Meddelande 4/2025-2026

                              

Dokumentnamn

MEDDELANDE nr 4/2025-2026

Datum

18.5.2026

Till Ålands lagting

 

Tillväxtpolitiskt meddelande
Syftet med detta meddelande är att beskriva bakgrunden till samt samla och förtydliga landskapsregeringens tillväxtpolitik. Eftersom tillväxtfrågor omfattar flera sektorer och sakområden, redogörs här även för hur arbetet organiseras och genomförs för att skapa en sammanhållen strategi för att framtidssäkra Åland.

 

Under den senaste trettioårsperioden kan ett tydligt trendbrott i BNP‑utvecklingen konstateras. Under periodens första femton år låg Ålands BNP per capita på en högre nivå än motsvarande siffror för Sverige och Finland. Under de senaste femton åren har utvecklingen varit svagare än i Sverige, och Åland befinner sig i dag på en nivå som motsvarar eller marginellt överstiger Finlands. Den åländska BNP‑tillväxten uppvisar större variationer än de större ekonomiernas. Enskilda branschers och till och med enskilda företags utveckling får snabbare genomslag i den åländska ekonomin, vilket bidrar till en mer volatil utveckling. Detta understryker behovet av att komplettera BNP‑måttet med ytterligare indikatorer för att ge en mer heltäckande bild av det ekonomiska läget. Samtidigt kvarstår BNP som ett relevant mått för jämförelser över tid och mellan länder. En stärkt ekonomisk tillväxt är av central betydelse för att Åland ska fortsätta vara attraktivt för boende, besökare och företagsetableringar.

Sedan år 2021 tillämpas ett nytt system för landskapets ekonomi som innebär att en större del av intäkterna är direkt kopplade till den ekonomiska aktivitet som sker på Åland och gör oss mer beroende av utvecklingen inom näringslivet. Samtidigt ser vi att Finland, vars marknad och ekonomi Åland kraftigt påverkas av, har stora ekonomiska utmaningar vilket ökar behovet av att stärka vår tillväxtkapacitet ytterligare. Medborgare efterfrågar nya och mer omfattande samhällstjänster, vilket politiken ofta omfattar. Administrationen har under en längre tid utvecklats till att kräva alltmer rapportering och dokumentation. Genom EU-medlemskapet får vi nya krav på oss och helt nya förvaltningsområden uppstår. Därtill har de senaste årens osäkerhet i den globala ekonomin även påverkat den offentliga ekonomin genom ökande kostnader. Konsekvensen är tydlig: landskapets ekonomiska reserver har successivt minskat i takt med att utgifterna överstiger intäkterna. För att fortsättningsvis kunna erbjuda en hög nivå av offentlig service måste Åland uppnå ekonomisk balans vilket landskapsregeringen strävar efter att uppnå. Utöver ett omfattande arbete med effektiviseringar och kostnadsanpassningar så krävs en aktiv tillväxtpolitik.

Mariehamn den 18 maj 2026

 

Lantråd                               Katrin Sjögren

 

Minister                              Jesper Josefsson

Innehållsförteckning

 

1. Inledning. 3

2. Tillväxt 3

2.1. Globala tillväxttrender och de fyra megatrenderna. 4

2.2. Den fjärde industriella revolutionen. 5

2.3. Näringslivet på Åland.. 5

2.4. Tillväxtmöjligheterna finns på Ålands exportmarknader 6

3. Målsättningar 8

3.1. De fyra pelarna. 9

3.2. Pelare I: Exporten som motor 9

3.3. Pelare II: Kompetens och attraktionskraft 10

3.4. Pelare III: Transporter och infrastruktur 11

3.5. Pelare IV: Konkurrenskraftigt företagsklimat 12

4. Åtgärder 13

5. Finansiering och externa medel 13

6. Uppföljning och organisering. 15

6.1. Nyckeltal för uppföljning.. 15

 

 

BILAGOR

-       Handlingsplan för tillväxt

-       Underlag för en åländsk tillväxtstrategi 2026 – 2035: Mot en exportorienterad tillväxtstrategi, Lindström 2025

1.  Inledning

De senaste femton åren, efter den globala finanskrisen, har den åländska ekonomin präglats av en stagnation som inte speglar den positiva befolkningsutvecklingen. På sikt riskerar det en gynnsam utveckling av det åländska samhället och finansieringen av den åländska välfärden. Orsaken till den dämpade utvecklingen är främst en strukturell omvandling inom sjöfarten, en bristande produktivitetstillväxt inom landnäringarna och större åländska företags expansion utanför Åland, vilket framgår av underlagsrapporten, Mot en exportorienterad tillväxtstrategi av Bjarne Lindström (2025) och i Tillväxtstudie 2019, ÅSUB Rapport 2019:10. Dessa två rapporter utgör underlag för meddelandet och åtgärderna. Statistikkälla är Ålands statistik- och utredningsbyrå.

