna budgetansvaret inom ramen för de riktlinjer landskapsbudgeten anger och årligen tillställa landskapsregeringen en verksamhetsberättelse. Styrelsen ska även besluta om principer för avgifter som ska uppbäras i enlighet med 111 § i gymnasielagen för Åland med beaktande i tillämpliga delar av landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet och anta ett reglemente för Ålands gymnasiemyndighet i enlighet med den föreslagna 7 §. Styrelsen ska anta styrdokument, instruktioner och handlingsplaner, avge underlag för dimensionering av studieplatser till landskapsregeringen, som i enlighet med 19 § i den föreslagna gymnasielagen beslutar om dimensioneringen av studieplatser. Styrelsen ska även besluta om läsårets arbetstid för studerande och lärare och anställa förvaltningschef och rektorer och säga upp dessa, samt utse ställföreträdare för rektorer och förvaltningschef. Till skillnad från den nuvarande gymnasielagen föreslås att styrelsen inte anställer övrig personal, utan att förvaltningschef anställer ordinarie personal och rektorer tillfällig personal inom ramen för budgeten, se nedan under 8 och 9 §§.
Enligt den föreslagna gymnasielagen för Åland ska styrelsen även anta och skicka landskapsregeringen för kännedom plan för genomförande av utbildning som förbereder för examensutbildning, läroplan och examensplaner enligt 22, 35 och 54 §§ i gymnasielagen för Åland, 13 § i landskapslagen om folkhögskoleutbildning samt anta kursplaner enligt 14 § i landskapslagen om folkhögskoleutbildning.
Liksom för närvarande ska styrelsen även besluta i övriga ärenden som ankommer på styrelsen eller är av principiell karaktär.
Enligt 3 mom. kan styrelsen liksom enligt den gällande gymnasielagen delegera avgränsade uppgifter som avses i 2 mom. 6 punkten (styrdokument, instruktioner och handlingsplaner) och 11 punkten (ärenden som enligt den föreslagna lagen ankommer på styrelsen eller är av principiell karaktär).
Enligt 4 mom. ska liksom enligt den gällande gymnasielagen övriga frågor avgöras av förvaltningschefen, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning eller styrelsen har beslutat något annat. Har i lag eller i en förordning föreskrivits att en viss uppgift ankommer på förvaltningschefen eller en rektor får styrelsen inte ta över den uppgiften.
I 5 mom. finns ett informativt stadgande om att styrelsen i enlighet med 108 § i gymnasielagen för Åland ska höra de studerande innan beslut fattas i ärenden som gäller undervisningen eller som annars väsentligt påverkar de studerandes ställning.
5 § Beslutsfattandet i styrelsen. Den föreslagna paragrafen motsvarar i stor utsträckning i sak 55 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. sammanträder styrelsen på kallelse av ordförande eller vice ordförande. Styrelsen ska sammankallas för behandling av visst ärende då förvaltningschefen, en rektor eller minst tre av styrelsens medlemmar begär det
Enligt 2 mom. är styrelsen beslutför när fler än hälften av antalet medlemmar är närvarande, bland dem ordförande eller viceordförande. Beslut fattas med enkel majoritet. Faller rösterna lika avgör ordförandens röst, utom vid personval då lotten avgör.
Enligt 3 mom. avgör styrelsen ärenden på föredragning av förvaltningschefen eller hans eller hennes ställföreträdare. Det förslås en ny bestämmelse om att ärenden som rör förvaltningschefen föredras av styrelsens ordförande.
3 kap. Gymnasiemyndighetens ledning och förvaltning
6 § Ålands gymnasiemyndighets förvaltning. Den föreslagna paragrafen motsvarar i stor utsträckning i sak 53 § 2 mom. i den nuvarande gymnasielagen.
Ålands gymnasiemyndighet ska ha behövlig administrativ förvaltning avseende ekonomi, personalfrågor, fastighetsärenden, informationsteknik- och säkerhet, studerandeantagning, kvalitetssäkring, marknadsföring och information.
7 § Reglemente för Ålands gymnasiemyndighet Den föreslagna paragrafen motsvarar i stor utsträckning i sak 64 § i den nuvarande gymnasielagen.
I reglementet för Ålands gymnasiemyndighet ska meddelas närmare bestämmelser om myndighetens och skolornas interna organisation, sammanträdes- och förvaltningsförfarande, delegering av myndighetsutövning, ansvarsfördelning samt riktlinjer för myndighetens och skolornas interna arbete.
8 § Förvaltningschef. Den föreslagna paragrafen motsvarar i stor utsträckning 57 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. ansvarar förvaltningschefen för ledningen och utvecklingen av Ålands gymnasiemyndighet och beslutar om ärenden som gäller myndigheten och som enligt den föreslagna 4 och 7 §§ inte ska beslutas av styrelsen eller har någon annan enligt reglementet. Förvaltningschefen företräder i dessa ärenden myndigheten.
Enligt 2 mom. hör till förvaltningschefens ansvarsområden den allmänna förvaltningen, ekonomin, personalfrågor, fastighetsärenden, informationsteknik, kvalitetssäkring av den administrativa verksamheten, marknadsföring och information.
Enligt 3 mom. bereder, föredrar och verkställer förvaltningschefen ärenden som behandlas i styrelsen.
Enligt 4 mom. föreslås att förvaltningschefen anställer och säger upp personal. Avsikten är att förvaltningschefen huvudsakligen anställer i ordinarie anställningsförhållanden och tillfälliga anställningsförhållanden som överskrider ett år, medan rektorer i enlighet med den föreslagna 9 § 2 mom. anställer och säger upp personal i tillfälliga anställningsförhållanden som varar högst ett år.
Enligt 5 mom. kan förvaltningschefen delegera uppgifter, om inte något annat är särskilt föreskrivet.
9 § Rektorer. Den föreslagna paragrafen motsvarar i stor utsträckning 58 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. ansvarar rektorerna för Ålands lyceum, Åland yrkesgymnasium och Ålands folkhögskola för ledningen och utvecklingen av Ålands gymnasiemyndighet under förvaltningschefen. Varje rektor ska inom sitt ansvarsområde och i samförstånd se till att verksamheten bedrivs effektivt, lagenligt och i överensstämmelse med skolans uppdrag.
Enligt 2 mom. ansvarar rektor för att anställa och säga upp personal i tillfälliga anställningsförhållanden som varar högst ett år.
Enligt 3 mom. ansvarar varje rektor inom sitt område för den pedagogiska ledningen och utvecklingen, personal, ekonomi och budget i enlighet med vad som anges i reglementet, beslut i ärenden som enligt grunderna för rektors ansvar åligger dem samt för att i sådana frågor företräda Ålands gymnasiemyndighet.
Enligt 4 mom. kan en rektor delegera uppgifter, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Rektor kan i sitt uppdrag biträdas av en biträdande rektor.
10 § Tryggandet av de studerandes påverkansmöjligheter. Den föreslagna paragrafen motsvarar delvis 63 § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. utgör de studerande vid lycéet, yrkesgymnasiet och folkhögskolan var sin studerandekår. En studerandekår väljer ett studeranderåd för ett läsår. Studeranderådet ska främja studierna och de studerandes situation vid skolorna och kan framföra förslag till rektor och avge utlåtanden samt ordna aktiviteter för att stärka de studerandes samhörighet.
Enligt 2 mom. väljer studeranderådet inom sig en ordförande och en vice ordförande, beslutar om antalet medlemmar i efterföljande studeranderåd och utarbetar stadgar för studeranderådets verksamhet som fastställs av rektor.
Enligt 3 mom. får studerandekårerna för sin verksamhet årligen ett anslag som fastställs i Ålands gymnasiemyndighets budget. Det föreslås att det för studeranderåden ska det finnas en studeranderådshandledare med uppgift att stöda och handleda studeranderåden i dess uppdrag.
Enligt det föreslagna 4 mom. ska skolorna utöver studerandekårsverksamheten även på annat sätt säkerställa de studerandes möjligheter att delta och påverka i frågor som gäller verksamheten vid Ålands lyceum, Ålands yrkesgymnasium och Ålands folkhögskola och gällande beslut som rör de studerande och påverkar deras ställning. Skolorna ska informera de studerande om vilka sätt de har att delta och påverka.
4 kap. Personal
11 § Anställningsförhållanden. Den föreslagna paragrafens 1-4 mom. motsvarar 65 § 1-4 mom. och det förslagna 5 mom. motsvarar 59 § 2 mom. i den nuvarande gymnasielagen. En ny landskapslag om tjänsteinnehavare är under beredning i lagtinget. Det lagförslaget innehåller ändringar även i den nuvarande gymnasielagen, som bör införas även i den nya gymnasielagen för Åland. Vid tidpunkten för avgivandet av detta lagförslag om ny gymnasielag för Åland är det inte känt vid vilken tidpunkt den nya lagen om tjänsteinnehavare kommer att träda i kraft. Av denna anledning har de nu gällande bestämmelserna i den nuvarande gymnasielagen tagits in i förevarande lagförslag.
Enligt 1 mom. kan det vid Ålands gymnasiemyndighet finnas personal i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande.
Enligt 2 mom. handhar styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet de uppgifter som rör Ålands gymnasiemyndighets anställda och som enligt tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland ankommer på landskapsregeringen, om inte annat bestäms i denna lag eller landskapsregeringen beslutar annat. Tjänster inrättas och indras av styrelsen efter att landskapsregeringens utlåtande inhämtats. För de tjänster som Ålands gymnasiemyndighet har för avsikt att inrätta eller indra ska behovsutredningar som sammanställts enligt tjänstemannalagen överlämnas till landskapsregeringen i samband med Ålands gymnasiemyndighets budgetförslag. Landskapsregeringen ska avge utlåtande efter att förslaget till budget överlämnats till lagtinget och senast en månad efter att lagtinget fastställt budgeten. Om styrelsen har för avsikt att fatta beslut om inrättande eller indragning inom gällande budget kan behovsutredningen överlämnas vid en annan tidpunkt och landskapsregeringen ska avge utlåtande inom tre månader.
Enligt 3 mom. ska beslut om förflyttning eller omplacering av personal i anställningsförhållande inom Ålands gymnasiemyndighet fattas av styrelsen, medan beslut om förflyttning eller omplacering av personal i anställningsförhållande till och från en annan landskapsmyndighet eller landskapsinrättning samt om permittering fattas av landskapsregeringen. En förflyttning eller omplacering av personal i anställningsförhållande till och från en annan landskapsmyndighet eller landskapsinrättning kräver samtycke av Ålands gymnasiemyndighet.
Enligt 4 mom. fattas beslut om beviljande av tjänstledighet och tiden för tjänstledigheten enligt prövning, om inte annat följer av särskilda bestämmelser eller landskapets tjänstekollektivavtal.
Enligt 5 mom. får styrelsen säga upp rektorerna och förvaltningschefen, förutom på de grunder som allmänt gäller uppsägning av landskapets tjänstemän, när det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till uppsägningen. Uppsägningen får ske så att anställningen upphör med omedelbar verkan. I ett sådant fall har den som blir uppsagd rätt till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.
Bestämmelsen ingår i den nuvarande gymnasielagen. Vid lagstiftningskontrollen av den nuvarande gymnasielagen konstaterade Högsta domstolen (OH2010/258, 24.1.2011) att bestämmelsen i någon mån är problematisk med beaktande av 18 § 3 mom. i grundlagen gällande att ingen får avskedas från sitt arbete utan laglig grund. Detta innebär att de lagreglerade grunderna för avskedande ska vara sakliga och förhindra godtyckligt avskedande. Motsvarande uppsägningsgrund finns i rikslagstiftningen enligt 26 § i statstjänstemannalagen (FFS 750/1994) endast för höga tjänstemän i centralförvaltningen som t ex justitiekanslern och avdelningschefer för ministerium som i sitt arbete utövar samhällsomfattande offentlig makt och leder lagstiftningsarbete. Förvaltningschef och rektor har som ledande skoladministratörer på Åland inte sådana samhällsomfattande arbetsuppgifter. Högsta domstolen konstaterade dock att stadgandet inte stred mot grundlagen med beaktande av att ansvaret för och skötseln av den egna förvaltningen i landskapet är en central del av självstyret och att det därför är motiverat att landskapet, inom de ramar som grundlagen ger, har en prövningsrätt i frågan om var tröskeln för avskedande av ledande tjänstemän ställs i lagstiftningen.
12 § Tjänster. Den föreslagna paragrafen motsvarar i sak 66 § 1 mom. och 58 § 1 mom. i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. ska tjänsterna som förvaltningschef och rektor liksom för närvarande tillsättas för en viss tid. Av övergångsbestämmelserna i 18 § 6 mom. framkommer dock att anställningsförhållandet för den nuvarande rektorn för Ålands folkhögskola, som vid lagens ikraftträdande är anställd på tillsvidarebasis baserat på ett anställningsbeslut fattat enligt Ålands folkhögskolas reglemente, övergår i form av ordinarie anställningsförhållande till Ålands gymnasiemyndighet. Då en ny rektor för Ålands folkhögskola utses ska däremot bestämmelserna om tillsättande på viss tid tillämpas. Enligt den föreslagna 4 § är det liksom tidigare styrelsen som fattar beslut om utseendet av förvaltningschef och rektor. För förvaltningschef och rektor ska det liksom i dagsläget finnas ställföreträdare. Rektors ställföreträdare benämns pro rektor och förvaltnings- och informationssamordnaren vid Ålands gymnasium fungerar som förvaltningschefens ställföreträdare.
Enligt 2 mom. ska det vid myndigheten finnas det antal tjänster som lärare som Ålands gymnasiemyndighets studerandeantal och timantal förutsätter samt ett behövligt antal övriga tjänster och arbetstagare i arbetsavtalsförhållande.
13 § Behörighetskrav. Den föreslagna paragrafen motsvarar i sak 66 § 2 mom. i den nuvarande gymnasielagen.
I 1 mom. föreslås en förordningsfullmakt för landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda bestämmelser om behörighetsvillkor för förvaltningschef, rektor och lärare och andra tjänster.
Enligt 2 mom. kan landskapsregeringen på ansökan bevilja undantag från de särskilda behörighetsvillkoren för reglerade yrken för en enskild tjänst om det finns särskilt vägande skäl. Avsikten är att bestämmelsen ska tillämpas ytterst restriktivt. Behörighetsvillkoren för de reglerade yrkena som förvaltningschef, rektor, ämneslärare, speciallärare, yrkeslärare och studiehandledare finns i landskapsförordningen om gymnasieutbildning. Avsikten är att förordningen ska uppdateras. Enligt 12 § i den nuvarande förordningen finns möjlighet att tillfälligt anställa en person som inte uppfyller behörighetskraven men som har tillräcklig utbildning och förmåga för uppgiften för högst ett år. Ett sådant förordnande kan dock meddelas för längre tid än sex månader endast om personer som uppfyller sådana behörighetsvillkor som en viss uppgift förutsätter inte finns tillgängliga när förordnandet ges. Enligt 15 § 5 mom. i den tjänsteinnehavarlag som är under behandling i lagtinget, kan arbetsgivaren om det inte är möjligt att anställa en person som uppfyller behörighetsvillkoren, för högst ett års tid anställa en person som har tillräcklig skicklighet och förmåga att sköta tjänsten eller uppgiften.
Den föreslagna bestämmelsen om att landskapsregeringen fattar beslut om beviljande av undantag från behörighetsvillkor för reglerade yrken är en specialbestämmelse med avvikelse från 15 § 4 mom. i det förslag till tjänsteinnehavarlag som är under behandling i lagtinget, enligt vilken arbetsgivaren kan bevilja undantag från de särskilda behörighetsvillkoren för en enskild tjänst om det finns vägande skäl. Avsikten är att den föreslagna bestämmelsen i tjänsteinnehavarlagen, om den sätts i kraft, ska omfatta en-dast behörighetsvillkor som inte är lagreglerade, utan där Ålands gymnasiemyndighet kan fastställa behörighetskrav, såsom exempelvis för ekonomiansvarig.
14 § Anställningsvillkor. Den föreslagna bestämmelsen innehåller en informativ hänvisning till att för anställda tjänstemän vid Ålands gymnasiemyndighet gäller förutom den föreslagna lagen, det som överenskommits i tjänstekollektivavtal och bestämmelserna i tjänstemannalagen för landskapet Åland.
15 § Tystnadsplikt och utlämnande av uppgifter. Den föreslagna bestämmelsen innehåller en informativ hänvisning till att bestämmelser om sekretess, tystnadsplikt och behandling och utlämnade av uppgifter finns i 10 kap. i gymnasielagen för Åland.
5 kap. Övriga bestämmelser
16 § Elektronisk anslagstavla. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar 70a § i den nuvarande gymnasielagen.
Enligt 1 mom. ska Ålands gymnasiemyndighet ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för land-skapet Åland iakttas i tillämpliga delar.
Enligt 2 mom. ska den elektroniska anslagstavlan vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Ålands gymnasiemyndighet ska i sina lokaler eller på någon annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.
17 § Rättelseyrkande och besvär. I det förslagna 1 mom. finns en informativ hänvisning till att bestämmelser om rättelseyrkande finns i förvaltningslagen för landskapet Åland.
Enligt det förslagna 2 mom. får ett beslut som Ålands gymnasiemyndighet fattat med anledning av ett rättelseyrkande överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol.
Ett beslut som landskapsregeringen fattat med stöd av denna lag får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.
18 § Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Enligt 1 mom. är avsikten att den förslagna lagen ska träda i kraft den 1 augusti 2026.
Enligt 2 mom. får åtgärder som krävs för verkställigheten av lagen vidtas innan lagen träder i kraft.
Enligt 3 mom. ska bestämmelserna i 54 och 55 §§ i nuvarande landskapslagen om gymnasieutbildning om styrelsen och om styrelsemöten och i 4 och 5 §§ i landskapslagen om Ålands folkhögskola om direktion och direktionsmöten tillämpas till dess att landskapsregeringen utsett en ny styrelse för Ålands gymnasiemyndighet enligt 3 § i denna lag. Med avvikelse från 3 § 2 mom. ska en ny styrelse där sakkunskap om fri bildning ingår utses senast inom tre månader från lagens ikraftträdande.
Enligt 4 mom. överflyttas anställningsförhållandet för dem som är ordinarie anställda i arbetsavtalsförhållande och tjänsteförhållande vid Ålands folkhögskola och anställningsförhållandet för dem som är visstidsanställda i ett anställningsförhållande som fortgår vid tidpunkten för denna lags ikraftträdande utan avbrott till Ålands gymnasiemyndighet.
Enligt 5 mom. är den som när denna lag träder i kraft innehar en tjänst vid Ålands folkhögskola fortsatt behörig för tjänsten då anställningsförhållandet övergår till Ålands gymnasiemyndighet.
Enligt 6 mom. ska den vars anställningsförhållande övergår till Ålands gymnasiemyndighet göra det med bibehållande av de pensionsförmåner som följer av den anställning från vilken personen förflyttas, dock med beaktande av vad om anställning vid landskapet är särskilt stadgat och vad villkoren i berörda anställdas anställningsförhållande avtalas. I enlighet med 12 § 1 mom. tillsätts tjänsterna som rektor vid Ålands gymnasiemyndighet för en viss tid. Anställningsförhållandet för innehavaren av tjänsten som rektor för Ålands folkhögskola övergår dock i form av ordinarie tjänsteförhållande till Ålands gymnasiemyndighet. Rektorn för Ålands folkhögskola är vid lagens ikraftträdande anställd på tillsvidarebasis baserat på ett anställningsbeslut fattat enligt Ålands folkhögskolas reglemente och anställningsförhållandet för den nuvarande rektorn fortgår i enlighet med detta. Då en ny rektor för Ålands folkhögskola utses ska däremot bestämmelserna om tillsättande på viss tid tillämpas.
I 27a § i tjänstemannalagen för landskapet Åland finns ytterligare bestämmelser om överlåtelse av rörelse. Vid överlåtelsen övergår de rättigheter och skyldigheter som Ålands folkhögskola har med anledning av de tjänsteförhållanden som gäller vid tidpunkten för överlåtelsen på Ålands gymnasiemyndighet. Ålands gymnasiemyndighet är skyldig att iaktta det tjänstekollektivavtal som gäller vid tidpunkten för överlåtelsen. Motsvarande bestämmelser om överlåtelse av rörelse gällande anställda i arbetsavtalsförhållande finns i 1 kap. 10 § i arbetsavtalslagen.
Enligt 8 mom. övertar Ålands gymnasiemyndighet vid ikraftträdandet av denna lag som avtalspart de gällande avtal som ingåtts av Ålands folkhög-skola.
3. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands folkhögskola
Det föreslås att landskapslagen om Ålands folkhögskola (nedan kallad folkhögskolelagen) ändras så att bestämmelserna om folkhögskoleutbildningens förvaltning överförs till den föreslagna landskapslagen om Ålands gymnasie-myndighet i och med att folkhögskolan föreslås ingå i gymnasiemyndigheten. Utbildningsbestämmelserna om den fria bildningen i form av folkhögskoleutbildning kvarstår i folkhögskolelagen, som föreslås byta namn till landskapslagen om folkhögskoleutbildning.
1 kap. Allmänna bestämmelser
3 § Ålands folkhögskolas ställning och ledning. Paragrafen motsvarar delvis 3 § i den nuvarande folkhögskolelagen. Ålands folkhögskola är fortsättningsvis underställd Ålands landskapsregering, men ska framöver ingå i Ålands gymnasiemyndighet. Närmare bestämmelser om ledningen av Ålands folkhögskola inom ramen för Ålands gymnasiemyndighet finns i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet.
2 kap. Förvaltning
Kapitlet föreslås upphävas eftersom folkhögskolan föreslås ingå i Ålands gymnasiemyndighet. Bestämmelser om folkhögskolans förvaltning inom ramen för Ålands gymnasiemyndighet finns i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet.
3 kap. Undervisning
13 § Läroplaner. Paragrafen motsvarar i sak 13 § i den nuvarande lydelsen i folkhögskolelagen. Enligt det föreslagna 1 mom. är det framöver styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet som årligen ska ange de studielinjer som bedrivs inom ramen för den fria bildningen. Styrelsen ska anta läroplaner för studielinjerna. Läroplanerna ska ange mål och innehåll i studierna, hur undervisningen genomförs samt handledning i studierna.
Enligt 2 mom. ska styrelsen skicka antagna läroplaner för kännedom till landskapsregeringen. Samma förfarande tillämpas i dagsläget. Om läroplanerna ändras ska samma förfarande iakttas.
14 § Kursverksamhet. Paragrafen motsvarar i sak 14 § i den nuvarande lydelsen i folkhögskolelagen. Framöver ska styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet inom ramen för myndighetens budget besluta om ordnande av kursverksamhet. För kursverksamheten fastställer styrelsen kursplaner. Styrelsen ska skicka antagna kursplaner för kännedom till landskapsregeringen. Om kursplanerna ändras ska samma förfarande iakttas.
15 § Övrig undervisning. Paragrafen föreslås upphävas. I paragrafen ingår i den nuvarande lydelsen av folkhögskolelagen bestämmelser om stöd- och specialundervisning. Bestämmelser om detta finns framöver i gymnasielagen för Åland gällande utbildning som förbereder för examensutbildning. Stöd- och specialundervisning ordnas inte gällande den fria bildningen.
4 kap. Studiesociala förmåner
16 § Avgifter. Bestämmelsen motsvarar i sak 16 § 2 mom. i den nuvarande lydelsen i folkhögskolelagen. Framöver är det styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet som beslutar om studieavgifter. Inom ramen för den fria bildningen kan styrelsen besluta om avgift för studiematerial och annat som är avgiftsbelagt och storleken på avgifterna med beaktande av landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet.
17 § Skolmåltid. Bestämmelsen föreslås upphävas. I paragrafen ingår i den nuvarande lydelsen av folkhögskolelagen bestämmelser om avgiftsfri skolmåltid. Bestämmelser om detta finns framöver i gymnasielagen för Åland gällande utbildning som förbereder för examensutbildning. Avgiftsfri skolmåltid tillhandahålls inte gällande den fria bildningen.
18 § Boende. Bestämmelsen motsvarar i sak 18 § i den nuvarande lydelsen i folkhögskolelagen. Framöver är det styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet som beslutar om avgifter som uppbärs för boende vid folkhögskolans internat.
19 § Skolskjuts. Bestämmelsen föreslås upphävas. I paragrafen ingår i den nuvarande lydelsen av folkhögskolelagen bestämmelser om ersättning för skolskjuts. Bestämmelser om detta finns framöver i gymnasielagen för Åland gällande utbildning som förbereder för examensutbildning. Ersättning för skolskjuts tillhandahålls inte gällande den fria bildningen.
5 kap. Studerande
20 § Antagning till folkhögskolan. Enligt det föreslagna 1 mom. ska styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet i enlighet med 4 § i landskapslagen om Åland gymnasiemyndighet årligen avge ett underlag till landskapsregeringen för dimensionering av studieplatser vid folkhögskolan.
Enligt det förslagna 2 mom. ska landskapsregeringen efter samråd med folkhögskolan besluta om grunder för antagning av studerande för utbildning som ges med stöd av lagen och om ansökningstider och ansökningsförfarande samt dimensionering av studieplatser för antagning av studerande som söker direkt efter grundskolan till sådan utbildning som ges med stöd av lagen.
