Lagförslag 8/2026-2027
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 8/2026-2027 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2026-11-19 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ändringar i kommunalbeskattningen 2027
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att resekostnadsavdraget, donationsavdraget för fysiska personer och grundavdraget i kommunalskattelagen för landskapet Åland ändras.
Maxbeloppet för avdraget för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen föreslås temporärt höjas från 6 000 euro till 7 800 euro för skatteåret 2027, och permanent till 7 000 euro från och med skatteåret 2028. Dessutom föreslås vissa tekniska ändringar av avdraget. De sistnämnda gäller hänvisningar till annan lagstiftning som har ändrats.
Enligt förslaget upphävs bestämmelserna om donationsavdrag för fysiska personer. Avdraget har hittills varit ett avdrag från förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen, men ersätts från och med beskattningen för 2027 av ett avdrag som i första hand dras från inkomstskatten till staten. Med hänvisning till det föreslås att en ny bestämmelse intas i kommunalskattelagen så att avdraget i andra hand ska kunna dras från kommunalskatten.
Grundavdragets maxbelopp föreslås bli höjt från 3 925 euro till 4 050 euro.
Den föreslagna lagen bör träda i kraft så snart som möjligt. Detta främst med hänvisning till att de tekniska ändringarna av resekostnadsavdraget är avsedda att tillämpas retroaktivt för skatteåret 2026, men också för att ändringarna av donationsavdraget för fysiska personer och grundavdraget samt den temporära ändringen av resekostnadsavdraget är avsedda att tillämpas för skatteåret 2027.
INNEHÅLL
1.1 Kommunalbeskattningen på Åland
1.2 Skatteåtgärder som vidtas av riksdagen
2. Överväganden och landskapsregeringens förslag
4. Beredning och ikraftträdande
L A N D S K A P S L A G om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Kommunalbeskattningen på Åland
Kommunalbeskattningen på Åland regleras huvudsakligen i kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland. Lagen är en blankettlag som anger att inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) med vissa undantag ska tillämpas på Åland. Till undantagen hör bland annat bestämmelserna om avdragen vid kommunalbeskattningen. Förutom när det gäller undantagen träder ändringar i inkomstskattelagen i kraft automatiskt på Åland samtidigt som i riket.
I kommunalskattelagen regleras således de avdrag som i sin helhet görs vid kommunalbeskattningen, hit hör till exempel avdraget för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, avdraget för sjöarbetsinkomst, donationsavdraget för fysiska personer, pensionsinkomstavdraget och grundavdraget. De nämnda avdragen är sådana som görs från den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Utöver dem finns en typ av avdrag som görs från skatten. De är i första hand avdrag vid statsbeskattningen, men i de fall där statsskatten inte räcker till dras de i andra hand från kommunalskatten. Sådana avdrag regleras huvudsakligen i inkomstskattelagen medan det i kommunalskattelagen finns bestämmelser om att den överskjutande delen dras från kommunalskatten. Till dessa avdrag hör till exempel arbetsinkomstavdraget och hushållsavdraget.
För övrigt tillämpas inkomstskattelagens bestämmelser om skattskyldighet, skattepliktiga inkomster, periodisering och förlustutjämning vid kommunalbeskattningen på Åland på samma sätt som i riket.
1.2 Skatteåtgärder som vidtas av riksdagen
I riksdagen behandlas för närvarande flera propositioner med förslag till ändringar i beskattningen för skatteåret 2027.
En av propositionerna gäller ändring av inkomstskattelagen samt vissa andra skattelagar[1] och innehåller bland annat följande till ändringar:
1. Grundavdraget indexjusteras med 3,2 procent så att maxbeloppet höjs från 4 265 euro till 4 400 euro.
2. Arbetsinkomstavdragets maxbelopp höjs från 3 430 euro till 3 660 euro samtidigt som inkomstgränserna för minskningsprocenterna också höjs.