 

Ekonomisk stagnation leder till minskat handlingsutrymme för investeringar, svårigheter att möta kostnaderna för en åldrande befolkning och en försvagad attraktionskraft för unga och spetskompetens. För att bryta denna trend krävs en aktiv näringspolitik som fokuserar på de sektorer där Åland har störst komparativa fördelar.

 

I syfte att återetablera Åland som en av Nordens mest välmående regioner, föreslår landskapsregeringen en offensiv tillväxtstrategi för perioden 2026–2035. Strategin tar avstamp i den nordiska modellen där en öppen marknadsekonomi kombineras med hög social tillit, men där fokus nu skiftas mot en kraftfull exportledd expansion. I bilagorna finns en handlingsplan för tillväxt med åtgärder samt underlag för en åländsk tillväxtstrategi 2026 – 2035 Mot en exportorienterad tillväxtstrategi Bjarne Lindström (2025).

 

Landskapsregeringen har tidigare i vår presenterat de klimatpolitiska målsättningarna och redogjort för hur arbetet med att uppnå strategiska utvecklingsmål och delmål i Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland framskrider i meddelandena nr 2/2025 - 2026 och 3/2025 - 2026. Dessa tre meddelanden bildar en helhet och stärker varandra.

 

2. Tillväxt

Ålands ekonomiska utveckling mäts genom den årliga förändringen av bruttonationalprodukten (BNP) totalt i fasta priser och per capita. BNP är det samlade värdet av producerade varor och tjänster under ett år. En ökning av BNP förutsätter fler arbetade timmar eller att arbetet utförs mer effektivt. Underlaget för beräkningarna kommer med fördröjning och för en liten öppen ekonomi med stort exportberoende ger BNP inte en fullständig bild av den åländska samhällsekonomin. BNP mäter produktionsförmågan i ekonomiska termer och kan kompletteras med andra indikatorer för att dels ge en mer heltäckande bild av samhällsekonomin, dels för att belysa samhällets välstånd i ett bredare perspektiv än det monetära.

 

Indikatorer som kompletterar BNP är t.ex. arbetslöshet, lediga platser, inflation, räntor, valuta, omsättning, lönesummor, befolkningsökning, hushållens konsumentförtroendeindex, företagsbestånd och konkurser, sysselsättning, energipriser, antal arbetsplatser, inkomststatistik samt motsvarande för de åländska huvudmarknaderna Sverige och Finland.

 

Inom ramen för Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda följs 25 olika indikatorer upp som ger en bredare bild av utvecklingen av Åland inom områdena: välmående, tillit och delaktighet, god vattenkvalitet, biologisk mångfald, attraktionskraft, kraftigt minskad klimatpåverkan och hållbar konsumtion och produktion. En väsentlig förutsättning för framgång inom dessa sju strategiska utvecklingsmål är att det görs investeringar, vilka i sin tur möjliggörs genom de resurser som en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt producerar. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för en hållbar utveckling vilket t.ex. visas i nyligen producerad statistik för olika länder och världsdelar samt vissa större företag. För dessa har, framförallt i Europa, en brytpunkt nåtts då utsläppen har börjat minska samtidigt som BNP eller omsättningen ökar. Utseendet på kurvorna har gett upphov till begreppet krokodilekonomi[1] och resultatet grundas på investeringar i ny teknologi och fossilfri drift.

 

2.1. Globala tillväxttrender och de fyra megatrenderna

Dagens globala omvandling sker i en takt som överträffar den industriella revolutionen. Enligt ÅSUB (Rapport 2019:10) formas framtidens förutsättningar av fyra genomgripande megatrender med kraftfull och bestående påverkan på samhället:

 

·         Teknisk utveckling

·         Förändrad befolkningsstruktur

·         Klimatförändringen

·         Omfördelning av ekonomisk makt

 

Sammantaget påverkas stora delar av det åländska näringslivet av den tekniska utvecklingen och det ger möjligheter till produktivitetsökningar inom t.ex. finansiella tjänster, handel, tillverkningsindustri samt transport och logistik. Den åldrande befolkningen påverkar kundbeteendet och ger potential för framväxt av nya tjänster. Klimatförändringen påverkar produktionsförutsättningar men leder även till ökad efterfrågan på fossilfria produkter och drift. För att säkra Ålands konkurrenskraft krävs en proaktiv anpassning till dessa fundamentala skiften i flöden av människor, kapital och teknik.