Enligt 3 mom. kan folkhögskolan vid kontinuerlig ansökan besluta om ansökningstider och ansökningsförfaranden. Landskapsregeringen beslutar om grunder för antagningen vid kontinuerlig ansökan.
I 4 mom. hänvisas till att bestämmelserna om antagning av studerande i 103 § i gymnasielagen för Åland och i 125 och 126 §§ om rättelseyrkande och besvär gällande beslut om antagning även ska tillämpas på antagning av studerande till folkhögskolan.
I 5 mom. föreslås en definition av studerande inom fri folkhögskoleutbildning. Med studerande avses den som är antagen till fri folkhögskoleutbildning vid folkhögskolan.
21a § Intyg över deltagande i utbildning. I 1 mom. förslås en ny bestämmelse om att folkhögskolan efter genomgången utbildning inom den fria bildningen ska utfärda ett intyg över studiernas innehåll och omfattning. Gällande övrig utbildning som ordnas vid folkhögskolan som inte är fri bildning, såsom utbildning som förbereder för examensutbildning, tillämpas bestämmelserna i gymnasielagen för Åland gällande bedömning av kunnandet och betyg och intyg.
I 2 mom. föreslås en ny bestämmelse om att folkhögskolan på begäran av den studerande ska ge den studerande ett intyg över genomgångna studier inom den fria bildningen om den studerande avbryter genomförandet av utbildningen.
22 § Rättelse av bedömning av studieprestation. Bestämmelsen föreslås upphävas. I paragrafen ingår i den nuvarande lydelsen av folkhögskolelagen bestämmelser om bedömning och rättelse av bedömning. Bestämmelser om detta finns framöver i gymnasielagen för Åland gällande utbildning som förbereder för examensutbildning. Bedömning görs inte i den fria bildningen, utan för deltagande i denna utbildning ges ett intyg enligt bestämmelserna i den föreslagna 21a §.
23 § Studerandes rättigheter och skyldigheter. I 2 mom. föreslås att bestämmelserna i 7 kap. i gymnasielagen för Åland om trygg studiemiljö och bestämmelserna i 125-127 §§ gällande rättelseyrkande och besvär ska tillämpas för den fria bildningen. Även bestämmelserna i 108 § i gymnasielagen för Åland gällande hörande av studerande, i 109 § gällande samarbete med hemmet för studerande som är under 18 år och bestämmelserna i 115-117 §§ om studerandehälso- och studerandevård föreslås tillämpas gällande den fria bildningen.
I 3 mom. finns en informativ hänvisning till att bestämmelser om de studerandes påverkansmöjligheter och studerandekår finns i 10 § i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet.
26 § Studerandekår. Bestämmelsen föreslås upphävas. I den föreslagna 23 § ingår en informativ hänvisning till att bestämmelser om de studerandes påverkansmöjligheter och studerandekår finns i 10 § i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet.
6 kap. Personal
Kapitlet föreslås upphävas eftersom folkhögskolan föreslås ingå i Ålands gymnasiemyndighet. Bestämmelser om folkhögskolans personal finns hädanefter i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet.
7 kap. Särskilda bestämmelser
33 § Sekretess, tystnadsplikt, dataskydd och tillsyn. I 1 mom. föreslås att bestämmelserna om sekretess, tystnadsplikt och dataskydd och behandling av personuppgifter i 10 kap i gymnasielagen för Åland ska tillämpas även gällande folkhögskoleutbildning.
I 2 mom. föreslås att bestämmelserna om tillsyn i 9 kap. i gymnasielagen för Åland ska tillämpas även gällande folkhögskoleutbildning.
34 § Besvär. Bestämmelsen motsvarar i sak 34 § i den nuvarande lydelsen i folkhögskolelagen.
Enligt 1 mom. får beslut som med stöd av denna lag fattats av styrelsen för eller tjänsteman vid Ålands gymnasiemyndighet överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.
Enligt 2 mom. får besvär över lagligheten av beslut som landskapsregeringen fattat med stöd av denna lag anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.
35a § Elektronisk anslagstavla. Paragrafen föreslås upphävas. Bestämmelser om Ålands gymnasiemyndighets elektroniska anslagstavla finns i 16 § i den föreslagna landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet.
37 § Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Enligt det föreslagna 1 mom. träder lagändringarna i kraft samtidigt som den nya gymnasielagen för Åland och landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet, den 1 augusti 2026. Det föreslås dock att den läroplan för NYAlinjen som gäller vid tidpunkten för lagens ikraftträdande ska tillämpas till dess att bestämmelserna om utbildning som förbereder för examensutbildning i 4 kap. gymnasielagen för Åland träder i kraft den 1 augusti 2027. Övriga läroplaner för studielinjer inom den fria bildningen är fortsatt tillämpliga till dess att styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet i enlighet med 13 § 1 mom. i denna lag antar nya.
Enligt 2 mom. är undervisningen avgiftsfri för de studerande vid NYAlinjen och de upphävda bestämmelserna i 15 § om studiehandledning och stödundervisning, 17 § om avgiftsfri skolmåltid, 19 § om ersättning för skolskjuts och 22 § om rättelse av bedömning av studieprestation tillämpas till dess att bestämmelserna om utbildning som förbereder för examenutbildning i 4 kap. i gymnasielagen för Åland träder i kraft den 1 augusti 2027.
Enligt 3 mom. får åtgärder som lagen förutsätter vidtas innan lagen träder i kraft.
I 4 mom. ingår övergångsbestämmelser beträffande direktionen för Ålands folkhögskola. Mandatperioden för direktionen för Ålands folkhögskola, vars uppgifter i enlighet med landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet övergår på gymnasiemyndigheten, upphör då en ny styrelse för Ålands gymnasiemyndighet utses enligt 18 § 3 mom. i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet. Enligt den bestämmelsen ska en ny styrelse där sakkunskap om fri bildning ingår utses senast inom tre månader från lagen ikraftträdande den 1 augusti 2026.
Enligt 5 mom. ska bestämmelserna i 5 § i landskapslagen om Ålands folkhögskola om direktionsmöten tillämpas till dess att landskapsregeringen utser en ny styrelse för Ålands gymnasiemyndighet.
4. Landskapslag om ändring av landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning
6 § Antagning av studerande. I 3 mom. föreslås en teknisk ändring så att hänvisningarna till gymnasie- och högskolelagstiftningen uppdateras till den förslagna gymnasielagen för Åland och den nya yrkeshögskolelagen för Åland.
7 § Studerandes rättigheter och skyldigheter. I 3 mom. föreslås en teknisk ändring så att hänvisningen till gymnasielagstiftningen uppdateras till den föreslagna gymnasielagen för Åland.
13a § Rätt att få och lämna ut uppgift gällande studerande. Det föreslås att en ny bestämmelse tas in i lagen gällande rätt att få och lämna ut uppgift gällande studerande i sysselsättningsfrämjande utbildning.
Enligt 1 mom. har Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet oberoende av sekretessbestämmelserna och avgiftsfritt rätt att av en skola som på Åland ordnar sysselsättningsfrämjande utbildning få de uppgifter som är nödvändiga för genomförande av den sysselsättningsfrämjande utbildningen.
Enligt 2 mom. har en skola som ordnar sysselsättningsfrämjande utbildning på Åland oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten få de uppgifter om studerande som är nödvändiga för ordnande av utbildningen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 samtidigt som den nya gymnasielagen för Åland.
5. Landskapslag om ändring av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare
13 § Utbildningsarrangör. I 2 mom. 1 punkten föreslås en teknisk ändring så att hänvisningen till gymnasielagstiftningen uppdateras till den föreslagna gymnasielagen för Åland.
2 punkten föreslås upphävas eftersom den hänvisar till landskapslagen om läroavtalsutbildning, som föreslås upphävas. Motsvarande bestämmelser om läroavtalsutbildning föreslås ingå i landskapslagen om gymnasieutbildning. Enligt 51 § i den förslagna gymnasielagen för Åland kan liksom enligt 5 § i den nuvarande landskapslagen om läroavtalsutbildning den teoretiska utbildningen i läroavtalsutbildning handhas av skolan eller av en extern utbildare som skolan godkänt.
19 § Prov och intyg. I 2 mom. föreslås en teknisk ändring så att hänvisningen till gymnasielagstiftningen uppdateras till den föreslagna gymnasielagen för Åland.
3 mom. föreslås upphävas eftersom momentet hänvisar till landskapslagen om läroavtalsutbildning, som föreslås upphävas. Motsvarande bestämmelser om läroavtalsutbildning föreslås ingå i landskapslagen om gymnasie-utbildning.
I 4 mom. föreslås en teknisk ändring så att hänvisningen till gymnasie-lagstiftningen uppdateras till den föreslagna gymnasielagen för Åland och så att hänvisningarna till läroavtalslagen tas bort.
27 § Ändringssökande. I 1 mom. föreslås en teknisk ändring med en informativ hänvisning beträffande ändringssökande till den föreslagna gymnasie-lagen för Åland.
2 mom. föreslås upphävas eftersom den hänvisar till landskapslagen om läroavtalsutbildning, som föreslås upphävas. Motsvarande bestämmelser om läroavtalsutbildning föreslås ingå i landskapslagen om gymnasieutbildning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 samtidigt som den nya gymnasielagen för Åland.
6. Landskapslag om ändring av del V 2 kap. 9 § 4 mom. landskapslagen om barnomsorg och grundskola
Del V 2 kap. 9 § Handlingssekretess och tystnadsplikt. I 4 mom. föreslås en teknisk ändring så att hänvisningen till gymnasielagstiftningen uppdateras till den föreslagna gymnasielagen för Åland och till den nya benämningen på landskapslagen (1999:53) om folkhögskoleutbildning.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 samtidigt som den nya gymnasielagen för Åland.
7. Landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet
39c § Särskilda förutsättningar. I 1 mom. 1 punkten föreslås en teknisk ändring så att så att hänvisningen till gymnasielagstiftningen uppdateras till den föreslagna gymnasielagen för Åland och den nya yrkeshögskolelagen för Åland.
3 punkten föreslås ändras så att hänvisningen till gymnasielagstiftningen uppdateras till den föreslagna gymnasielagen för Åland.
4 punkten föreslås ändras till den ändrade benämningen på landskapslagen om folkhögskoleutbildning.
54 § Förutsättningar för beviljande av stöd. I paragrafen föreslås tekniska ändringar så att det i paragrafen gällande läroavtal hänvisas till den förslagna landskapslagen om gymnasieutbildning, där bestämmelser om läroavtal framöver föreslås ingå.
55 § Stödets belopp. I 3 mom. förslås tekniska ändringar så att det gällande läroavtal hänvisas till den förslagna landskapslagen om gymnasieutbildning, där bestämmelser om läroavtal framöver föreslås ingå.
56 § Stödets varaktighet. I 1 mom. föreslås tekniska ändringar så att det gällande läroavtal hänvisas till den förslagna landskapslagen om gymnasieutbildning, där bestämmelser om läroavtal framöver föreslås ingå.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 samtidigt som den nya gymnasielagen för Åland.
8. Landskapslag om ändring av 22c § 1 mom. 1, 2, 3 och 5 punkterna landskapslagen om främjande av integration
22c § Särskilda förutsättningar för frivilliga studier. I 1 mom. 1-3 och 5 punkterna föreslås tekniska ändringar så att hänvisningar görs till den gällande landskapslagen om barnomsorg och grundskola, den föreslagna gymnasielagen för Åland och yrkeshögskolelagen för Åland.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 samtidigt som den nya gymnasielagen för Åland.
9. Landskapslag om ändring av 1 § 1 mom. 2 punkten landskapslagen om en åländsk referensram för examina och övriga samlade kompetenser
1 § Tillämpningsområde. I 1 mom. 2 punkten föreslås en teknisk ändring så att hänvisningar görs till den förslagna gymnasielagen för Åland.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 samtidigt som den nya gymnasielagen för Åland.
10. Landskapslag om ändring av landskapslagen om studie- och examensregister
2 § Tillämpningsområde. I 1 mom. 2 punkten förslås en teknisk ändring så att hänvisningar görs till den förslagna gymnasielagen för Åland.
3 punkten föreslås upphävas. I enlighet med den föreslagna gymnasielagen för Åland ingår bestämmelser om utbildning som förbereder för examensutbildning i den lagen. Uppgift om denna utbildning kan föras in i de studie- och examensregister som landskapslagen om studie- och examensregister omfattar.
I 2 mom. föreslås tekniska ändringar så att hänvisningar görs till den förslagna gymnasielagen för Åland. I förtydligande syfte anges även att Hög-skolan på Åland är utbildningsanordnare även om yrkeshögskolelagen inte såsom annan utbildningslagstiftning medger andra aktörer för yrkeshögskoleutbildning än Högskolan på Åland.
5 § Ändamålet med informationsresursen. I 1 mom. förslås en teknisk ändring så att hänvisningar görs till den förslagna gymnasielagen för Åland.
9 § Uppgifter om allmänbildande gymnasieutbildning. I 1 mom. förslås en teknisk ändring så att hänvisningar görs till den förslagna gymnasielagen för Åland.
10 § Uppgifter om yrkesutbildning. I 1 mom. förslås en teknisk ändring så att hänvisningar görs till den förslagna gymnasielagen för Åland.
13 § Studentexamensregistret. I 3 mom. föreslås en teknisk ändring i enlighet med den föreslagna gymnasielagen för Åland så att Ålands gymnasium i stället benämns Ålands gymnasiemyndighet.
14 § Ändamålet med antagningsregistret. I 1 mom. 3 punkten och i 3 mom. 2 punkten föreslås tekniska ändringar så att hänvisningar görs till den föreslagna gymnasielagen för Åland.
15 § De gemensamt personuppgiftsansvariga för antagningsregistret samt ansvarsfördelningen mellan dem. I 2 mom. och i 4 mom. föreslås tekniska ändringar i enlighet med den föreslagna gymnasielagen för Åland så att Ålands gymnasium i stället benämns Ålands gymnasiemyndighet.
16 § Antagningsregistrets datainnehåll. I 3 mom. förslås ändringar i enlighet med den föreslagna gymnasielagen för Åland där bestämmelser om den så kallade SORA-lagstiftningen ingår (se detaljmotiveringen ovan i 59 § i den förslagna gymnasielagen för Åland).
17 § Datakällor för antagningsregistret. Det föreslås tekniska ändringar i enlighet med den föreslagna gymnasielagen för Åland så att Ålands gymnasium i stället benämns Ålands gymnasiemyndighet. I den myndigheten ingår framöver Ålands folkhögskola.
18 § Utlämnande av uppgifter ur antagningsregistret. I 1 mom. 1 punkten föreslås tekniska ändringar i enlighet med den föreslagna gymnasielagen för Åland så att Ålands gymnasium i stället benämns Ålands gymnasiemyndighet. I den myndigheten ingår framöver Ålands folkhögskola.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 samtidigt som den nya gymnasielagen för Åland.
11. Landskapslag om ändring av 3 § 3 mom. 2 punkten informationshanteringslagen för Åland
3 § Lagens tillämpningsområde. I 3 § 3 mom. 2 punkten föreslås tekniska ändringar så att hänvisningar görs till den förslagna gymnasielagen för Åland och till den nya benämningen på landskapslagen (1999:53) om folkhögskoleutbildning.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 samtidigt som den nya gymnasielagen för Åland.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
G Y M N A S I E L A G
för Åland
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Lagens tillämpningsområde
I denna lag finns bestämmelser om gymnasieutbildning samt om examen.
I fråga om utbildning på gymnasienivå som ordnas som sysselsättningsfrämjande utbildning gäller denna lag på det sätt som anges i landskapslagen (2015:56) om sysselsättningsfrämjande utbildning.
I fråga om utbildning för yrkeskompetens för förare gäller vad som föreskrivs i landskapslagen (2008:85) om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare.
2 §
Gymnasieutbildning
Med gymnasieutbildning avses allmänbildande gymnasieutbildning, yrkesinriktad gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå.
Gymnasieutbildning ska med grundskolan som grund ge den studerande kunskaper och färdigheter som förberedelse för högskolestudier eller andra på gymnasieutbildningen baserade studier eller ge den studerande den utbildning som behövs för att förvärva en yrkeskompetens.
3 §
Annan utbildning på gymnasienivå
Med annan utbildning på gymnasienivå avses gymnasieutbildning ordnad som utbildning som förbereder för examensutbildning, enskilda ämnesstudier, enskilda examensdelar, handledande yrkesträningsundervisning, läroavtalsutbildning, utbildning med stöd av landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning, utbildning med stöd av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare, fortbildning i form av kursverksamhet samt övrig yrkesutbildning.
4 §
Definitioner
Vid tillämpningen av denna lag avses med:
Fristående huvudman juridisk person med tillstånd att anordna gymnasie-utbildning.
Studerande den som är antagen till allmänbildande eller yrkesinriktad gymnasieutbildning eller annan utbildning på gymnasienivå.
Skola Ålands lyceum, Ålands yrkesgymnasium samt gymnasieskola som drivs av fristående huvudman.
Styrelse ledningsorgan för Ålands gymnasiemyndighet eller gymnasieskola som drivs av fristående huvudman.
Unga studerande som sökt till gymnasieutbildning senast under det år han eller hon fyller 18 år.
Vuxna eller vuxenstuderande studerande som sökt till gymnasieutbildning efter det år han eller hon fyller 18 år.
Validand den som deltar i validering enligt 57 § för att få sitt kunnande erkänt.
Utbildningsanordnare Ålands gymnasiemyndighet samt gymnasieskola som drivs av fristående huvudman.
Ålands gymnasiemyndighet myndighet som i enlighet med landskapslagen (:) om Ålands gymnasiemyndighet ordnar allmänbildande, yrkesinriktad och annan utbildning på gymnasienivå samt fri bildning vid skolorna Ålands lyceum, Ålands yrkesgymnasium och Ålands folkhögskola.
5 §
Samarbete
Utbildningsanordnaren ska samarbeta med grundskolorna, andra skolor som ordnar utbildning på gymnasienivå och med aktörer inom arbets- och näringslivet.
Utbildningsanordnaren ska i enlighet med 8 och 9 §§ i landskapslagen (2020:12) om socialvård samarbeta med Kommunernas socialtjänst, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet och Ålands hälso- och sjukvård för att ge akt på och främja välfärden hos barn och unga personer och personer som behöver särskilt stöd samt samarbeta för att avhjälpa och förebygga uppkomsten av missförhållanden.
6 §
Landskapsregeringens styrnings-, tillsyns- och utvecklingsansvar
Den allmänna styrningen, planeringen och utvecklingen över den utbildning och verksamhet som bedrivs med stöd av denna lag ankommer på landskapsregeringen. Vid planeringen och utvecklingen av examina och utbildningar och då kompetensbehov förutses ska landskapsregeringen beakta arbets- och näringslivets behov samt årskullarnas storlek.
Landskapsregeringen tillser att gymnasieutbildningen ordnas i enlighet med denna lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser samt att utbildningen håller hög kvalitet och når uppställda mål. Bestämmelser om tillsyn finns i 9 kap. och bestämmelser om utvärdering av kvalitet och kvalitetsledning i 129 §.
2 kap.
Ordnande av utbildning
7 §
Utbildningsanordnare
Utbildning enligt denna lag ordnas av Ålands gymnasiemyndighet eller fristående huvudman som har tillstånd att ordna utbildning enligt 8 §. Närmare bestämmelser om Ålands gymnasiemyndighet finns i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet.
Gällande behörighetsvillkor för rektor, lärare och andra tjänster hos en fristående huvudman tillämpas 13 § i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet.
8 §
Tillstånd för fristående huvudman att ordna gymnasieutbildning
Landskapsregeringen kan bevilja tillstånd för viss tid för en fristående huvudman i form av offentlig eller privaträttslig juridisk person att bedriva fristående skola som ordnar utbildning enligt denna lag (anordnartillstånd).
I anordnartillståndet ska åtminstone följande uppgifter anges:
1) ansvarigt förvaltningsorgan och rektor för skolan,
2) utbildningsuppgift,
3) vilka examina skolan har rätt att utfärda,
4) hur utbildningen ska utvärderas,
5) avgifter som skolan har rätt att uppbära,
6) rätt att besluta om erkännande av kunnande,
7) övriga grunder för ordnandet av utbildningen,
8) eventuellt tillstånd att enligt 14 § att använda annat språk än svenska som undervisningsspråk.
9 §
Förutsättningar för beviljande av anordnartillstånd
En förutsättning för att bevilja tillstånd för fristående huvudman att anordna utbildning enligt denna lag är att examina och utbildning behöver ordnas med tanke på kompetensbehov och utbud av examina och utbildning. Examina och utbildning får inte ordnas för att uppnå ekonomisk vinst. Utbildningen kan omfatta service- och produktionsverksamhet som stöder undervisningen.
Den sökande ska ha tillräckligt kunnande, ekonomiska och operativa förutsättningar och tillräckligt samarbete med arbets- och näringsliv för att på ett ändamålsenligt sätt ordna utbildning och examina i enlighet med denna lag.
Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om tidsfrister och förfaringssätten för ansökan om anordnartillstånd.
10 §
Återkallande eller ändring av anordnartillstånd
Landskapsregeringen beslutar efter ansökan om ändring och återkallande av anordnartillstånd.
Landskapsregeringen kan utan ansökan ändra ett anordnartillstånd, om ordnandet av examina och utbildning i betydande grad avviker från kompetensbehoven eller om andra särskilda skäl som hänför sig till ordnandet av examina och utbildning eller finansiella skäl förutsätter det.
Landskapsregeringen kan utan ansökan ändra eller återkalla ett anordnartillstånd, om
1) de examina eller den utbildning som anges i tillståndet inte längre ordnas,
2) de examina eller den utbildning som ordnats eller utbildningsanordnarens verksamhetsförutsättningar inte längre uppfyller de förutsättningar för beviljande av tillstånd som anges i 9 §, eller
3) examina eller utbildningen annars väsentligen ordnas i strid med denna lag eller med bestämmelser som utfärdats med stöd av den.
Landskapsregeringen ska ge utbildningsanordnaren tillfälle att inom en skälig tid avhjälpa de brister som avses i 3 mom. innan anordnartillståndet ändras eller återkallas. Landskapsregeringen ska i samband med beslut som gäller återkallande av ett anordnartillstånd se till att en tillräcklig tillgång till yrkesutbildning inte äventyras.
Ett beslut om anordnartillstånd som avses i 2 och 3 mom. är avgiftsfritt.
11 §
Bidrag för bedrivandet av fristående gymnasieskola
Landskapsregeringen kan på ansökan av fristående huvudman med anordnartillstånd enligt 8 § bevilja bidrag för ordnandet av utbildning som uppfyller kraven i denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser.
Bidrag kan beviljas sökande som har rätt att utöva näring i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen (1996:47) om rätt att utöva näring och som har fast driftsställe på Åland.
Stödet beviljas som en procentuell andel av kostnaderna eller som ett fast belopp i euro. Sökanden ska lägga fram en utredning om hur kostnaderna utöver landskapsregeringens bidrag täcks med annan offentlig eller privat finansiering.
Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare villkor för bidraget inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.
12 §
Anskaffning av utbildning
Utbildningsanordnaren kan ordna utbildning med stöd av denna lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser genom att skaffa undervisning, examensdelar, läroavtalsutbildning eller andra tjänster av en annan utbildningsanordnare som ordnar gymnasieutbildning. Utbildning kan även skaffas av en grundskola, högskola, annan offentlig aktör eller privat registrerad sammanslutning eller stiftelse.
För att möjliggöra en studerandes individuella val, kan utbildningsanordnaren skaffa andra examens- och utbildningsdelar än sådana som ingår i det utbildningsutbud som utbildningsanordnaren tillhandahåller eller skaffa stödåtgärder för förvärvande av kunnande.
Utbildningsanordnaren kan skaffa bedömning av kunnande i en examens- eller utbildningsdel enligt 1 och 2 mom. endast av en utbildningsarrangör som har rätt att utfärda examen. Utbildningsanordnaren ansvarar för att den undervisning, examen, examensdelar och andra tjänster som den skaffat ordnas i enlighet med denna lag.
3 kap.
Utbildning och undervisning
13 §
Gymnasieutbildningens allmänna mål
Var och en har rätt att fritt ansöka om att få att avlägga en sådan examen eller genomföra en sådan utbildning som avses i denna lag. Bestämmelser om förutsättningar för antagning till studier med särskilda säkerhetskrav finns i 59 §. Verksamheten ska stå på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De studerande ska ges kunskaper och färdigheter som de behöver för fortsatta studier eller för att självständigt utöva ett yrke. Utbildningen ska främja entreprenörskap, social, digital och kommunikativ kompetens, samarbetsförmåga, livslångt lärande samt kritiskt tänkande och ett hållbart och demokratiskt förhållningssätt.
Vid planering, anordnande och beslutsfattande om utbildning för studerande under 18 år ska barnets bästa beaktas i första hand. I utbildningen ska hänsyn tas till studerande med funktionsnedsättning eller särskilda behov. De studerande ska ges inflytande, medansvar och delaktighet i planering och genomförande av studierna.
Undervisningen ska ge de studerande insikter i och förståelse för landskapets självstyrelse, historia och kultur samt värna det svenska språket.
Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, främja principen om alla människors lika värde, internationell förståelse samt främja jämställdhet mellan könen.
