Landskapsregeringens svar s 6/2002-2003

	Ålands landskapsstyrelse	SVAR PÅ SPÖRSMÅL
		Datum
	Finansavdelningen	2003-09-26
	Till Ålands lagting

Svar på spörsmål

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. spörsmål angående landskapsstyrelsens fördelningspolitiska bedömningar inför år 2004

·       Spörsmål nr 6/2002-2003

 

 

 

Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har ltl Barbro Sundback m.fl. i ett spörsmål ställt följande fråga:

Vilka fördelningspolitiska bedömningar gör landskapsstyrelsen i samband med prioriteringarna i budgeten för år 2004 för att undvika ökande sociala och ekonomiska klyftor i det åländska samhället och för att trygga välfärden inom vård, skola och omsorg för alla?

  

Med anledning härav ger landskapsstyrelsen följande skriftliga svar:

 

I budgetarbetet för år 2004 prioriterar landskapsstyrelsen den grundläggande generella välfärden som finansieras solidariskt med landskapets inkomster. Några inskränkningar i utbudet inom omsorgen och den grundläggande utbildningen är inte aktuella i budgetberedningen för år 2004. En sådan prioritering medför att välfärden tryggas även för personer med låga inkomster.

     En hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet är också en viktig ekonomisk aspekt för att garantera den grundläggande välfärden på Åland. Den markanta ökningen av nya bostäder innebär också att rätten till bostad kan infrias för de flesta.

     Risken för att regionala klyftor uppstår kan motverkas genom den ekonomiska fördelningen i landskapssandelssystemet. Därigenom garanteras den grundläggande kommunala välfärden. Det regionalt differentierade bostadsfinansieringssystemet och infrastrukturen bidrar också till att minska de regionala skillnaderna

     Inom hälso- och sjukvården har dock ÅHS:s styrelse föreslagit vissa inbesparingar och också en höjning av avgifterna som i stort sett varit på samma nivå de senaste åren. Avgifterna är dock fortfarande, efter en höjning, på en relativt låg nivå. Landskapsstyrelsen som slutligen fastställer budgeten och avgifterna, utgår ifrån att kostnadstak och en eventuell differentiering av avgifterna skall kunna utformas så att personer med stort vårdbehov och låga inkomster inte skall drabbas.

     Sammantaget och i nordisk jämförelse har dock hälso- och sjukvården på Åland en mycket hög nivå.

     I budgetberedningen har inte föreslagits några nedskärningar i överföringarna till familjer på Åland, d.v.s. barnbidrag, bostadsbidrag, moderskapsunderstöd etc. Barnbidraget på Åland är högre än i riket.

     Lönestatistiken visar att det är stor spridning på lönerna, särskilt i det privata näringslivet. I den offentliga sektorn har landskapet i princip följt de lönepolitiska uppgörelserna i riket, med undantag av löneavtalen 2002 som prioriterade vårdsektorn och polisen, och strejkavtalet i september 2003 som gav vårdsektorn ett tillägg på grundlönerna.

     Landskapsstyrelsens prioriteringar är att säkra en nivå för den grundläggande välfärden, medan lönerna bestäms genom avtal, både i den offentliga och den privata sektorn.

     Den ”faktiska fattigdomen” på Åland, d.v.s. antalet hushåll som någon gång under året mottagit utkomststöd, har minskat de senaste åren och utgör cirka 3 procent av alla hushåll jämfört med cirka 9 procent i Finland.

     Levnadsomkostnaderna i hela Norden är höga. Konsumentprisindex på Åland har varit under index i Finland under den senaste tolvmånadsperioden.

     Kostnadsnivån är dock högre än i riket bland annat beroende på småskalighet, transportavstånd och brist på konkurrens

     Utkomststödet tar hänsyn till kostnadsnivån på Åland och är jämförbart med stödet i riket.

     Sammanfattningsvis, som svar på spörsmålet, prioriterar landskapsstyrelsen i budgetarbetet för 2004, liksom för tidigare år, sysselsättningen, bostadsbyggandet, infrastrukturen, den gemensamt finansierade generella välfärden och den regionala fördelning som ger ålänningarna i alla regioner en ekonomisk och social grundtrygghet.

 

 

 

 

Mariehamn den 26 september 2003
L a n t  r å d	Roger Nordlund
Vicelantråd	Olof Erland