 

2.2. Den fjärde industriella revolutionen

Den fjärde industriella revolutionen skapar nya förutsättningar för ekonomisk expansion på Åland. Genom att positionera det åländska näringslivet som en tidig användare av ny teknik kan geografiska begränsningar överbryggas, vilket lägger grunden för en robust och exportorienterad tillväxt som tryggar den framtida välfärden.

 

För att förstå skiftets omfattning bör utvecklingen ses i ljuset av de tre tidigare industriella revolutionerna:

-       Den första revolutionen (slutet av 1700-talet): Kännetecknades av introduktionen av ångkraft och mekanisering, vilket utgjorde basen för industriell produktion.

-       Den andra revolutionen (slutet av 1800-talet): Möjliggjorde massproduktion och global handel genom elektricitetens intåg och införandet av löpande bandet.

-       Den tredje revolutionen (1960-talet): Innebar datoriseringens genombrott, där elektronik och IT började automatisera enskilda arbetsprocesser.

-       Den fjärde revolutionen (nuvarande): Karaktäriseras av en fusion mellan den fysiska och digitala världen. Genom artificiell intelligens (AI), sakernas internet (IoT) och avancerad dataanalys skapas system med förmåga att lära sig, förutse behov och optimera processer i realtid.

Genom att proaktivt integrera verktygen från den fjärde industriella revolutionen skapas nya möjligheter för tillväxt som både stärker och breddar det åländska näringslivet. I en alltmer digitaliserad världsekonomi minskar betydelsen av geografiskt avstånd, vilket öppnar för en betydande exportpotential där åländska tjänster och nischprodukter kan nå en global marknad direkt från hemmabasen. I denna utveckling kan Ålands småskalighet vara en unik konkurrensfördel; korta beslutsvägar och hög anpassningsförmåga möjliggör en snabbare implementering av ny teknik och innovativa lösningar jämfört med större, mer trögrörliga ekonomier. Nyttjandet av automatisering och smarta system är därutöver helt centralt för att höja produktiviteten och förädlingsvärdet per anställd. Detta är en förutsättning för att bibehålla en hög levnadsstandard och trygga välfärden i takt med att demografin förändras.

 

2.3. Näringslivet på Åland

Det åländska näringslivet domineras av den tjänsteproducerande sektorn, där cirka 66 procent av företagen är verksamma. År 2025 uppgick antalet företag på Åland till 2.681, exklusive enskilda verksamma inom primärnäringarna jordbruk och fiske. Företagsbeståndet uppvisar variation mellan åren, i första hand till följd av förändringar bland de allra minsta företagen. Under normala år tillkommer ungefär 60–70 nya företag samtidigt som omkring 50 avvecklas. Under de två senaste åren har dock antalet företag minskat med sammanlagt över 200, vilket förklaras av en kombination av aktiv avregistrering av inaktiva företag, nedläggningar och konkurser.

 

Näringslivsstrukturen kännetecknas av en mycket hög andel små företag. Av det totala antalet företag sysselsätter 2.422, motsvarande cirka 90 procent, fyra personer eller färre. Antalet företag i storleksklassen 5–249 anställda är däremot relativt stabilt och uppgick år 2025 till 259 företag. Gruppen stora företag med fler än 250 anställda består av ett fåtal aktörer, huvudsakligen inom sjöfart, finans- och försäkringsverksamhet samt industri.

 

De näringsgrenar som bidrar mest till Ålands bruttonationalprodukt är, i fallande ordning, sjöfart, fastighetsverksamhet, industri, företagstjänster, handel, finans och försäkring, byggverksamhet samt personliga tjänster. Därtill finns flera mindre näringsgrenar som, trots ett mer begränsat BNP‑bidrag, är av stor strukturell och samhällelig betydelse. Hit hör primärnäringarna, el-, värme- och vattenförsörjning, avlopp och avfall, hotell- och restaurangverksamhet, övrig transport, utbildning samt hälso‑ och sjukvård.

 

De exportinriktade delarna av näringslivet är i regel mer konkurrensutsatta och återfinns oftare inom branscher med hög produktivitet, mätt som förädlingsvärde per arbetad timme. Dessa företag genererar merparten av näringslivets förädlingsvärde och en stor andel av arbetsplatserna. Företag med lägre produktivitet verkar i huvudsak på den begränsade hemmamarknaden och är mer beroende av den lokala efterfrågan.

