Nordiska rådets berättelse 1/2017-2018
|
|
| ||
| Ålands lagting | BERÄTTELSE NRB 1/2017-2018 | ||
|
| Datum 23.04.2018 |
| |
| Ålands delegation i Nordiska rådet |
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting
|
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1.-31.12.2017
Med hänvisning till 6 § landskapslagen (1984:25) om Ålands representation i Nordiska rådet överlämnar härmed Ålands delegation i Nordiska rådet till lagtinget berättelsen över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under perioden l januari till den 31 december 2017.
Berättelsen är en redogörelse för de av lagtinget utsedda ledamöternas verksamhet i Nordiska rådet. Landskapsregeringens arbete i Nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéerna redovisas i annat sammanhang.
| Mariehamn den 23 april 2018 | |
|
Ordförande |
Mikael Staffas |
|
Sekreterare |
Sten Eriksson |
INNEHÅLL
Ålands representation i det nordiska samarbetet
Av landskapsregeringen utsedda medlemmar:
Representation i utskott och arbetsgrupper
Det finska presidentskapsprogrammet i Nordiska rådet för år 2017
Utskottet för kunskap och kultur i Norden
Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden
Delegationens verksamhet under 2017
Ett urval aktuella frågor under perioden
Arbetsspråken i Nordiska rådet och ministerrådet
Färöarnas ansökan om fullt medlemskap i Nordiska rådet
Försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete
Internationella frågor och samarbeten
| Bilaga 1. Utlåtande från Ålands delegation i Nordiska rådet |
| Bilaga 2. Medlemsförslag A 1685 om godkännande av alla de nordiska ländernas nationalspråk som officiella arbetsspråk |
| Bilaga 3. Förteckning över begärda remissyttranden |
| Bilaga 4. Internationell stratego för Nordiska rådet 2018-2022 |
| Bilaga 5. Presidieförslag A1730 om arbetet med Agenda 2030 |
| Bilaga 6. Skriftlig fråga om gränsregionalt och gränskommunalt samarbete |
| Bilaga 7. Skriftlig fråga om nolltolerans mot rasism och hatretorik inom barnomsorg och skola |
| Bilaga 8. Förslag A 1712 om stöd för studenter i fara |
| Bilaga 9. Förslag A 1731 om en välfungerande nordisk arbets-marknad |
| Bilaga 10. Förslag A1733 om att grunda nationella rådgivnings-kommittéer för gränshinder frågor i de nordiska länderna |
| Bilaga 11. Förslag A 1741 om digital bipacksedel till läkemedel |
| Bilaga 12. Förslag A 1742 om godkännande av utbildning och yrkes-mässiga kvalifikationer inom parallella arbetsområden |
| Bilaga 13. Förslag A 1743 om nordisk konsekvensbedömning i EU-lagstiftningsprocesserna |
| Bilaga 14. Förslag A 1716 om gemensam nordisk luftfartspolitik Bilaga 15. Förslag A om Global Deal |
| Bilaga 16. Förslag A 1718 om ökat nordiskt samarbete i Nordamerika |
| Bilaga 17. Förslag A 1726 om nordiskt inflytande och samarbete med G20 |
| Bilaga 18. Förslag A 1727 om facklig organisering |
| Bilaga 19. Förslag A 1728 om digitalt verdensarkiv på Svalbard |
| Bilaga 20. Förslag A 1734 om obligatorisk medling för vårdnadshavare vid separation Bilaga 22. Förslag A1736 om nordisk svanmärkning för mat, hantverk och design Bilaga 23. Förslag A 1737 om teknologirevolutionen och Norden Bilaga 24. Förslag A1738 om folkhögskolor i Norden
|
| Bilaga 25. Förslag A om en gemensam filmfond för Arktiska urfolken Bilaga 26. Förslag A 1751 om finansiering för en Nordisk Filmkommission Bilaga 27. Förslag A 1753 om plastpartiklar i dricksvatten Bilaga 28. Förslag A 1746 om totalförsvars-, kris- och försörjningsplanering Bilaga 29. Betänkande över förslag A 1685 om de nordiska ländernas nationalspråk som officiella arbetsspråk i Nordiska rådet Bilaga 30. Internt beslut om förslag A1685 Officiella arbetsspråk Bilaga 31. Ett urval tal och inlägg hållna vid Nordiska rådets 69:e session i Helsingfors Bilaga 32. Översikt över framställningar, rekommendationer och interna beslut Bilaga 33. Nordiska rådets presidentmöten 1.1.- 31.12.2017
|
Ålands representation i det nordiska samarbetet
Ålands delegation i Nordiska rådet har under perioden representerat Åland i Nordiska rådet på det sätt som förutsätts i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. Delegationen består dels av lagtinget valda medlemmarna jämte suppleanter, dels av landskapsregeringen utsedda representanter.