3. Beskattningen av anställningsoptioner ändras när det gäller aktier i onoterade aktiebolag så att skatt som fastställs på basis av anställningsoptionen, om vissa förutsättningar uppfylls, förfaller till betalning först när de aktier som tecknats med stöd av optionen överlåts.
4. Företagaravdraget höjs med en halv procentenhet till 5,5 procent och inkomstskattesatsen för samfällda förmåner sänks med en halv procentenhet till 26 procent. Enligt förslaget ska överskott från ett andelslags andelar eller aktier på ett aktiesparkonto betraktas som avkastning av aktiesparkontot på samma grunder som dividend på aktiebolags aktier på ett aktiesparkonto.
5. Ekonomiska stöd enligt barnskyddslagen blir skattefria sociala förmåner, och inkomster av pant på dryckesförpackningar skattefri inkomst.
6. Bestämmelserna om donationsavdrag ändras så att gruppen av mottagare av avdragsgilla donationer utvidgas. Samtidigt förenhetligas gruppen av mottagare av avdragsgilla donationer från samfund och fysiska personer. Donationsavdraget för fysiska personer ändras till ett avdrag från skatten. Avdragets maximibelopp ska gälla per skattskyldig.
En annan proposition[2] gäller huvudsakligen en sänkning av samfundsskattesatsen från nuvarande 20 procent till 18 procent.
Slutligen behandlas i riksdagen också en proposition[3] om en höjning av resekostnadsavdragets maxbelopp, med syftet att dämpa effekterna av den betydande ökningen av bränslepriserna. Enligt förslaget höjs maxbeloppet temporärt från 7 000 euro till 7 800 euro för skatteåret 2027.
2. Överväganden och landskapsregeringens förslag
Samtliga skatteändringar som riksdagen beslutar om gäller vid statsbeskattningen även på Åland. De flesta av ändringarna som nämns ovan blir också tillämpliga vid kommunalbeskattningen på Åland genom den automatik som finns i kommunalskattelagen. Det här gäller exempelvis den ändrade beskattningen av anställningsoptioner, höjningen av företagaravdraget, skattefriheten för stöd enligt barnskyddslagen och inkomster av pant på dryckesförpackningar samt ändringarna av arbetsinkomstavdraget. De ändringar som inte träder i kraft vid kommunalbeskattningen på Åland är de som gäller resekostnadsavdraget, grundavdraget, donationsavdraget för fysiska personer samt kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner. De sistnämnda behandlas i ett separat lagförslag som lämnas till lagtinget när det står klart hur fördelningen av skatteintäkterna mellan staten och kommunerna ändras.
Resekostnadsavdraget
Resekostnadsavdraget från förvärvsinkomsten regleras i 10 § i kommunalskattelagen. Enligt bestämmelsen får avdrag göras för kostnader för resor antingen med allmänna fortskaffningsmedel eller med något annat slag av fortskaffningsmedel (exempelvis egen bil). För resor med allmänna fortskaffningsmedel avdras den verkliga kostnaden medan kostnaderna för resor med andra fortskaffningsmedel beräknas enligt de grunder som Skatteförvaltningen bestämmer med stöd av 93 § 2 mom. i inkomstskattelagen. För avdraget anges ett maxbelopp på 6 000 euro samt en självriskandel på 750 euro. Om mer än hälften av de kostnader som får avdras härrör från resor med allmänna fortskaffningsmedel tillämpas inte självriskandelen.
Till skillnad från resekostnadsavdraget enligt kommunalskattelagen beräknas avdraget enligt 93 § i inkomstskattelagen enligt kostnaderna för anlitande av det billigaste fortskaffningsmedlet, vilket vanligen är ett allmänt fortskaffningsmedel. Avdragets maxbelopp är 7 000 euro och självriskandelen 900 euro. Om det inte är möjligt att använda allmänna fortskaffningsmedel eller om något annat fortskaffningsmedel anses billigare, beräknas de avdragbara kostnaderna enligt de grunder som Skatteförvaltningen bestämmer.