 

Sysselsättningsfördelningen mellan näringsgrenarna följer i stort BNP‑strukturen, med undantag för sjöfarten. Sjöfartssektorn sysselsätter, till följd av sin omfattning, ett betydande antal personer bosatta utanför Åland, samtidigt som sektorn har stor strategisk betydelse för den åländska arbetsmarknaden och den samlade ekonomin. Det totala antalet sysselsatta på Åland uppgick år 2024 till 14.604 personer.

 

Mot denna bakgrund är målgruppen för näringspolitiska insatser med fokus på ökad export relativt tydligt avgränsad. Sett till företagsstorlek och branschtillhörighet omfattar den i praktiken omkring 300 företag. De hemmamarknadsorienterade branscherna och de allra minsta företagen är till antalet många men har begränsade möjligheter till exportdriven tillväxt. Genom att koncentrera näringspolitiska insatser till en relevant och konkurrenskraftig målgrupp skapas bättre förutsättningar för hållbar tillväxt, ökad produktivitet och långsiktig stärkt konkurrenskraft för det åländska näringslivet.

 

2.4. Tillväxtmöjligheterna finns på Ålands exportmarknader

Den åländska hemmamarknaden är begränsad, medan exportmarknaden erbjuder betydande potential för ökad försäljning av varor och tjänster till kunder utanför Åland. Exportnäringarna har redan i dag en central roll i den åländska ekonomin och kännetecknas av högre produktivitet än genomsnittet. De står för merparten av näringslivets samlade förädlingsvärde och sysselsättning. Exportinkomsterna är i huvudsak tjänstebaserade, där sjötransporttjänster utgör en betydande del, medan varuexporten är mer begränsad i volym. Samtidigt har den åländska industrin en tydlig exportinriktning och är i hög grad integrerad i internationella värdekedjor.

Exportnäringarna har även stor indirekt betydelse för utvecklingen inom de hemmamarknadsorienterade branscherna. De exporterande företagen genererar omfattande efterfrågan på lokalt producerade tjänster, såsom kontorsservice, IT‑tjänster, tekniska tjänster och andra företagstjänster. Därmed bygger betydande delar av den åländska service- och tjänstesektorn, som i stor utsträckning består av små och medelstora företag, helt eller delvis på den efterfrågan som exportföretagen skapar. Detta samband är också tydligt inom livsmedelssektorn, där tillgången till lokala råvaror är en förutsättning för den exporterande livsmedelsindustrins verksamhet. De större åländska exportföretagen, särskilt inom sjöfart, bank och försäkring och tillverkningsindustri, utgör därutöver viktiga kundbaser för det lokala näringslivet genom omfattande inköp från åländska leverantörer.

 

Tillgången till rätt kompetens utgör i dag ett av de största tillväxthindren för företag inom flera sektorer. För de exportinriktade företagen är ökad inflyttning den enskilt viktigaste strategiska prioriteringen. Behovet motiveras både av en önskan om långsiktig befolkningstillväxt och av en kontinuerlig efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. En avgörande framgångsfaktor i detta sammanhang är ett tydligt familjeperspektiv. För att attrahera och behålla kompetens krävs att hela hushållet finner goda levnadsförutsättningar på Åland. Möjligheten för medföljande partners att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden samt tillgången till en modern, trygg och kvalitativ skola är ofta avgörande faktorer vid valet av ny etableringsort, särskilt för specialister med familj.

 

För att realisera Ålands tillväxtpotential krävs ett utbildningssystem som både möter det lokala näringslivets kompetensbehov och fungerar som en internationell attraktionsfaktor. Utbildningsutbudet behöver hålla hög kvalitet i ett internationellt perspektiv för att Åland ska kunna konkurrera om globala talanger. Samtidigt finns i dag en stabil grund att bygga vidare på. Näringslivet uttrycker generellt en hög tillfredsställelse med den grundläggande yrkesutbildningen, där särskilt tekniska utbildningar och program inom besöksnäringen lyfts fram som framgångsrika exempel på väl fungerande samverkan mellan utbildningssystemet och näringslivet. För att möta exportsektorns snabba strukturomvandling och tekniska utveckling krävs dock ökad flexibilitet, snabbare anpassningsförmåga och ett fortsatt marknadsnära utbildningsutbud.

 

Ålands välfärd och höga livskvalitet utgör i detta sammanhang en viktig konkurrensfördel. Trygghet, god tillgång till vård och utbildning samt en väl fungerande offentlig service skapar starka förutsättningar för att attrahera och behålla kompetens i en internationell jämförelse. Närheten till skärgård och natur, i kombination med korta avstånd och ett rikt fritidsutbud, bidrar till en livskvalitet som är svår att matcha i större urbana miljöer. Ett långsiktigt fokus på goda uppväxtvillkor för barn och unga är därmed centralt för Ålands fortsatta attraktivitet som etablerings‑ och bostadsort för familjer.