Under perioden har delegationen med stöd av 2-4 §§ i ovan nämnda landskapslag bestått av följande personer:
Av lagtinget valda medlemmar:
|
|
|
| Mikael Staffas, lagtingsledamot | Ordförande |
| Britt Lundberg, lagtingsledamot | Viceordförande |
Ersättare:
| Axel Jonsson, lagtingsledamot |
|
| Tony Wikström, lagtingsledamot |
|
Av landskapsregeringen utsedda medlemmar:
Från och med 01.12.2015:
Lantrådet Katrin Sjögren
Vicelantrådet Camilla Gunell
Minister Tony Asumaa
Minister Nina Fellman, samarbetsminister i Nordiska ministerrådet
Minister Mika Nordberg
Minister Mats Perämaa
Minister Wille Valve
Deltagandet i Nordiska rådet
Finlands delegation
Med stöd av lagen om Finlands delegation i Nordiska rådet (FFS 170/60) utgör Ålands delegation tillsammans med de medlemmar som utses av riksdagen och regeringen Finlands delegation i Nordiska rådet.
Finland har under året varit ordförandeland för Nordiska rådet och till president för Nordiska rådet valdes lagtingsledamoten Britt Lundberg och till vicepresident Juho Eerola, tillika den finländska delegationens ordförande.
Under det gångna året har Finlands delegation i Nordiska rådet sammanträtt 9 gånger. Britt Lundberg har deltagit i 5 av delegationens möten. I Finlands delegations arbetsutskottsmöten har Lundberg deltagit 3 gånger.
Representation i utskott och arbetsgrupper
Allmänt
Delegationens ledamöter har vid sidan av plenarförsamlingens möten deltagit i Nordiska rådets utskottsmöten.
Lagtingsledamoten Britt Lundberg valdes till president för Nordiska rådet vid rådets 68:de session den 1-3 november 2016 i Köpenhamn och leder därmed även Nordiska rådets presidium under år 2017. Britt Lundberg har deltagit i bl.a. presidiets internationella arbetsgrupp, rundabordssamtal och toppmötet med den Baltiska församlingen. Efter Nordiska rådets huvudsession i Helsingfors 30.10-2.11.2017 är Lundberg fortsatt medlem i presidiet och har valts till observatör för Kanada och USA samt ersättande observatör i Västnordiska rådet.
Mikael Staffas har från den 1 januari 2016 varit invald i utskottet för tillväxt och utveckling i Norden. Staffas har också deltagit i rådets arbetsgrupp för FN 2030 för de sjutton globala FN-målen för hållbar utveckling på jorden. Arbetsgruppen avlämnade ett utkast till slutrapport i augusti.
Lagtingsledamot Tony Wikström har regelbundet i egenskap av ersättare i den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet deltagit i de möten utskottet för kunskap och kultur hållit under året.