14 §
Utbildningsformer
Utbildning kan ordnas som när-, distans-, flerformsundervisning och läroavtalsutbildning. Yrkesinriktad utbildning kan ordnas på en arbetsplats.
Den allmänbildande gymnasieutbildningen och den yrkesinriktade gymnasieutbildningen kan kombineras. Utbildning som förbereder för examensutbildning ska ordnas så att studier som ingår i den allmänbildande och yrkesinriktade gymnasieutbildningen kan ingå i utbildningen.
15 §
Läsår
Läsåret börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli.
16 §
Undervisningens offentlighet
Undervisningen är offentlig med undantag för undervisning som ordnas på arbetsplatser. Rektor kan av särskilda skäl begränsa tillträde till undervisningen.
17 §
Undervisningsspråk
Undervisningsspråket är svenska. Vid språkundervisning kan respektive språk användas som undervisningsspråk. Vid tillfällig undervisning kring ett visst tema kan undervisningsspråk som anknyter till temat användas. I enlighet med landskapsregeringens tillstånd får även annat språk än svenska användas som undervisningsspråk, om detta är förenligt med målen för utbildningen.
Teckenspråk eller ett annat alternativt kommunikationssätt kan i enligt med en studerande med funktionsnedsättnings behov användas som undervisningsspråk.
18 §
Grunder för examen och utbildning (GEU)
Landskapsregeringen fastställer grunder för den allmänbildande och yrkesinriktade gymnasieutbildningen och för annan utbildning på gymnasienivå. I grunderna anges landskapsregeringens övergripande mål för utbildningen, den underliggande synen på lärande och grunder för utfärdande av examen. I grunderna anges även grunderna för sådana individuella val som kombinerar den allmänbildande och den yrkesinriktade gymnasieutbildningen. I grunderna ska även anges de centrala principerna och målen för studerandevården i 115 §.
I grunderna fastställs bestämmelser om:
1) stöd för lärande,
2) studiehandledning och karriärplanering,
3) studerandes individuella studieplan (allmänbildande gymnasieutbildningen), studerandes personliga studieplan (utbildning som förbereder för examensutbildning) och studerandes utvecklingsplan för kunnande (yrkesinriktade gymnasieutbildningen),
4) erkännande av kunnande,
5) vitsordsskala och utfärdande av betyg och intyg,
6) utvärdering och kvalitetssäkring av gymnasieutbildningen,
7) övriga grunder för gymnasieutbildningen.
För den allmänbildande gymnasieutbildningen fastställs särskilda bestämmelser om:
1) studiernas mål och centrala innehåll,
2) vilka läroämnena är och fördelning av undervisningstid mellan olika ämnen och ämnesgrupper (timfördelningsplan),
3) grunder för bedömning.
För den yrkesinriktade gymnasieutbildningen fastställs särskilda bestämmelser om:
1) studiernas mål och centrala innehåll,
2) yrkesinriktade och gemensamma examensdelar,
3) uppbyggnaden av examen,
4) grunder för bedömning,
För den handledande yrkesträningsundervisningen fastställs särskilda bestämmelser om:
1) studiernas mål och centrala innehåll,
2) utbildningens uppbyggnad,
3) grunder för bedömning.
19 §
Grunder för antagning
Landskapsregeringen beslutar efter samråd med berörda skolor om grunder för antagningen, ansökningstider och ansökningsförfarande samt dimensionering av studieplatser för antagning av studerande som söker direkt efter grundskolan till sådan utbildning som ges med stöd av denna lag. Bestämmelser om styrelsen för Ålands gymnasiemyndighets skyldighet att till landskapsregeringen avge ett underlag för dimensionering av studieplatser finns i 4 § 2 mom. 7 punkten i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet.
Vid kontinuerlig ansökan fastställer skolan om ansökningstider och ansökningsförfaranden. Landskapsregeringen beslutar om grunder för antagningen vid kontinuerlig ansökan.
4 kap.
Utbildning som förbereder för examensutbildning
20 §
Utbildning som förbereder för examensutbildning
Utbildning som förbereder för examensutbildning motsvarar högst ett års heltidsstudier. Utbildning som förbereder för examensutbildning ska orientera studerande med grundskoleutbildning i fortsatta studier och arbetsliv och ge den studerande färdigheter att söka till och slutföra sådan allmänbildande eller yrkesinriktad gymnasieutbildning som avses i 5 och 6 kap. i denna lag.
Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordning närmare bestämmelser om innehållet och omfattningen av utbildning som förbereder för examensutbildning.
21 §
Utbildningsgrunder för utbildning som förbereder för examensutbildning
Utbildning som förbereder för examensutbildning byggs upp av utbildningsdelar. Landskapsregeringen beslutar om utbildningsgrunder för utbildningen. I utbildningsgrunderna anges målen för utbildningsdelarna, utbildningsdelarnas centrala innehåll och bedömningen av dem samt de uppgifter som ska antecknas i den personliga studieplanen i 26 §.
Utbildningsgrunderna ska utarbetas så att den studerande under den förberedande utbildningen har möjlighet att genomföra enstaka studier i enskilda läroämnen som hör till den allmänbildande gymnasieutbildningens lärokurs och avlägga enskilda examensdelar och delområden av examensdelar av en yrkesinriktad yrkesexamen. Utbildningen ska även ge studerande möjlighet att höja vitsord i läroämnen i avgångsbetyget från grundskolan och stärka sina kunskaper i svenska.
22 §
Plan för genomförande av utbildning som förbereder för examensutbildning
Skolan fastställer innehållet i utbildningen som förbereder för examensutbildning i enlighet med utbildningsgrunderna i 21 §. Utbildningsanordnarens styrelse ska anta en plan för genomförandet av utbildningen. I planen bestäms noggrannare mål och innehåll i undervisningen, hur undervisningen genomförs, handledning, stöd för lärandet och de utbildningsdelar som erbjuds de studerande.
Antagen plan ska skickas för kännedom till landskapsregeringen.
23 §
Förutsättningar för antagning som studerande till utbildning som förbereder för examensutbildning
Som sökande till utbildning som förbereder för examensutbildning kan antas den som har slutfört grundskolans lärokurs enligt landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola, en motsvarande lärokurs eller en utbildning i utlandet och som inte tidigare har avlagt en examen eller genomfört en förberedande utbildning efter grundskolan. Bestämmelser om meddelande om resultatet av antagningen enligt detta moment finns i 103 §.
Som studerande kan även av särskilda skäl antas en icke-läropliktig sökande som inte har slutfört grundskolans lärokurs om utbildningsanordnarens styrelse anser att personen har tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. Av särskilda skäl kan även en sökande antas trots att den sökande har avlagt en examen eller tidigare genomfört en förberedande utbildning efter grundskolan, om det är motiverat för att den sökande ska förvärva färdigheter för fortsatta studier. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 40 § 2 mom. i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland ska beslutet om antagning som studerande i dessa fall motiveras.
24 §
Samarbete
Skolan ska vid genomförandet av utbildning som förbereder för examensutbildning samarbeta med grundskolan och andra utbildningsanordnare, arbets- och näringslivet och med offentliga och privata aktörer som bedriver ungdomsarbete.
25 §
Den studerandes individuella val
Den studerande inom utbildning som förbereder för examensutbildning avlägger en helhet som motsvarar den studerandes individuella mål och kunskapsbehov utgående från de utbildningsdelar som ingår i utbildningsgrunderna.
Undervisningen och handledningen av studierna inom utbildning som förbereder för examensutbildning ska ordnas så att den studerande har möjlighet till individuella val i studierna. Vid behov ska skolan samarbeta med de aktörer som avses i 24 § för att erbjuda den studerande möjlighet att genomföra de delar som ingår i utbildningsgrunderna.
Utbildningen ska ordnas så att den studerande kan söka till examensinriktad utbildning under utbildningen som förbereder för examensutbildning, om han eller hon har uppnått tillräckliga färdigheter för att övergå till examensinriktad utbildning.
26 §
Personlig studieplan
Skolan ska se till att det för den studerande inom utbildning som förbereder för examensutbildning upprättas en personlig studieplan som uppdateras kontinuerligt under studiernas gång.
I den personliga studieplanen antecknas det individuella upplägget av studierna, studieframstegen och en plan för fortsatta studier. I planen antecknas dessutom uppgifter om undervisningen, handledningen och stödet till den studerande.
Den personliga studieplanen tas fram och uppdateras tillsammans med den studerande. I utarbetandet och uppdateringen deltar en lärare eller en studiehandledare som skolan utser och vid behov någon annan företrädare för skolan.
Om yrkesutbildning i enlighet med 6 kap. i denna lag ingår i utbildningen som förbereder för examensutbildning tillämpas inte 2 och 3 mom. vid upprättandet av den personliga studieplanen till denna del, utan bestämmelserna om utarbetande av personlig utvecklingsplan för kunnandet i 55 §.
27 §
Rätt till undervisning och handledning
Den studerande har rätt att i olika lärmiljöer få sådan undervisning och handledning som gör det möjligt att nå de mål som ställts i utbildningsgrunderna. Den studerande har även enligt 104 § rätt att få personlig och annan nödvändig studiehandledning för att genomföra utbildningen och för söka till fortsatta studier.
28 §
Allmänpedagogiskt stöd
En studerande som behöver stöd för att klara studierna har rätt till allmänpedagogiskt stöd. Det allmänpedagogiska stödet ges i eller utom den ordinarie undervisningen i form av individuell stödundervisning eller i grupp.
Stödbehovet ska bedömas i början av studierna samt regelbundet under studiernas gång.
När den studerande genomför studier som hör till den allmänbildande eller yrkesinriktade gymnasieutbildningens lärokurs tillämpas vad som i föreskrivs i 39 § eller i 61 § om den studerandes rätt att få allmänpedagogiskt stöd.
Närmare bestämmelser för det allmänpedagogiska stödet fastställs i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
29 §
Specialpedagogiskt stöd
Om det allmänpedagogiska stödet enligt 28 § inte är tillräckligt har den studerande utgående från sina behov rätt till specialpedagogiskt stöd om han eller hon på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning eller sjukdom eller andra orsaker behöver långvarigt och regelbundet stöd i sitt lärande och sina studier för att nå målen i utbildningsgrunderna.
Med specialpedagogiskt stöd avses planenligt pedagogiskt stöd enligt den studerandes mål och färdigheter samt särskilda undervisnings- och studiearrangemang. Målet för det specialpedagogiska stödet är att den studerande ska nå det kunnande som ingår i utbildningsgrunderna. Bedömningen av kunnandet kan dock anpassas och göras i enlighet med kriterier för anpassad bedömning som fastställs i grunderna för examen och utbildning enligt 18 §. Bedömningen av kunnandet kan anpassas bara i den omfattningen det är nödvändigt med hänsyn till den studerandes personliga mål och färdigheter. Avvikelse från det kunnande som ingår i utbildningsgrunderna kan göras i enlighet med det som föreskrivs i 64 §.
Gällande beslut om specialpedagogiskt stöd, anpassning av bedömning av kunnandet och avvikelse från kraven på kunnandet tillämpas vad som föreskrivs i 65 §.
Skolan ska främja den studerandes välmående i samarbete med tjänster som tillhandahålls av Folkpensionsanstalten, Ålands hälso- och sjukvård, Kommunernas socialtjänst och andra producenter av rehabiliteringstjänster.
Gällande den studerandes rätt till assistenttjänster och särskilda hjälpmedel som studierna förutsätter finns bestämmelser i 113 §.
När den studerande genomför studier som hör till den allmänbildande eller yrkesinriktade gymnasieutbildningens lärokurs tillämpas vad som i föreskrivs i 40 § eller i 62 § om den studerandes rätt att få specialpedagogiskt stöd.
Närmare bestämmelser för det specialpedagogiska stödet fastställs i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
30 §
Mångprofessionellt stöd
Den studerande har rätt till mångprofessionellt stöd om han eller hon har stora inlärningssvårigheter eller en svår funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att det specialpedagogiska stödet i 29 § behöver vara individuellt, omfattande och mångsidigt.
Mångprofessionellt stöd kan ordnas till enskilda studerande inom utbildning som förbereder för examensutbildning eller i grupp.
Bestämmelserna i 29 § 2, 4 och 5 mom. tillämpas även för mångprofessionellt stöd. Gällande beslut om mångprofessionellt stöd, anpassning av bedömning av kunnandet och avvikelse från kunnandet tillämpas vad som föreskrivs i 65 §.
När den studerande genomför studier som hör till den yrkesinriktade gymnasieutbildningens lärokurs tillämpas vad som i föreskrivs i 63 § gällande den studerandes rätt till mångprofessionellt stöd.
Närmare bestämmelser för mångprofessionellt stöd fastställs i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
31 §
Bedömning av lärandet och påvisandet av kunnande
Den studerande har rätt att få respons på hur hans eller hennes kunnande har utvecklats under utbildningen. Genom respons handleds och uppmuntras den studerande att nå målen enligt den personliga studieplanen och den studerandes förutsättningar att bedöma sig själv utvecklas.
Den studerandes lärande ska bedömas i förhållande till målen i utbildningsgrunderna. Den studerandes lärare gör bedömningen. Skolan ska ordna möjlighet för den studerande att göra om påvisandet av kunnandet om den studerande fått vitsordet underkänt.
Vid bedömningen av de studier inom grundskoleutbildningen eller den allmänbildande eller yrkesinriktade gymnasieutbildningen som avläggs under utbildning som förbereder för examensutbildning, tillämpas vad som föreskrivs om bedömning och sökande av ändring av bedömningen i landskapslagen om barnomsorg och grundskola och i denna lag.
32 §
Sökande av ändring gällande bedömning
En studerande kan skriftligen begära kontroll av bedömningen enligt 31 § inom 14 dagar från det att den studerande tagit del av bedömningen. Begäran om rättelse ska riktas till den lärare som gjort bedömningen, som gör en ombedömning. Ombedömningen ska göras utan obefogat dröjsmål.
Om den studerande är missnöjd med ombedömningen får han eller hon lämna ärendet till rektorn för avgörande inom 14 dagar från det att den studerande tagit del av ombedömningen. Rektorn kan fatta beslut om att begäran ska avslås, eller om ombedömningen är uppenbart felaktig, besluta att en ny bedömning ska göras samt av grundad anledning utse en ny bedömare.
I beslut om bedömning får ändring inte sökas genom besvär.
33 §
Betyg och intyg
Skolan ska ge den studerande ett betyg över avlagda utbildningsdelar när den studerande slutfört utbildningen som förbereder för examensutbildning. På begäran av den studerande ska skolan även annars utfärda ett betyg över avlagda utbildningsdelar.
Skolan ska på begäran av den studerande utfärda ett intyg över avlagda studier om den studerande avbryter genomförandet av utbildningen och den studerandes studierätt upphör enligt 106 §.
Landskapsregeringen bestämmer i grunderna för examen och utbildning i 18 § vilka uppgifter som ska föras in i betyg och intyg.
På betyg som utfärdas över studier inom grundskoleutbildningen eller den allmänbildande eller yrkesinriktade gymnasieutbildningen som avläggs under utbildning som förbereder för examensutbildning tillämpas vad som föreskrivs i landskapslagen om barnomsorg och grundskola och i denna lag.
5 kap.
Allmänbildande gymnasieutbildning
34 §
Allmänbildande gymnasieutbildning
Allmänbildande gymnasieutbildning motsvarar tre års heltidsstudier som ska slutföras senast inom fyra år. Med grundskolan som grund förbereder den allmänbildande gymnasieutbildningen de studerande för högskolestudier samt andra på gymnasieutbildning baserade studier.
En studerande kan avlägga den allmänbildande gymnasieutbildningens lärokurs för unga eller för vuxna eller avlägga studier i ett eller flera läroämnen (ämnesstuderande).
Närmare bestämmelser om den allmänbildande gymnasieutbildningen finns i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordning närmare bestämmelser om den allmänbildande gymnasieutbildningens innehåll och omfattning.
35 §
Läroplan
Utgående från grunderna för examen och utbildning i 18 § ska utbildningsanordnarens styrelse anta en läroplan som anger mål och innehåll i studierna, hur undervisningen genomförs, handledning i studierna, stöd för lärande, studieavsnitt som erbjuds de studerande och de studieprestationer som förutsätts för examen.
Läroplanen tas fram separat för lärokurserna för gymnasieutbildning för unga och för gymnasieutbildning för vuxna.
Antagna läroplaner ska skickas för kännedom till landskapsregeringen.
36 §
Förutsättningar för antagning som studerande till allmänbildande gymnasieutbildning
Som sökande till den allmänbildande gymnasieutbildningen kan antas den som har slutfört grundskolans lärokurs enligt barnomsorgs- och grundskolelagen, en motsvarande lärokurs eller en utbildning utomlands som i det landet ger behörighet för studier som motsvarar den allmänbildande gymnasieutbildningen. Bestämmelser om meddelande om resultatet av antagningen enligt detta moment finns i 103 §.
Som studerande kan även av vägande skäl antas en sökande som utbildningsanordnarens styrelse anser har tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 40 § 2 mom. i förvaltningslagen för landskapet Åland ska beslutet om antagning som studerande i detta fall motiveras.
En sökande kan inte antas som studerande, om han eller hon inte har tillräckliga färdigheter att använda och förstå svenska i tal och skrift.
37 §
Ordnandet av studierna
Skolan ska ordna undervisningen och handledningen av studierna så att den allmänbildande gymnasieutbildningen kan slutföras på tre år.
Undervisningen och handledningen av studierna inom den allmänbildande gymnasieutbildningen ska ordnas så att den studerande har möjlighet till individuella val i studierna samt genom att nyttja undervisning som ges av gymnasieskolor och högskolor. Den studerande ska ha möjlighet att utveckla sitt internationella kunnande och sitt arbetslivs- och företagarkunnande.
Studierna kan på den studerandes ansökan eller med den studerandes samtycke delvis ordnas på annat sätt än vad som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den om:
1) den studerande till någon del redan anses ha kunskaper och färdigheter som motsvarar lärokursen för den allmänbildande gymnasieutbildningen,
2) det med hänsyn till den studerandes förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att den studerande ska genomgå lärokursen för den allmänbildande gymnasieutbildningen,
3) det är motiverat av skäl som har samband med den studerandes sjukdom eller skada eller något annat skäl som gäller hälsotillståndet.
Rektor fattar beslut om ansökan.
38 §
Individuell studieplan
Rektorn ska se till att det för varje studerande upprättas en individuell studieplan och att studieplanen uppdateras kontinuerligt under studiernas gång. Studieplanen ska stöda framgången i studierna och förbereda inför fortsatta studier och arbetsliv.
Studieplanen ska innehålla en studieplan över den studerandes studiegång, en plan för studentexamen och en plan för fortsatta studier och karriär.
39 §
Allmänpedagogiskt stöd
En studerande som behöver stöd för att klara studierna har rätt till allmänpedagogiskt stöd. Det allmänpedagogiska stödet ges i eller utom den ordinarie undervisningen i form av individuell stödundervisning eller i grupp.
Stödbehovet ska bedömas i början av studierna samt regelbundet under studiernas gång.
Närmare bestämmelser för det allmänpedagogiska stödet fastställs i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
40 §
Specialpedagogiskt stöd
Om det allmänpedagogiska stödet enligt 39 § inte är tillräckligt har den studerande utgående från sina behov rätt till specialpedagogiskt stöd om han eller hon på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning eller sjukdom eller av andra orsaker behöver långvarigt eller regelbundet stöd i sitt lärande och sina studier. Det specialpedagogiska stödet kan omfatta specialundervisning och specialarrangemang i undervisningen.
Skolan ska bedöma en studerandes behov av specialpedagogiskt stöd när den studerande inleder sina studier och under studiernas gång om behov av sådant stöd uppstår. Om det har fattats ett beslut om specialpedagogiskt stöd eller om mångprofessionellt stöd i praktiska ämnen i grundskolan enligt del III, 5 kap. 19 § i landskapslagen om barnomsorg och grundskola och beslutet gäller när grundskoleutbildningen avslutas, ska skolan utreda och bedöma den studerandes behov av specialpedagogiskt stöd utgående från det stödbeslutet.
Skolan beslutar om det specialpedagogiska stödet som ges en studerande. Den studerande och en minderårig studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska höras innan beslutet fattas. Stödåtgärderna antecknas i den studerandes individuella studieplan.
Skolan ska främja den studerandes välmående i samarbete med tjänster som tillhandahålls av Folkpensionsanstalten, Ålands hälso- och sjukvård, Kommunernas socialtjänst och andra producenter av rehabiliteringstjänster.
Gällande den studerandes rätt till assistenttjänster och särskilda hjälpmedel som studierna förutsätter finns bestämmelser i 113 §.
Närmare bestämmelser för det specialpedagogiska stödet fastställs i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
41§
Undervisning i religion och livsåskådningskunskap
På den studerandes eller en minderårig studerandes vårdnadshavares eller annan laglig företrädares begäran ska den studerande befrias från undervisning i religionskunskap, om undervisningen i huvudsak ges enligt ett religionssamfunds lära till vilket den studerande inte hör. Befrielse från undervisning i religionskunskap ska antecknas i den studerandes individuella studieplan. Med religionssamfund avses vad som enligt religionsfrihetslagen (FFS 453/2003) är religionssamfund eller registrerat religionssamfund. Undervisning i livsåskådningskunskap ska ordnas då en studerande befriats från undervisningen i religionskunskap och den studerande eller en minderårig studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare inte ordnar annan undervisning.
42 §
Grunder för bedömning
De studerandenas lärande, kunnande och kompetensutveckling ska bedömas mångsidigt. Syftet med bedömningen är att leda och stimulera de studeranden i deras studier och att utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva (självbedömning). Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på honom eller henne. Den studerande ska ges en möjlighet till självbedömning.
Den studerandes lärande, kunnande och kompetensutveckling bedöms i förhållande till målen för studieavsnittet eller läroämnet.
En studerande som inte godkänts i ett ämne eller som önskar höja sitt vitsord ska ges möjlighet att slutföra lärokursen i ämnet med godkänt resultat eller att höja sitt vitsord. Stödåtgärder enligt 40 § kan beaktas i bedömningen av ett studieavsnitt och i slutbedömningen.
Om bedömning bestäms närmare i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
Ett studieavsnitt enligt läroplanen bedöms när det har slutförts. En studerande som inte har slutfört ett studieavsnitt med godkänt resultat ska beredas möjlighet att visa att han eller hon inhämtat sådana kunskaper och färdigheter som förutsätts för studieavsnittet. När studierna som hör till gymnasieutbildningens lärokurs har slutförts ges ett vitsord för lärokursen i varje läroämne som slutbedömning. En studerande som inte har godkänts i ett ämne eller som önskar höja sitt vitsord ska ges möjlighet att slutföra lärokursen i ämnet med godkänt resultat eller att höja sitt vitsord. Stödåtgärder enligt 40 § och avvikande sätt att ordna studierna enligt 37 § 3 mom. kan beaktas i bedömningen av ett studieavsnitt och i slutbedömningen.
43 §
Bedömning
Ett enskilt studieavsnitt enligt läroplanen bedöms då det har slutförts. Bedömningen av studieavsnitt görs av den studerandes lärare eller, om lärarna är flera, av lärarna gemensamt.
När studierna som ingår i lärokursen har slutförts ges ett vitsord som slutbedömning i varje läroämne. Slutbedömningen av en lärokurs görs av rektorn och den studerandes lärare gemensamt.
44 §
Sökande av ändring gällande bedömning
En studerande kan skriftligen hos rektor begära rättelse av bedömningen enligt 43 § 1 och 2 mom. inom 14 dagar från det att den studerande tagit del av bedömningen. Skolans rektor och den studerandes lärare ska utan obefogat dröjsmål gemensamt besluta om ny bedömning eller avslå begäran om ny bedömning.
Den studerande får hos landskapsregeringen inom 14 dagar från delfåendet av beslutet enligt 1 mom. anföra rättelseyrkande gällande den nya bedömningen eller avslaget på ny bedömning. I rättelseyrkandet ska anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på. Ett rättelseyrkande ska behandlas utan dröjsmål.
Efter att ha tagit upp rättelseyrkandet till prövning kan landskapsregeringen ändra beslutet, avslå begäran om rättelseyrkande eller upphäva beslutet och återförvisa ärendet till rektorn för ny behandling.
I beslut om bedömning får ändring inte sökas genom besvär.
45 §
Erkännande av tidigare förvärvat kunnande
I samband med att den studerandes individuella studieplan enligt 38 § utarbetas ska skolan utreda och identifiera den studerandes tidigare förvärvade kunnande på basis av utredning som den studerande lägger fram. Skolan ska erkänna kunnande som motsvarar målen och innehållet i läroplanen.
Vid erkännande av den studerandes kunnande tillämpas vad som i 42 och 43 §§ föreskrivs om bedömning och beslut om bedömning och i 44 § gällande sökande av ändring av beslutet. Vid behov ska kunnandet visas på det sätt som skolan bestämmer.
Landskapsregeringen kan i grunderna för examen och utbildning i 18 § närmare bestämma om principer för erkännande av kunnande och förfaringssätten för detta samt om omvandlingen av vitsord.