Skatteförvaltningen fattar varje år i november ett beslut om beloppet av resekostnadsavdrag vid användning av något annat fortskaffningsmedel än allmänna fortskaffningsmedel. Beslutet fattas på basen av uppgifter om prisutvecklingen under året i fråga. Vid fastställande av beloppet av resekostnadsavdraget beaktar Skatteförvaltningen den skäliga ökning av kostnader som användning av egen bil för resor mellan bostaden och arbetsplatsen orsakar den skattskyldige. Kostnader som beaktas är främst bilens rörliga kostnader, till exempel kostnader för däck, bränsle, reparation och underhåll. Dessutom beaktas att bilens kapitalvärde minskar genom ökad användning. En följd av att Skatteförvaltningen fattar sitt beslut i slutet av året är att kostnadsförändringar som uppstår under året inte kan beaktas i förskottsinnehållningen.
De senaste åren har resekostnadsavdraget gradvis höjts genom att det ovan nämnda beloppet har höjts. Åren 2018–2021 låg avdraget för användning av egen bil på 0,25 euro per kilometer. Under 2022 och 2023 höjdes det temporärt till 0,30 euro per kilometer, för att sedan ligga på 0,27 euro per kilometer under 2024 och 2025. Enligt preliminära uppgifter från Skatteförvaltningen är förslaget att avdraget för 2026 höjs till 0,28 euro per kilometer. Nivån på avdraget under skatteåret 2027 fastställs först i november 2027.
När maxbeloppet för resekostnadsavdraget vid kommunalbeskattningen ursprungligen fastställdes skedde det utifrån tanken att det skulle vara så högt att det täckte in de längsta sträckorna på Åland, det vill säga att ingen skattskyldig skulle ha så lång väg mellan bostaden och arbetsplatsen att kostnaderna översteg maxbeloppet. De höjningar av avdraget som har skett över tid har emellertid lett till att så inte längre är fallet. Med hänvisning till det föreslår landskapsregeringen att resekostnadsavdragets maxbelopp höjs permanent från 6 000 euro till 7 000 euro. Landskapsregeringen föreslår också att den temporära höjningen till 7 800 euro ska gälla vid kommunalbeskattningen för skatteåret 2027.
Slutligen finns även ett behov av att uppdatera en del hänvisningar till annan lagstiftning när det gäller resekostnadsavdraget för skattskyldiga som är arbetslösa eller familjelediga.
Grundavdraget
Grundavdraget regleras i 23 § kommunalskattelagen. Avdragets maxbelopp är 3 925 euro skatteåret 2026. Det betyder att den som har en nettoförvärvsinkomst som efter att övriga avdrag har gjorts inte överstiger 3 925 euro får dra av detta belopp. Om inkomsten överstiger fullt grundavdrag minskar avdraget med 8,4 procent av den överskjutande inkomsten. Nedtrappningsgraden gör att avdraget minskar gradvis så att det vid en viss inkomstnivå upphör att ha effekt. Eftersom grundavdraget är det avdrag som görs sist av alla från förvärvsinkomsten gäller det mottagare av dagpenningsinkomster, löneinkomster och pensionsinkomster på olika inkomstnivåer, beroende på de andra avdrag av varierande storlek som får göras från de olika inkomsterna.
Grundavdraget enligt 106 § i inkomstskattelagen ser lite annorlunda ut. Maxbeloppet är högre, 4 265 euro skatteåret 2026, och även nedtrappningsgraden är högre, 18 procent. Skillnaderna innebär att avdraget i kommunalskattelagen är mindre i de allra lägsta inkomstklasserna medan det är avsevärt större i alla andra inkomstklasser där avdraget får göras, samtidigt som det beviljas betydligt fler än avdraget enligt inkomstskattelagen.
Landskapsregeringen föreslår att grundavdraget även på Åland indexjusteras med 3,2 procent så att maxbeloppet höjs från 3 925 euro till 4 050 euro.