Den offentliga sektorns roll är att skapa goda och förutsägbara strukturella förutsättningar för näringslivet, exempelvis genom snabb och effektiv myndighetsservice, tillgänglig infrastruktur och tillräcklig planberedskap.

 

Den offentliga sektorn ska inte konkurrera med det privata näringslivet, utan möjliggöra tillväxt och utveckling, medan det privata näringslivet ansvarar för företagsutveckling, investeringar och genomförande. För att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt bör det näringspolitiska arbetet ha ett tydligt exportfokus som även integreras i andra relevanta politikområden, såsom utbildnings‑, arbetsmarknads‑ och bostadspolitiken.

 

3. Målsättningar

 

Landskapsregeringen har fastställt ett övergripande mål för Ålands ekonomiska utveckling. För att nå dit understöds det av tre strategiska mål som pekar ut riktningen.

 

Övergripande mål

Åland ska vara en av Nordens mest välmående ekonomier – med högre BNP per capita än Finland och Sverige.

 

Strategiska mål

-       Åland ska vara en attraktiv och levande plats som genom hög livskvalitet och unika karriärmöjligheter lockar till sig människor, talang och kapital.

 

-       Åland ska vara en plats där företag kan konkurrera globalt genom att de geografiska och kostnadsmässiga utmaningar som följer med ö-läget minimeras.

 

-       Åland ska ha ett gynnsamt företagsklimat som bidrar till flest entreprenörer per capita i Norden.

3.1. De fyra pelarna

Med utgångspunkt i rapporten Mot en exportorienterad tillväxtstrategi, (Bjarne Lindström 15.12.2025) och landskapsregeringens målsättningar har landskapsregeringen fastställt fyra pelare. Dessa ska, tillsammans med tillhörande delmål, vägleda arbetet för att återetablera Åland som en av Nordens mest välmående ekonomier.

 

3.2. Pelare I: Exporten som motor

 

• Diversifierat näringsliv: Ett mångsidigt näringsliv skapar en motståndskraftig ekonomi, även i turbulenta tider. Erfarenheterna från pandemin tydliggjorde vikten av att inte vara beroende av enskilda branscher. Genom att erbjuda en bred variation av yrken och karriärvägar ökar regionens motståndskraft samtidigt som attraktionskraften för inflyttning stärks.
• Klusterutveckling: Utveckling föder utveckling. Genom att proaktivt stödja klusterbildningar nyttjas fördelarna med geografisk närhet. När exportföretagen växer, drar de med sig lokala B2B-leverantörer vilket skapar en robust och sammanflätad ekonomi.
• Extern finansiering och samarbete: Landskapsregeringen ska, i nära samverkan med relevanta myndigheter och andra åländska aktörer, stärka samordningen och effektiviteten i arbetet med extern finansiering. Genom uppbyggnad av gemensam kompetens och ökad koordinering inom åländska kluster för projektutveckling, ansökan och genomförande ska Åland öka sin förmåga att mobilisera externa medel för såväl ordinarie verksamhet som riktade utvecklingsinsatser. Åland ska därutöver positionera sig som en innovativ test- och demonstrationsmiljö samt som en attraktiv och unik samarbetspartner, vilket möjliggör finansiering av konkreta investeringar och utvecklingsprojekt. Strategiskt nätverkande inom ramen för EU-finansierade projekt ska samtidigt fungera som en hävstång för åländska företag och organisationer att etablera långsiktiga samarbeten och marknadskontakter utanför hemmamarknaden. 
• Innovationsekosystem: Genom en Triple Helix-samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor skapas förutsättningar för fysiska och digitala mötesplatser. Med tillgång till inkubatorer och testmiljöer får åländska företag en miljö att utveckla och verifiera sina innovationer lokalt, som en språngbräda för internationell expansion.
• Åland som varumärke: Ett starkt och enhetligt platsvarumärke fungerar som en hävstång i både rekrytering och försäljning. Genom att tydliggöra Ålands unika värden ges Åland som plats och det lokala näringslivet en konkurrensfördel som gör det möjligt att profilera sig starkt på marknader utanför Åland.

·         Externpolitiskt påverkansarbete: Åland ska bedriva ett aktivt påverkansarbete för att minimera administrativa gränshinder och se till att framtida regelverk anpassas efter självstyrelsens unika förutsättningar.

