Landskapsrevisionens berättelse 2/2024-2025

                                                                                              

                                                                                                                     

                                                                                               Datum                                  Nr

                                                                                               16.09.2025                                                                                                           17/2025

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

 

 

 

Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2024

 

 

Landskapsrevisionen avger härmed till lagtinget sin i 7 § 3 mom. landskapslagen om Landskapsrevisionen avsedda berättelse om sin verksamhet under år 2024.

 

 

 

 

 

 

Mariehamn, den 16.9.2025

 

 

 

 

Kenneth Åkergård

Landskapsrevisor

 

Bakgrund

 

Landskapsrevisionens granskning sker i form av årlig revision och effektivitetsrevision. Effektivitetsrevisionen har till syfte att bedöma om budgetmedlen har använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att landskapet med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.

 

Landskapsrevisionen leds av landskapsrevisorn. En tjänst som revisor finns ytterligare vid myndigheten. Till tjänstens ansvarsområde hör i huvudsak revision av EU:s strukturfondsprogram i enlighet med EU-kommissionens bestämmelser.

 

Landskapsrevisorn beslutar självständigt vad som ska granskas och hur granskningen ska bedrivas samt om slutsatserna av granskningen. Landskapsrevisorn fastställer årligen en granskningsplan för Landskapsrevisionens verksamhet.

 

 

 

Revision av årsredovisningen

 

Revisionsberättelsen för finansåret 2023 överlämnades till landskapsregeringen den 23 april 2024.

 

Årsbidraget år 2023 blev 37,7 MEUR (15,8 MEUR år 2022). Den främsta orsaken till förbättrat årsbidrag är ökning av skatteinkomster (26,1 MEUR) samt ökning av avkastning från Ålands penningautomatförening (13,1 MEUR). Resultaträkningen uppvisar ett underskott på 3,95 MEUR (år 2022 var överskottet 15,35 MEUR). Förklaringen till det försämrade resultatet är att ett skadestånd gällande uppsägning av avtal för skärgårdstrafiken belastar resultatet med 13,2 MEUR. En annan förklaring är att reserveringarna ökat med nästan 10 MEUR p.g.a. en fondering av 10 MEUR för tredje sektorn.

 

Skatteinkomsterna ökade med ca 26,1 MEUR jämfört med år 2022. Skatteavräkningen innehåller ett korrigerat förskott för 2022 om 7,2 MEUR och en slutreglering från 2021 om 11,25 MEUR. Med anledning av social- och hälsovårdsreformen i riket har samfundsskatten för kommunerna sänkts och en större andel av samfundsskatten betalats till Åland via skatteavräkningsbeloppet. Kommunerna har kompenserats i enlighet med Landskapslagen om kompensation till kommunerna för sänkta samfundsskatteintäkter med 11,25 % av den andel av den debiterade samfundsskatten som för respektive skatteår återförs till Åland i form av skatteavräkning.

 

Verksamhetskostnaderna har ökat med ca 6,5 MEUR eller ca 3 %. Ökningarna består av ökningar i personalkostnader och köpta tjänster. Pensionskostnaderna ökade med ca 3,35

MEUR medan uttaget ur pensionsfonden ökades med 1 MEUR.

 

Posten Finansiella intäkter och kostnader ökade med drygt 13,8 MEUR, främst beroende på ökad avkastning från PAF 13,1 MEUR. Avkastningen från fastighetsverket minskade med 1,5 MEUR medan ränteinkomsterna från placeringar ökade med ca 1,5 MEUR, främst

beroende på ökade ränteintäkter på depositioner.

 

Likviditeten förbättrades väsentligt under året. Fastighetsverkets likviditet uppgår till ca. 22,8 MEUR per 31.12.2023. Den totala likviditeten per 31.12.2023 överstiger således 100 MEUR.

 

Revisionsberättelsen är publicerad på landskapsrevisionens webbplats www.revisionen.ax.

 

 

Effektivitetsrevision

 

Berättelsen med resultaten från effektivitetsrevisionen under 2024 överlämnades till lagtinget den 11 februari 2025. Berättelsen innehöll följande rapporter:

 

Effektivitetsrevision – polismyndighetens förvaltning, löner och schemaläggning – BDO Audiator avgett revisionsrapport 20.12.2024

Effektivitetsrevision av infrastrukturavdelningens upphandlingar och Landskapsregeringens budgeteringsprocess –– BDO Audiator avgett revisionsrapport 24.1.2025

 

 

Polismyndighetens förvaltning, löner och schemaläggning

 

Sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna och åtgärdsrekommendationerna:

 

-        Överlag avser vi att förvaltningsprocessen för Ålands polismyndighet är välskött och att verksamheten är fungerande. Vi anser att tydligare målsättningar för effektivitet och resursering behöver skapas för att allmänheten och lagtinget skall kunna följa med polisens effektivitet samt behov av resurser.