Donationsavdraget för fysiska personer
Donationsavdraget för fysiska personer regleras i 18a § i kommunalskattelagen. Avdraget infördes permanent från och med skatteåret 2016 efter att ha tillämpats temporärt under åren 2009–2012. Enligt bestämmelsen får fysiska personer och dödsbon från sin nettoförvärvsinkomst dra av en penningdonation på minst 850 euro och högst 500 000 euro som gjorts för att främja vetenskap eller konst till ett universitet eller en högskola som får offentlig finansiering eller till en universitetsfond i anknytning till dessa. Avdraget får göras för donationer till universitet eller högskolor inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Donationsavdraget för fysiska personer enligt 98a § i inkomstskattelagen är identiskt med avdraget i kommunalskattelagen. Avdraget görs alltså från nettoförvärvsinkomsten, vilket innebär att personer som har endast kapitalinkomster för närvarande inte kan göra avdrag för sina donationer. Med hänvisning till det ändras avdraget från och med skatteåret 2027 så att det i stället dras av från skatten. På det sättet omfattas även personer som har enbart kapitalinkomster av donationsavdraget och effekten på skatten blir densamma oavsett inkomstnivå.
Enligt propositionen har det inte bedömts vara ändamålsenligt att donationer ska kunna dras av i sin helhet, utan det anges att 30 procent av de avdragsgilla donationerna får dras av. Den nedre gränsen för fysiska personers avdragsgilla donationer sänks från nuvarande 850 euro till 500 euro. Det bedöms också att det är motiverat med ett maximibelopp per skattskyldig. Fysiska personer får göra totalt 1 000 000 euro i donationsavdrag om donationen har getts för ett syfte som främjar vetenskap eller konst till universitet och högskolor som nämns i bestämmelsen eller en universitetsfond i anknytning till dem. Avdrag för högst 5 000 euro får dessutom göras för donationer som har getts till en av Skatteförvaltningen namngiven förening eller stiftelse för ett syfte som stöder eller främjar vetenskap, konst, bevarande av kulturarvet i Finland, motion, idrott, barns och ungas välbefinnande, social välfärd eller hälsa. En fysisk person eller ett dödsbo kan därmed göra ett donationsavdrag från skatt på högst 1 005 000 euro per år.
Att donationsavdraget för fysiska personer omvandlas från att vara ett avdrag från förvärvsinkomsten till att vara ett avdrag från skatten innebär att avdraget i första hand dras från inkomstskatten till staten. Till den del avdraget överstiger beloppet av skatten till staten, görs avdraget från kommunalskatten, sjukvårdsförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten. Landskapsregeringen föreslår att bestämmelserna om donationsavdrag för fysiska personer ändras så att det även vid kommunalbeskattningen kan dras från skatten. I praktiken innebär det att donationsavdraget kommer att fungera på samma sätt som arbetsinkomstavdraget och hushållsavdraget.
Det finns även ett donationsavdrag som kan göras av samfund. Det regleras i 57 § i inkomstskattelagen, men har ingen motsvarighet i kommunalskattelagen utan tillämpas på Åland med stöd av blankettbestämmelsen i lagens 1 § 1 mom.
3. Förslagets effekter
Förslaget har ekonomiska konsekvenser för de skattskyldiga, kommunerna och landskapet. Sammantaget är effekterna positiva för de skattskyldiga medan de är negativa för kommunerna och landskapet. Enligt finansministeriets kalkyler beräknas effekterna av indexjusteringen av vissa skatteparametrar, höjningen av arbetsinkomstavdraget, höjningen av företagaravdraget samt höjningen av grundavdraget sammanlagt leda till att skatteintäkterna för 2027 minskar med drygt 3,2 miljoner euro för de åländska kommunerna och drygt 2,6 miljoner euro för landskapet.