 

3.3. Pelare II: Kompetens och attraktionskraft

 

• Högkvalitativ grundutbildning: Åländska skolor ska präglas av hög lärarkompetens, trygghet och starka resultat i kärnämnen. Det lägger grunden för både individens välmående och samhällets framtida tillväxt. Utbildningen utgör en av Ålands främsta styrkor och fungerar som en avgörande faktor för att locka till sig barnfamiljer och inflyttning.
• Ett modernt utbildningspaket: Utbildningsutbudet behöver kontinuerligt anpassas efter näringslivets behov och efterfrågan på framtida kompetens. Genom flexibla studieformer underlättas omskolning och vidareutbildning genom hela arbetslivet, vilket är avgörande i en föränderlig ekonomi. När utbildningsinsatserna matchar arbetsmarknadens faktiska krav stärks individernas anställningsbarhet och företagens möjligheter att växa med rätt kompetens.
• Forskning och utveckling: Länder och regioner med en stark forskningskultur tenderar att växa snabbare och innovera mer. Genom att öka investeringarna i forskning och utveckling och stärka samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor skapas förutsättningar för nya lösningar och högkvalificerade arbetstillfällen. Forskningen stärker också Ålands attraktionskraft som kunskapssamhälle och bidrar till att locka och behålla kompetens på lång sikt.
• Kompetens inom AI och digitalisering: Artificiell intelligens utgör en grundförutsättning för framtidens konkurrenskraft inom flertalet sektorer. Genom strategiska satsningar på hög AI-kompetens i samhället säkerställs att Åland bibehåller sin relevans och fullt ut nyttjar den snabba tekniska utvecklingen.
• En väg in för rekrytering och inflyttning: I samarbete med näringslivet genomförs insatser för att locka kompetens och öka kännedomen om Åland. En samlad väg in underlättar flytten och integrationen genom stöd med kontakter, boende och sociala nätverk. Särskilt fokus ligger på hela familjen och medföljande partners, då en lyckad etablering kräver att hela hushållet trivs och finner sin plats i samhället.
• Minskade gränshinder: Som en gränsregion är Åland beroende av rörlighet för både människor och varor. Ett aktivt arbete med att identifiera och minska de hinder som försvårar utbytet med omvärlden och hämmar tillväxten är centralt.
• Arbetslinje och köpkraft: Genom tydliga ekonomiska incitament säkerställs att flit och ansvarstagande alltid lönar sig ekonomiskt för den enskilde. Genom att samtidigt eliminera hämmande marginaleffekter i välfärdssystemen stärker vi arbetslinjen och mobiliserar den arbetskraft som krävs för Ålands tillväxt.
• Turismens betydelse för attraktionskraft: Turismen fungerar som en motor för attraktionskraft genom att möjliggöra ett utbud av bland annat förbindelser, restauranger, butiker och nöjen som är betydligt större än vad den fasta befolkningen ensam kan bära. Besöksnäringen fungerar även som ett skyltfönster för det åländska livet som kan konvertera turister till framtida invånare.

 

3.4. Pelare III: Transporter och infrastruktur

 

·         Flyg- och sjöförbindelser: Som ö-samhälle är Åland helt beroende av täta och pålitliga förbindelser för gods och personer. Tillgängligheten är inte bara en infrastrukturfråga, den är en grundläggande förutsättning för att företag ska kunna växa, behålla sin personal och attrahera internationella kunder.

·         Konkurrenskraftiga driftskostnader: Säkerställa att det åländska näringslivet har konkurrenskraftiga priser för exempelvis el och vatten i jämförelse med närliggande regioner.  

·         Bostäder: Brist på boende får inte vara det som hindrar människor från att flytta till Åland. När det finns bra alternativ för både permanentboende och tillfälliga lösningar blir det enklare för kompetens att etablera sig här, vilket är en förutsättning för att hela ekonomin ska kunna växa.

·         Fysisk strukturutveckling: En välfungerande grundstruktur gör det enklare att bo och driva företag i hela Åland. Genom att bland annat utveckla vägnätet, kollektivtrafiken och hamnarna minskar avstånden och smidiga flöden skapas för både människor och varor. Planering av mark- och havsområden ger förutsägbarhet och möjliggör framtida satsningar, samtidigt som landskapsbilden och naturvärdena bevaras. Utveckling och exploatering styrs samlat till de områden som är mest lämpade, i enlighet med konceptet decentraliserad centrumutveckling.

·         Effektiv resurshantering och cirkulära flöden: Genom att se restprodukter som resurser sänks kostnaderna för både avfall och materialinköp. Det stärker företagens marginaler och dämpar behovet av importerade insatsvaror, vilket gör det åländska näringslivet mindre känsligt för störningar i globala leveranskedjor.

