Lagförslag 7/2026-2027

Lagtingsår: 2026-2027
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 7/2026-2027

 

Datum

 

 

2026-11-19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Delgivningsfrister inom landskaps- och kommun-förvaltningen

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av förvaltningslagen för landskapet Åland. Förslaget innebär att det i bestämmelserna om offentlig delgivning görs en ändring som föreskriver att delgivningen anses ha skett den dagen då meddelandet publicerades på myndighetens elektroniska anslagstavla. Avsikten är att de nya bestämmelserna ska träda i kraft så snart som möjligt.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Motivering. 3

1. Inledning. 3

2. Delgivningsbestämmelser 3

2.1 Allmänt om delgivningsskyldigheten och delgivningssätten. 3

2.2 Särskilt om offentlig delgivning. 3

3. Behovet av lagändringar gällande offentlig delgivning. 4

3.1 Nuläge och aktuell problematik. 4

3.2 Förda diskussioner inom förvaltningen. 4

4. Förslaget och dess konsekvenser 6

5. Beredningsarbete. 6

5.1 Förfarande. 6

5.2 Ålands polismyndighets särskilda synpunkter 6

5.3 Landskapsregeringens övergripande bedömning. 7

Lagtext 8

L A N D S K A P S L A G om ändring av 57 § förvaltningslagen för landskapet Åland  8

Parallelltexter 9

 


 

Motivering

 

1. Inledning

 

Delgivning i detta sammanhang är ett samlingsbegrepp för olika metoder som landskapsmyndigheterna och de kommunala myndigheterna kan använda för att skicka eller lämna handlingar till dem som berörs av ett ärende. En grundläggande princip i en rättsstat är att den enskilde i olika ärenden ska ges möjlighet att komma med synpunkter inför ett beslut det vill säga principen om myndigheternas kommunikationsskyldighet. Den enskilda ska underrättas om beslutet och på så sätt få vetskap om beslutet så att denne vid behov kan invända mot beslutet. Den enskilda som berörs av innehållet i en handling ska med rimlig säkerhet ha kunnat ta del av nämnda innehåll.

     I vissa fall krävs att myndigheten med en tillräcklig grad av säkerhet kan utgå från att parten faktiskt har kunnat ta del av de handlingar som är myndighetens beslutsunderlag. Samtidigt som delgivningsreglerna utgör en viktig rättssäkerhetsgaranti får de inte vara utformade på ett sådant sätt att de förhindrar eller försenar rättegångar och andra rättsliga förfaranden. Bestämmelserna bör ge myndigheterna de verktyg och den flexibilitet som behövs för en skyndsam och ändamålsenlig hantering av delgivningar.

 

2. Delgivningsbestämmelser

 

2.1 Allmänt om delgivningsskyldigheten och delgivningssätten

 

I förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland (förvaltningslagen) finns det grundläggande bestämmelser om delgivning, närmare bestämt i lagens 9 kap. varav bestämmelserna i 49 § om delgivningsskyldigheten och 50 § om delgivningssätten utgör de mest centrala i sammanhanget. I lagens 10 kap. 54–59 §§ föreskrivs sedan om förfarandet vid olika former av delgivning.[1]

     I 49 § i förvaltningslagen föreskrivs i dess 1 mom. att ett beslut som en myndighet har fattat utan dröjsmål ska delges en part och andra kända som har rätt att söka rättelse i det eller att överklaga det genom besvär. Myndigheten ska delge också ett sådant beslut som inte får överklagas. Enligt paragrafens 2 mom. ska myndigheten under behandlingen av ett ärende sköta delgivningen av meddelanden, kallelser eller andra handlingar som inverkar på behandlingen av ärendet. Enligt paragrafens 3 mom. ska en handling delges i original eller kopia. Har det till en handling som ska delges fogats handlingar som tillkommit vid ärendets behandling och som inte kan överlämnas till mottagaren, ska myndigheten ge mottagaren tillfälle att ta del av dem hos myndigheten. Vid delgivningen ska det meddelas var och hur länge handlingarna är tillgängliga.