Sett till de åtgärder som ingår i detta lagförslag är det den föreslagna höjningen av grundavdraget som har störst effekter och berör flest skattskyldiga. Förslaget har positiva effekter för de skattskyldiga och negativa för kommunerna. Nedanstående tabell visar finansministeriets preliminära uppskattning av effekterna för kommunerna om grundavdragets maxbelopp höjs till 4 050 euro:
| Kommun | Effekt (euro) |
| Brändö | -5 855 |
| Eckerö | -13 638 |
| Finström | -37 838 |
| Föglö | -7 740 |
| Geta | -7 163 |
| Hammarland | -22 574 |
| Jomala | -63 510 |
| Kumlinge | -4 961 |
| Kökar | -3 937 |
| Lemland | -24 615 |
| Lumparland | -5 605 |
| Mariehamn | -146 530 |
| Saltvik | -25 542 |
| Sottunga | -1 406 |
| Sund | -15 796 |
| Vårdö | -6 795 |
| TOTALT | -393 504 |
De negativa konsekvenserna för kommunerna dämpas dock till viss del av kompensationen enligt landskapslagen (2023:12) om kompensation till kommunerna för förlust av skatteintäkter på grund av vissa avdrag, vilket i sin tur innebär ökade kostnader för landskapet.
Den föreslagna höjningen av maxbeloppet för resekostnadsavdraget berör skattskyldiga som har höga resekostnader till följd av ett långt avstånd mellan bostaden och arbetsplatsen. Enligt lagens nu gällande lydelse får den som har cirka 55 km enkel resa mellan bostaden och arbetsplatsen göra maxavdrag, under förutsättning att avdraget är 0,28 euro per kilometer. Är avståndet längre än så ökar inte avdraget. Genom förslaget om att permanent höja maxbeloppet till 7 000 euro sträcker sig avdraget till ett avstånd på 63 km, medan den temporära höjningen för 2027 sträcker sig till ett avstånd på 71km. Beräknat utgående från den genomsnittliga kommunalskattesatsen på 17,7 procent skulle en höjning av avdraget med 1 000 euro innebära 177 euro lägre skatt för den skattskyldige. På motsvarande sätt innebär den temporära höjningen att skatten för 2027 skulle sjunka med ytterligare 141,60 euro. Dessa beräkningar visar dock en teoretisk effekt, eftersom ett högre resekostnadsavdrag i praktiken också påverkar de avdrag som görs efter resekostnadsavdraget. Det gäller till exempel grundavdraget och de avdrag som görs från skatten. Den verkliga effekten för den skattskyldige blir således mindre.
Hur många skattskyldiga som berörs av det höjda resekostnadsavdraget är svårt att avgöra, dock torde det vara ett begränsat antal. I beskattningsstatistiken finns endast uppgifter om maximalt resekostnadsavdrag vid statsbeskattningen, inte vid kommunalbeskattningen. De senaste uppgifterna är från skatteåret 2024, då tio personer gjorde maximalt resekostnadsavdrag vid statsbeskattningen på Åland. Dessa tio personer var utspridda på åtta olika kommuner. För att göra maxavdrag vid statsbeskattningen krävdes då ett avstånd mellan bostaden och arbetsplatsen på cirka 64 km. Uppgifter för tidigare år visar att det oftast har det varit sju eller färre skattskyldiga som har gjort maxavdrag vid statsbeskattningen. Med hänvisning till det kan slutsatsen dras att effekten på kommunernas skatteintäkter blir marginell. Även när det gäller resekostnadsavdraget dämpas de negativa konsekvenserna för kommunerna till viss del av kompensationen enligt landskapslagen om kompensation till kommunerna för förlust av skatteintäkter på grund av vissa avdrag.