·         Digital infrastruktur och datadriven utveckling: En pålitlig digital infrastruktur med hög driftsäkerhet och god täckning för 5G, fiber och förberedelser för nästa generations system såsom 6G utgör fundamentet i ett modernt samhälle. Ett ökat fokus på datadrivna insikter höjer effektiviteten och träffsäkerheten i både beslutsfattande och tjänsteutveckling, vilket stärker hela Ålands konkurrenskraft. Att tillgängliggöra data öppnar dessutom upp för ökad innovation.

 

3.5. Pelare IV: Konkurrenskraftigt företagsklimat

 

• Stöd och rådgivning: Det ska finnas en tydlig och enkel "väg in" för alla företagare. Stödsystemet erbjuder ett brett och samlat utbud av insatser som är anpassade för företagens olika utvecklingsfaser, se figur nedan. Detta omfattar allt från den första idén till redan väletablerade bolag.
• Tillgång till finansiering: Det ska vara enkelt att finansiera tillväxt på Åland. Genom strategiskt anpassade stöd och finansiella verktyg sänks trösklarna för investeringar, samtidigt som en stärkt samverkan med marknadens aktörer och privata riskkapitalmiljöer öppnar en direkt väg till kapital.
• Privatiseringar och offentlig upphandling: Det offentliga ska inte tränga undan privat initiativkraft genom att agera konkurrent på en fungerande marknad. Offentlig sektors uppgift är att renodla sitt kärnuppdrag och istället skapa de rätta förutsättningarna för tillväxt. När det privata näringslivet ges möjlighet att utföra fler tjänster stärks konkurrensen och effektiviteten i samhället. En genomtänkt offentlig upphandling fungerar som en stabil bas för lokala företag att växa ifrån, vilket underlättar framtida satsningar utanför Åland. Detta bidrar till en mer ändamålsenlig användning av våra gemensamma resurser och säkrar en hög servicekvalitet för användarna.
• Konkurrenskraftigt regelverk: Åländsk lagstiftning och tillämpning ska inte vara mer betungande än i våra närregioner. Vid implementering av EU-direktiv ska överimplementering (s.k. gold-plating) undvikas; utgångspunkten ska vara enklast möjliga anpassning för att uppfylla minimikraven. Ålands småskalighet ska användas för att vara mer flexibla, inte mer byråkratiska.

·         Smidiga processer och korta ledtider: Snabbhet ska vara en central åländsk konkurrensfördel. Genom att kombinera korta beslutsvägar med digitala lösningar och en kundorienterad inställning hos myndigheterna skapas förutsättningar för effektiva handläggningstider. Landskapsregeringen arbetar för ”Once Only-principen” vilket innebär att medborgare och företag endast ska behöva tillhandahålla standardinformation till myndigheter en enda gång. Denna flexibilitet sänker trösklarna för företagande och har en direkt positiv inverkan på investeringsviljan.

 

Figur. Företagets utvecklingsfaser.

 

4. Åtgärder

Se handlingsplan för tillväxt i bilaga 2.

 

5. Finansiering och externa medel

Tillväxtarbetet ska i hög grad nyttja internationella medel och EU-program. Landskapsregeringen stödjer arbetet med att ansöka om externa medel för utvecklingsinsatser, med målet att varje politikområde aktivt bidrar till att växla upp de åländska resurserna. Offentlig företagsfinansiering tillhandahålls genom näringsavdelningen.

 

Företagsstöd

Som komplement till de EU-medfinansierade programmen stöder landskapsregeringen enskilda företags internationalisering tillväxt och utveckling med medel ur den årliga budgeten. Stöden riktar sig till både befintliga och nystartade företag med tillväxtpotential och är avsedda för utvecklingsinsatser och investeringar som stärker företagets framtida konkurrenskraft. De är inte avsedda att användas som stöd till företag med ekonomiska svårigheter eller för att täcka löpande driftkostnader. Majoriteten av dessa stöd är riktade till företagen som lönsamt producerar varor och tjänster med inriktning mot exportmarknader.

 

För att ge expansiva åländska företag möjlighet att delta i större exportsatsningar eller utvecklingsprojekt som ofta genomförs tillsammans med forsknings- och utvecklingsaktörer med finansiering från Business Finland kan landskapsregeringen bevilja stöd till de åländska företagen på samma villkor som deltagande finländska företag.

 

På portalen www.stöd.ax har landskapsregeringen samlat information om vilka stöd som finnas aktuella, vilka krav som gäller för att kunna erhålla ett stöd samt hur ett stöd kan sökas.