46 §
Studentexamen
Studentexamen avläggs som avslutning på den allmänbildande gymnasie-utbildningen. Lagen om studentexamen (FFS 502/2019) och de bestämmelser som statsrådet har utfärdat i förordning i fråga om rätten att avlägga studentexamen och enskilda prov, prov och omtagning av dem, bedömning och genomförandet av examen i övrigt tillämpas i tillämpliga delar gällande avläggande av studentexamen. Hänvisningar i de i detta moment angivna riksförfattningarna till bestämmelser i rikslagstiftningen ska avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.
Uppgiften att ordna studentexamen i enlighet med 1 mom. sköts av rikets Studentexamensnämnd enligt republikens presidents förordning (2021:147) om ordnandet av studentexamen på Åland.
Rektorn för Ålands lyceum fattar i enlighet med grunderna i lagen om studentexamen beslut om rätten att delta i studentexamen och i enskilda prov i studentexamen. Om rätten att delta förvägras ska ett motiverat, skriftligt beslut meddelas.
Rektor fattar beslut om påföljder till följd av brott mot ordningen och svikligt förfarande under avläggande av studentexamen i enlighet med bestämmelserna i lagen om studentexamen. Påföljden att en examinand på grund av sitt förfarande förlorar sin rätt att delta i proven vid det examenstillfälle som följer efter det pågående examenstillfället fattas dock av det kollegiala organ som skolan tillsätter i enlighet med 102 §.
47 §
Utfärdande av betyg och intyg
Den allmänbildande gymnasieutbildningen är slutförd då den studerande avlagt de studier som hör till den allmänbildande gymnasieutbildningen lärokurs samt avlagt studentexamen. Den studerande erhåller en allmänbildande gymnasieexamen i vilken ingår ett avgångsbetyg med gymnasieexamen som utfärdas av Ålands lyceum och ett studentexamensbetyg som utfärdas av studentexamensnämnden.
Ett betyg över de studier som har slutförts ges till en studerande vars studierätt har upphört enligt 106 §. Till ämnesstuderande ges ett betyg över slutförda lärokurser i läroämnen och övriga studier.
Som bilaga till betygen enligt 1 och 2 mom. ges därtill ett separat betyg om slutförande av gymnasiediplom.
6 kap.
Yrkesinriktad gymnasieutbildning
Utbildning och undervisningsformer
48 §
Yrkesinriktad gymnasieutbildning
Yrkesinriktad gymnasieutbildning är utbildning som behövs för att förvärva yrkeskompetens och som syftar till avläggande av en yrkesinriktad examen eller en eller flera delar av en yrkesinriktad examen. Utbildningen ska förbereda de studerande för yrkesinriktade högskolestudier samt andra på gymnasieutbildning baserade studier.
En yrkesinriktad grundexamen motsvarar tre års heltidsstudier som ska slutföras senast inom fyra år. Den studerande ska visa att han eller hon har breda grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch och ett mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett kompetensområde.
I en yrkesexamen ska den studerande visa att han eller hon har sådan yrkesskicklighet utgående från arbetslivets behov som är djupare än det som krävs för en yrkesinriktad grundexamen. Yrkesexamen kan även avse kunnande inom mer avgränsade arbetsuppgifter.
I en specialyrkesexamen ska den studerande visa att han eller hon har sådan yrkesskicklighet utgående från arbetslivets behov som är djupare än det som krävs för en yrkesexamen. Specialyrkesexamen kan även omfatta mångprofessionellt kunnande.
Närmare bestämmelser om den yrkesinriktade gymnasieutbildningen finns i grunderna för examen och utbildning i 18 §. Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordning närmare bestämmelser om den yrkesinriktade gymnasieutbildningens innehåll och omfattning samt om kompetensområden och examensbenämningar.
49 §
Handledande yrkesträningsundervisning
Handledande yrkesträningsundervisning handleder för arbete och ett självständigt liv och ger studerande som har stora inlärningssvårigheter eller svår funktionsnedsättning eller sjukdom undervisning och handledning enligt deras individuella mål och färdigheter.
Skolan beslutar utgående från den studerandes individuella mål och färdigheter tiden för den handledande yrkesträningsundervisningen. Undervisningen kan vara högst tre år. Utbildningen leder inte till en yrkesinriktad examen eller en eller flera delar av en sådan examen.
Handledande yrkesträningsundervisning kan inte ordnas i form av läroavtalsutbildning.
Gällande den studerandes rätt till assistenttjänster och särskilda hjälpmedel som studierna förutsätter finns bestämmelser i 113 §.
Närmare bestämmelser om den handledande yrkesträningsundervisningen finns i grunderna för examen och utbildning i 18 §. Landskapsregeringen utfärdar i landskapsförordning närmare bestämmelser om utbildningens innehåll och omfattning.
50 §
Kursverksamhet och övrig yrkesutbildning på gymnasienivå
Utöver det som föreskrivs i 48 och 49 §§ kan annan utbildning på gymnasienivå inom ramen för yrkesinriktad gymnasieutbildning ordnas som fortbildning i form av kursverksamhet som fördjupar eller kompletterar yrkeskompetensen eller som övrig yrkesutbildning. Denna utbildning leder inte till en yrkesinriktad examen eller en eller flera delar av en sådan examen.
51 §
Läroavtalsutbildning
Läroavtalsutbildning är utbildning som i huvudsak ges på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter och som vid behov kompletteras med teoretisk undervisning. Den teoretiska undervisningen handhas av skolan eller av skolan godkänd extern utbildare. Bestämmelserna om undervisningsspråk i 17 § 1 mom. ska tillämpas även på extern utbildare. Närmare bestämmelser om läroavtalsutbildning finns i 67 §.
52 §
Samarbete med arbets- och näringsliv vid ordnandet av utbildningen
Den yrkesinriktade gymnasieutbildningen ska ordnas i nära samarbete med arbets- och näringslivet för att svara på arbets- och näringslivets utvecklings- och kompetensbehov. Utbildningen syftar till att förbättra och upprätthålla befolkningens yrkeskompetens och arbets- och funktionsförmåga, främja sysselsättningen, påvisa kompetens, ge färdigheter för företagande samt stödja livslångt lärande och yrkesutveckling.
53 §
Planering av förvärvande och påvisande av yrkesskicklighet och kunnande
Med stöd av denna lag och grunderna för examen och utbildning i 18 § ska skolan:
1) planera hur yrkesskickligheten eller kunnandet som förutsätts enligt grunderna för examen och utbildning ska förvärvas och göra en individuell planering för alla studerande för varje examens- eller utbildningsdel,
2) planera de handlednings- och stödåtgärder som de studerande behöver,
3) följa hur de studerandes kunnande utvecklas och vid behov planera det specialpedagogiska och mångprofessionella stöd och den anpassning av bedömningen av kunnandet som avses i 62 och 63 §§ och den avvikelse från kraven från yrkesskicklighet och målen för kunnandet som avses i 64 §,
4) planera hur yrkesskickligheten eller kunnandet ska visas och göra en individuell planering för alla studerande för varje examens- eller utbildningsdel.
Undervisningen och handledningen av studierna inom den yrkesinriktade gymnasieutbildningen ska ordnas så att den studerande har möjlighet att uppfylla de allmänna målen för utbildningen och kraven för yrkesskicklighet som anges i grunderna för examen och utbildning.
54 §
Allmän läroplan och examensplaner
Utbildningsanordnarens styrelse ska anta en allmän läroplan för alla utbildningar och en plan för varje examen där de examensdelar som erbjuds vid skolan framkommer.
Antagna läro- och examensplaner ska skickas för kännedom till landskapsregeringen.
55 §
Personlig utvecklingsplan för kunnandet
För en studerande som inleder en yrkesinriktad gymnasieutbildning enligt 48 § ska skolan utarbeta en personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK). Personlig utvecklingsplan för kunnandet ska även tas fram om utbildningen ordnas som läroavtalsutbildning enligt 67 §.
I den personliga utvecklingsplanen för kunnandet ska individuella uppgifter föras in om identifiering, erkännande, förvärvande, utveckling och påvisande av kunnandet. Även uppgift om stödåtgärder förs in. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska föras in i planen kan tas in i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
Skolan ansvarar för att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet utarbetas och uppdateras tillsammans med den studerande.
Arbetsgivaren eller någon annan företrädare för arbetsplatsen deltar i utarbetandet och uppdateringen av den personliga utvecklingsplanen för kunnandet om utbildningen ordnas som läroavtalsutbildning eller som utbildning som grundar sig på utbildningsavtal eller om kunnandet ska visas på arbetsplatsen.
Skolan ska på basis av den studerandes mål samt identifierat tidigare förvärvat kunnande planera om den studerande ska avlägga en hel examen eller enbart en eller flera examensdelar, om detta inte fastställts i samband med antagning av den studerande enligt 103 §.
56 §
Identifiering och erkännande av studerandes tidigare studier och kunnande
I samband med att den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet enligt 55 § utarbetas ska skolan utreda och identifiera den studerandes tidigare förvärvade kunnande på basis av utredning som den studerande lägger fram.
Skolan ska erkänna kunnande som huvudsakligen motsvarar kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet enligt grunderna för examen och utbildning i 18 §. Vid behov ska kunnandet visas genom en valideringsprocess enligt 57 §.
Vid bedömningen av tidigare förvärvat kunnande tillämpas bestämmelserna om bedömning av kunnande i 78 § 1, 2 och 4 mom. och om sökande av ändring av bedömningen i 80 §. Med avvikelse från 79 § 1 mom. bedöms kunnandet dock av två lärare eller andra företrädare för utbildningsanordnaren om det tidigare förvärvade kunnandet bedöms utan att den studerande deltar i ett yrkesprov.
Landskapsregeringen bestämmer i grunderna för examen och utbildning i 18 § närmare principer för erkännande av kunnande och förfaringssätten för detta samt om omvandlingen av vitsord.
57 §
Erkännande av kunnande genom validering
Validering är en process som syftar till att erkänna en persons (validands) kunnande, oberoende av om det förvärvats genom formellt, icke-formellt eller informellt lärande, i förhållande till kraven i grunderna för examen och utbildning.
Validanden ansöker om validering baserat på en åtgärdsplan från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, Folkpensionsanstalten, ett försäkringsbolag eller som en del av en integrationsplan enligt landskapslagen (2012:74) om främjande av integration. Ansökan om kompetenskartläggning kan även göras separat av en enskild person eller av personens arbetsgivare.
Skolan ska göra en kompetenskartläggning baserat på den dokumentation som validanden lägger fram. Kompetenskartläggningen ska godkännas av skolan och validanden. Med kompetenskartläggningen som grund kan validanden ansöka om att bli antagen som studerande genom kontinuerlig ansökan för att få sitt kunnande validerat i enlighet med 4 mom. eller för att antas som studerande till gymnasieutbildning i enlighet med denna lag.
Valideringen sker genom en bedömning av det kunnande som framkommer av kompetenskartläggningen i förhållande till kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet för en examen eller examensdel enligt grunderna för examen och utbildning i 18 §.
Vid bedömningen av kunnandet tillämpas vad som i 78 § 1, 2 och 4 mom. föreskrivs om bedömning och i 80 § gällande sökande av ändring av bedömningen. Den studerandes kunnande kan visas genom avläggandet av yrkesprov. Om den studerandes kunnande bedöms utan att den studerande deltar i yrkesprov bedöms kunnandet med avvikelse från 79 § 1 mom. av två lärare eller andra företrädare för utbildningsanordnaren.
Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om förfaringssätten för validering.
Antagning
58 §
Förutsättningar för antagning som studerande till yrkesinriktad gymnasieutbildning
Som sökande till yrkesinriktad gymnasieutbildning enligt 48-50 §§ kan antas den som slutfört grundskolans lärokurs enligt barnomsorgs- och grundskolelagen, en motsvarande lärokurs eller en utbildning utomlands som i det landet ger behörighet för studier som motsvarar gymnasieutbildning. Bestämmelser om meddelande om resultatet av antagningen enligt detta moment finns i 103 §.
Som studerande kan även av vägande skäl antas en sökande som styrelsen anser har tillräckliga förutsättningar att förvärva det kunnande eller avlägga den examen som eftersträvas. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 40 § 2 mom. i förvaltningslagen för landskapet Åland ska beslutet om antagning som studerande i detta fall motiveras.
En sökande kan inte antas som studerande, om han eller hon inte har tillräckliga färdigheter att använda och förstå svenska i tal och skrift.
Den sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande antas dock inte den som på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte kan genomföra utbildningsrelaterade praktiska uppgifter vid en skola, på en arbetsplats eller i en annan lärandemiljö om kraven på säkerhet vid de examina och kompetensområden som avses i 59 § 1 och 2 mom. förutsätter det och hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder.
59 §
Studier som omfattar särskilda säkerhetskrav
Med studier som omfattar särskilda säkerhetskrav avses studier som omfattar krav på minderårigas säkerhet, patient- eller klientsäkerheten eller trafiksäkerheten. Närmare bestämmelser om vilka studier som omfattar särskilda säkerhetskrav finns i statsrådets förordning om yrkesutbildning (FFS 673/2017).
I fråga om examina och kompetensområden som avses i 1 mom. ska som hinder för antagning som studerande också betraktas beslut om indragning av studierätten enligt 92 § i denna lag, 38 § i yrkeshögskolelagen (2024:50) för Åland, 81 § i lagen om yrkesutbildning (FFS 531/2017), 33 § i yrkeshögskolelagen (FFS 932/2014) eller 43 a § i universitetslagen (FFS 558/2009), om omständigheter som har samband med skyddet för andras hälsa och säkerhet förutsätter det.
Skolan ska ge den sökande information om vilka krav på hälsotillstånd och andra förutsättningar som gäller för studier som omfattas av särskilda säkerhetskrav.
60 §
Information inför antagning som studerande
Om ansökan gäller studier som omfattas av särskilda säkerhetskrav enligt 59 § eller handledande yrkesträningsundervisning enligt 49 § ska den sökande på begäran av skolan lämna sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd och funktionsförmåga som krävs för bedömningen av antagning som studerande.
Den sökande ska på begäran av skolan ge information om tidigare beslut om eller pågående behandling om indragning av studierätten gällande studier som omfattas av särskilda säkerhetskrav enligt 59 §.
Skolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att av Högskolan på Åland få sådana nödvändiga uppgifter om beslut om indragning av den sökandes studierätt enligt 38 § i yrkeshögskolelagen för Åland som krävs för bedömningen av ansökan om antagning som studerande.
Ordnande av undervisning och stöd
61 §
Allmänpedagogiskt stöd
En studerande som behöver stöd för att klara studierna har rätt till allmänpedagogiskt stöd. Det allmänpedagogiska stödet ges i eller utom den ordinarie undervisningen i form av individuell stödundervisning eller i grupp.
Stödbehovet ska bedömas i början av studierna samt regelbundet under studiernas gång.
Närmare bestämmelser för det allmänpedagogiska stödet fastställs i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
62 §
Specialpedagogiskt stöd
Om det allmänpedagogiska stödet enligt 61 § inte är tillräckligt har den studerande utgående från sina behov rätt till specialpedagogiskt stöd om han eller hon på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning eller sjukdom eller av andra orsaker behöver långvarigt och regelbundet stöd för att nå målen för kunnandet enligt grunderna för examen och utbildning. Det specialpedagogiska stödet kan omfatta specialundervisning och specialarrangemang i undervisningen.
Målet för det specialpedagogiska stödet är att den studerande ska nå den yrkesskicklighet och det kunnande som anges för en yrkesinriktad grundexamen i grunderna för examen- och utbildning i 18 § eller delar av en sådan examen. Bedömningen av kunnandet kan dock anpassas och göras i enlighet med kriterier för anpassad bedömning som fastställs i grunderna för examen och utbildning. Bedömningen av kunnandet kan anpassas bara i den omfattningen det är nödvändigt med hänsyn till den studerandes personliga mål och färdigheter. Avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnande kan görs i enlighet med det som föreskrivs i 64 §.
Skolan ska främja den studerandes välmående i samarbete med tjänster som tillhandhålls av Folkpensionsanstalten, Ålands hälso- och sjukvård, Kommunernas socialtjänst och andra producenter av rehabiliteringstjänster.
Gällande den studerandes rätt till assistenttjänster och särskilda hjälpmedel som studierna förutsätter finns bestämmelser i 113 §.
Närmare bestämmelser för det specialpedagogiska stödet fastställs i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
63 §
Mångprofessionellt stöd
Den studerande har rätt till mångprofessionellt stöd om han eller hon har stora inlärningssvårigheter eller en svår funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att det specialpedagogiska stödet i 62 § behöver vara individuellt, omfattande och mångsidigt.
Mångprofessionellt stöd kan ordnas som specialpedagogiskt stöd till enskilda studerande inom den grundläggande yrkesutbildningens utbildningsprogram eller i små grupper inom särskilda kompetensområden.
Bestämmelserna i 62 § 2-4 mom. tillämpas även för mångprofessionellt stöd.
För studerande med så omfattande inlärningssvårigheter eller svår funktionsnedsättning eller sjukdom att den studerande inte kan nå den yrkesskicklighet eller det kunnande som avses i 62 § 2 mom. ordnas handledande yrkesträningsundervisning enligt 49 §.
Närmare bestämmelser för det mångprofessionella stödet fastställs i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
64 §
Avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnande
Avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet får göras genom att den studerande låter bli att visa något av det kunnande som förutsätts enligt grunderna för examen och utbildning i 18 §, om:
1) de krav på yrkesskicklighet eller de mål för kunnandet som anges i grunderna för examen och utbildning till någon del är oskäliga för den studerande med hänsyn till förhållandena eller tidigare förvärvat kunnande, eller
2) avvikelsen är motiverad av skäl som har samband med den studerandes funktionsnedsättning eller hälsotillstånd.
Målet för avvikelsen är att den studerande ska kunna avlägga en examen även om han eller hon av orsaker som avses i 1 mom. till någon del inte kan uppfylla kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet enligt grunderna för examen och utbildning. Avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet får göras endast i den omfattning detta är nödvändigt av de orsaker som avses i 1 mom.
65 §
Beslut om specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd, anpassning av bedömning av kunnandet och avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet
Skolan beslutar om sådant specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd till de studerande och om sådan anpassning av bedömningen av kunnandet som avses i 62 och 63 §§ samt om sådan avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet som avses i 64 §. Den studerande och en minderårig studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska höras innan beslut enligt detta moment fattas.
Skolan ska i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet föra in innehållet i det specialpedagogiska stödet och anpassning en av bedömningen av kunnandet och avvikelser från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet.
Skolan ska bedöma en studerandes behov av specialpedagogiskt eller mångprofessionellt stöd när den studerande inleder sina studier och under studiernas gång om behov av sådant stöd uppstår. Om det har fattats ett beslut om specialpedagogiskt stöd, mångprofessionellt stöd eller överföring till träningsundervisning i grundskolan enligt del III, 5 kap. 19, 20 eller 22 §§ i landskapslagen om barnomsorg och grundskola och beslutet gäller när grundskoleutbildningen avslutas, ska skolan utreda och bedöma den studerandes behov av stöd utgående från det stödbeslutet.
Utbildning på arbetsplats
66 §
Utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter
I yrkesinriktad gymnasieutbildning som avses i 48 § kan den studerande förvärva kunnande på en arbetsplats genom utförande av praktiska arbetsuppgifter i läroavtalsutbildning eller genom lärande i arbete i utbildningsavtal. I kursverksamhet enligt 50 § kan den studerande förvärva kunnande på en arbetsplats genom utförande av praktiska arbetsuppgifter i läroavtalsutbildning.
67 §
Läroavtalsutbildning
Läroavtalsutbildning grundar sig på ett läroavtal, vilket är ett skriftligt arbetsavtal på viss tid mellan en studerande som fyllt 15 år och arbetsgivaren. Läroavtalsutbildning kan även grunda sig på ett skriftligt avtal på viss tid mellan en studerande i tjänsteförhållande eller i ett offentligrättsligt anställningsförhållande som kan jämföras med ett tjänsteförhållande och arbetsgivaren.
Den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet enligt 55 § ska fogas till läroavtalet. Av planen ska framkomma de praktiska arbetsuppgifter som den studerande ska utföra för att nå målen för kunnandet. Landskapsregeringen utfärdar genom landskapsförordning närmare bestämmelser om de frågor som ska regleras i läroavtalet.
En förutsättning för att läroavtal ska kunna ingås är att skolan och arbetsgivaren skriftligen avtalar om ordnande av läroavtalsutbildning. Landskapsregeringen utfärdar genom landskapsförordning närmare bestämmelser om de frågor som ska regleras i avtalet mellan skolan och arbetsgivaren.
Läroavtalsutbildning för en företagare kan ordnas i företagarens eget företag, om skolan och företagaren avtalar om ordnande av läroavtalsutbildning på det sätt som avses i 3 mom. Den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet enligt 55 § ska fogas till avtalet.
68 §
Lärande i arbete (LIA) som grundar sig på utbildningsavtal
I utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal förvärvar den studerande kunnande i samband med lärande i arbete i praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Under utbildningsavtalsutbildning står den studerande inte i ett anställningsförhållande.
Skolan och en arbetsplats kan ingå avtal om att arbetsplatsen ska tillhandahålla utbildningsplatser för lärande i arbete.
För den studerande ska utbildningen bygga på ett skriftligt utbildningsavtal mellan skolan och en företrädare för arbetsplatsen. Utbildningsavtalet är ett avtal på viss tid i vilket det ska det specificeras vilket kunnande som den studerande ska förvärva på arbetsplatsen. I den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet ska ingå de praktiska arbetsuppgifter som den studerande ska utföra för att nå målen för kunnandet. Planen ska bifogas utbildningsavtalet.
Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning närmare föreskriva om utbildningsavtalets innehåll, form och villkor för godkännande.
69 §
Handledare och övriga förutsättningar för läro- och utbildningsavtal
En förutsättning för att läro- eller utbildningsavtal ska kunna ingås är att det på arbetsplatsen finns tillräcklig verksamhet inom området för läro- eller utbildningsavtalet, nödvändiga arbetsredskap och yrkesmässigt kompetent personal. För den studerande ska det på arbetsplatsen utses en ansvarig handledare.
Skolan ansvarar för att de praktiska arbetsuppgifterna som grundar sig på ett läro- eller utbildningsavtal är sådana att den studerande genom att utföra dessa uppgifter kan nå de mål för kunnandet som anges i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet.
För en företagare som genomgår läroavtalsutbildning i det egna företaget enligt 67 § 4 mom. kan handledaren vara en person från en annan arbetsplats än företaget eller en person som i övrigt är lämplig för uppgiften.
Den som tillhandahåller en utbildningsavtalsarbetsplats är skyldig att ge akt på hur den studerandes kunnande utvecklas, att vidta åtgärder om det kunnande som anges i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet inte kan nås och att lämna skolan rapporter om hur den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet förverkligas. Skolan ska följa hur den studerandes kunnande utvecklas och ge stöd till den studerande och handledaren på utbildningsavtalsarbetsplatsen.
Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utförda närmare bestämmelser om de krav som ska ställas på den ansvariga handledaren i 1 mom.
70 §
Tillämpning av lagstiftning om arbetstagare och tjänstemän
På läroavtal tillämpas den lagstiftning som gäller arbetsavtals- och tjänsteförhållanden. Om inte något annat föreskrivs i denna lag tillämpas dock inte på läroavtal som grundar sig på arbetsavtal 1 kap. 3 och 8 §, 2 kap. 4 och 5 §, 4 kap. 4 och 5 §, 6 kap. 1, 1 a, 2–4, 4 a, 5 och 6 §, 7 kap. 1–5 och 7–11 § och 9 kap. samt 13 kap. 3 och 4 § i arbetsavtalslagen (FFS 55/2001).
På utbildning som grundar sig på utbildningsavtal tillämpas landskapslagen (2022:43) om tillämpning av diskrimineringslagen inom landskapets lagstiftningsbehörighet. Vidare tillämpas de bestämmelser i lagen om unga arbetstagare (FFS 998/1993) som gäller arbetstiden samt säkerheten i arbete och hälsoaspekter. En studerandes arbetstid får högst vara den ordinarie arbetstid som iakttas på arbetsplatsen i fråga. Dessutom tillämpas i fråga om studerandes arbete bestämmelserna i arbetstidslagen (FFS 872/2019) om dagliga raster, dygnsvila, veckovila och arbetsskiftsförteckning.
71 §
Arbetarskydd för den studerande
Vid utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter svarar arbetsgivaren eller utbildningsavtalsarbetsplatsen för arbetarskyddet för den studerande i enlighet med arbetarskyddslagen (FFS 738/2002). Skolan ska informera arbetsgivaren eller den som tillhandahåller utbildningsavtalsarbetsplatsen om detta ansvar.
72 §
Tystnadsplikt och övriga skyldigheter för den studerande
För en studerande i utbildning som ordnas i anslutning till praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats gäller vad som föreskrivs om tystnadsplikt för arbetstagare och tjänstemän i motsvarande uppgifter.
Om läro- eller utbildningsavtalsförhållandet utvecklar sig på ett sådant sätt att det inte är möjligt att få en tillfredsställande utbildning ska den studerande underrätta skolan om detta.
73 §
Utbildningsersättning
Om läroavtalsutbildning uppskattas orsaka kostnader för arbetsgivaren, betalar skolan utbildningsersättning till arbetsgivaren på det sätt som överenskoms i avtalet om ordnandet av läroavtalsutbildning. Ersättning betalas dock inte för läroavtalsutbildning i företagarens egna företag enligt 67 § 4 mom.
För utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal betalas ingen ersättning. För utbildningsavtalsplats som ordnas för studerande med mångprofessionellt stöd enligt 63 § kan dock skolan och en företrädare för utbildningsavtalsarbetsplatsen ingå avtal om att ersättning ska utgå.
Närmare bestämmelser om hur utbildningsersättningen bestäms kan utfärdas genom landskapsförordning.
74 §
Studiesociala förmåner gällande läroavtalsutbildning
Den teoretiska undervisningen inom läroavtalsutbildning är avgiftsfri för den studerande. Efter den studerandes ansökan betalar skolan för tiden för deltagande i den teoretiska undervisningen:
1) dagpenning för inkomstbortfall och barnförhöjning till dagpenningen om den studerande försörjer barn under 18 år,
2) reseersättning enligt det billigaste färdsättet per teoristudiedag då färdvägen i ena riktningen mellan hemorten eller läroavtalsarbetsplatsen och den ort där den teoretiska undervisningen ordnas överstiger 10 km. Om restiden från hemorten eller läroavtalsarbetsplatsen till den ort där den teoretiska utbildningen ordnas är längre än två timmar har den studerande rätt till reseersättning när teoriperioden börjar och slutar,
3) inkvarteringsersättning om undervisningen ordnas på en ort till vilken den studerande restid överskrider två timmar från hemorten eller läroavtalsarbetsplatsen,
4) kostersättning per teoristudiedag under teoriperioden.
Den studerande har inte rätt till dagpenning och barnförhöjning enligt 1 mom. 1 punkten om den studerande får lön för samma tid eller har rätt till ersättning för inkomstbortfall med stöd av någon annan lag.
Den studerande har rätt att få förmåner enligt denna paragraf också när han eller hon deltar i ett yrkesprov eller visar sitt kunnande på något annat sätt.
Landskapsregeringen fastställer i landskapsförordning närmare bestämmelser om beloppen för ersättningen i 1 mom.
75 §
Hävande av läroavtal och avtal om ordnande av läroavtalsutbildning samt avbrytande av sådan utbildning
Om avtalsparterna är eniga kan läroavtalet hävas med omedelbar verkan efter att arbetsgivaren skriftligen underrättat skolan om hävningen av läroavtalet.
Ett läroavtal som grundar sig på ett arbetsavtal kan dessutom hävas
1) på de grunder som anges i 1 kap. 4 § och 8 kap. 1 och 3 § i arbetsavtalslagen,
2) om arbetsgivaren upphör med sitt företag, försätts i konkurs eller avlider, eller
3) med skolans tillstånd på de uppsägningsgrunder som föreskrivs i arbetsavtalslagen.
Skolan kan efter att ha hört den studerande och arbetsgivaren häva avtalet om ordnande av läroavtalsutbildning, om bestämmelserna i denna lag, bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller villkoren i läroavtalet inte iakttas i den utbildning som ordnas på arbetsplatsen.
Ett läroavtal ska betraktas som hävt, om avtalet om ordnande av läroavtalsutbildning hävs eller om skolan har dragit in den studerandes studierätt med stöd av 92 §.
Skolan och en företagare som får läroavtalsutbildning kan genom en gemensam överenskommelse häva ett avtal om ordnande av läroavtalsutbildning. Skolan kan efter att ha hört företagaren häva avtalet om ordnande av utbildning, om bestämmelserna i denna lag, bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller villkoren i det i 67 § 4 mom. avsedda avtal som ingåtts mellan skolan och företagaren inte iakttas i utbildningen.
Om ett läroavtal hävs på de grunder som avses i 1–3 eller 5 mom., ska skolan ordna möjlighet för den studerande att på något annat sätt förvärva det kunnande som ställts som mål i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet.
Om en studerande avstängs från skolan för viss tid eller avhålls från studierna eller om den studerandes studierätt avbryts tillfälligt på de grunder som anges i denna lag avbryts läroavtalsutbildningen för motsvarande tid.
76 §
Hävande av utbildningsavtal och avbrytande av utbildning som grundar sig på utbildningsavtal
Ett utbildningsavtal kan hävas genom en gemensam överenskommelse mellan avtalsparterna.
Vardera parten kan efter att ha hört den andra parten häva ett utbildningsavtal, om bestämmelserna i denna lag, bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller villkoren i utbildningsavtalet inte iakttas i den utbildning som ordnas på arbetsplatsen.
Dessutom kan vardera parten häva ett utbildningsavtal:
1) om den som tillhandahåller en utbildningsavtalsarbetsplats upphör med sitt företag, försätts i konkurs eller avlider, eller
2) om den studerande övergår till att genom läroavtalsutbildning förvärva det kunnande som ställts som mål i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet.
Skolan ska häva ett utbildningsavtal, om det av information från den studerande framgår att bestämmelserna i denna lag, bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller villkoren i utbildningsavtalet inte iakttas i den utbildning som ordnas på arbetsplatsen och det inte finns förutsättningar för att fortsätta utbildningsavtalet. Skolan ska höra den som tillhandahåller utbildningsavtalsarbetsplatsen innan utbildningsavtalet hävs.
Ett utbildningsavtal upphör att gälla om skolan drar in den studerandes studierätt med stöd av 92 §.
Om ett utbildningsavtal hävs på de grunder som anges i 1–4 mom., ska skolan ordna möjlighet för den studerande att på något annat sätt förvärva det kunnande som ställts som mål i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet.
Om en studerande avstängs från skolan för viss tid eller avhålls från studierna eller om den studerandes studierätt avbryts tillfälligt på de grunder som anges i denna lag avbryts den utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal för motsvarande tid.
Bedömning och examen
77 §
Påvisande av kunnande
Den studerande visar hur väl han eller hon har förvärvat den yrkesskicklighet eller det kunnande som anges i grunderna för examen och utbildning genom att avlägga yrkesprov. Yrkesprovet omfattar praktiska arbetsuppgifter som den studerande genomgår i en arbetssituation eller arbetsuppgifter på en arbetsplats, i skolan eller på någon annan plats som skolan anvisar. Det kunnande som krävs för gemensamma examensdelar kan även visas på något annat sätt.
Det kunnande som krävs för att genomföra handledande yrkesträningsundervisning visas på något annat sätt än genom yrkesprov.
78 §
Bedömning av kunnande inom yrkesinriktad utbildning och handledande yrkesträningsundervisning
Bedömningens syfte är att leda och stimulera de studerande i deras lärande, att säkerställa att kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnande nås, samt att utveckla de studerandes förutsättningar att bedöma sig själva (självbedömning).
Den studerandes kunnande bedöms mångsidigt genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i grunderna för examen och utbildning. Bedömningen ska omfatta alla krav på yrkesskicklighet och mål för kunnande som i grunderna för examen och utbildning ställts för den examensdel som ska avläggas eller den utbildningsdel som ska genomföras. Om bedömningen av kunnandet har anpassats i enlighet med 62 § eller om avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet har gjorts i enlighet med 64 §, bedöms kunnandet genom att det jämförs med målen i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet.
Den studerande ska ges möjlighet till självbedömning av sina prestationer. Självbedömningen påverkar inte bedömningen av kunnandet eller det vitsord som ges över kunnandet.
Bedömarna bedömer kunnandet hos en studerande separat för varje examens- eller utbildningsdel samt i fråga om gemensamma examensdelar separat för varje delområde. På grundval av bedömningen av kunnandet ger bedömarna vitsord för yrkesinriktade examensdelar, gemensamma examensdelar och deras delområden. För utbildningsdelar inom handledande yrkesträningsundervisning görs bedömningen i enlighet med skalan för bedömning av kunnandet. Bestämmelser om skalan för vitsord och för bedömning av kunnandet finns i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
Skolan ska ge de studerande möjlighet att påvisa sitt kunnande på nytt om kunnandet bedöms som underkänt. Skolan ska också ge de studerande möjlighet att höja ett godkänt vitsord som getts på grundval av bedömningen av kunnandet.
79 §
Bedömare
Skolan utser två bedömare som tillsammans utför bedömningen av kunnandet i fråga om yrkesinriktade examensdelar och som gör bedömningen separat för varje examensdel. Den ena bedömaren ska vara lärare eller av särskilda skäl någon annan företrädare för skolan och den andra ska företräda arbetslivet. Av särskilda skäl kan bedömningen göras också av två lärare eller andra företrädare för skolan.
Vid läroavtals- eller utbildningsavtalsutbildning som ordnas på en arbetsplats görs bedömningen av en lärare och av den ansvariga arbetsplatshandledaren i 69 §.
Bedömningen av kunnandet i fråga om examensdelar inom gemensamma examensdelar och deras delområden görs av en lärare eller om lärarna är flera, av lärarna gemensamt. När en examensdel eller ett delområde av en examensdel avläggs och bedöms i samband med en yrkesinriktad examensdel kan också företrädare för arbetslivet höras vid bedömningen av kunnandet.
Bedömningen av kunnandet av utbildningsdelar i handledande yrkesträningsundervisning görs av en lärare eller av särskilda skäl av någon annan företrädare för skolan.
Bedömarna ska ha tillräcklig yrkesskicklighet och tillräckligt kunnande i anknytning till den examen som ska avläggas och i synnerhet till den examensdel eller det delområde av en examensdel som ska bedömas samt tillräcklig förtrogenhet med bedömning och grunderna för den examen som avläggs. Utbildningsanordnaren ska introducera bedömare som företräder arbetslivet i bedömningen av kunnandet. I fråga om jäv för bedömare tillämpas vad som föreskrivs i 24 och 25 §§ i förvaltningslagen för landskapet Åland.
I 128 § finns bestämmelser om straffrättsligt tjänsteansvar som tillämpas på bedömare av kunnande när de utför i denna lag avsedda uppgifter.
Skolan kan besluta att arvode ska utgå till bedömare för bedömningen av yrkesprov.
80 §
Sökande av ändring gällande bedömning
En studerande kan skriftligen begära en kontroll av bedömningen enligt 78 § inom 14 dagar från det att den studerande tagit del av bedömningen. Begäran ska riktas till de bedömare som gjort bedömningen, vilka gör en ombedömning. Ombedömningen ska göras utan obefogat dröjsmål.
Om den studerande är missnöjd med ombedömningen får han eller hon skriftligen hos rektorn begära rättelse av ombedömningen inom 14 dagar från det att han eller hon tog del av ombedömningen. Rektor kan fatta beslut om att begäran ska avslås, eller om bedömningen är uppenbart felaktig, bestämma att en ny bedömning ska göras samt av grundad anledning utse ny bedömare.
I beslut om bedömning får ändring inte sökas genom besvär.
81 §
Examen med yrkesinriktning
En studerande får en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen då alla examensdelar som krävs för examen enligt grunderna för examen och utbildning i 18 § har avlagts med godkänt resultat eller när kunnandet har erkänts i enlighet med 56 § eller validerats i enlighet med 57 §.
En examensdel har avlagts då den studerande har visat det kunnande som krävs enligt grunderna för examen och utbildning.
I riket gällande examensbenämningar för examina ska tillämpas på Åland om inte annat bestäms i landskapsförordning.
82 §
Betyg och intyg
Skolan ska ge den studerande ett examensbetyg när examen har avlagts på det sätt som anges i 81 §. Skolan ska ge den studerande ett betyg över avlagda examensdelar, om den studerande endast avlägger en eller flera examensdelar och det kunnande som ställts som mål i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har nåtts. Den studerande ska också ges ett betyg över avlagda examensdelar om hans eller hennes studierätt har upphört enligt 106 §. Skolan ska även utfärda ett betyg över avlagda examensdelar på begäran av den studerande.
Om den studerande ges ett betyg över avlagda examensdelar som anskaffats enligt 12 §, utfärdas betyget av den skola som ansvarat för examensdelen.
På begäran av den studerande ska skolan utfärda ett betyg över genomförda examensdelar.
Skolan får inte utfärda ett examensbetyg eller ett betyg över avlagda examensdelar om den studerande på grund av anpassning av bedömningen av kunnandet eller avvikelse från krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnande enligt 65 § inte har uppfyllt examensdelarnas centrala krav på yrkesskicklighet och mål för kunnandet. I dessa fall utfärdar skolan ett intyg över den studerandes kunnande.
83 §
Betyg över genomförd handledande yrkesträningsundervisning
Skolan ska ge den studerande ett betyg över genomförd handledande yrkesträningsundervisning. Den studerande ska även ges ett betyg över genomförda utbildningsdelar om hans eller hennes studierätt har upphört enligt 106 §. Skolan ska också utfärda ett betyg över genomförda utbildningsdelar på begäran av den studerande.
84 §
Intyg över deltagande i utbildning
Skolan ska ge den studerande ett intyg över deltagande i kursverksamhet och övrig yrkesutbildning enligt 50 § när utbildningen avslutats eller då den studerandes studierätt har upphört enligt 106 §. Skolan ska också utfärda intyget över deltagande på begäran av den studerande.
7 kap.
Trygg studiemiljö
85 §
Likabehandling
De studerande ska bemötas opartiskt så att ingen diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kön, könsidentitet, könsuttryck eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.
Skolan ska ta fram en likabehandlingsplan enligt 6 § i diskrimineringslagen (FFS 1325/2014), tillämplig på Åland genom landskapslagen om tillämpning av diskrimineringslagen. I den lagen finns även bestämmelser om skolans skyldighet att göra rimliga anpassningar för att likabehandling för studerande med funktionsnedsättning ska uppnås.
Enligt 5 a § i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (FFS 609/1986), tillämplig på Åland genom landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män, ska skolan ta fram en jämställdhetsplan. Jämställdhetsplanen kan ingå i den likabehandlingsplan som avses i 2 mom.
86 §
Skolans inom- och utomhusmiljö
Skolans lokaler ska vara lämpliga för verksamheten. I lokalerna ska det finnas tillgång till sådan pedagogisk och annan utrustning som behövs för verksamheten. Tillgängligheten i skolans inom- och utomhusmiljöer ska säkerställas.
87 §
Studerandes skyldigheter
Den studerande ska delta i undervisning enligt målen i utbildningsgrunderna för utbildning som förbereder för examensutbildning, läroplanen för den allmänbildande gymnasieutbildningen eller målen för kunnande i grunderna för examen och utbildning för den yrkesinriktade utbildningen, om han eller hon inte har befriats från undervisningen eller av disciplinära skäl har avstängts eller förvägrats rätt att delta i undervisningen.
Den studerande ska utföra sina uppgifter omsorgsfullt, respektera planerad studietakt, uppträda hänsynsfullt, följa skolans trivselregler lärares och annan personals anvisningar samt hantera skolans egendom ansvarsfullt.
En läroavtalsstuderande ska dessutom göra sig förtrogen med de krav som gäller för att kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet med framgång samt aktivt delta i den planerade undervisningen.
88 §
Rätt till en trygg studiemiljö
De studerande har rätt till en trygg studiemiljö. De studerande ska uppträda korrekt och inte utsätta andra för kränkande behandling. De studerande ska bete sig på ett sådant sätt att de inte äventyrar säkerheten i studiemiljön.
De studerande får inte ta med sådana föremål eller ämnen till skolan som inte får innehas enligt annan lag eller som kan äventyra säkerheten hos den studerande eller andra studerande. Inte heller föremål eller ämnen som kan användas för att skada egendom får medföras utan godtagbar orsak.
89 §
Trivselstadga
För att främja trygghet och trivsel i skolan ska skolan utarbeta en trivselstadga. Trivselstadgan får innehålla sådana regler om praktiska arrangemang och korrekt uppträdande som behövs för tryggheten och trivseln i studiemiljön. Trivselstadgan kan innehålla närmare regler om de föremål och ämnen som avses i 88 § 2 mom. Dessutom kan regler meddelas om hur skolans egendom får hanteras och om hur man får vistas och röra sig i skolans lokaler och på skolans område.
90 §
Handlingsplan för disciplinära åtgärder
Skolan ska utarbeta en handlingsplan för disciplinära åtgärder och för de tillhörande förfaringssätten. Landskapsregeringen utfärdar anvisningar om hur handlingsplanen ska utarbetas.
91 §
Hantering av ärenden gällande kränkande behandling
Personal vid skolan som får kännedom om att en studerande har blivit utsatt för trakasserier, mobbning, diskriminering eller våld som skett i studiemiljön ska anmäla det till en lärare eller till skolans rektor.
Läraren eller rektorn ska skyndsamt se till att händelsen utreds och att åtgärder vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Lärare eller rektor ska meddela vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare till en studerande under 18 år som misstänks för eller har utsatts för sådan kränkande behandling som avses i 1 mom. Om den studerande som utsatts för den kränkande behandlingen samtycker till det ska läraren eller rektorn meddela studerandevården om ärendet.
92 §
Indragning av studierätten
Vid studier som omfattar särskilda säkerhetskrav som avses i 59 § kan utbildningsanordnaren dra in rätten att avlägga ifrågavarande examen eller rätten att avlägga examen inom ifrågavarande kompetensområde och rätten att delta i examensutbildning (indragning av studierätten), om:
1) den studerande genom att inom utbildningen upprepade gånger eller allvarligt äventyra någon annans hälsa eller säkerhet har visat sig vara uppenbart olämplig för utbildningsrelaterade praktiska uppgifter vid skolan, på en arbetsplats eller i en annan inlärningsmiljö,
2) det är uppenbart att den studerande i fråga om sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte uppfyller förutsättningarna enligt 59 § för antagning som studerande, eller
3) den studerande när han eller hon har ansökt om att bli antagen för att avlägga examen har undanhållit sådan information om beslut om indragning av studierätten som avses i 60 § och som kunde ha utgjort hinder för antagningen.
När utbildningsrelaterade praktiska uppgifter vid skolan, på en arbetsplats eller i en annan lärandemiljö i väsentlig grad förutsätter arbete med minderåriga vid studier som omfattar särskilda säkerhetskrav som avses i 59 §, kan skolan dra in studierätten om det behövs för att skydda minderåriga och den studerande har dömts till straff för ett brott som avses i 17 kap. 18 §, 20 kap., 21 kap. 1–3 eller 6 §, 31 kap. 2 § eller 50 kap. 1, 2, 3, 4 eller 4 a § i strafflagen (FFS 39/1889).
Innan studierätten dras in ska skolan tillsammans med den studerande utreda hans eller hennes möjligheter att ansöka om att få avlägga någon annan examen eller genomgå någon annan utbildning.
Bestämmelser om beslutsfattandet och förfaringssättet i ärenden gällande indragning av studierätten finns i 102 §.
93 §
Kontroll av hälsotillstånd och funktionsförmåga och rätt att få uppgifter för bedömning av studierätten
Om det finns grundad anledning att misstänka att en studerande har ett sådant hinder vad gäller hälsotillståndet eller funktionsförmågan som avses i 92 § 1 mom. 2 punkten kan skolan ålägga den studerande att genomgå kontroller och undersökningar som nödvändiga för att utreda den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga. Kontrollerna och undersökningarna ska utföras av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Skolan svarar för kostnaderna för kontrollerna och undersökningarna.
Utbildningsanordnaren har trots sekretessbestämmelserna rätt att för bedömning av studierätten få ett skriftligt utlåtande av en läkare med självständig rätt att utöva yrket och som anvisats av skolan. Av utlåtandet ska det framgå att den studerande har genomgått en kontroll eller en undersökning för bestämning av den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga samt en bedömning av den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga med anledning av de krav på hälsotillståndet som avläggandet av examen ställer.
Utbildningsanordnaren har trots sekretessbestämmelserna rätt att av Högskolan på Åland eller av fristående huvudman enligt 8 § få sådana nödvändiga uppgifter om beslut om indragning av studierätten och grunderna för detta som krävs för bedömning av studierätten.
Den studerande ska för en sådan bedömning av studierätten som avses i 92 § 2 mom. på begäran av utbildningsanordnaren visa upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 5 mom. i straffregisterlagen (FFS 770/1993), om utbildningsrelaterade praktiska uppgifter vid skolan, på en arbetsplats eller i en annan inlärningsmiljö i väsentlig grad består av arbete med minderåriga.
Utbildningsanordnaren är trots sekretessbestämmelserna skyldig att lämna Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som ålagts verket genom Republikens presidents förordning (2020:85) om skötseln på Åland av vissa förvaltnings- och tillsynsuppgifter avseende behörighetskrav och yrkesutövning för yrkesutbildade personer inom socialvården och som gäller pågående behandling av indragning av studierätten i enlighet med 92 § samt beslut om indragning av studierätten och grunderna för detta.
94 §
Återställande av studierätten
Den som har fått sin studierätt indragen med stöd av 92 § 1 mom. 2 punkten kan hos utbildningsanordnaren anhålla om återställande av studierätten. Studierätten ska återställas om den som anhåller om det visar att skälen till indragningen av studierätten inte längre föreligger. Den som anhåller om återställande av studierätten ska lämna skolan utlåtanden om sitt hälsotillstånd.
Utbildningsanordnaren är trots sekretessbestämmelserna skyldig att lämna Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som ålagts verket genom Republikens presidents förordning om skötseln på Åland av vissa förvaltnings- och tillsynsuppgifter avseende behörighetskrav och yrkesutövning för yrkesutbildade personer inom socialvården och som gäller beslut om återställande av studierätten och motiveringen till beslutet.
Bestämmelser om beslutsfattandet och förfaringssättet i ärenden gällande återställande av studierätten finns i 102 §.
95 §
Narkotikatest
Skolan kan fatta beslut om att ålägga en studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande är narkotikapåverkad i utbildningsrelaterade praktiska uppgifter vid skolan, på en arbetsplats eller i en annan lärandemiljö eller att den studerande är narkotikaberoende. En ytterligare förutsättning är att testet är nödvändigt för att klarlägga den studerandes funktionsförmåga och att den studerande sköter uppgifter som kräver särskild noggrannhet, pålitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där den studerandes handlande under narkotikapåverkan eller narkotikaberoende:
1) allvarligt äventyrar den studerandes eller någon annans liv eller hälsa,
2) allvarligt äventyrar säkerheten i trafiken,
3) allvarligt äventyrar skyddet eller integriteten i fråga om uppgifter som skyddas av sekretessbestämmelserna, eller
4) väsentligt ökar risken för olaga handel med och spridning av sådana ämnen som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen (FFS 373/2008) och som innehas av skolan, en i 67 § avsedd arbetsgivare eller en i 68 § avsedd tillhandahållare av en utbildningsavtalsarbetsplats.
Med intyg över narkotikatest avses ett intyg som utfärdats av en av skolan anvisad legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården och av vilket det framgår att den studerande har genomgått test för utrönande av användning av narkotika som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen, samt en på testet grundad utredning om huruvida den studerande har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att den studerandes funktionsförmåga är nedsatt. Intyget ska visas upp inom en rimlig tid som bestäms av skolan. En minderårig studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska underrättas om att intyg över narkotikatest krävs.
Skolan svarar för kostnaderna för de intyg över narkotikatest som avses i denna paragraf.
På narkotikatestning av studerande tillämpas i övrigt vad som i 19 § i lagen om företagshälsovård (FFS 1383/2001) föreskrivs om testning av arbetstagare.
96 §
Disciplin
En studerande kan ges en skriftlig varning, om han eller hon
1) stör undervisningen,
2) beter sig våldsamt eller hotfullt i studiemiljön,
3) gör sig skyldig till fusk eller i övrigt bryter mot ordningen i skolan eller i en annan studiemiljö,
4) vägrar att visa upp intyg enligt 95 § över narkotikatest, eller
5) enligt en utredning som avses i 95 § har använt narkotika för andra än medicinska ändamål så att hans eller hennes funktionsförmåga är nedsatt.
Om handlingen eller försummelsen är allvarlig eller om den studerande fortsätter att uppföra sig på det sätt som avses i 1 mom. efter en skriftlig varning, kan den studerande avstängas för viss tid, högst ett år.
En studerande som stör undervisningen, beter sig våldsamt eller hotfullt eller äventyrar någon annans hälsa eller säkerhet kan bli tillsagd att lämna klassrummet eller en annan lokal där undervisningen ges för högst den återstående skoldagen eller en tillställning som arrangeras av skolan.
En studerande kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar, om det föreligger en risk för att säkerheten för en annan studerande eller för en person som arbetar vid skolan eller i ett annat undervisningsutrymme äventyras av den studerandes våldsamma eller hotfulla beteende eller om undervisningen eller därtill hörande verksamhet försvåras orimligt mycket på grund av den studerandes störande uppförande. Under den tid som den studerande förvägrats att delta i undervisningen ska det ordnas möjlighet till vårdkontakt. Dessutom ska det för den studerande ordnas sådant annat stöd som den studerande behöver när denne återvänder till undervisningen.
Om en studerande vägrar att genomgå kontroller och undersökningar enligt 93 § 1 mom. för konstaterande av hälsotillståndet, kan den studerande avhållas från studierna till dess att han eller hon går med på behövliga kontroller och undersökningar. En studerande som vägrar att visa upp ett straffregisterutdrag enligt 93 § 4 mom. kan avhållas från studierna till dess att han eller hon går med på att visa upp ett straffregisterutdrag.
Bestämmelser om beslutsfattandet och förfaringssättet i ärenden som avses i paragrafen finns i 102 §.