När det gäller ändringen av donationsavdraget är det svårt att ha någon uppfattning om vilka effekterna blir. Enligt propositionen beräknas reformen leda till att skatteintäkterna minskar med totalt 21 miljoner euro, av vilka 3 miljoner euro hänför sig till samfundsskatten. Av skattebortfallet på 18 miljoner euro som gäller beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomster uppgår statens andel till 17 miljoner euro och kommunernas andel till 1 miljon euro. Dessa uppgifter avser hela Finland. För Ålands del visar skattestatistiken att donationsavdrag för fysiska personer är ovanliga. Under skatte-åren 2023 och 2024, som är de två senaste slutförda beskattningarna, har inga donationsavdrag gjorts. Även om avdragets tillämpningsområde nu utvidgas, vilket kan komma att leda till att fler avdrag görs, bedöms ändå effekterna för de åländska kommunerna bli obetydliga.
4. Beredning och ikraftträdande
Lagförslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen. Med hänvisning till att ärendet är brådskande har det inte skickats på någon remiss. Förslaget om höjning av grundavdraget och de beräknade effekterna av det har dock tagits upp vid ett kommunalt samråd under hösten.
De föreslagna ändringarna av donationsavdraget och grundavdraget är avsedda att tillämpas från och med beskattningen för skatteåret 2027. Det ändrade donationsavdraget tillämpas på donationer som har gjorts efter årsskiftet, det vill säga efter att ändringen av inkomstskattelagen trädde i kraft.
När det gäller ändringarna av resekostnadsavdraget är de avsedda att träda i kraft vid olika tidpunkter. De tekniska ändringarna som gäller hänvisningar till annan lagstiftning (10 § 4 mom.) ska tillämpas retroaktivt även vid beskattningen för skatteåret 2026. Den temporära höjningen av maxbeloppet för resekostnadsavdraget till 7 800 euro (10a §) är avsedd att endast tillämpas under skatteåret 2027 och upphör att gälla den 31 december 2027. Den permanenta höjningen av avdragets maxbelopp till 7 000 euro (10 § 1 mom.) är avsedd att tillämpas från och med skatteåret 2028.
Med hänvisning till det som anges ovan bör den föreslagna lagstiftningen träda i kraft så snart som möjligt.
Detaljmotivering
10 § Resekostnadsavdrag från förvärvsinkomsten. Enligt paragrafens 1 mom. får avdrag göras för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen avdras till ett belopp av högst 6 000 euro. Avdragets maxbelopp har varit detsamma sedan lagen började tillämpas 2012. Enligt förslaget höjs beloppet till 7 000 euro.
Enligt paragrafens 4 mom. sänks självriskandelen för den som har varit arbetslös eller familjeledig under skatteåret med 80 euro per ersättningsmånad. I båda fall har lagstiftningen om de olika stödformerna ändrats.
När det gäller stöd till arbetslösa ersattes landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa med landskapslagen (2026:25) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd från och med den 1 maj 2026. Det innebär att under skatteåret 2026 förekommer stöd enligt båda de nämnda lagarna.
Stödformerna för familjelediga ändrades redan 2022, men de tidigare begreppen har funnits kvar här under en övergångsperiod. Orsaken till det är att den som före ändringen hade beviljats moderskaps- eller faderskapspenning fortsatte att få stöd enligt den tidigare lagstiftningen under hela familjeledigheten. Nu har de båda tidigare stödformerna helt ersatts av graviditetspenning och kan därför uteslutas ur lagen.
10a § Resekostnadsavdraget skatteåret 2027. Enligt förslaget höjs maxbeloppet för avdraget för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen under nästa år till 7 800 euro. Höjningen är temporär och gäller enbart skatteåret 2027.
18a § Donationsavdrag för fysiska personer. Enligt förslaget upphävs paragrafen med hänvisning till att ett nytt donationsavdrag för fysiska personer införs vid statsbeskattningen. Till skillnad från det donationsavdrag som regleras i denna paragraf, och som är ett avdrag från förvärvsinkomsten, är det nya avdraget ett avdrag från skatten. Det dras i första hand från statsskatten och i andra hand från kommunalskatten, vilket regleras i den föreslagna 27a § nedan.
23 § Grundavdrag. Under skatteåret 2026 har grundavdragets maxbelopp varit 3 925 euro. Enligt förslaget indexjusteras maxbeloppet med 3,2 procent till 4 050 euro.