 

Finnvera; lån och garantier

Finnvera är en statsägd specialfinansiär och Finlands officiella exportgarantiinstitut, Export Credit Agency (ECA). Finnvera erbjuder finansiering för etablering, tillväxt och internationalisering av företagsverksamhet och för skydd mot exportrisker genom olika lån, borgen och exportgarantier. 

 

Landskapsregeringen har ett samarbetsavtal med Finnvera som möjliggör även för åländska företag att söka olika former av finansiering. Om ett åländskt företag vill ansöka om finansiering från Finnvera ska företaget i första hand kontakta sin aktuella bank för att närmare diskutera villkor och förutsättningar och därefter landskapsregeringen för att få det särskilda förord som krävs för finansiering från Finnvera.

 

ERUF och ESF

Inom ramen för Ålands strukturfondsprogram 2021 - 2027 med finansiering från Europeiska regionalfonden, ERUF samt Europeiska socialfonden ESF+ stöder landskapsregeringen entreprenörskap, digital utveckling och innovation samt kompetensfrämjande åtgärder.

 

Målsättningen med ERUF är att stöda nyetablering av företag, öka konkurrenskraft och internationalisering, främja återhämtning efter covid-19 pandemin samt att stärka tillväxt och innovationsarbetet i företagen. Målsättningen med ESF+ är att stöda individer som är utanför arbetskraftsmarknaden att återvända eller ta sig in på arbetsmarknaden, att minska risken för marginalisering och att främja återhämtning efter Covid 19 pandemin samt stöda ett fortsatt livslångt lärande. Fondernas medel kan kanaliseras ut till det åländska samhället genom dels direkta företagsstöd dels i form av större utvecklingsprojekt.

 

EU:s långtidsbudget 2028 - 2034

Beredningen av nästa långtidsbudget med tillhörande lagstiftning pågår. Reformen innebär en strukturell förändring av EU:s budgetsystem med syfte att minska antalet finansieringsinstrument, samordna tidigare separata stödformer och stärka den resultatbaserade styrningen. Europeiska kommissionen lyfter särskilt fram konkurrenskraft, säkerhet, digitalisering och grön omställning som prioriterade områden för nästa programperiod, samt att EU-budgeten behöver vara mer flexibel för att kunna hantera plötsliga förändringar i omvärlden.

 

Landskapsregeringen bereder utformningen av de åländska insatserna som föreslås delfinansieras med EU-medel. Det kommer att utgöra viktiga tillskott till finansieringen av tillväxtåtgärder.

 

6. Uppföljning och organisering

Tillväxtpolitikens målbild är komplicerad och omfattar politikområden som normalt inte brukar betraktas som något som har med företagsutveckling göra. En fungerande näringspolitisk ”målbild” behöver därför beakta för näringslivet viktiga behov även inom andra politikområden. Politiken behöver med andra ord vara sektorövergripande.

 

I enlighet med behovet av ett långsiktigt engagemang föreslår landskapsregeringen följande organisering av tillväxtarbetet:

 

• Ansvar: Näringsavdelningen får ansvaret att koordinera tillväxtarbetet.
• Tillväxtmeddelande: Ett tillväxtmeddelande ska tas fram och presenteras i lagtinget varje mandatperiod.
• Analysgruppen: En årlig gemensam genomgång av konjunkturläget med relevanta representanter från näringsliv och myndigheter. Vid behov också diskutera nödvändiga initiativ och förslag.
• Tillväxtkommission: En kommission bestående av representanter från näringslivet och akademi som regelbundet ger råd och tar initiativ till tillväxtpolitiska förslag samt gör tillväxtkonsekvensbedömningar av förslag och reformer.
• Årlig uppföljning: Uppföljning av nyckeltal (6.1) följs upp årligen.

 

6.1. Nyckeltal för uppföljning

Pelare I: Exporten som motor

·         BNP per capita

·         Exportintäkter per capita

·         Näringslivets produktivitet

·         FoU inom näringslivet

Pelare II: Kompetens och inflyttning

·         Befolkning

·         Nettoinflyttning, totalt och i arbetsför ålder

·         Sysselsättningsgrad

·         Utbildningsnivå i arbetsför ålder

·         PISA-resultat, grundskola

·         Flourish Index

Pelare III: Transporter och infrastruktur

·         Tillgänglighet för effektiva transporter

·         El, vatten och avloppskostnader

·         Bredbands- och digital tillgänglighet

·         Planerade områden för företagande och bostäder

Pelare IV: Konkurrenskraftigt företagsklimat

·         Antal företag per capita

·         Antal nystartade företag per år

·         Antal företag som växer från under 5 anställda

·         Privata investeringar i näringslivet

·         Handläggningstider: bygglov, elanslutning, finansieringsbeslut, näringsrätt