97 §
Avlägsnande av en studerande som uppför sig störande eller äventyrar säkerheten
Om en studerande inte iakttar en i 96 § 3 mom. avsedd uppmaning att avlägsna sig från klassrummet, en annan undervisningslokal eller skolans tillställning, har rektorn och läraren rätt att avlägsna den studerande. Rektorn och läraren har också rätt att från skolans område avlägsna en studerande som inte avlägsnar sig efter att ha fått veta att han eller hon förvägrats rätt att delta i undervisningen i enlighet med 96 § 4 mom.
Om en studerande som ska avlägsnas försöker förhindra detta genom att göra motstånd, har rektorn och läraren rätt att använda sådana maktmedel som behövs för att få honom eller henne avlägsnad och som med hänsyn till den studerandes ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en samlad bedömning av situationen kan anses vara försvarbara.
Rektorn och läraren kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. agera tillsammans eller var för sig. Maktmedelsredskap får inte användas för att avlägsna en studerande. En lärare eller rektor som använt sig av maktmedel ska lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till styrelsen om skolan drivs av en fristående huvudman. Vid Ålands gymnasiemyndighet ska redogörelsen lämnas till myndighetens förvaltningschef.
Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen (FFS 39/1889).
Polisen ska vid behov ge handräckning för att avlägsna en studerande som sätter sig till motvärn.
98 §
Rätt att omhänderta föremål och ämnen
Rektor och lärare har rätt att tillsammans eller var för sig under arbetsdagen ta ifrån en studerande ett förbjudet föremål eller ämne som avses i 88 § 2 mom.
Rektor och lärare har även rätt att under arbetsdagen ta ifrån en studerande sådana föremål eller ämnen som den studerande stör undervisningen eller lärandet med. Gällande fråntagandet av dessa föremål eller ämnen har rektor och lärare inte rätt att använda sådana maktmedel som anges i 3 mom. Föremålet eller ämnet som omhändertagits ska överlämnas till den studerande efter lektionen. Om det är sannolikt att det störande beteendet fortsätter efter lektionen ska det föremål eller ämne som använts för att orsaka störningar överlämnas till den studerande senast vid arbetsdagens slut.
Om en studerande som innehar ett föremål eller ämne som ska omhändertas försöker förhindra omhändertagandet genom att göra motstånd, har rektor och lärare rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att omhänderta föremålet eller ämnet. Maktmedlen ska vara försvarbara med hänsyn till en samlad bedömning av situationen och den studerandes ålder, situationens hotfullhet och motståndets allvar. Rätten att använda maktmedel gäller enbart föremål och ämnen som äventyrar den studerandes eller andras säkerhet.
Maktmedelsredskap får inte användas vid omhändertagande enligt 1-3 mom. Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen.
De rättigheter och skyldigheter som anges i denna paragraf gäller också under den tid som den studerande deltar i utbildning eller verksamhet som godkänts av skolan.
99 §
Rätt att granska de studerandes saker
Rektorn och en lärare har rätt att under arbetsdagen granska de saker som den studerande har med sig och de förvaringsutrymmen i skolan som den studerande förfogar över och att utföra en ytlig granskning av den studerandes kläder för att omhänderta ett föremål eller ämne som avses i 88 § 2 mom. om den studerandes säkerhet eller någon annans säkerhet kan äventyras av föremålet eller ämnet. Det ska även vara uppenbart att den studerande innehar sådana föremål eller ämnen och den studerande ska trots begäran vägrat överlämna dem eller inte på ett tillförlitligt sätt visat att han eller hon inte innehar sådana.
Den studerande ska meddelas orsaken till granskningen innan den utförs.
Granskning får utföras endast av en person som är av samma kön som den studerande. Vid granskningen ska förutom den som utför granskningen även en annan myndig person som hör till skolans personal närvara. På den studerandes begäran ska en person som hör till skolans personal och som den studerande utser närvara vid granskningen om denna person är tillgänglig.
Avvikelse från det sätt att utföra granskningen på som föreskrivs i 3 mom. får dock göras om det på grund av sakens brådskande natur är absolut nödvändigt med tanke på säkerheten.
De rättigheter och skyldigheter som anges i denna paragraf gäller också under den tid som den studerande deltar i utbildning eller verksamhet som godkänts av skolan.
100 §
Allmänna principer för omhändertagande och granskning
De åtgärder som avses i 98 och 99 §§ ska genomföras på ett så säkert sätt som möjligt. Åtgärderna får inte ingripa i den studerandes personliga integritet i större omfattning än vad som är nödvändigt för att trygga studieron och säkerheten. Vid omhändertagande av föremål och ämnen och vid granskning av en studerande ska den diskretion som omständigheterna kräver iakttas. Utbildningsanordnaren ska planera och ge anvisningar för användningen av åtgärderna.
En lärare eller rektor som använt sig av maktmedel enligt 98 § 2 mom. ska lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till styrelsen om skolan drivs av en fristående huvudman. Vid Ålands gymnasiemyndighet ska redogörelsen lämnas till myndighetens förvaltningschef.
Granskning av en studerande och omhändertagande av föremål och ämnen ska registreras. En minderårig studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska så snart som möjligt informeras om omhändertagande och granskning.
101 §
Överlämnande och förstörande av omhändertagna föremål och ämnen
Föremål och ämnen enligt 98 § som fråntagits en studerande ska överlämnas till den studerandes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare eller till den studerande själv om han eller hon är myndig. Föremålen och ämnena ska dock överlämnas till polisen eller till någon annan i lag föreskriven myndighet, om den studerande, dennes vårdnadshavare eller en annan laglig företrädare inte har laglig rätt att inneha dem.
Före överlämnandet ska föremålet eller ämnet förvaras omsorgsfullt. Överlämnandet ska ske så fort som möjligt efter det att föremålet eller ämnet har omhändertagits. Narkotika, skjutvapen, vapendelar, patroner, projektiler, gassprejer och explosiva varor som har omhändertagits ska omedelbart överlämnas till polisen. De föremål och ämnen som ska överlämnas till den studerande överlämnas efter arbetsdagens slut.
Om vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare inte inom tre månader efter det att han eller hon fått meddelande om omhändertagandet avhämtar föremålet eller ämnet får det bevisligen förstöras. Överlämnande och förstörande av föremål och ämnen ska registreras.
102 §
Förfarandet i ärenden som gäller indragning och återställande av studierätten och i disciplinärenden
När en disciplinär åtgärd övervägs ska gärningens art samt den studerandes utvecklingsnivå beaktas.
Rektor beslutar om skriftlig varning till en studerande enligt 96 § 1 mom., förvägran att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar enligt 96 § 4 mom. och åläggande att visa intyg över narkotikatest enligt 95 § 1 mom.
Beslut i ärenden om indragning och återställande av studierätten, avstängning för viss tid och avhållande från studierna fattas av ett kollegialt organ som skolan tillsätter. I det kollegiala organet ska rektor, rektors ställföreträdare, lärare och minst en representant från studerandevårdsgruppen ingå. Skolan utser det kollegiala organets ordförande och beslutar om det kollegiala organets sätt att arbeta och fatta beslut. Organets medlemmar handlar under tjänsteansvar.
Gällande fristående huvudman med tillstånd enligt 8 § att ordna gymnasieutbildning kan landskapsregeringen tillsätta ett kollegialt organ som fattar beslut i ärenden om indragning och återställande av studierätten, avstängning för viss tid och avhållande från studierna på framställning av den fristående huvudmannens rektor. Organet ska bestå av högst fem medlemmar, varav en ordförande och en viceordförande, där representanter från den fristående huvudmannen, studerandevården och lärare ska ingå. Organet är beslutfört när minst hälften av medlemmarna är närvarande. Vid omröstning i ett ärende blir majoritetens åsiktorganets beslut. Faller rösterna lika blir den åsikt som ordföranden har omfattat beslut i saken. Landskapsregeringen svarar för kostnaderna för den verksamhet som bedrivs av organet och fastställer grunderna för medlemmarnas arvoden.
Innan beslut om indragning av studierätten fattas ska behövlig expertutredning och annan utredning inhämtas och den studerande och minderårig studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ges tillfälle att bli hörda.
Innan en studerande avstängs från skolan eller ges en skriftlig varning ska den handling eller försummelse som är orsaken till den disciplinära åtgärden specificeras, behövlig utredning inhämtas och den studerande ges tillfälle att bli hörd. Innan en studerande avstängs från skolan ska också den studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare höras om den studerande är under 18 år. Den studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare ska underrättas om andra åtgärder enligt 96 § om den studerande är under 18 år.
Beträffande disciplinära åtgärder, indragning och återställande av studierätten och avhållande från studierna ska ett skriftligt beslut meddelas och åtgärder enligt 96 § 3 och 4 mom. ska registreras.
I samband med att ett beslut fattas om indragning av studierätten, avstängning för viss tid eller avhållande från studierna ska det fattas beslut om verkställighet av beslutet innan det har vunnit laga kraft och om den tidpunkt då verkställigheten inleds.
8 kap.
Studerandes övriga rättigheter och skyldigheter
103 §
Antagning av studerande
Styrelsen fastställer vem som antas till utbildning vid skolan.
Den sökande meddelas skriftligen om resultatet av antagningen. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 7 kap. i förvaltningslagen för landskapet Åland om givandet av förvaltningsbeslut kan en sökande meddelas skriftligen även om att han eller hon inte blivit antagen. Utbildningsanordnaren ska dock ge ett beslut om antagning som studerande, om den sökande begär detta skriftligt eller muntligt inom 30 dagar från det att han eller hon fick det meddelandet om resultatet av antagningen som avses i detta moment.
Den som antagits som studerande ska inom den tid som skolan angett meddela om han eller hon tar emot studieplatsen. I annat fall går studieplatsen förlorad.
104 §
Studiehandledning och karriärvägledning
De studerande har rätt till undervisning och handledning i olika undervisningsmiljöer som möjliggör för den studerande att uppnå målen i läroplanen i den allmänbildande gymnasieutbildningen, målen i utbildningsgrunderna i utbildningen som förbereder för examensutbildning eller kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnande i grunderna för examen och utbildning i den yrkesinriktade utbildningen.
Den studerande har rätt att få personlig och annan studiehandledning eller karriärvägledning utgående från sitt individuella behov. Studiehandledningen ska bistå den studerande vid val av studievägar samt underlätta övergången mellan utbildningar och utbildningsnivåer. Karriärhandledningen ska handleda och stöda den studerande i att forma bilden av sitt eget kunnande och i att ta ansvar för den egna karriärprocessen.
Vid kontinuerlig ansökan ska skolan tillsammans med den sökande utreda vilka studier som är lämpliga för den sökande, om den sökande inte har ansökt om att bli antagen som studerande till viss utbildning eller examen. Skolan ska hänvisa den sökande till annan utbildning eller vid behov till annan lämplig service om skolan inte antar den sökande som studerande eller om skolan utgående från ansökan bedömer att annan utbildning än den skolan tillhandahåller är lämpligare för den sökande.
Om den som blivit antagen som studerande är minderårig och av grundad anledning vill byta utbildning eller examen, eller om den studerande utan godtagbar orsak har för avsikt att avbryta utbildning som han eller hon inlett, ska skolan med samtycke av den studerande och dennes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare tillsammans utreda vilken utbildning eller examen som är lämplig för honom eller henne. Vid behov ska skolan hänvisa den studerande att söka annan utbildning än den skolan tillhandahåller eller till annan lämplig service.
Den som avlagt en allmänbildande gymnasieexamen eller yrkesinriktad grundexamen eller fått intyg över avlagd utbildning enligt 82 § 4 mom. och som har för avsikt att ansöka till fortsatta studier men inte fått studieplats i examensinriktad utbildning har rätt att få handledning och karriärvägledning som anknyter till ansökan om fortsatta studier under det år som följer på avlagd examen.
105 §
Studierätt och tillfälligt avbrytande av studierätt
Den studerandes studierätt börjar vid en tidpunkt som skolan bestämmer.
Den studerande har rätt att slutföra gymnasieutbildningen och annan utbildning på gymnasienivå inom den målsatta tiden för respektive utbildning. Den studerande har rätt att slutföra gymnasieutbildningens lärokurs på högst fyra år och utbildning som förbereder för examensutbildning på högst ett år, om inte utbildningsanordnarens styrelse på den studerandes ansökan beviljar den studerande extra tid för slutförande av studierna på grund av sjukdom, skada eller någon annan särskild orsak.
Skolan beslutar om ett tidsbestämt tillfälligt avbrytande av studierätten på den studerandes ansökan. Den studerande har rätt att tillfälligt avbryta sin studierätt för den tid som han eller hon:
1) är graviditets- eller föräldraledig,
2) inte kan studera på grund av egen sjukdom eller skada eller annan motsvarande orsak, eller
3) fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (FFS 1438/2007), civiltjänstlagen (FFS 1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (FFS 194/1995) eller fullgör sina skyldigheter enligt motsvarande lagstiftning utomlands.
Därtill kan studierätten på begäran av den studerande tillfälligt avbrytas av någon annan grundad anledning.
106 §
Studierättens upphörande
Den studerandes studierätt upphör när han eller hon har avlagt den examen eller den eller de examensdelar eller genomfört den utbildning till vilken han eller hon i enlighet med bestämmelserna i denna lag har blivit antagen som studerande.
En studerandes studierätt upphör om den studerande inte har slutfört sina studier inom den tid som föreskrivs för respektive utbildning och examen eller inom den extra tid som beviljats enligt 105 § 2 mom. eller om extra tid enligt sistnämnda lagrum inte beviljats. Studierätten upphör även senast en månad efter att den studerande utan att anmäla giltigt skäl uteblir från undervisning som ska genomgås för berörd utbildning enligt läroplanen för den allmänbildande gymnasieutbildningen, målen i utbildningsgrunderna för utbildning som förbereder för examensutbildning eller målen för kunnande i grunderna för examen och utbildning för den yrkesinriktade utbildningen eller om det är uppenbart att den studerande inte har för avsikt att fortsätta studierna.
Innan studierätten upphör ska skolan underrätta den studerande och om denne är under 18 år vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare om att studierätten kommer att upphöra om den studerande inte deltar i undervisningen i enlighet med det som föreskrivs i 2 mom. för berörd utbildning.
Om den studerande skriftligen meddelar skolan att han eller hon inte har för avsikt att fortsätta sina studier upphör studierätten från och med den dag då meddelandet inkommer till skolan eller vid den tidpunkt som den studerande meddelar som tidpunkt för studiernas upphörande.
Skolan ska fatta ett beslut om studierättens upphörande som ska tillställas den studerande.
107 §
Ledighet
Rektor kan av särskild orsak bevilja en studerande ledighet.
108 §
Hörande av studerande
Skolan och styrelsen ska ge de studerande möjlighet att delta i utvecklingen av utbildningen och höra de studerande innan beslut fattas i ärenden som gäller undervisningen eller som annars väsentligt påverkar de studerandes ställning. Bestämmelser om detta finns för Ålands gymnasiemyndighet i 4 § i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet.
109 §
Samarbete med hemmet
Vid ordnande av studier som hör till gymnasieutbildningens lärokurs för unga ska utbildningsanordnaren samarbeta med de studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare om den studerande är under 18 år. Vårdnadshavarna eller andra lagliga företrädare till studerande under 18 år ska ges information om den studerandes arbete och studiernas framskridande.
110 §
Rätt till avgiftsfri utbildning
Gymnasieutbildning är avgiftsfri om studierna inleds senast under det kalenderår som den studerande fyller 18 år. Avgiftsfriheten upphör senast vid utgången av det kalenderår då den studerande fyller 21 år. Rätten till avgiftsfri utbildning gäller dock inte om den studerande redan har avlagt allmänbildande gymnasieexamen och studentexamen eller gymnasieexamen med yrkesinriktning eller motsvarande utländska studier. Om den studerande samtidigt genomgår yrkesutbildning och allmänbildande gymnasieutbildning omfattar den avgiftsfria utbildningen avläggandet av bägge examina.
Med avvikelse från 1 mom. är gymnasieutbildningen avgiftsfri även om studierna inleds efter det kalenderår som den studerande fyller 18 år, om den studerande varit förhindrad att inleda studierna på grund av:
1) graviditets- eller föräldraledighet,
2) sjukdom eller skada eller annan motsvarande orsak,
3) fullgörandet av tjänstgöring enligt värnpliktslagen (FFS 1438/2007), civiltjänstlagen (FFS 1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (FFS 194/1995) eller fullgörandet av skyldigheter enligt motsvarande lagstiftning utomlands, eller
4) någon annan grundad anledning.
Rätten till avgiftsfri utbildning upphör i dessa fall senast fyra år efter att utbildningen inletts.
Inträdes- och lämplighetsprov som används vid antagningen är avgiftsfria för den sökande.
Läromedel och studiematerial som behövs i undervisningen och arbetsredskap, arbetskläder, arbetsmaterial och för undervisningen nödvändiga certifikat är avgiftsfria. Musikinstrument, idrottsredskap eller andra motsvarande redskap som används för den studerandes personliga bruk och som kan användas också utanför undervisningen är inte avgiftsfria.
Skäliga avgifter kan tas ut för frivilliga studieresor, besök, evenemang och andra motsvarande verksamheter som kompletterar studierna. Avgiften får inte överstiga skolans självkostnad för att den studerande deltar i aktiviteten.
Skolan ska fatta ett beslut enligt 7 kap. i förvaltningslagen för landskapet Åland i fråga om rätten till avgiftsfri utbildning i 1 och 2 mom., avgiftsfrihet för läromedel, arbetsredskap, arbetskläder och arbetsmaterial i 4 mom. och i fråga om de avgifter som avses i 5 mom. endast om den studerande skriftligen eller muntligen begär det.
Bestämmelser om avgiftsfrihet för proven i studentexamen finns i lagen om studentexamen.
111 §
Avgiftsbelagd verksamhet
Avgift kan uppbäras för utbildning som avses i 50 § i denna lag. I utbildning för en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen eller enskilda examensdelar inom den yrkesinriktade gymnasieutbildningen eller ämnesstudier inom den allmänbildande gymnasieutbildningen kan utbildningsanordnaren ta ut en skälig studieavgift för att täcka en del av kostnaderna för ordnandet av utbildningen av studerande som inte omfattas av rätten till avgiftsfri utbildning enligt 110§.
En utbildningsanordnare kan ordna utbildning som avses i denna lag som avgiftsbelagd serviceverksamhet, om det är fråga om försäljning av utbildning till en annan utbildningsanordnare som anskaffar utbildning på det sätt som avses i 12 §.
Avgift får tas ut för att höja ett godkänt vitsord, om en person vill höja ett vitsord som förts in i det betyg över avlagd examen som avses i 33, 47 eller 82 §§.
Utbildningsanordnaren har möjlighet att låta bli att ta ut eller att sänka en avgift enligt 1 och 3 mom. med beaktande av en studerandes ekonomiska situation.
Avgift får tas ut för kompetenskartläggning och examinering vid validering enligt 57 §. Avgiften får omfatta faktiska kostnader för insatser under valideringen oavsett om valideringen lett till antagning till gymnasieutbildning och bedömning av kunnandet eller inte.
Styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet beslutar i enlighet med 4 § i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet om avgifter som uppbärs av gymnasiemyndigheten. Landskapsregeringen beslutar med iakttagande i tillämpliga delar av landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet om avgifter som får uppbäras av fristående huvudman.
Om en i denna paragraf avsedd avgift som tas ut av en studerande inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen med iakttagande av räntelagen (FFS 633/1982). Avgiften är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av avgifter finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (FFS 706/2007).
112 §
Studiesociala förmåner
Validand och studerande i läroavtalsutbildning har inte rätt till studiesociala förmåner enligt denna paragraf. Bestämmelser om studiesociala förmåner för studerande i läroavtalsutbildning finns i 74 §.
Skolmåltid ska ordnas avgiftsfritt för heltidsstuderande de dagar då den studerandes personliga eller individuella studieplan eller utvecklingsplan för kunnande förutsätter att den studerande är närvarande på utbildningsplatsen. I fråga om studiernas karaktär av heltidsstudier tillämpas 2 § i landskapslagen (2006:71) om studiestöd. Landskapsregeringen kan av särskilda skäl besluta om avvikelser från skyldigheten att ordna avgiftsfri skolmåltid.
Ersättning för transportkostnader enligt 4-6 mom. beviljas den studerande på ansökan till utbildningsanordnaren. Ersättningen ska sökas vid den tidpunkt och på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer.
Studerande har rätt till ersättning för transport mellan bostaden och skolan under skolans arbetsdagar om färdvägen i ena riktningen är längre än fem kilometer. Gällande studerande som har rätt till bostadsstöd enligt landskapslagen (2006:71) om studiestöd beviljas ersättning för transport mellan bostaden och skolan endast om den studerande är under 18 år. Studerande under 18 år med bostadsstöd har även rätt till ersättning för transport mellan föräldrahemmet och skolan under läsåret.
För studerande som är berättigad till ersättning enligt 4 mom. kan även ersättning beviljas för transport mellan bostaden och närmaste busshållplats under skolans arbetsdagar om färdvägen i ena riktningen mellan bostad och busshållplats är längre än fem kilometer.
Studerande beviljas ersättning för resekostnader mellan bostaden och praktikplats på Åland som är en del av utbildning enligt denna lag om färdvägen i ena riktningen är längre än fem kilometer. Av särskilda skäl kan även ersättning för skäliga resekostnader till och från praktikplats utanför Åland beviljas.
Bestämmelser om rätt till färdtjänst för personer med funktionsnedsättning för resor till och från bostaden till skola eller praktikplats finns i lagen om service och stöd på grund av handikapp (FFS 380/1987), tillämplig på Åland genom landskapslagen (2010:50) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om stöd och service på grund av handikapp. Bestämmelser om service som stöder rörligheten finns i 23 § i landskapslagen (2020:12) om socialvård. Ansökan om färdtjänst och service som stöder rörligheten hanteras av Kommunernas socialtjänst. Skolan ska ersätta Kommunernas socialtjänst för den avgift som får tas ut enligt landskapslagen (2022:91) om klientavgifter inom socialvården för färdtjänst eller service som stöder rörligheten mellan bostaden och skolan eller praktikplats.
Landskapsregeringen fastställer i landskapsförordning närmare bestämmelser om ersättningsbeloppen och sätten att ersätta transportkostnader enligt 4-6 mom.
113 §
Särskilda studiesociala förmåner för studerande som får specialpedagogiskt eller mångprofessionellt stöd
Studerande som får specialpedagogiskt eller mångprofessionellt stöd enligt 29, 30, 40, 62 eller 63 §§ har utgående från sitt behov rätt till sådana pedagogiska assistenttjänster och särskilda hjälpmedel som är en förutsättning för studierna.
Särskilda bestämmelser gäller för andra tjänster och stödåtgärder som ordnas för studerande på grund av deras funktionsnedsättning.
114 §
Barnskyddsanmälan och kontakt med socialvården för bedömning av stödbehovet
I 25 § i barnskyddslagen (FFS 417/2007), tillämplig på Åland genom landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen, finns bestämmelser om skyldigheten att göra barnskyddsanmälan.
I 35 § i landskapslagen (2020:12) om socialvård finns bestämmelser om skyldighet för anställda vid skolan som i sitt arbete fått kännedom om en person som är i uppenbart behov av socialvård att styra personen att söka socialservice eller om personen samtycker till det, kontakta Kommunernas socialtjänst så att stödbehovet kan bedömas. Om samtycke inte kan fås och personen är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa eller säkerhet, eller om ett barns bästa absolut kräver det, ska anmälan om behovet av socialvård göras utan dröjsmål trots sekretessbestämmelserna.
Om den anmälningspliktiga personen i enlighet med 2 mom. utan dröjsmål tillsammans med barnet eller barnets föräldrar har kontaktat Kommunernas socialtjänst och uppgett orsakerna till kontakten behöver ingen barnskyddsanmälan göras på grundval av samma uppgifter.
115 §
Studerandehälso- och studerandevård
Bestämmelser om rätt till studerandehälsovård för studerande på gymnasienivå finns i 30 § i landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvård. Studerandehälsovården tillhandhålls av Ålands hälso- och sjukvård.
Skolan ansvarar för att ordna studerandevård som ska bedrivas förebyggande och befrämja god fysisk och psykisk hälsa hos de studerande och främja deras studieframgång och sociala välbefinnande. Landskapsregeringen beslutar om de centrala principerna och målen för studerandevården i grunderna för examen och utbildning i 18 §.
Studerandevården ska tillhandahålls i samarbete med föräldrar och vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare till minderåriga studerande samt vid behov med andra myndigheter och samarbetsparter så att servicen bildar en helhet som tillgodoser den studerandes intresse.
Studerandehälsovården och studerandevården ska organiseras och genomföras som ett systematiskt sektorövergripande samarbete mellan Ålands hälso- och sjukvård och skolan.
Skolan ska se till att de studerande ges information om studerandehälso- och studerandevården och vägleda de studerande till de tjänster inom studerandehälso- och studerandevården som de behöver.
116 §
Studerandevårdsgrupp
Styrelsen ansvarar för att det finns en studerandevårdsgrupp för skolans förebyggande generella och individuellt inriktade studerandevård.
