Landskapsregeringens svar s 1/2011-2012

Svar på spörsmål

Inbesparingar i driften av m/s Skarven

·       Spörsmål nr 1/2011-2012

Med stöd av 37 § lagtingsordningen har lagtingsledamot Mats Perämaa m.fl. i ett spörsmål ställt följande fråga:

       Vilka är de långsiktiga kostnadsinbesparingarna till följd av bemanningstvisten på m/s Skarven och vilken är kostnadseffekten av de ovan beskrivna följdverkningarna och hur påverkas skärgårdstrafiken och antalet anställda i skärgårdsflottan av detta?

Med anledning härav ger landskapsregeringen följande skriftliga svar.

Alltsedan februari 2011 har landskapsregeringen fört en dialog med de anställda ombord på landskapets frigående fartyg vad gäller möjligheterna att på grund av säkerhets- och kostnadsaspekter sänka antalet övertidstimmarna. Den genomsnittliga arbetsdagen för de anställda ombord på landskapets frigående fartyg har i decennier varit över 14 timmar. På vissa fartyg har även 16,5 timmars arbetsdagar förekommit.

       De av landskapsregeringen under våren 2011 vidtagna försöken att sänka arbetstiden genom att införa längre matpauser och andra pauser för befälhavare, styrmän och maskinchefer resulterade i ett hot om en olaglig arbetsnedläggelse och ett krav på en lönehöjning om 23 % från Finlands Skeppsbefälsförbund r.f. och Finlands Maskinbefälsförbund r.f.  För att undvika en arbetsnedläggelse mitt under högsäsongen sommaren 2011 gick landskapsregeringen med på att överföra de tvistiga frågorna till arbetsdomstolen för prövning. Arbetsdomstolen har nu i en dom daterad 20.3.2012 fastställt att landskapsregeringen har rätt att under arbetsdagen införa längre matpauser och andra pauser för befälhavare, styrmän och maskinchefer som under vissa givna premisser inte skall räknas som arbetstid.

       Som ett led i arbetet att sänka övertidstimmarna ombord på landskapsregeringens frigående fartyg ändrade landskapsregeringen även 13.12.2011 bemanningen ombord på m/s Skarven, så att antalet matroser morgon- och kvällstid reducerades till en i stället för två. Den av landskapsregeringen genomförda åtgärden resulterade i att Finlands Sjömans-Union FSU vidtog en arbetsnedläggelse.

       På eget initiativ involverade sig Riksförlikningsmannen Esa Lonka i den uppkomna arbetstvisten mellan Ålands landskapsregering och Finlands Sjömans-Union FSU. För att lösa den uppkomna arbetstvisten gav riksförlikningsmannen 9.1.2012 ett första förlikningsbud. Med beaktande av att det första förlikningsbudet bland annat innehöll ett krav på att landskapsregeringen skulle betala full lön till matroserna från 13.12.2011, accepterade landskapsregeringen inte det givna förlikningsbudet. Riksförlikningsmannen översände 20.1.2012 ett nytt sista förlikningsbud där bland annat lönekravet sänktes till att enbart omfatta grundlönen från och med 1.1.2012. I och med att förlikningsbudet var skrivet så att landskapsregeringen antingen måsta acceptera eller förkasta hela budet, valde landskapsregeringen för att undvika en långdragen rättslig prövning att acceptera budet. Enligt budet hade landskapsregeringen även, till skillnad från det tidigare budet och ställda krav från Finlands Sjömans-Union FSU, rätt att inleda en så kallad testperiod utan ytterligare säkerhetsövningar eller förhandlingar med Finlands Sjömans-Union FSU.

       Den beräknade inbesparingen på matroslöner uppgår under testperioden till cirka 20 000 euro eller 5 000 euro per månad (inklusive social- och pensionsavgifter). Ifall trafiksäkerhetsverket inte efter testperiodens slut i juni 2012 har något att invända mot den nya bemanningen avser landskapsregeringen att fortsätta med bemanning enligt certifikat ombord på m/s Skarven under lågsäsong. En sådan bemanning ombord på m/s Skarven under lågsäsong skulle, med dagens turlistor, leda till en årlig inbesparing om cirka 45 000 euro.

       Sammantaget kan dock konstateras att arbetet med att minska arbetstiden och därmed lönekostnaderna ombord på landskapsregeringens frigående fartyg fortgår. De hittills vidtagna åtgärderna inklusive m/s Skarvens driftsuppehåll har medfört att lönekostnaderna för skärgårdstrafiken 2011 var 239 578 euro lägre än budgeten för 2011 och 97 848 euro lägre än lönekostnaderna för 2010. Det genomsnittliga antalet anställda inom skärgårdstrafiken 2011 har inte heller ökat på grund av åtgärderna. Med anledning av regleringen om vilotider i Lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart (FFS 248/1982) och med tanke på de nyligen gjorda ändringarna i lagen, kan vidare konstateras att ett eventuellt nytt undantag från arbets- och näringsministeriet gällande övertiderna inte ändrar på det faktum att landskapsregeringen för att erhålla lagliga arbetstider fullföljs de redan planerade och inledda åtgärderna ombord på de frigående fartygen.