Landskapsregeringens svar rp 2/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande

över republikens presidents framställning till Ålands lagting om sättande i kraft av ändringen av 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar avseende tungmetaller

·       Republikens presidents framställning nr 2/2016-2017

Ålands lagting har den 9 november 2016, i enlighet med 31 § 2 mom. lagtingsordningen, begärt yttrande från Ålands landskapsregering över republikens presidents framställning till Ålands lagting om sättande i kraft av ändringen av 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar avseende tungmetaller.

     Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar syftar till att skydda människors miljö mot luftföroreningar. Konventionen, som undertecknades 1979 och trädde i kraft 1983, var det första internationella rättsligt bindande instrumentet på detta område. Konventionen har utökats med åtta protokoll, där det fastställs specifika åtgärder som parterna ska vidta för att minska sina utsläpp av luftföroreningar. Målet med Århusprotokollet från 1998 om tungmetaller (nedan kallat protokollet) är att skydda människors hälsa och miljön genom att minska och kontrollera utsläpp till luften, orsakade av människans aktiviteter, av bly (Pb), kadmium (Cd) och kvicksilver (Hg). Bly, kadmium och kvicksilver är skadliga tungmetaller som sprids långväga i atmosfären.

     I december 2012 beslutade parterna om ändringar i protokollet (beslut 2012/5). Genom det ändrade protokollet fastställs bland annat strängare gränsvärden för stoftutsläpp från vissa större stationära anläggningar samt flexibla övergångsbestämmelser som gynnar de parter som tillträder det ändrade protokollet före utgången av 2019.

     Protokollet och ändringarna i det har karaktären av ett avtal med delad behörighet mellan EU och dess medlemsstater. Europeiska unionens råd har den 21 april 2016 på unionens vägnar godkänt ändringarna i protokollet. Ändringarna omfattas redan i stor utsträckning av EU-lagstiftningen, framförallt befintlig lagstiftning om begränsning av utsläpp från anläggningar såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (nedan kallat industriutsläppsdirektivet) och kommissionens genomförandebeslut som antas i enlighet med industriutsläppsdirektivet. Protokollet genomförs också genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (nedan kallat bränslekvalitetsdirektivet) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer (nedan kallat batteridirektivet).

     Industriutsläppsdirektivet har genomförts på Åland genom landskapslag (2008:128) om miljöskydd, landskapsförordning (2008:130) om miljöskydd samt genom tillämpning av en rad statsrådsförordningar genom blankettlagstiftning. Bränslekvalitetsdirektivet och batteridirektivet har genomförts på Åland genom tillämpning av statsrådsförordningar genom blankettlagstiftning.

     Ändringarna i protokollet kommer ytterligare att införlivas i EU-lagstiftningen genom ett nytt direktiv som fastställer uppdaterade nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar och krav på årliga nationella utsläppsinventeringar som bland annat ska omfatta utsläpp av bly, kadmium och kvicksilver.

     På sikt kan ändringarna i protokollet komma att föranleda ändringar i den åländska lagstiftningen.

     Landskapsregeringen har i ett utlåtande till miljöministeriet den 30 juni 2016 framfört att man inte har några invändningar mot godkännandet av ändringarna i protokollet.

     Landskapsregeringen förordar ett godkännande av ändringarna i protokollet.