     I 50 § i förvaltningslagen föreskrivs i dess 1 mom. att delgivning verkställs som vanlig eller bevislig delgivning eller, om den inte kan verkställas på nämnt sätt, såsom offentlig delgivning. Delgivning får även verkställas som vanlig eller bevislig elektronisk delgivning. Enligt paragrafens 2 mom. får offentlig delgivning användas också när en handling ska delges över trettio personer som är kända eller när personernas antal är okänt.

 

2.2 Särskilt om offentlig delgivning

 

Vid sådan i 57 § i förvaltningslagen angiven offentlig delgivning ska enligt 1 mom. en handling under en viss tid finnas tillgänglig på myndighetens webbplats i den utsträckning sekretessbestämmelser och annan lagstiftning tillåter detta. Ett meddelande om att handlingen finns tillgänglig på myndighetens webbplats ska enligt paragrafens 2 mom. publiceras på myndighetens elektroniska anslagstavla. Meddelandet kan också publiceras på något annat sätt som myndigheten bestämmer. Delgivningen anses ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades på myndighetens elektroniska anslagstavla. Av meddelandet ska det framgå

     1) vad saken gäller,

     2) datum för när meddelandet publicerades på den elektroniska anslagstavlan,

     3) tidpunkt för när delgivning anses ha skett,

     4) var och till vilken tidpunkt som handlingen finns tillgänglig på myndighetens webbplats samt

     5) fysisk plats där det är möjligt att ta del av handlingen.

     Meddelandet får enligt paragrafens 3 mom. avlägsnas från den elektroniska anslagstavlan och den handling som delges avlägsnas från myndighetens webbplats först efter att eventuell fatalietid har gått ut. Meddelandet ska finnas minst 14 dygn på den elektroniska anslagstavlan. Myndigheten ska enligt paragrafens 4 mom. i sina lokaler eller på en annan plats ge var och en möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan och i de handlingar som hålls tillgängliga på myndighetens webbplats.

 

3. Behovet av lagändringar gällande offentlig delgivning

 

3.1 Nuläge och aktuell problematik

 

Från regeringskansliet har det framförts att det föreligger ett behov av att ändra 57 § 2 mom. i förvaltningslagen för landskapet Åland, eftersom bestämmelsen medför att en delgivning anses ha skett först den sjunde dagen efter det att ett meddelande publicerats på myndighetens elektroniska anslagstavla. Både inom landskapsregeringens förvaltning och den kommunala förvaltningen på Åland utgås det enligt regeringskansliet ifrån frister i olika sammanhang som beräknas löpa 14 dagar efter att delgivningen publicerats på den elektroniska anslagstavlan. Detta är felaktigt då 57 § 2 mom. i förvaltningslagen medför att fristerna först ska börja löpa den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades på myndighetens elektroniska anslagstavla.

     Sett till 2017 års ändring av förvaltningslagen och införandet av elektronisk anslagstavla var syftet med denna ändring inte att forcera förvaltningsförloppet utan snarare att byta sättet som offentlig delgivning skulle ske på, inte som tidigare på en analog anslagstavla eller i en lokal tidning utan på en elektronisk anslagstavla.[2] Här har myndigheterna tydligen tillämpat den ”nya” bestämmelsen på ett annat sätt än vad som uppenbarligen avsetts med dess nuvarande ordalydelse. Även då det analoga förfaringssättet var gängse ansågs delgivningen ha skett den sjunde dagen efter det att ett meddelande satts upp på myndighetens anslagstavla eller publicerades i en lokal tidning. Men detta hindrar inte att åtgärder vidtas för att korta ner löptiderna i lagen så att de motsvarar den praxis som utvecklats de senaste åren. Oavsett bör det av lagen framgå från vilken tidpunkt nämnda delgivning ska anses ha skett.