27a § Donationsavdrag från kommunalskatten. I riket ändras donationsavdraget för fysiska personer så att det blir ett avdrag från skatten i stället för ett avdrag från förvärvsinkomsten.
Genom att det nya avdraget i första hand dras från statsskatten blir det till den delen direkt tillämpligt även på Åland. Till den del avdraget överstiger inkomstskatten till staten dras det i riket från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa skatter. Även när det gäller de två sistnämnda fungerar avdraget på samma sätt på Åland som i riket. Enligt förslaget infogas en bestämmelse i lagen om att donationsavdraget också ska kunna dras från kommunalskatten. På det sättet fungerar avdraget på samma sätt vid kommunalbeskattningen på Åland som i riket.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 18a § kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, sådan den lyder i landskapslagen 2016/19,
ändras lagens 10 § 1 och 4 mom. samt 23 §, av dessa 10 § 1 och 4 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2023/137 och 23 § sådan den lyder i landskapslagen 2026/10, samt
fogas till lagen nya 10a och 27a §§, som följer:
10 §
Resekostnadsavdrag från förvärvsinkomsten
Som utgift för inkomstens förvärvande anses även Om mer än hälften av de avdragsberättigade kostnaderna utgörs av kostnader för resor med allmänt fortskaffningsmedel, får dock även den del av kostnaderna som understiger 750 euro avdras. Kostnaderna för resor med ett annat slag av fortskaffningsmedel än ett allmänt fortskaffningsmedel beräknas enligt de grunder som anges i 93 § 2 mom. inkomstskattelagen och i Skatteförvaltningens beslut med stöd av nämnda paragraf.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om den skattskyldige under skatteåret har fått inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002), arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsunderstöd eller dagpenning för tryggande av försörjningen enligt landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eller allmänt stöd enligt landskapslagen (2026:25) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt stöd eller enligt lagen om allmänt stöd (FFS 48/2026), eller graviditetspenning, särskild graviditetspenning eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004), minskas hans eller hennes självriskandel med 80 euro för varje full ersättningsmånad. Självriskandelen är dock minst 160 euro. Till en full ersättningsmånad anses höra ett belopp som motsvarar 21,5 ersättningsdagar. Om den skattskyldige har erhållit jämkad inkomstrelaterad dagpenning eller jämkat allmänt stöd eller partiell föräldrapenning eller partiell särskild graviditetspenning, ändras ersättningsdagarna till hela ersättningsdagar när man beräknar hela ersättningsmånader.
10a §
Resekostnadsavdraget skatteåret 2027
Med avvikelse från 10 § 1 mom. får kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen med allmänt fortskaffningsmedel samt kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen med annat slag av fortskaffningsmedel under skatteåret 2027 avdras till ett belopp av högst 7 800 euro.
23 §
Grundavdrag
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 4 050 euro, ska detta inkomstbelopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 8,4 procent av den överskjutande inkomsten.
27a §
Donationsavdraget från kommunalskatten
Skattskyldiga fysiska personer och dödsbon får göra donationsavdrag från kommunalskatten enligt de grunder som anges i 127g § i inkomstskattelagen till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten till staten. Avdraget görs från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa skatter.
Denna lag träder i kraft den…
Förutom 10 § 1 och 4 mom. samt 10a § tillämpas lagen första gången vid kommunalbeskattningen för 2027. Lagen tillämpas på donationer som gjorts den 1 januari 2027 eller senare.
Lagens 10 § 1 mom. tillämpas första gången vid kommunalbeskattningen för 2028.
Lagens 10 § 4 mom. tillämpas första gången vid kommunalbeskattningen för 2026.
Lagens 10a § gäller till och med den 31 december 2027 och tillämpas vid kommunalbeskattningen för 2027.
| Mariehamn den 19 november 2026 | |
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Mats Perämaa |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 8/2026-2027