Vid behandlingen av ett ärende som gäller en enskild studerande eller gällande en grupp av studerande där enskilda studerande kan identifieras och som omfattas av sekretess enligt offentlighetslagen för Åland, ska behandlingen grunda sig på den studerandes samtycke, eller om den studerande inte har förutsättningar att bedöma betydelsen av samtycket, på vårdnadshavarens eller annan laglig företrädares samtycke.
En medlem i den grupp som avses i 1 mom. får inte använda de sekretessbelagda uppgifter som han eller hon får tillgång till som medlem i gruppen för något annat ändamål än studerandevård.
Studerandevårdsgruppen ska ta fram skriftliga instruktioner för att förebygga användningen av berusningsmedel och för att ingripa i missbruksproblem bland de studerande.
117 §
Kontakt för att få studerandehälsovård
Om en anställd vid skolan bedömer att en studerande behöver studerandehälsovård ska den anställde tillsammans med den studerande kontakta studerandehälsovårdens psykolog, kurator eller en annan anställd person vid studerandehälsovården. Den anställde vid skolan ska trots bestämmelser om sekretess lämna de uppgifter som han eller hon känner till och som behövs för att bedöma behovet av stöd.
Om det inte är möjligt att ta kontakt tillsammans, ska den studerande informeras om kontakttagandet och ges möjlighet att samtala om orsakerna till kontakttagandet.
9 kap.
Tillsyn
118 §
Tillsynsmyndighet
Landskapsregeringen är tillsynsmyndighet för utbildning enligt denna lag.
119 §
Tillsyn och inspektion
Tillsynsmyndigheten har rätt att få de upplysningar och handlingar som är nödvändiga för tillsynen utan hinder av bestämmelser om sekretess.
Tillsynsmyndigheten har rätt att företa inspektion på ställen där utbildningsverksamhet enligt denna lag bedrivs. Inspektioner får dock inte företas i utrymmen som används för boende av permanent natur. På inspektioner tillämpas i övrigt bestämmelserna om inspektion i 34 § i förvaltningslagen för landskapet Åland.
Polisen ska vid behov ge tillsynsmyndigheten handräckning för utförandet av inspektion.
120 §
Anmärkning och uppmärksamgörande
Om det vid tillsynen konstateras att utbildningsanordnaren vid ordnandet eller genomförandet av en verksamhet enligt denna lag har förfarit felaktigt eller underlåtit att fullgöra sin skyldighet, kan tillsynsmyndigheten ge utbildningsanordnaren eller den tjänsteman som ansvarar för den felaktiga verksamheten en anmärkning.
Tillsynsmyndigheten kan, om ärendet inte föranleder en anmärkning eller andra åtgärder, uppmärksamgöra den övervakade på att verksamheten ska ordnas på ett behörigt sätt och att god förvaltningssed ska iakttas.
I en anmärkning eller ett uppmärksamgörande som givits av tillsynsmyndigheten enligt denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär.
121 §
Förelägganden och tvångsmedel
Om det vid en inspektion upptäcks brister eller andra missförhållanden som äventyrar studerandes välbefinnande och säkerhet eller om verksamheten i övrigt strider mot denna lag kan tillsynsmyndigheten meddela ett föreläggande om hur de ska avhjälpas.
När ett föreläggande meddelas ska det utsättas en tid inom vilken nödvändiga åtgärder ska vidtas. Tillsynsmyndigheten kan vid vite eller vid äventyr att verksamheten eller en del av den avbryts, förplikta utbildningsanordnaren att iaktta det föreläggande som avses i 1 mom. Om studerandes säkerhet kräver det kan tillsynsmyndigheten bestämma att verksamheten eller en del av den omedelbart ska avbrytas.
Beslut som fattats av tillsynsmyndigheten om avbrytande av verksamheten eller om förbud mot användningen av en verksamhetsenhet eller en del av enheten ska iakttas trots att ändring har sökts, om inte Ålands förvaltningsdomstol bestämmer något annat.
10 kap.
Behandling och utlämnande av uppgifter
122 §
Sekretess, tystnadsplikt och dataskydd
På verksamhet enligt denna lag tillämpas offentlighetslagen (2021:79) för Åland, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (dataskyddsförordningen), landskapslagen (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen och informationshanteringslagen (2025:37) för Åland, om inte särskilda bestämmelser finns i denna eller i annan lag.
Utbildningsanordnarens styrelse, den som deltar vid styrelsemöte eller anställda vid skolan får inte informera utomstående om vad som vid skötseln av uppgifter som rör skolväsendet framkommit i fråga om personliga eller ekonomiska omständigheter som rör en studerande eller dennes familj utan skriftligt samtycke av den berörda personen eller, i förekommande fall, av en omyndig studerandes vårdnadshavare eller annan laglig företrädare.
Skolan ska föra ett register med nödvändiga uppgifter om de sökande till skolan, deras studieprestationer och kunnande samt uppgifter om de sökandes avklarade studier. Bestämmelser om elektronisk insamling, behandling av och utlämnande av studie- och examensuppgifter finns i landskapslagen (2025:47) om studie- och examensregister.
En utbildningsanordnare har då den sköter sina uppgifter trots sekretessbestämmelserna rätt att av landskaps- och kommunala myndigheter få sådana statistiska och övriga motsvarande uppgifter som krävs för att planera och ordna utbildningen.
Utbildningsanordnaren ska trots sekretessbestämmelserna på begäran ge landskapsregeringen och Ålands statistik- och utredningsbyrå de uppgifter som krävs för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen.
123 §
Behandling av känsliga uppgifter om hälsotillstånd och brottmålsdomar
Uppgifter enligt 59 § om hälsotillståndet hos en studerande eller den som ansöker om att bli antagen som studerande får behandlas endast av dem som bereder eller fattar beslut om antagning som studerande, indragning eller återställande av studierätten eller disciplinåtgärder eller ger utlåtanden i sådana frågor.
Uppgifter enligt 93 § 4 mom. om straffregisterutdraget för en studerande som deltar i examensutbildning får behandlas endast av dem som bereder eller fattar beslut om indragning av studierätten.
Utbildningsanordnaren ska definiera de uppgifter som innebär hantering av känsliga uppgifter enligt 1 och 2 mom. Utbildningsanordnaren ska förvara de uppgifter som avses 1 och 2 mom. separat från övriga personuppgifter. Uppgifterna ska avföras ur registret omedelbart när det inte längre finns någon grund för att bevara dem för de lagstadgade uppdragen, dock senast fyra år från det att uppgifterna fördes in i registret.
124 §
Rätt att få och lämna ut uppgifter i ärenden som gäller studerande
Utbildningsanordnaren är oberoende av sekretessbestämmelserna skyldig att utan dröjsmål lämna Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården de uppgifter om avlagda examina som förutsätts enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (FFS 559/1994) och republikens presidents förordning (2020:85) om skötseln på Åland av vissa förvaltnings- och tillsynsuppgifter avseende behörighetskrav och yrkesutövning för yrkesutbildade personer inom socialvården.
Den som för att sköta sina arbetsuppgifter har information om de studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga har trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut nödvändiga uppgifter till
1) rektorn och andra personer som svarar för säkerheten vid skolan, för att en trygg studiemiljö ska kunna garanteras,
2) dem som svarar för studiehandledningen, för att andra studier eller stödtjänster ska kunna anvisas,
3) dem som svarar för studerandehälsovården, för att de studerandes hälsa och säkerhet ska kunna tryggas och för att behövliga stödåtgärder ska kunna anvisas,
4) dem som ansvarar för utbildning som ordnas på en arbetsplats, för att säkerheten för de studerande och för personalen och kunderna på arbetsplatsen ska kunna garanteras,
5) polisen och den företrädare för utbildningsanordnaren som har det primära ansvaret för att utreda ett hot mot säkerheten, för att ett direkt hot mot säkerheten ska kunna bedömas eller om en studerande vid bedömning av hälsotillståndet konstateras utgöra en fara för andras säkerhet.
Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av tystnadsplikten rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld.
Skolan ska trots bestämmelser om sekretess lämna det av landskapsregeringen tillsatta organet de uppgifter som är nödvändiga när organet avgör ärenden i enlighet med 102 § 4 mom.
11 kap.
Ändringssökande
125 §
Rättelseyrkande
Om inte något annat föreskrivs i denna lag får rättelseyrkande anföras hos utbildningsanordnaren gällande beslut som utbildningsanordnaren fattat, om beslutet gäller
1) i 30 § och i 40 § avsett beslut om specialpedagogiskt stöd inom utbildning som förbereder för examensutbildning och inom den allmänbildande gymnasieutbildningen,
2) i 37 § avsett beslut om avvikande studiearrangemang,
3) i 45 § och 56 § avsett beslut om erkännande av tidigare förvärvat kunnande inom den allmänbildande och yrkesinriktade gymnasieutbildningen,
4) i 46 § 3 mom. avsett beslut om förvägran att delta i studentexamen,
5) i 49 § 2 mom. avsedd tid för genomförande av handledande yrkesträningsundervisning,
6) i 65 § avsett beslut inom utbildning som förbereder för examensutbildning och yrkesutbildningen om specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd, anpassning av bedömningen av kunnandet och avvikelse från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnande,
7) i 95 § avsedd skyldighet att visa upp ett intyg över narkotikatest,
8) i 103 § 2 mom. avsett skriftligt förvaltningsbeslut om antagning som studerande,
9) i 105 § avsedd rätt för den studerande att tillfälligt avbryta sina studier,
10) i 106 § avsett beslut om studierättens upphörande.
11) i 110 § 5 mom. avsett beslut om avgiftsfrihet.
Rättelseyrkande ska anföras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.
126 §
Besvär
Ett beslut som utbildningsanordnaren fattat med anledning av ett rättelseyrkande och andra beslut som fattats med stöd av denna lag får överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol. Besvär över beslut som avses i 46 § 4 mom. ska anföras inom 14 dagar från delfående av beslutet. I fråga om sökande av ändring i övrigt gäller bestämmelserna i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019).
Ett beslut som landskapsregeringen fattat med stöd av denna lag får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.
Ett ärende som gäller förvärvande av kunnande och som planerats i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet får inte överklagas genom besvär till den del ärendet gäller tidpunkten eller platsen för genomförandet av studierna. Beslut som fattats med anledning av en begäran om ändring i bedömningen enligt 32, 44 och 80 §§, en disciplinär åtgärd som avses i 96 § 3 och 4 mom. och beslut om anmärkning eller uppmärksamgörande enligt 120 § får inte överklagas genom besvär.
127 §
Verkställande av disciplinbeslut och beslut om indragning av studierätten
Ett beslut om avstängning av en studerande för viss tid, avhållande från studierna eller indragning av studierätten kan verkställas även om det överklagas, om inte domstolen beslutar något annat.
12 kap.
Särskilda bestämmelser
128 §
Straffrättsligt tjänsteansvar
På en utbildningsanordnares personal och på bedömare av kunnandet tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför i denna lag avsedda förvaltningsuppgifter.
129 §
Utvärdering av utbildningen och kvalitetsledning
Utbildningsanordnaren ansvarar för kvaliteten på den utbildning, examina och övrig verksamhet som ordnas och för kontinuerlig utveckling av kvalitetsledningen. Utbildningsanordnaren ska utvärdera sin utbildning och dess effekter och delta i sådan extern utvärdering av verksamheten och kvalitetsledningssystemen som landskapsregeringen beslutar om. Utbildningsanordnaren ska offentliggöra de viktigaste resultaten av sina utvärderingar.
Utbildningsanordnaren ska läsårsvis i verksamhetsberättelsen beskriva hur skolan har ordnat undervisningen, handledningen och undervisningen på arbetsplatser samt stödet för lärande utgående från skolans uppdrag, värdegrund och gällande styrdokument.
130 §
Exceptionella situationer
Skolan ska säkerställa att dess uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt vid exceptionella situationer.
Med distansundervisning i exceptionella situationer avses distansundervisning som ges till en eller flera studerandegrupper eller enskilda studerande då landskapsregeringen eller någon annan myndighet helt eller delvis stängt en skola med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (FFS 1227/2016) för att närundervisning inte kan ordnas på ett tryggt sätt.
Distansundervisning i exceptionella situationer får endast i undantagsfall ordnas för studerande som får mångprofessionellt stöd enligt 63 §.
Vid distansundervisning i exceptionella situationer ska skolan ordna sådant stöd för lärande som avses i 28-30 §§, 39-40 §§ och 61-63 §§ och sådan studerandevård som avses i 115 § på det sätt som är möjligt med tanke på de särskilda omständigheterna.
Landskapsregeringen fattar beslut om övergång helt eller delvis till distansundervisning i exceptionella situationer. Beslut om distansundervisning i särskilda situationer får fattas för högst en månad åt gången.
Närmare bestämmelser om distansundervisning i exceptionella situationer kan utfärdas genom landskapsförordning.
131 §
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026. Bestämmelserna i 4 kap. om utbildning som förbereder för examensutbildning börjar dock tillämpas först den 1 augusti 2027. Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
De grunder för examen och utbildning som gäller vid tidpunkten för lagens ikraftträdande är fortsatt tillämpliga till dess att landskapsregeringen med stöd av 18 § i denna lag upphäver dem.
Genom denna lag upphävs landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning, landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning och landskapsförordningen (1997:60) om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland. Bestämmelserna i 54 och 55 §§ i landskapslagen om gymnasieutbildning ska dock i enlighet med övergångsbestämmelserna i 18 § 3 mom. i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet tillämpas till dess att lanskapsregeringen med stöd av den lagen utser en ny styrelse för Ålands gymnasiemyndighet. Landskapslagen om läroavtalsutbildning ska tillämpas på de läroavtal som är i kraft vid tidpunkten för denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna i 2 § 2 mom., 3 § 2 mom. och 4 § 2 mom. i landskapsförordningen om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland ska tillämpas till dess att landskapsregeringen med stöd av 112 § 8 mom. utfärdar nya bestämmelser genom landskapsförordning.
Landskapsförordningen (2011:75) om gymnasieutbildning och landskapsförordningen (2011:76) om läroavtalsutbildning förblir i kraft till dess att landskapsregeringen med stöd av 34, 48, 57, 68 och 69 §§ i denna lag upphäver dem.
2.
L A N D S K A P S L A G
om Ålands gymnasiemyndighet
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Ålands gymnasiemyndighets uppdrag
Ålands gymnasiemyndighet har i uppgift att ordna allmänbildande och yrkesinriktad gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå enligt gymnasielagen (:) för Åland och fri bildning enligt principen om livslångt lärande enligt landskapslagen (1999:53) om folkhögskoleutbildning vid skolorna Ålands lyceum, Åland yrkesgymnasium och Ålands folkhög-skola.
Ålands gymnasiemyndighet kan bedriva service- och produktionsverksamhet och kan utföra beställningsuppdrag som stöder utbildningen. Service- och produktionsverksamheten får dock endast bedrivas i syfte att ge studerande sådan praktisk undervisning som en utbildning förutsätter. Ålands gymnasiemyndighet kan även producera kompetenshöjande utbildning för arbets- och näringslivets behov.
2 §
Ålands gymnasiemyndighets ställning och ledning
Ålands gymnasiemyndighet är underställd Ålands landskapsregering. Myndigheten leds av en styrelse.
Vid myndigheten ska det finnas en förvaltningschef samt en rektor vardera för Ålands lyceum, Ålands yrkesgymnasium och Ålands folkhögskola.
Landskapsregeringen beslutar vart fjärde år om övergripande utbildningspolitiska målsättningar för verksamheten. Styrelsen rapporterar årligen till landskapsregeringen om verksamheten och dess måluppfyllelse i verksamhetsberättelsen.
2 kap.
Styrelsen
3 §
Styrelsen
Landskapsregeringen tillsätter styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet och utser ordförande och viceordförande för styrelsen. Styrelsen ska bestå av minst fem och högst sju ledamöter samt personliga ersättare för dem.
Styrelseledamöterna ska företräda mångsidig sakkunskap om samhälls- och näringslivet och ska ha sakkunskap inom myndighetens samtliga utbildningsområden. Styrelsens ordförande, viceordförande och övriga medlemmar och ersättare får inte vara anställda av Ålands gymnasiemyndighet. Mandatperioden för styrelsen är fyra år.
Styrelsen ska bereda företrädare för lärare och övrig personal och studerande möjlighet att delta i styrelsemöten med yttranderätt. Styrelsen kan kalla sakkunniga att delta i styrelsens möten.
Landskapsregeringen beslutar om arvode för styrelsens ledamöter.
Landskapsregeringen kan på ansökan av styrelsen eller en ledamot eller ersättare befria styrelsen eller en ledamot eller ersättare från uppdraget innan mandatperioden gått ut.
Landskapsregeringen får skilja en ledamot eller en ersättare från sitt uppdrag endast om:
1) ledamoten eller ersättaren inte längre förmår fullgöra sitt uppdrag på behörigt sätt, eller
2) ledamoten eller ersättaren fortgående eller på ett väsentligt sätt bryter mot sin tjänsteplikt eller försummar den fortgående eller på ett väsentligt sätt.
På styrelsens verksamhet ska allmänna förvaltningsbestämmelser tillämpas och för ledamöterna ska straffrättsligt tjänsteansvar gälla i enlighet med det som föreskrivs i annan lag.
4 §
Styrelsens uppgift
Styrelsen är Ålands gymnasiemyndighets högsta förvaltningsorgan. Styrelsen ansvarar för ledningen och utvecklingen för utbildningen och övriga verksamheter vid Ålands gymnasiemyndighet.
Styrelsen uppgift är att:
1) årligen tillställa landskapsregeringen ett budgetförslag,
2) besluta om den interna fördelningen av budgetanslagen och det interna budgetansvaret inom ramen för de riktlinjer landskapsbudgeten anger,
3) årligen tillställa landskapsregeringen en verksamhetsberättelse,
4) besluta om principer för avgifter som ska uppbäras i enlighet med 111 § i gymnasielagen för Åland med beaktande i tillämpliga delar av landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet,
5) anta reglemente för Ålands gymnasiemyndighet i enlighet med 7 §,
6) anta styrdokument, instruktioner och handlingsplaner,
7) till landskapsregeringen avge underlag för dimensionering av studieplatser,
8) besluta om läsårets arbetstid för studerande och lärare,
9) utse och säga upp förvaltningschef och rektorer samt utse ställföreträdare för rektorer och förvaltningschef,
10) anta och skicka landskapsregeringen för kännedom plan för genomförande av utbildning som förbereder för examensutbildning, läroplan och examensplaner enligt 22, 35 och 54 §§ i gymnasielagen för Åland, 13 § i landskapslagen om folkhögskoleutbildning samt anta och skicka landskapsregeringen för kännedom antagna kursplaner enligt 14 § i landskapslagen om folkhögskoleutbildning,
11) besluta i övriga ärenden som enligt denna lag ankommer på styrelsen eller är av principiell karaktär.
Styrelsen kan delegera avgränsade uppgifter som avses i 2 mom. 6 och 11 punkterna.
Övriga frågor ska avgöras av förvaltningschefen, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning eller styrelsen har beslutat något annat. Har i lag eller i en förordning föreskrivits att en viss uppgift ankommer på förvaltningschefen eller en rektor får styrelsen inte ta över den uppgiften.
Styrelsen ska i enlighet med 108 § i gymnasielagen för Åland höra de studerande innan beslut fattas i ärenden som gäller undervisningen eller som annars väsentligt påverkar de studerandes ställning.
5 §
Beslutsfattandet i styrelsen
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller vice ordförande. Styrelsen ska sammankallas för behandling av visst ärende då förvaltningschefen, en rektor eller minst tre av styrelsens medlemmar begär det.
Styrelsen är beslutför när fler än hälften av antalet medlemmar är närvarande, bland dem ordförande eller viceordförande. Beslut fattas med enkel majoritet. Faller rösterna lika avgör ordförandens röst, utom vid personval då lotten avgör.
Styrelsen avgör ärenden på föredragning av förvaltningschefen eller hans eller hennes ställföreträdare. Ärenden som rör förvaltningschefen föredras av styrelsens ordförande. Över styrelsens sammanträden förs protokoll, vilka justeras på det sätt som styrelsen bestämmer.
3 kap.
Gymnasiemyndighetens ledning och förvaltning
6 §
Ålands gymnasiemyndighets förvaltning
Ålands gymnasiemyndighet ska ha behövlig administrativ förvaltning avseende ekonomiförvaltning, personalfrågor, fastighetsärenden, informationsteknik- och säkerhet, studerandeantagning, kvalitetssäkring, marknadsföring och information.
7 §
Reglemente för Ålands gymnasiemyndighet
I reglementet för Ålands gymnasiemyndighet ska meddelas närmare bestämmelser om myndighetens och skolornas interna organisation, sammanträdes- och förvaltningsförfarande, delegering av myndighetsutövning, ansvarsfördelning samt riktlinjer för myndighetens och skolornas interna arbete.
8 §
Förvaltningschef
Förvaltningschefen ansvarar för ledningen och utvecklingen av Ålands gymnasiemyndighet och beslutar om ärenden som gäller myndigheten och som enligt 4 § och 7 § inte ska beslutas av någon annan. Förvaltningschefen företräder i dessa ärenden myndigheten.
Till förvaltningschefens ansvarsområden hör den allmänna förvaltningen, ekonomin, personalfrågor, fastighetsärenden, informationsteknik, kvalitetssäkring av den administrativa verksamheten, marknadsföring och information.
Förvaltningschefen bereder, föredrar och verkställer ärenden som behandlas i styrelsen.
Förvaltningschefen anställer och säger upp personal.
Förvaltningschefen kan delegera uppgifter, om inte något annat är särskilt föreskrivet.
9 §
Rektorer
Rektorerna för Ålands lyceum, Åland yrkesgymnasium och Ålands folkhögskola ansvarar för ledningen och utvecklingen av Ålands gymnasiemyndighet under förvaltningschefen. Varje rektor ska inom sitt ansvarsområde och i samförstånd se till att verksamheten bedrivs effektivt, lagenligt och i överensstämmelse med skolans uppdrag.
Rektor anställer och säger upp personal i tillfälliga anställningsförhållanden som varar högst ett år.
Varje rektor ansvarar inom sitt område för:
1) den pedagogiska ledningen och utvecklingen,
2) personal, ekonomi och budget i enlighet med vad som anges i reglementet,
3) beslut i ärenden som enligt grunderna för rektors ansvar åligger dem samt för att i sådana frågor företräda Ålands gymnasiemyndighet.
En rektor kan delegera uppgifter, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Rektor kan i sitt uppdrag bistås av en biträdande rektor.
10 §
Tryggandet av de studerandes påverkansmöjligheter
De studerande vid lycéet, yrkesgymnasiet och folkhögskolan utgör var sin studerandekår. En studerandekår väljer ett studeranderåd för ett läsår. Studeranderådet ska främja studierna och de studerandes situation vid skolorna och kan framföra förslag till rektor och avge utlåtanden samt ordna aktiviteter för att stärka de studerandes samhörighet.
Studeranderådet väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande och beslutar om antalet medlemmar i efterföljande studeranderåd. Studeranderådet utarbetar stadgar för studeranderådets verksamhet som fastställs av rektor.
Studerandekårerna får årligen för sin verksamhet ett anslag som fastställs i Ålands gymnasiemyndighets budget. För studeranderåden ska det finnas en studeranderådshandledare med uppgift att stöda och handleda studeranderåden i dess uppdrag.
Skolorna ska utöver studerandekårsverksamheten även på annat sätt säkerställa de studerandes möjligheter att delta och påverka i frågor som gäller verksamheten vid Ålands lyceum, Ålands yrkesgymnasium och Ålands folkhögskola och gällande beslut som rör de studerande och påverkar deras ställning. Skolorna ska informera de studerande om vilka sätt de har att delta och påverka.
4 kap.
Personal
11 §
Anställningsförhållanden
Vid Ålands gymnasiemyndighet kan finnas personal i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande.
Om inte annat bestäms i denna lag eller landskapsregeringen beslutar annat handhar styrelsen de uppgifter som rör Ålands gymnasiemyndighets anställda och som enligt tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland ankommer på landskapsregeringen. Tjänster inrättas och indras av styrelsen efter att landskapsregeringens utlåtande inhämtats. För de tjänster som Ålands gymnasiemyndighet har för avsikt att inrätta eller indra ska behovsutredningar som sammanställts enligt tjänstemannalagen överlämnas till landskapsregeringen i samband med Ålands gymnasiemyndighets budgetförslag. Landskapsregeringen ska avge utlåtande efter att förslaget till budget överlämnats till lagtinget och senast en månad efter att lagtinget fastställt budgeten. Om styrelsen har för avsikt att fatta beslut om inrättande eller indragning inom gällande budget kan behovsutredningen överlämnas vid en annan tidpunkt och landskapsregeringen ska avge utlåtande inom tre månader.
Beslut om förflyttning eller omplacering av personal i anställningsförhållande inom Ålands gymnasiemyndighet fattas av styrelsen, medan beslut om förflyttning eller omplacering av personal i anställningsförhållande till och från en annan landskapsmyndighet eller landskapsinrättning samt om permittering fattas av landskapsregeringen. En förflyttning eller omplacering av personal i anställningsförhållande till och från en annan landskapsmyndighet eller landskapsinrättning kräver samtycke av Ålands gymnasiemyndighet. Beslut om beviljande av tjänstledighet och tiden för tjänstledigheten fattas enligt prövning, om inte annat följer av särskilda bestämmelser eller landskapets tjänstekollektivavtal.