-        I allmänhet hinner utredningar färdigställas före brott hinner preskriberas. Ur den misstänktes och sakägandes perspektiv kan utredningstiderna i vissa fall bli väldigt långa.

-        Vi anser att verksamheten blir lidande pga. oklarheter mellan fördelning av kostnader mellan riket och landskapet. Landskapet bör säkerställa att polisen har tillräckliga resurser för att sköta samhällsviktiga funktioner.

-        Vi anser att övertiden på Ålands polismyndighet fortsättningsvis kan motiveras som ett nödvändigt verktyg för att säkerställa trygghet och säkerhet på Åland. Samtidigt bör man överväga införandet av ett modernt schemaläggningsprogram för att optimera användningen av tillgängliga resurser.

 

 

Infrastrukturavdelningens upphandlingar och landskapsregeringens budgeteringsprocess

 

    Upphandlingsfunktionen

 

-        I det stora hela anser vi att upphandlingsfunktionen för Infrastrukturavdelningen är effektivt uppbyggd. Upphandlingarna är transparenta, väldokumenterade och följer till väsentliga delar lagstiftningen och landskapets regelverk.

-        Den bristande konkurrensen är en betydande risk för upphandlingarnas ekonomiska effektivitet på Åland.

 

-        Vi anser att landskapsregeringen bör utveckla en upphandlingsstrategi med målsättning att göra de offentliga upphandlingarna mer intressanta för olika anbudsgivare. Det ska vara lätt att delta i anbudsförfarandena. Detta är viktigt för att bra anbud ska möjliggöras och tillräcklig konkurrens skapas.

 

Budgeteringsprocess

 

-        Förfarandet med stora outnyttjade budgetanslag och överföringar av investeringsmedel från år till år försämrar insynen i landskapets verkliga ekonomi och finansieringsläge. Vi rekommenderar att finansavdelningen ser över budgeteringsrutinerna och beaktar ovanstående risker i beredningen.

 

-        Vi anser att det ur demokratisynvinkel behövs en tydligare projektredovisning framförallt för de stora och fleråriga byggnadsprojekten, så att lagtinget och invånarna kan följa upp hur totalbudgeten förverkligas.

 

 

EU-revision

Landskapsrevisionen ansvarar för granskningen av EU:s strukturfondsprogram på Åland i enlighet med de bestämmelser som EU-kommissionen utfärdar. Granskningen omfattar programmen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Ytterligare granskas projekt som bedrivs på Åland inom det gränsöverskridande samarbetsprogrammet Central Baltic Interreg VI B 2021-2027 samt det likaså gränsöverskridande samarbetsprogrammet Baltic Sea Region VI B 2021-2027. Slutligen granskas även projekt inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF).

 

EU-revisionen kan indelas i två delar, dels granskningen av stöd till enskilda insatser, dels systemgranskningar av respektive strukturfonds förvaltnings- och kontrollsystem.

 

För ERUF/ESF respektive EHFF avges årligen ett revisionsuttalande och en kontrollrapport. Granskningsresultaten behandlas därefter vid ett årligt samordningsmöte i Bryssel.

 

Vid insatsgranskningarna inom ERUF/ESF- programmet upptäcktes felaktigheter om 1 324,25 euro. Den totala felprocenten som rapporterades i den årliga kontrollrapporten uppgår till 0,07 % vilket underskrider väsentlighetsgränsen på 2 %. I februari 2025 beräknade EU-kommissionens revisionsenhet om felprocenten för Ålands ERUF/ESF- program så den uppgick till 1,56 %, vilket även det underskrider väsentlighetsgränsen på 2 %.

 

Vid insatsgranskningar inom EHFF-programmet upptäcktes felaktigheter på totalt 2 452,74 euro men en total felprocent på 0 % rapporterades i den årliga kontrollrapporten efter finansiella korrigeringar.

 

Ett revisionsuttalande utan reservation har avgetts för både ERUF/ESF- och EHFF programmet för räkenskapsperioden 1.7.2023-30.6.2024.

 

Under 2024 gjordes inga systemgranskningar.

 

 

Följande granskningsrapporter avgavs:

-        2 st. granskning inom ESF

-        7 st. granskningar inom EHFF

-        Revisionsuttalande ERUF/ESF 2024

-        Årlig kontrollrapport ERUF/ESF 2024

-        Revisionsuttalande EHFF 2024

-        Årlig kontrollrapport EHFF 2024

-        Inom  ERUF samt Central Baltic och Baltic Sea Region programmen utfördes inga granskningar

 

 

Övrigt

 

Ålands självstyrelses jubileumsfond granskades och revisionsberättelse överlämnades till kanslikommissionen liksom även berättelse över redovisningar av valfinansiering.