Det finska presidentskapsprogrammet i Nordiska rådet för år 2017
Presidentskapsprogrammet hade tre huvudteman: Det bildade Norden, Den rena energins Norden och Det nätverkande Norden. Det innebar att starkt fokus lades på nordiskt kunnande och utbildning, de nordiska energimarknaderna, bioenergi, uppföljning av klimatavtalen, uppmärksamhet vid arktiska frågor och rörligheten i Norden. Att den fria rörligheten i Norden har tagit några steg framåt under år 2017 har varit president Britt Lundbergs mål. Lundberg arbetade också under sitt presidentskap för att få det nordiska samarbetet närmare medborgarna samt att skapa närmare kontakter mellan regionerna i Norden. Hon besökte därför samtliga nordiska länder och självstyrande områden under sitt ordförandeskap.
Nordiska rådets presidium
Presidiet är Nordiska rådets politiska ledning. Presidiet har ansvaret för de övergripande politiska frågorna, planeringen och budgeten, samt det parlamentariska samarbetet gällande utrikes- och säkerhetspolitiken. Presidiet kan ha underutskott eller arbetgrupper, observatörer och rapportörer för avgränsade uppgifter under en viss tid.
Årets första presidiemöte hölls i Oslo. På mötet diskuterades bland annat ett nordiskt TV-pris för att öka språkförståelsen i Norden, uppstart och avslutning av nordiska projekt samt bildandet av en invandringspolitisk grupp inom Nordiska rådet. Även en granskning av Nord Stream 2 och en kärnvapenfri zon i Norden fanns på föredragningslistan.
Presidiet höll sitt andra möte i samband med temassessionen i Stockholm. Presidet föreslog att fredsmäkling borde göras till ett nordiskt varumärke och inkluderas i det officiella nordiska samarbetet. Man föreslog också att under 2017 genomföra en ny enkätundersökning tillsammans med Nordiska ministerrådet bland den nordiska befolkningen avseende synen på Norden, det nordiska samarbetet och de nordiska grundvärderingarna.
Presidiets sommarmöte hölls på Åland och behandlade bl.a. ett medlemsförslag om användning av finska och isländska som arbetsspråk i Nordiska rådet, ett förslag om att Färöarna skulle betraktas som full medlem i rådet och ett medlemsförslag gällande förstärkning av Nordens roll som fredsmäklare. För att få djupare insikter i fredsmäklingsarbetet hade presidiet bjudit in riksdagsledamoten Pekka Haavisto från Finlands riksdag och direktören för Ålands fredsinstitut Kjell-Åke Nordqvist till en inledande diskussion. Presidiemötet föregicks av ett möte med den arbetsgrupp som var tillsatt för att ta fram ett utkast till en internationell strategi för Nordiska rådet de kommande fem åren. I september samlades utskotten på Island för att fortsätta behandlingen av tidigare ärenden samt för att diskutera nya medlemsförslag. Presidiet diskuterade nordiskt partnerskap för Arktis och beslöt hålla ett rundabordssamtal om Arktis som skulle ledas av presidenten. Presidiet fattade också beslut i ärendet gällande arbetsspråken, vilket innebar att språkservicen skulle förbättras utan att finska och isländska skulle bli fullvärdiga arbetsspråk i Nordiska rådet. Ett nordiskt seminarium om verksamhetsmodeller for integration planerades.
Presidiet samlades även i samband med sessionen i Helsingfors då man bl.a. beslöt om förslag till budget för Nordiska rådet och ministerrådet för år 2018.
Årets sista möte ägnade presidiet bl.a. åt nordisk konsekvensbedömning av EU-lagstiftningsprocesserna, livslångt lärande och användning av pantsystemet för att främja cirkulärekonomi, önskemål rörande Nordiska rådets gränshinderarbete samt om ett samarbetsavtal med den Baltiska församlingen för 2018-2019.
Presidiets ledning, d.v.s. presidenten, vicepresidenten och de ledande tjänstmännen har hållit två möten på Åland.