Styrelsen får säga upp rektorerna och förvaltningschefen, förutom på de grunder som allmänt gäller uppsägning av landskapets tjänstemän, när det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till uppsägningen. Uppsägningen får ske så att anställningen upphör med omedelbar verkan. I ett sådant fall har den som blir uppsagd rätt till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.
12 §
Tjänster
Tjänsterna som förvaltningschef och rektor tillsätts för en viss tid. För förvaltningschef och rektor ska det finnas ställföreträdare.
Vid myndigheten ska finnas det antal tjänster som lärare som Ålands gymnasiemyndighets studerandeantal och timantal förutsätter samt ett behövligt antal övrig personal.
13 §
Behörighetskrav
Landskapsregeringen kan i landskapsförordning utfärda bestämmelser om behörighetsvillkor för förvaltningschef, rektor och lärare och andra tjänster.
Om det finns särskilt vägande skäl kan landskapsregeringen på ansökan bevilja undantag från de särskilda behörighetsvillkoren för reglerade yrken för en enskild tjänst.
14 §
Anställningsvillkor
Angående anställningsvillkor för tjänstemän gäller vad som överenskommits i tjänstekollektivavtal. För tjänstemän vid Ålands gymnasiemyndighet gäller, förutom denna lags bestämmelser, vad som särskilt är föreskrivet om landskapets tjänstemän.
15 §
Tystnadsplikt och utlämnande av uppgifter
Bestämmelser om sekretess, tystnadsplikt och behandling av och utlämnade av uppgifter finns i 10 kap. i gymnasielagen för Åland.
5 kap.
Övriga bestämmelser
16 §
Elektronisk anslagstavla
Ålands gymnasiemyndighet ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.
Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Ålands gymnasiemyndighet ska i sina lokaler eller på någon annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.
17 §
Rättelseyrkande och besvär
Bestämmelser om rättelseyrkande finns i förvaltningslagen för landskapet Åland.
Ett beslut som utbildningsanordnaren fattat med anledning av ett rättelseyrkande får överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol. Ett beslut som landskapsregeringen fattat med stöd av denna lag får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.
18 §
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
Bestämmelserna i 54 och 55 §§ i landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning om styrelsen och om styrelsemöten och 4 och 5 §§ i landskapslagen om Ålands folkhögskola om direktion och direktionsmöten ska tillämpas till dess att landskapsregeringen utsett en ny styrelse enligt 3 § i denna lag. Med avvikelse från 3 § 2 mom. ska en ny styrelse där sakkunskap om fri bildning ingår utses senast inom tre månader från denna lags ikraftträdande.
Anställningsförhållandet för dem som är ordinarie anställda i arbetsavtalsförhållande och tjänsteförhållande vid Ålands folkhögskola och anställningsförhållandet för dem som är visstidsanställda i ett anställningsförhållande som fortgår vid tidpunkten för denna lags ikraftträdande överflyttas utan avbrott till Ålands gymnasiemyndighet.
Den som när denna lag träder i kraft innehar en tjänst vid Ålands folkhögskola är fortsatt behörig för tjänsten då anställningsförhållandet övergår till Ålands gymnasiemyndighet.
Den vars anställningsförhållande övergår till Ålands gymnasiemyndighet gör det med bibehållande av de pensionsförmåner som följer av den anställning från vilken personen förflyttas, dock med beaktande av vad om anställning vid landskapet är särskilt stadgat och vad villkoren i berörda anställdas anställningsförhållande avtalas. Anställningsförhållandet för innehavaren av tjänsten som rektor för Ålands folkhögskola övergår i form av ordinarie tjänsteförhållande till Ålands gymnasiemyndighet.
Ålands gymnasiemyndighet övertar vid ikraftträdandet av denna lag som avtalspart de gällande avtal som ingåtts av Ålands folkhögskola.
3.
LA N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Åland folkhögskola
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 2 kap. i landskapslagen (1999:53) om Ålands folkhögskola, 3 kap. 15 §, 4 kap., 17 och 19 §§, 5 kap. 22 och 26 §§, 6 kap., 7 kap. 35a §,
ändras lagens rubrik, 1 kap. 3 §, 3 kap. 13-14 §§, 4 kap. 16 § och 18 §, 5 kap. 20 §, 23 § 2 och 3 mom., 7 kap. 33 och 34 §§, av dessa lagrum 33 § sådan den lyder i landskapslagen 2021/112, samt
fogas till 5 kap. en ny 21 a §, till 7 kap. en ny 37 §, som följer:
L A N D S K A P S L A G
om folkhögskoleutbildning
1 kap.
Allmänna bestämmelser
3 §
Ålands folkhögskolas ställning och ledning
Ålands folkhögskola är underställd Ålands landskapsregering och ingår i Ålands gymnasiemyndighet, som leds av en styrelse. Närmare bestämmelser om Ålands folkhögskolas ställning och ledning finns i landskapslagen (:) om Ålands gymnasiemyndighet.
3 kap.
Undervisning
13 §
Läroplaner
Styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet ska årligen ange de studielinjer som bedrivs inom ramen för den fria bildningen och anta läroplaner för studielinjerna. Läroplanerna ska ange mål och innehåll i studierna, hur undervisningen genomförs samt handledning i studierna.
Antagna läroplaner ska skickas för kännedom till landskapsregeringen. Om läroplanerna ändras ska samma förfarande iakttas.
14 §
Kursverksamhet
Styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet kan inom ramen för myndighetens budget besluta om ordnande av kursverksamhet inom fri folkhögskoleutbildning. För kursverksamheten antar styrelsen kursplaner vilka skickas för kännedom till landskapsregeringen. Om kursplanerna ändras ska samma förfarande iakttas.
4 kap.
Studiesociala förmåner
16 §
Avgifter
Styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet beslutar om studieavgifter och om avgift för studiematerial och annat som är avgiftsbelagt och storleken på avgifterna med beaktande av landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet.
18 §
Boende
Styrelsen beslutar om de avgifter som uppbärs för boende vid folkhög-skolan.
5 kap.
Studerande
20 §
Antagning till folkhögskoleutbildning
Styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet avger i enlighet med 4 § i landskapslagen om Åland gymnasiemyndighet årligen till landskapsregeringen underlag för dimensionering av studieplatser inom fri bildning i form av folkhögskoleutbildning.
Landskapsregeringen beslutar efter samråd med folkhögskolan om grunder för antagning av studerande för utbildning som ges med stöd av denna lag och om ansökningstider och ansökningsförfarande samt dimensionering av studieplatser för antagning av studerande som söker direkt efter grundskolan till sådan utbildning som ges med stöd av denna lag.
Vid kontinuerlig ansökan beslutar skolan om ansökningstider och ansökningsförfaranden. Landskapsregeringen beslutar om grunder för antagningen vid kontinuerlig ansökan.
På antagning av studerande tillämpas 103 § i gymnasielagen för Åland och i 125 och 126 §§ om rättelseyrkande och besvär gällande beslut om antagning som studerande.
Med studerande avses i denna lag den som är antagen till fri bildning i form av folkhögskoleutbildning.
21a §
Intyg över deltagande i utbildning
Efter genomgången utbildning utfärdar skolan ett intyg över studiernas innehåll och omfattning.
Skolan ska på begäran av den studerande ge den studerande ett intyg över avlagda studier om den studerande avbryter genomförandet av utbildningen.
23 §
Studerandes rättigheter och skyldigheter
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
På sådan utbildning som avses i denna lag tillämpas vad som föreskrivs i 7 kap. i gymnasielagen för Åland om trygg studiemiljö och i 11 kap. 125-127 §§ gällande rättelseyrkande och besvär, 8 kap. 108 § gällande hörande av studerande, 109 § gällande samarbete med hemmet för studerande som är under 18 år, 114 § om barnskyddsanmälan och kontakt med socialvården för bedömning av stödbehovet samt 115-117 §§ om studerandehälso- och studerandevård.
Bestämmelser om de studerandes påverkansmöjligheter och studerandekår finns i 10 § i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet.
7 kap.
Särskilda bestämmelser
33 §
Sekretess, tystnadsplikt, dataskydd och tillsyn
Beträffande sekretess, tystnadsplikt och behandling av personuppgifter tillämpas vad som föreskrivs i 10 kap i gymnasielagen för Åland.
Gällande tillsyn över utbildning enligt denna lag tillämpas vad som föreskrivs i 9 kap. i gymnasielagen för Åland.
34 §
Besvär
Beslut som med stöd av denna lag fattats av styrelsen för eller tjänsteman vid Ålands gymnasiemyndighet får överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.
Besvär över lagligheten av beslut som landskapsregeringen fattat med stöd av denna lag får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.
37 §
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026. Den läroplan för NYAlinjen som gäller vid tidpunkten för lagens ikraftträdande ska tillämpas till dess att bestämmelserna om utbildning som förbereder för examensutbildning i 4 kap. gymnasielagen för Åland träder i kraft den 1 augusti 2027. Övriga läroplaner för studielinjer inom den fria bildningen är fortsatt tillämpliga till dess att styrelsen för Ålands gymnasiemyndighet i enlighet med 13 § 1 mom. i denna lag antar nya.
Beträffande de studerande vid NYAlinjen är undervisningen avgiftsfri och de upphävda bestämmelserna i 15 § om studiehandledning och stödundervisning, 17 § om avgiftsfri skolmåltid, 19 § om ersättning för skolskjuts och 22 § om rättelse av bedömning av studieprestation tillämpas till dess att bestämmelserna om utbildning som förbereder för examensutbildning i 4 kap. i gymnasielagen för Åland träder i kraft den 1 augusti 2027.
Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
Mandatperioden för direktionen för Ålands folkhögskola, vars uppgifter i enlighet med landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet övergår på gymnasiemyndigheten, upphör då en ny styrelse för Ålands gymnasiemyndighet utses enligt 18 § 3 mom. i landskapslagen om Ålands gymnasiemyndighet.
Bestämmelserna i 5 § i landskapslagen om Ålands folkhögskola om direktionsmöten ska tillämpas till dess att landskapsregeringen utser en ny styrelse för Ålands gymnasiemyndighet.
4.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 6 § 3 mom., 7 § 3 mom. landskapslagen (2015:56) om sysselsättningsfrämjande utbildning,
fogas till lagen en ny 13 a §, som följer:
6 §
Antagning av studerande
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Vid antagningen av studerande till en utbildning som leder till examen tillämpas dessutom bestämmelserna om grunderna för antagning av studerande och behörighet för studier i gymnasielagen (:) för Åland, yrkeshögskolelagen (2024:50) för Åland eller motsvarande regelverk som är gällande för en extern utbildningsanordnare som arbetsmarknads- och studieservicemyndighet eller landskapsregeringen köper sina utbildningstjänster av. Med en extern utbildningsanordnare avses en annan utbildningsanordnare än landskapet. I fråga om sysselsättningsfrämjande utbildning som inte leder till examen beslutar arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten om grunderna för antagningen av de studerande
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7 §
Studerandes rättigheter och skyldigheter
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om inte annat följer av denna lag ska bestämmelserna om mottagande av studieplats, erkännande av kunnande, tillgodoräknande av studier, betyg och intyg, bedömning av studerandes prestationer, rättelse av bedömning av prestation, studerandes rätt till trygg studiemiljö, opartiskt bemötande, anmälan av studierätt, disciplin, tystnadsplikt för studerande samt rättelseyrkande och besvär över en utbildningsanordnares beslut i gymnasielagen för Åland eller yrkeshögskolelagen för Åland samt de bestämmelser som utfärdats med stöd av lagarna iakttas på den sysselsättningsfrämjande utbildning som ordnas på respektive nivå. I fråga om sysselsättningsfrämjande utbildning som anordnas i samarbete med en extern utbildningsanordnare tillämpas motsvarande bestämmelser som är gällande för utbildningsanordnaren.
13a §
Rätt att få och lämna ut uppgift gällande studerande
Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet har oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten att få uppgifter rätt att av en skola som på Åland ordnar sysselsättningsfrämjande utbildning avgiftsfritt få de uppgifter som är nödvändiga för genomförande av den sysselsättningsfrämjande utbildningen.
En skola som ordnar sysselsättningsfrämjande utbildning har oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten att få uppgifter rätt att avgiftsfritt av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten få de uppgifter om studerande som är nödvändiga för ordnande av utbildningen.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.
5.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 13 § 2 mom. 2 punkten landskapslagen (2008:85) om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare, sådant den lyder i landskapslagen 2015/92, 19 § 3 mom., 27 § 2 mom.,
ändras 13 § 2 mom. 1 punkten, 19 § 2 och 4 mom., 27 § 1 mom., sådana de lyder i landskapslagen 2015/92, som följer:
13 §
Utbildningsarrangör
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Som utbildningsarrangör kan landskapsregeringen godkänna
1) den som enligt gymnasielagen (:) för Åland har rätt att ge yrkesinriktad utbildning,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
19 §
Prov och intyg
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om en utbildningsarrangör som avses i 13 § 2 mom. 1, 3 och 4 punkten ansvarar för utbildningen eller fortbildningen ska provet ordnas och övervakas i enlighet med vad som med stöd av gymnasielagen för Åland gäller vid ordnande och övervakning av prov som hänför sig till yrkesinriktad utbildning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I de fall som avses i 2 mom. utfärdas intygen över grundläggande yrkeskompetens och fortbildning av det förvaltningsorgan som med stöd av gymnasielagen för Åland ansvarar för planeringen och genomförandet av den yrkesinriktade utbildningen.
27 §
Ändringssökande
Den som deltar i en utbildning för vilken en i 13 § 2 mom. 1 punkten avsedd utbildningsarrangör ansvarar och som är missnöjd med ett beslut rörande studieprestationer kan begära rättelse enligt bestämmelserna i gymnasielagen för Åland.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.
6.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av del V 2 kap. 9 § 4 mom. landskapslagen om barnomsorg och grundskola
I enlighet med lagtingets beslut ändras del V 2 kap. 9 § 4 mom. landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola, sådant det lyder i landskapslagen 2020/52, som följer:
9 §
Handlingssekretess och tystnadsplikt
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om en elev som är under 18 år övergår till verksamhet eller utbildning som en annan utbildningsanordnare ordnar i enlighet med denna lag, gymnasielagen (:) för Åland eller landskapslagen (1999:53) om folkhögskoleutbildning, ska den tidigare utbildningsanordnaren trots bestämmelserna om sekretess utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av undervisningen eller utbildningen till den nya utbildningsanordnaren. Motsvarande uppgifter kan lämnas också på begäran av den nya utbildningsanordnaren.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.
7.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet
I enlighet med lagtingets beslut ändras 39c § 1 mom. 1, 3 och 4 punkterna landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet, så-dana 1 punkten lyder i landskapslagen 2015/57 och 3 punkten i 2015/57, 2022/26, 54 §, 55 § 3 mom., 56 § 1 mom., som följer:
39c §
Särskilda förutsättningar
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på studier som betraktas som heltidsstudier enligt 8 § i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och
1) om vilka det föreskrivs i gymnasielagen (:) för Åland eller i yrkeshögskolelagen (2024:50) för Åland och som leder till gymnasieexamen med yrkesinriktning eller högskoleexamen eller som syftar till att studeranden avlägger delar av nämnda examina, förvärvar kompletteringsutbildning, vidareutbildning eller fortbildning enligt nämnda lagar eller deltar i kursverksamhet vid en högskola,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3) som är allmänbildande grundutbildning eller allmänbildande gymnasieutbildning och om vilka det föreskrivs i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola eller gymnasielagen för Åland, i det fall att avsaknaden av utbildning utgör ett hinder för yrkesmässig utveckling eller
4) om vilka det föreskrivs i landskapslagen (1999:53) om folkhögskoleutbildning, landskapslagen (1993:75) om medborgarinstitut och landskapslagen (2009:54) om landskapsbidrag till bildningsförbund, i det fall att utbildningen ökar yrkesfärdigheterna och behörigheten och en läro- eller utbildningsplan över studierna kan uppvisas.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
54 §
Förutsättningar för beviljande av stöd
En arbetsgivare som ingår ett läroavtal med en arbetslös arbetssökande enligt gymnasielagen för Åland kan beviljas sysselsättningsstöd. Vid beviljandet av stödet ska de begränsande faktorer som anges i 44 § i tillämpliga delar även iakttas på sysselsättningsstöd för arbetslösa som ingår läroavtal, dock så att 44 § 6 punkten inte ska tillämpas till den del det andra landskapsstödet utgör den utbildningsersättning som utbetalas till arbetsgivaren med stöd av gymnasielagen för Åland.
55 §
Stödets belopp
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En arbetsgivare kan dock högst beviljas ett stöd som tillsammans med utbildningsersättningen enligt gymnasielagen för Åland motsvarar den lön som betalas till den sysselsatte före innehållning av den försäkrades i lag föreskrivna avgifter och skatter och arbetsgivarens i lag föreskrivna socialskyddsavgift och arbetspensionsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremie samt obligatorisk grupplivförsäkringspremie. Om sysselsättningsstöd beviljas för läroavtalsutbildning med landskapet som arbetsgivare kan stödet, som betalas i form av lön direkt till den sysselsatte, under den praktiska undervisningstiden uppgå till ett belopp som tillsammans med utbildningsersättningen högst motsvarar en löneklass om A 17 enligt landskapets tjänstekollektivavtal.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
56 §
Stödets varaktighet
För arbete som utförs inom ramen för ett läroavtal enligt gymnasielagen för Åland kan sysselsättningsstöd beviljas för hela avtalstiden.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.
8.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 22c § 1 mom. 1, 2, 3 och 5 punkterna landskapslagen om främjande av integration
I enlighet med lagtingets beslut ändras 22c § 1 mom. 1, 2, 3 och 5 punkterna landskapslagen (2012:74) om främjande av integration, sådana de lyder i landskapslagen 2015/60, som följer:
22c §
Särskilda förutsättningar för frivilliga studier
När kriterierna i 22 b § uppfylls kan som frivilliga studier stödas studier
1) om vilka det föreskrivs i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola, om invandraren inte har de kunskaper och färdigheter som nås i den allmänbildande grundutbildningen,
2) som är allmänbildande gymnasieutbildning och om vilka det föreskrivs i gymnasielagen (:) för Åland, i det fall att avsaknaden av utbildning utgör ett hinder för yrkesmässig utveckling,
3) om vilka det föreskrivs i gymnasielagen för Åland eller yrkeshögskolelagen (2024:50) för Åland och som leder till gymnasieexamen med yrkesinriktning, eller högskoleexamen eller som syftar till att avlägga delar av nämnda examina, förvärvar kompletteringsutbildning, vidareutbildning eller fortbildning enligt nämnda lagar eller deltar i kursverksamhet vid en hög-skola,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5) om vilka det föreskrivs i landskapslagen (1999:53) om folkhögskoleut-bildning, landskapslagen (1993:75) om medborgarinstitut och landskapslagen (2009:54) om landskapsbidrag till bildningsförbund, i det fall att utbildningen ökar yrkesfärdigheterna och behörigheten och en läro- eller utbildningsplan över studierna kan uppvisas eller
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.
9.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 1 § 1 mom. 2 punkten landskapslagen om en åländsk referensram för examina och övriga samlade kompetenser
I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 § 1 mom. 2 punkten landskapslagen (2024:90) om en åländsk referensram för examina och övriga samlade kompetenser, som följer:
1 §
Tillämpningsområde
Denna landskapslag tillämpas på de examina och på de lärokurser för grundskolan, gymnasiet och högskolan som det föreskrivs om i följande landskapslagar och landskapsförordningar som utfärdats med stöd av dem:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) gymnasielagen (:) för Åland,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.
10.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om studie- och examensregister
I enlighet med lagtingets beslut upphävs 2 § 1 mom. 3 punkten landskapslagen (2025:47) om studie- och examensregister,
ändras 2 § 1 mom. 2 punkten och 2 mom., 5 § 1 mom., 9 § 1 mom., 10 § 1 mom., 13 § 3 mom., 14 § 1 mom. 3 punkten, 3 mom. 2 punkten., 15 § 2 och 4 mom., 16 § 3 mom., 17 § och 18 § 1 mom. 1 punkten, som följer:
2 §
Tillämpningsområde
Denna lag ska tillämpas på utbildning och examina om vilka det föreskrivs i
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) gymnasielagen (:) för Åland,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med utbildningsanordnare avses vid tillämpningen av denna lag den kommunala eller privata ledningen för utbildningsverksamheten enligt del I 1 kap. 1 § i landskapslagen om barnomsorg och grundskola, Ålands gymnasiemyndighet och fristående huvudmän enligt 7 § i gymnasielagen för Åland samt Högskolan på Åland.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5 §
Ändamålet med informationsresursen
De uppgifter som förts in i informationsresursen inom undervisning och utbildning gällande den utbildning som avses i landskapslagen om barnomsorg och grundskola och gymnasielagen för Åland används när en person söker till en utbildning, under utbildningen, i arbetslivet och vid ansökan om studiestöd.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
9 §
Uppgifter om allmänbildande gymnasieutbildning
En utbildningsanordnare enligt gymnasielagen för Åland ska föra in följande uppgifter om allmänbildande gymnasieutbildning för de studerande i informationsresursen:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
10 §
Uppgifter om yrkesutbildning
En utbildningsanordnare enligt gymnasielagen för Åland ska föra in följande uppgifter om yrkesutbildning för de studerande i informationsresursen:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
13 §
Studentexamensregistret
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ålands gymnasiemyndighet ska sända de övriga uppgifter som avses i paragrafen till registret.
14 §
Ändamålet med antagningsregistret
Antagningsregistret används för att
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3) ge Högskolan på Åland och Ålands gymnasiemyndighet de uppgifter som behövs för antagningen av studerande, utvecklingen av antagningen och ordnandet av studierna,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Av antagningsregistrets delregister används
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) registret för ansökan till gymnasieutbildning och övrig utbildning efter grundskolan vid antagning av studerande till sådana utbildningar och examina som avses i gymnasielagen för Åland.
15 §
De gemensamt personuppgiftsansvariga för antagningsregistret samt ansvarsfördelningen mellan dem
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Gemensamt personuppgiftsansvariga för antagningsregistret är landskapsregeringen och Högskolan på Åland gällande delregistret i 14 § 2 mom. 1 punkten och landskapsregeringen och Ålands gymnasiemyndighet gällande delregistret i 14 § 2 mom. 2 punkten.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ålands gymnasiemyndighet och Högskolan på Åland svarar för att de uppgifter som de fört in är korrekta i enlighet med artikel 5.1 d samt för den registrerades rätt till rättelse i enlighet med artikel 16 i den allmänna dataskyddsförordningen. Landskapsregeringen svarar för den personuppgiftsansvariges övriga skyldigheter enligt den allmänna dataskyddsförordningen och för tillgodoseendet av den registrerades övriga rättigheter.
16 §
Antagningsregistrets datainnehåll
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I antagningsregistret kan det dessutom föras in sådana uppgifter om den sökandes hälsotillstånd och funktionsförmåga som den sökande själv uppgett och som ska beaktas när antagningen ordnas. När en person har sökt till en sådan yrkesutbildning eller yrkeshögskoleutbildning som inbegriper krav som hänför sig till minderårigas säkerhet eller patient- eller klientsäkerhet eller trafiksäkerhet som avses i 59 § i gymnasielagen för Åland och i 24 § i yrkeshögskolelagen för Åland, kan i antagningsregistret föras in uppgift om sådana hälsorelaterade omständigheter som den sökande själv uppgett och som ska beaktas vid antagningen.
17 §
Datakällor för antagningsregistret
De myndigheter som på Åland är gemensamt personuppgiftsansvariga för den åländska antagningen via antagningsregistret har rätt att utöver de uppgifter som sökanden har uppgett, trots sekretessbestämmelserna, få sådana uppgifter som avses i 16 § 1 och 5 mom. från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, utbildningsanordnarna för grundskolan, Ålands gymnasiemyndighet och Högskolan på Åland.
18 §
Utlämnande av uppgifter ur antagningsregistret
Trots sekretessbestämmelser får de uppgifter som avses i 16 § 1 och 5 mom. i den utsträckning uppgifterna som avses i 1 mom. behövs och de uppgifter som avses i 5 mom. är nödvändiga för skötseln av mottagarens uppgifter, lämnas ut ur antagningsregistret till:
1) Högskolan på Åland och Ålands gymnasiemyndighet,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.
11.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 3 § 3 mom. 2 punkten informationshanteringslagen för Åland
I enlighet med lagtingets beslut ändras 3 § 3 mom. 2 punkten informationshanteringslagen (2025:37) för Åland, som följer:
3 §
Lagens tillämpningsområde
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Bestämmelserna i 8 kap. ska inte tillämpas på information som:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) innehas av en sådan utbildningsverksamhet som avses i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola, gymnasielagen (:) för Åland, landskapslagen (1999:53) om folkhögskoleutbildning, landskapslagen (1993:75) om medborgarinstitut, landskapslagen (1995:80) om Ålands musikinstitut, landskapslagen (2003:17) om Ålands Sjösäkerhetscentrum,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.
| Mariehamn den 18 december 2025 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Annika Hambrudd |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 6/2025-2026
[1] Frågan regleras närmare i statsrådets förordning om den kunskap i finska som vid universitet och yrkeshögskolor krävs av åländska studerande (FFS 841/2000).