Landskapsregeringens svar S 3/2025-2026

                              

Dokumentnamn

SVAR PÅ SPÖRSMÅL nr 3/2025-2026

Datum

23.10.2026

Till Ålands lagting

Hur ska den åländska sjukvården tryggas?

 

Med hänvisning till 37 § i lagtingsordningen har vicetalman Marcus Måtar m.fl. ställt följande spörsmål: "Hur ska den åländska sjukvården tryggas?"

 

Med anledning av spörsmålet ger landskapsregeringen följande svar:

 

Hälso- och sjukvården genomgår en omfattande förändring i hela Norden. Den medicinska utvecklingen innebär att allt fler tillstånd kan behandlas, att vårdtiderna på sjukhus blir kortare och att en större del av vården kan ges inom öppenvården eller i hemmet. Samtidigt ökar vårdbehoven i takt med att befolkningen åldras, medan tillgången till personal och ekonomiska resurser är begränsade. Samma utveckling har varit tydlig på Åland. Antalet slutenvårdsplatser inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) har minskat från 200 år 2010 till dagens 113. Det finns goda skäl att utgå från att denna utveckling kommer att fortsätta.

 

Utvecklingen ställer höga krav på förändring, men också på tydlighet kring vad den ska leda till. Landskapsregeringens utgångspunkt är att den åländska hälso- och sjukvården även framöver ska kunna erbjuda en trygg vård av hög kvalitet, med patientens behov som utgångspunkt. Åland har goda förutsättningar för detta. Den offentliga hälso- och sjukvården är samlad i en organisation med korta beslutsvägar och kompetent personal. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna mellan fasta Åland och skärgården. Avstånd, befolkningsunderlag och lokala förhållanden påverkar hur vården behöver organiseras och göras tillgänglig. ÅHS behöver därför kunna möta olika behov i hela landskapet och samtidigt säkerställa en jämlik tillgång till vård.

 

Det innebär att vården i högre grad behöver planeras utifrån hela vårdkedjan. Vården ska ges på den nivå och på den plats som är mest ändamålsenlig utifrån patientsäkerhet, god medicinsk praxis, kvalitet och trygghet. Detta är också utgångspunkten för den hälso- och sjukvårdsstrategi som landskapsregeringen har tagit fram tillsammans med ÅHS. Strategiarbetet har löpande inhämtat synpunkter från sakkunniga, den parlamentariska referensgruppen, personalrepresentanter, ÅHS styrelse och lagtinget. Strategin avses att presenteras för lagtinget i november 2026 som ett meddelande.

 

Strategin utgör ett övergripande ramverk för den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården. Den omfattar bland annat lagstiftning, digitalisering, organisation, kompetensförsörjning, patientsäkerhet, beredskap samt forskning och utveckling. Nästa steg är att omsätta strategins inriktning i konkret planering av bland annat den framtida vårdstrukturen, ett framtidsanpassat sjukhus och en stärkt primärvård. När det är medicinskt möjligt och förenligt med patientens önskemål ska mer vård kunna ges i hemmet eller inom öppenvården.

 

I spörsmålet fokuseras särskilt på frågor kring den palliativa vården. Palliativ vård är en aktiv och helhetsinriktad vård som syftar till att lindra symtom och främja livskvaliteten för patienter med obotlig och fortskridande sjukdom. Den palliativa kompetensen behöver finnas och utvecklas brett inom ÅHS. Samtidigt ska det finnas tillgång till specialiserad palliativ vård för de patienter som behöver den. Vården ska alltid utgå från den enskilda patientens situation, behov och önskemål. För vissa patienter är hemmet den tryggaste och mest ändamålsenliga platsen för vård. För andra är vård på sjukhus ett bättre alternativ av medicinska, praktiska eller personliga skäl. Det strategiska underlaget framhåller uttryckligen att alla patienter inte önskar tillbringa sin sista tid i hemmet. Vården behöver därför kunna erbjuda olika lösningar utifrån den enskilda patientens situation.

 

De förändringar som har diskuterats inom ÅHS har väckt oro, särskilt när det gäller den palliativa vården. Landskapsregeringen tar denna oro på allvar. Förändringar i vården måste bygga på kvalitetssäkrade underlag om bland annat vårdbehov, vårdtyngd och kapacitet. De ska genomföras på ett sätt som upprätthåller patientsäkerheten, vårdens kvalitet och patienternas trygghet. Personalens delaktighet är viktig i förändringsarbetet.

 

Landskapsregeringens kommande förslag till ÅHS budget för år 2027 uppgår till 114,2 miljoner euro vari ingår en lättnad i budgetramen om 2,5 miljoner euro, vilket visar omfattningen av de gemensamma resurser som hälso- och sjukvården tar i anspråk. Landskapsregeringen avser dessutom föreslå ett tillskott på 3,1 miljoner euro i kommande ändringsbudget för år 2026 för att täcka upparbetade underskott. Tillsammans med tidigare tillskott innebär detta, enligt landskapsregeringens redovisning, cirka 8 miljoner euro jämfört med de ursprungliga budgetramarna för åren 2026-2027. Det ger ÅHS bättre ekonomiska förutsättningar och den tid som behövs för att genomföra nödvändiga förändringar. Samtidigt kvarstår behovet av ett långsiktigt utvecklingsarbete. När vårdbehoven ökar och kostnaderna stiger kan återkommande ekonomiska tillskott inte ersätta ett kontinuerligt arbete med organisation, arbetssätt och vårdstruktur. Att värna vården innebär därför också att dämpa kostnadsutvecklingen och säkerställa att resurserna används där de gör störst nytta.

 

Landskapsregeringens ansvar är att skapa hållbara ekonomiska och strategiska förutsättningar för den åländska hälso- och sjukvården. ÅHS ansvarar inom sitt uppdrag för att organisera och utveckla verksamheten inom dessa ramar.

 

 

 

Mariehamn den 23 oktober 2026

 

 

 

Lantråd                               Katrin Sjögren

 

 

 

Minister                              Arsim Zekaj