Utskottet för kunskap och kultur i Norden
Till utskottets ansvarsområden hör utbildning och forskning, kultur inklusive språksamarbete samt digitaliseringsfrågor. Utskottet arbetar också med civil- och frivilligsamhällets roll i förhållande till idrotts- och friluftslivsfrågor såväl som till kultur och utbildning. Utskottet har prioriterat integrationsfrågor, erkännande av yrkeskvalifikationer och utbildningsfrågor. Utskottet har också arbetat med gränshinder för nordiska kulturarbetare, utökandet av samnordiska program i de nordiska högskolorna samt politikens möjligheter till inflytande över den nordiska forskningen. Man har också tittat på undervisningsformer för barn och ungdomar i sårbar ställning, avhopp i skolan samt undersökt möjligheterna att etablera en nordisk play-portal.
När utskottet hade sitt aprilmöte diskuterades bl.a. de nordiska ländernas nationalspråk som officiella arbetsspråk i Norden, stöd för studenter i fara, samt hur man kan öka mobiliteten för studerande mellan de nordiska länderna.
På sommarmötet i juni tog utskottet upp frågan om FN:s globala mål för hållbar utveck-ling, nordiska stipendier för icke EU-studerande och avskaffandet av geoblockering i Norden. Utskottet arrangerade därtill ett rundabordssamtal om avhopp i skolan som hölls inför sommarmötet.
Införandet av en ”Nordens sångdag” den 23 mars, då skolor, sångkörer och andra organisationer på samma dag sjunger in Norden, diskuterades på utskottets möte i september. Man beslöt också öka stödet till översättningar av Nordiska rådets litteraturpris.
Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden
Utskottet arbetar med ärenden som handlar om arbetsmarknad och arbetsmiljö, näringsliv och IT, industri och handel samt energi. Gränshinder och transporter sorterar också under utskottet för tillväxt och utveckling. Därtill behandlar utskottet frågor inom finans- och ekonomisk politik.
På utskottets januarimöte i Stockholm diskuterades bl.a. frågor om samarbete för digitalisering och motverkande av skatteflykt. Man beslöt verka för en gemensam hemsida för alla nordiska arbetsförmedlingar och ett elektroniskt ID. Idag är ett elektroniskt ID strikt nationellt. Utskottet diskuterade också denna gång vad man bör göra politiskt för att visa att erkännandet av lag- och branschreglerade yrkeskvalifiktioner är av stor betydelse för den gemensamma nordiska arbetsmarknaden.
Utskottet diskuterade bl.a. behovet av samarbete för en hållbar nordisk turism på sitt möte i april. Man tillsatte även en transportarbetsgrupp och fick information om Hyperlooptekniken och visionen om en nordisk megaregion. Ett medlemsförslag om samarbetsprogram för förvärvs- och innovationspolitik diskuterades också.
Under utskottets möte i oktober diskuterades bl.a. ett samarbetsprogram för nordiskt engergisamarbete och hur Norden bättre gemensamt kan organisera arbetsmarknaden för åren 2018-2021. Rekommendationen om fiskodling i recirkulationsanläggningar togs upp men eftersom frågan väntar på svar från ministerrådet tas ärendet upp på nytt i januari 2018. Gemensamt transportpolitiskt arbete för ett utbyggt järnvägsnät fanns också på agendan och diskuterades.
Resultatet av enkätundersökningen ”Ett värdefullt samarbete – Den nordiska befolkningens syn på Norden” presenterades på mötet. Samarbetet har ett brett folkligt stöd. Gemensamma värderingar och likartade samhällssystem är de två viktigaste grunderna för samarbetet. Möjligheterna att arbeta och studera i hela regionen ansågs av befolkningen i Norden som de största fördelarna. På det övergripande planet ses samarbete kring försvars- och säkerhetsfrågor som viktigast.
Arbete i partigrupperna
Inom ramarna för Nordiska rådets arbete samlas rådsmedlemmarna till partipolitiska överläggningar om frågor som är aktuella i det nordiska samarbetet. Britt Lundberg och Mikael Staffas har båda varit medlemmar av mittengruppen. Britt Lundberg valdes till mittengruppens ordförande 2016 och har fortsättningsvis innehaft uppdraget under år 2017.
Tony Wikström har deltagit i den socialdemokratiska gruppens möten. Axel Jonsson har deltagit i mittengruppens möten vid sessionerna.