 

3.2 Förda diskussioner inom förvaltningen

 

3.2.1 Regeringskansliets ställningstaganden

 

Regeringskansliet anser att syftet med elektroniska anslagstavlor/elektronisk delgivning är att effektivisera beslutsprocessen inom den offentliga sektorn på Åland. Att delgivningen anses ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerats på en myndighets elektroniska anslagstavla strider mot syftet med de tidigare lagändringarna och leder till en oklarhet jämtemot bestämmelser i lag om fatalietider för besvär eller ansökningstider. Ett exempel utgörs exempelvis av den ännu gällande bestämmelsen i 6 § 1 mom. i tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland, där det framgår att en ordinarie tjänst ska lediganslås innan den besätts såvitt annat inte särskilt stadgas samt att ansökningstiden inte får vara kortare än 14 dagar eller längre än 30 dagar. Många uppfattar inte att i och med att en elektronisk delgivning de facto skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades på myndighetens elektroniska anslagstavla så kan inte ansökningstiden för en tjänst vara bara 14 dagar räknat från den tidpunkt då delgivningen publicerats på myndighetens elektroniska anslagstavla utan den måste vara minst 21 dagar (7 dagar + 14 dagar). Regeringskansliets slutsats är att det bör utarbetas ett lagförslag varigenom 57 § 2 mom. i förvaltningslagen ändras.

 

3.2.2 Lagberedningens konklusioner

 

Från lagberedningen har det åter framförts att lagstiftarens syfte med lagändringen år 2017 inte var att snabba upp förloppet utan snarare att byta sättet som offentlig delgivning skulle ske på, inte på en analog anslagstavla eller i en lokal tidning utan på en elektronisk anslagstavla (vilket även framgår av redogörelsen i avsnitt 2.1 ovan). Det framkommer på ett flertal platser i motiveringen i det lagförslag som nämns i första fotnoten ovan. Men förväntningarna på lagstiftningen har uppenbarligen varit något annat i den praktiska tillämpningen, då anslagstavlorna blev digitala, vilket vållat problem.

     Samtidigt kan noteras att en sammanblandning i problembeskrivningen verkar förekomma mellan offentlig delgivning där en elektronisk anslagstavla på webben ska involveras och ett annat delgivningssätt som även kan användas och som utgör elektronisk delgivning. Elektronisk delgivning kan enligt den åländska förvaltningslagen verkställas genom vanlig eller bevislig elektronisk delgivning (jfr. första fotnoten ovan). De vanligaste delgivningssätten inom förvaltningen har dock varit vanlig eller bevislig delgivning. Om en delgivning inte kunnat verkställas genom dessa delgivningssätt har en delgivning genomförts såsom offentlig delgivning. Därutöver finns mellanhandsdelgivning samt vanlig eller bevislig elektronisk delgivning. Det kan med fog antas att den vanliga elektroniska delgivningen kan ha ökat något på senare tid.

 

3.2.3 Särskilt om landskapslagen om landskapets tjänsteinnehavare

 

I lagstiftningspaketet rörande tjänsteinnehavare ingick ingen ändring av förvaltningslagens 57 §.[3] Dock har det i 13 § i den kommande landskapslagen om landskapets tjänsteinnehavare (tjänsteinnehavarlagen) intagits en regel om att ansökningstiden ska vara en i förväg bestämd tid som är minst 14 dagar. Vidare anges i detaljmotiveringen till nämnda 13 §, med hänvisning till 57 § i förvaltningslagen, att delgivningen anses ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades på myndighetens elektroniska anslagstavla och att det av meddelandet ska framgå bland annat tidpunkten för när delgivningen anses ha skett.

