Landskapsregeringens svar s 1/1999-2000
| Ålands landskapsstyrelse | SVAR PÅ SPÖRSMÅL nr 1/1999-2000 | |
|
|
| Arkivbeteckning |
|
|
| S0119992000S |
|
|
|
|
|
|
|
|
| | ||
| Till |
|
| Ålands lagting |
|
|
|
|
|
|
|
| Landskapsstyrelsens svar på ltl Barbro Sundbacks m fl spörsmål om | |
| Privatisering av skärgårdstrafiken | |
Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har ltl Barbro Sundback m.fl. i form av ett spörsmål, frågat landskapsstyrelsen om landskapsstyrelsen avser att fortsätta med privatiseringen av skärgårdstrafiken och i så fall på vilket sätt gynnar detta skärgården. Med anledning av spörsmålet avger landskapsstyrelsen följande skriftliga svar:
Landskapets frigående färjor är 6 st samt 2 st reservfärjor (m/s Ejdern och m/s Doppingen).
M/s Ejdern används som extra färja under högsäsongen på södra färjlinjen (Långnäs-Sottunga-Kökar-Galtby) och m/s Doppingen på motsvarande sätt på färjlinjen Degerby-Svinö).
Färjlinjen Långnäs-Snäckö (Kumlinge) trafikeras av m/s Grisslan och är uthyrd på driftsentreprenad.
De frigående färjorna transporterar årligen ca 550 000 passagerare och ca 240 000 fordon.
De linstyrda färjlinjerna är 6 st dessutom finns en reservfärja. Färjlinjen Ängösund är uthyrd på driftsentreprenad.
De linstyrda färjorna transporterar årligen ca 500 000 passagerare och ca 290 000 fordon.
Ytterligare har landskapsstyrelsen inhyrda färjor för den interna trafiken i skärgården.
Dessa bedrivs på totalentreprenad nämligen linjen Enklinge-Kumlinge och Asterholma-Lappo-Torsholma (entreprenören tillhandahåller tonnaget).
Beträffande passagerarservicen har landskapet tidigare bedrivit caferörelserna ombord på de större färjorna men dessa är numera uthyrda till privata entreprenörer (färjorna Viggen, Alfågeln, Skiftet, Gudingen).
Betydande inbesparingar har årligen påvisats med entreprenaden för m/s Grisslans drift.
Erfarenheterna av konkurrensutsättningen av skärgårdstrafiken har medfört väsentligt minskade kostnader vilket inneburit att t.ex. i trafiken Asterholma-Lappo-Torsholma, har turtätheten ökats och kostnaderna för denna linje minskats med 1,0 Mmk/år.
Färjtrafiken har framgångsrikt utvecklats de senaste åren till rimliga kostnader.
Landskapsstyrelsen har utarbetat en trafikplan för skärgårdstrafiken för åren 1999-2008 som omfattats av lagtinget.
Landskapsstyrelsen hänvisar speciellt i denna plan till kapitel 6 där det närmare redogörs för skärgårdstrafikens utveckling och vilka linjer som landskapsstyrelsen avser att konkurrensutsätta.
Landskapsstyrelsen eftersträvar att uppfylla de krav till trafikförbättringar som landskapsstyrelsen speciellt påpekat i den av lagtinget omfattade trafikplanen.
För att ytterligare förbättra en redan väl utbyggd skärgårdstrafik har landskapsstyrelsen påbörjat en utredning om förkortning av färjpasset till Föglö. Landskapsstyrelsen kommer även under detta år att projektera en ny färja till Föglö.
En utredning pågår även för att förkorta färjpasset Åva-Jurmo-Osnäs-Åva.
Landskapsstyrelsen kommer inom detta år att framlägga en utvecklingsplan för skärgårdstrafiken.
Som svar på ltl Barbro Sundbacks m.fl. spörsmål framför landskapsstyrelsen:
I enlighet med landskapsstyrelsens handlingsprogram skall färjorna betraktas som förlängda landsvägar, hålla en trygg och säker standard och drivas rationellt och kostnadseffektivt. I enlighet med handlingsprogrammet avser landskapsstyrelsen under året göra en uppföljning av de konkurrensutsatta linjerna. I enlighet med handlingsprogrammet och budgeten för år 2000 skall en utredning göras av olika driftsformer för skärgårdstrafiken.
Landskapsstyrelsen avser att hålla matarlinjerna och tvärgående trafiken i privat regi om det är kostnadseffektivt.
Landskapsstyrelsen planerar inte att privatisera stamlinjerna men undersöker möjligheterna att bolagisera skärgårdstrafiken.
En kostnadseffektiv skärgårdstrafik gynnar skärgården genom att det möjliggör behållandet av nuvarande trafik samt också att utveckla trafiken.
| Mariehamn den 28 januari 2000 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Landskapsstyrelseledamot |
Runar Karlsson |