Delegationens verksamhet under 2017
Under perioden 1 januari till 31 december 2017 har delegationen sammanträtt 9 gånger. Den ordinarie delegationssekreteraren Niclas Slotte har varit tjänstledig under året och har ersatts av Pia Olofsson-Rothberg 1 januari-28 februari och efter den första mars av Sten Eriksson som innehaft tjänsten som vikarierande delegationssekreterare.
Delegationen har vid sina möten diskuterat gemensamma strategier gällande frågor som kommer upp i ministerråden och i rådet. Under året har också diskussioner om bl.a. meritväderingen vid högskolorna i Sverige och arbetsspråken i Nordiska rådet förekommit.
Delegationen har också avgivit ett utlåtande, bilaga 1. över medlemsförslag A1685, bilaga 2. i vilket Finlands och Islands delegationer föreslår att 70 § i Nordiska rådets stadga ändras så att finska och isländska blir officiella arbetsspråk tillika med de skandinaviska språken.
Delegationens målsättning har under året varit att ha ett bra samarbete mellan lagtinget och landskapsregeringen för att om möjligt skapa en gemensam åländsk linje i olika nordiska frågor.
Delegationssekretariatet har sett till att åländska myndigheter och andra organisationer fått yttra sig angående sådana rådsärenden som sänts på remiss till länderna och de självstyrande områdena. Inkomna och vidarebefordrade remissyttranden från 2017 finns redovisade i bilaga 3.
Delegationen arrangerade presidiets sommarmöte på Åland, på Silverskär den 26-27 juni.
Dagen innan höll presidiets internationella arbetsgrupp sitt möte i Mariehamn.
Mikael Staffas är medlem av Nordiska kulturfondens styrelse för åren 2017-2018 och har deltagit i fondens möten. Tony Wikström är ersättare för Staffas under samma period.
Ett urval aktuella frågor under perioden
Gränshinder
På uppmaning av Nordiska rådets president om en nordisk parlamentarisk debatt om gränshinder höll Ålands lagting en debatt den 5 april samtidigt som delegationens berättelse för 2016 och landskapsregeringens meddelande om externpolitiken behandlades.
Nordiska ministerrådets Gränshinderråd är tillsatt för åren 2014-2017 och rådet har fått nytt mandat för åren 2018-2021. Åland har en representant i rådet. Se vidare landskapsregeringens meddelande M 04/2017-2018.
Samtliga utskott i Nordiska rådet har utsett en medlem till gränshindergruppen som fungerar som en informationskanal mellan Nordiska rådet, parlamenten och gränshinderrådet. Tyvärr har Åland inte haft någon representation i gränshindergruppen under år 2017.
Rådet har under året återupptagit behandlingen av de problem som är kopplade till dubbelbeskattningsavtalen samt mottagit ett medlemsförslag från mittengruppen
om att vi i Norden automatiskt skulle erkänna varandras yrkesutbildningar. Man arbetar också för bl.a. ett nordiskt medborgarskap, behovet av analyser som visar på potentialen i ett mer gränslöst Norden, gemensam nordisk märkning av läkemedel samt att få talmännen och parlamenten i de nordiska länderna att aktivt motverka att det uppstår nya oavsiktliga gränshinder.
Arbetsspråken i Nordiska rådet och ministerrådet
I form av ett presidieförslag föreslår Finlands och Islands delegationer att finska och isländska läggs till i arbetsordningen som officiella arbetsspråk inom Nordiska rådet vid sidan av danska, norska och svenska. Delegationen har avgivit ett yttrande till Nordiska rådet i ärendet. Delegationens skrivelse bilägges berättelsen. Bilaga 1. Se också texten i avsnittet om den 69:e sessionen.