     Enligt regeringskansliet torde kravet på justering av förvaltningslagen tillgodoses inom ramen för det som ovan i föregående stycke redogörs för i den nya tjänsteinnehavarlagen. Det grundläggande problemet kvarstår dock. Trots den nya tjänsteinnehavarlagen, där ”problematiken” ser ut att ha löst sig finns ett allmänt brådskande behov av att ändra 57 § 2 mom. förvaltningslagen eftersom bestämmelsen enligt regeringskansliet fortsättningsvis medför att en delgivning anses ha skett först den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades på myndighetens elektroniska anslagstavla. Både inom landskapsregeringens allmänna förvaltning och den kommunala förvaltningen på Åland utgås det ifrån frister som i olika sammanhang beräknas löpa 14 dagar efter att delgivningen publicerats på den elektroniska anslagstavlan. Detta är felaktigt och leder till oklarheter då 57 § 2 mom. i förvaltningslagen medför att fristerna först ska börja löpa den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades på myndighetens elektroniska anslagstavla, egentligen samma situation som var gällande innan den elektroniska anslagstavlan togs i bruk.

 

4. Förslaget och dess konsekvenser

 

Mot bakgrund av det som framgår av redogörelsen i föregående avsnitt anser landskapsregeringen att förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland ska ändras i enlighet med vad som framgår av förslaget till lagtext nedan.

     Landskapsregeringen bedömer att förslaget inte har några avgörande ekonomiska konsekvenser. Rent administrativt innebär förslaget att de allmänna delgivningsreglerna harmoniseras med de fatalietider som gäller för besvär eller ansökningstider i lag och att därmed hittillsvarande oklarheter undanröjs. I övrigt bedömer landskapsregeringen att lagförslaget inte medför några negativa konsekvenser för jämställdheten, barn eller miljön.

     I övrigt är avsikten att den nya bestämmelsen träder i kraft så snart som möjligt.

 

5. Beredningsarbete

 

5.1 Förfarande

 

Efter sedvanlig beredning har förslaget sänts på remis till samtliga myndigheter som är underställda landskapsregeringen samt till fastighetsverket. Förslaget har även sänts på remis till Ålands kommunförbund k.f., Jomala kommun och Mariehamns stad samt till regeringskansliet, finansavdelningen, social- och miljöavdelningen, utbildnings- och kulturavdelningen, infrastrukturavdelningen och näringsavdelningen vid Ålands landskapsregering.

     Av remissinstanserna har Datainspektionen, Mariehamns stad, utbildnings- och kulturavdelningen och Ålands polismyndighet inkommit med svar. Bland de som svarat är det endast Ålands polismyndighet som haft särskilda synpunkter på förslaget. De övriga remissinstanserna som svarat hade inget att invända mot förslaget.

 

5.2 Ålands polismyndighets särskilda synpunkter

 

I sitt utlåtande anför polismyndigheten bland annat att den inte bara tillkännager uppgifter inom landskapets behörighet, utan även enligt rikets förvaltningslag (FFS 434/2003), i vilken ingår liknande publiceringskrav på myndighetens webbplats i det allmänna datanätet. Vid offentlig delgivning enligt 62 § i rikets förvaltningslag ska det i meddelandet nämnas den tidpunkt då meddelandet har publicerats på myndighetens webbplats och anges att delfåendet av handlingen anses ha skett den sjunde dagen efter publiceringstidpunkten i fråga.

     Polismyndigheten anför vidare att såväl förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland som rikets förvaltningslag är subsidiära i förhållande till bestämmelser i annan lagstiftning. Den åländska förvaltningslagens subsidiaritet framgår av 1 § 4 mom. där det föreskrivs att ”Om det i en annan lag finns någon bestämmelse som avviker från denna, gäller den bestämmelsen”. Vid publicering på den elektroniska anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning iakttas i tillämpliga delar, men på grund av förvaltningslagens subsidiära natur har avvikande bestämmelser i annan lagstiftning företräde.

     En tidigare delgivningstidpunkt kan enligt polismyndigheten få omfattande konsekvenser Det kan enligt polismyndigheten finnas skäl att tydliggöra lagstiftningen och att för vissa typer av tillkännagivanden förkorta kravet på publiceringstidens längd så att relevanta tidsperioder räknas från och med publiceringsdagen. Däremot är det, enligt polismyndighetens bedömning, inte tillrådligt att ändra förvaltningslagen på det sätt som nu är aktuellt. Konsekvenserna av ändringar i förvaltningslagen kan vara omfattande och svåra att för utse eftersom förvaltningslagen påverkar hur bestämmelser i ett flertal andra lagar ska tillämpas.

 

5.3 Landskapsregeringens övergripande bedömning

 

Vid genomgång av berörd åländsk speciallagstiftning har kunnat konstateras att specialreglerna, i den mån de innebär att offentlig delgivning i anslutning till verkställigheten av andra materiella bestämmelser i den landskapslag där avsedda specialregler intagits ska komma i fråga, är formulerade som en hänvisning till den åländska förvaltningslagens allmänna delgivningsbestämmelser. Således uppstår enligt landskapsregeringens bedömning i förevarande fall ingen konflikt mellan de generella bestämmelserna i den åländska förvaltningslagen och delgivningsbestämmelser i olika speciallagar, i den utsträckning de är relevanta med tanke på den föreslagna ändringen.

     Vidare konstaterar landsskapsregeringen att även om polismyndigheten i vissa fall har att verkställa rikets förvaltningslag, i vad avser delgivning, så utgör detta i sig inget hinder för att iaktta på Åland avvikande delgivningsregler som antagits inom ramen för den åländska lagstiftningsbehörigheten. Det viktiga i sammanhanget är att polismyndigheten härvid agerar inom ramen för den åländska förvaltningsbehörigheten och på ett ändamålsenligt sätt i överensstämmelse med lag särskiljer mellan olika delgivningsfall.

     Polismyndigheten har anfört att det är skäl att inta en försiktig inställning till att ändra grundläggande bestämmelser som förverkligar principerna för god förvaltning. Avvikelser från motsvarande rikslagstiftning bör enligt polismyndigheten vara särskilt väl motiverade, dels med tanke på att bestämmelserna bör vara praktiska att tillämpa, dels på grund av anknytningen till individens rättigheter och rättskipningen.

     Sett mot bakgrund av de omständigheter som motiverar den föreslagna ändringen i den åländska förvaltningslagen finner landskapsregeringen att förslaget inte innebär att oklarheter uppstår i samband med den framtida tillämpningen och att god förvaltning är möjlig att iaktta även framdeles då den föreslagna ändringen genomförts på Åland.

 

 


 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 57 § förvaltningslagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 57 § 2 mom. till förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland sådant det lyder i landskapslagen 2017/85 som följer:

 

57 §

Offentlig delgivning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Ett meddelande om att handlingen finns tillgänglig på myndighetens webbplats ska publiceras på myndighetens elektroniska anslagstavla. Meddelandet kan också publiceras på något annat sätt som myndigheten bestämmer. Delgivningen anses ha skett den dagen då meddelandet publicerades på myndighetens elektroniska anslagstavla.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

__________________

 

 

Mariehamn den 19 november 2026

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Jesper Josefsson

 


 

Parallelltexter

 

·      Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 7/2026-2027



[1] I Förvaltningslagen anger de olika förfaringssätten vid delgivning: vanlig delgivning (54 §), bevislig delgivning (55 §), mellanhandsdelgivning (56 §), offentlig delgivning (57 §), elektronisk delgivning (58 §), elektronisk delgivning till myndigheter (58a §), bevislig elektronisk delgivning (58b §), vanlig elektronisk delgivning (58c §) och delgivning till utlandet (59 §).

[2] Se landskapsregeringens lagförslag nr 26/2016-2017 och lag- och kulturutskottets betänkande nr 2/2018-2019.

[3] Se landskapsregeringens lagförslag nr 9/2024–2025, lag- och kulturutskottets betänkande 4/2025–2026 samt lagtingets beslut nr 30 och 36/2026.