Färöarnas ansökan om fullt medlemskap i Nordiska rådet
I oktober 2016 lämnade Färöarnas landsstyre in ett förslag till Nordiska ministerrådet och Färöarnas medlemmar i Nordiska rådet lämnade in ett medlemssförslag om ett fullvärdigt medlemskap för Färöarna i Nordiska rådet. Frågan behandlades även under året både av samarbetsministrarna och i Nordiska rådets presidium. Under presidiets sommarmöte på Åland skrevs ett betänkande i ärendet som behandlades på sessionen i Helsingfors. Ärendet bordlades på sessionen för fortsatt behandling i presidiet och för ett eventuellt beslut på den kommande sessionen i Oslo. Den åländska delegationen har förhållit sig positiv till färingarnas strävanden samtidigt som man framhållit att det inte finns några motsvarande strävanden från åländskt håll.
Övriga ärenden
En grupp från Nordiska rådets presidium har under leding av Britt Lundberg utarbetat en internationell strategi för åren 2018-2022 som framställdes i ett presidieförslag A1740/presidiet. Bilaga 4.
Inom Nordiska rådet har en arbetsgrupp för att utvecklat förslag till hur man kan medverka till att realisera FN:s 2030 klimatmål verkat och man menar att detta fokusområde skall komma till uttryck i Nordiska rådets arbete. Bilaga 5.
Skriftliga frågor
Britt Lundberg med flera har ställt en skriftlig fråga till Nordiska ministerrådet om gränsregionalt och gränskommunalt samarbete. För att skapa ett enat och mer integrerat Norden önskar frågeställarna få svar på om man samarbetar inom de offentliga samhällstjänsterna.i gränskommunerna och om så inte är fallet, vad beror det på. Bilaga 6.
Tony Wikström med flera har till de nordiska regeringarna ställt en skriftlig fråga om nolltolerans mot rasism och hatretorik inom barnomsorg och skola. Undertecknarna önskar få besked om vad som görs i de nordiska länderna för ett efterleva barnkonventionen och vilket arbetssätt som har visat sig ha störst positiv effekt. Bilaga 7.
Medlemsförslag
Lundberg och Staffas har tillsammans med övriga medlemmar i Nordiska rådets mittengrupp undertecknat medlemsförslag om: ”Stöd för studenter i fara” för att betona vikten av yttrande- och tankefrihet samt akademisk frihet i demokratiska samhällen, ”En välfungerande nordisk arbetsmarknad” om behovet att revidera och uppdatera tidigare överenskommelser, ”Grunda nationella rådgivningskommittéer för gränshinderfrågor i de nordiska länderna och de självstyrande områdena” för att effektivisera och organisera gränshinderarbetet, ”Digital bipacksedel till läkemedel” så att apoteken kan skriva ut bipacksedeln på det språk patienten talar, ”Ömsesidigt godkännande av utbildning och yrkesmässiga kvalifikationer inom parallella arbetsområden” så att de nordiska länderna automatiskt godkänner medborgarnas utbildningar och yrkeserfarenheter, ”Nordisk konsekvensbedömning i EU-lagstiftningsprocesserna”, genom att införa en praxis i lagstifningsprocesser där länderna tillsammans implementerar en EU-rättsakt. Bilagorna 8-13.
Wikström har tillsammans med den Socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet undertecknat medlemsförslag om: ”Gemensam nordisk luftfartspolitik”, ”Global Deal”för att förbättra dialogen och anställningsvillkor mellan arbetsmarknadens parter och ländernas regeringar, ”Ökat nordiskt samarbete i Nordamerika”, för att där bevara den nordiska kulturen, ”Ökat nordiskt inflytande och samarbete med G20”, ”Facklig organisering” så att den nordiska arbetsmarknaden utvecklas och fortsatt är en garant för goda levnadsvillkor för Nordens medborgare”, ”Digitalt världsarkiv på Svalbard”, ”Obligatorisk medling för vårdnadshavare vid separtion” för att finna de bästa lösningarna för barnen och för att undvika psykisk ohälsa i framtiden, ”Utveckla ett likalönscertifikat” för de nordiska länderna enligt isländsk modell, ”Nordisk svanmärkning för mat, hantverk och design” för att i Norden och internationellt signalera hög kvalitet, hållbarhet, kreativitet och skönhet, ”Teknologirevolutionen och Norden”, för att sakligt och med fokus på god ekonomistyrning följa med konsekvenserna av den stigande automatiseringen inom industrin, ”Etablera folkhögskolor i alla nordiska länder”, för att främja nordisk kultur, språk m.m., ”Stötta en gemensam filmfond för urfolken”, ”Finansiering för en nordisk filmkommission”, ”Plastartiklar i dricksvatten” genom att öka forskningen hur plastartiklarna hamnar i dricksvattnet och om de utgör en hälsofara. Bilagorna 14-27.
Försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete
Som president för Nordiska rådet arrangerade Britt Lundberg under årets session ett lunchmöte med utrikesministrarna där det bl.a. diskuterades säkerhetsfrågor.
Talman Johan Ehn deltog i en debatt i Helsingfors om att förstärka samarbetet beträffande den internationella säkerhetspolicyn mellan Finland och Sverige
Under året har den konservativa gruppen inlämnat ett förslag om totalförsvars-, kris- och försörjningsplanering som innehåller förslag om bl.a. hur ett samarbete mellan de nordiska försvarsmakterna och polismyndigheterna kunde utvecklas. Bilaga 28.
Internationella frågor och samarbeten
Från Nordiska ministerrådet har inkommit en redogörelse till Nordiska rådet gällande förstärkt nordiskt samarbete inom EU. I analysen av det nordiska lagstiftningssamarbetet har man kommit fram till att lagstiftningen har ändrat karaktär i förhållande till ländernas förpliktelser till EU. För en genomgång av framtidens möjligheter för nordiskt samarbete på lagstiftningsområdet har man tagit hjälp av professor emeritus Inge Lorange Backer. Hans utredning förväntas vara klar i medlet av år 2018.
I redogörelsen föreslås ett utvidgat samarbete inom bl.a. energisektorn, digitaliseringen, fiskeri, havsvård, jordbruk, skogsbruk, levnadsförutsättningar m.m.
Nordiska rådet öppnade under året ett kontor i Bryssel. Kontoret har det danska kulturinstutet som värd och består av en tjänsteman.
Förslaget till Nordiska rådets internationella strategi för åren 2018-2022 fastslogs i samband med en utrikespolitisk allmändebatt . Bilaga 5.
Samarbetet med den Baltiska församlingen befästes genom ett samarbetsavtal som sträcker sig över perioden 2018-2019. President Lundberg gästade den Baltiska församlingens årliga session i Tallinn i november.
Lundberg deltog egenskap av president för Nordiska rådet i ett antal internationella fora såsom öppningen av ”Nordic Matters” i Southbank, London, Arktiskt Forum i Arkangelsk i Ryssland, Benelux-parlamentens session i Haag, öppningen av Sametinget i Östersund, EU:s Nordliga Dimensions femte konferens i Bryssel och den Baltiska församlingens session i Tallinn. Bilaga 33.
Temasessionen i Stockholm
Lagtingesldamöterna Britt Lundberg och Mikael Staffas samt ersättarna Axel Jonsson och Tony Wikström deltog i årets temasession i Stockholm.
Temat för den aktuella debatten på Nordiska rådets temasession i Stockholm i april var ”Norden och USA – Nya förutsättningar”. Under debatten framkom att valet av Donald Trump till USA:s nya president har skapat osäkerhet om landets framtida utrikespolitiska kurs inom många politikområden, t.ex. gällande synen på Ryssland och Östeuropa, vilket kan få betydande konsekvenser för de nordiska länderna. Ett försvagat EU kan medföra att de nordiska länderna står mera ensamma i det europeiska samarbetet. Detta förhållande innebär att de nordiska länderna bör samarbeta i högre grad. I denna diskussion deltog samarbetsminister Nina Fellman, tillsammans med Norges och Sveriges samarbetsministrar med ett inlägg samt i den paneldiskussion som följde.
Efter debatten diskuterades bl.a. ett medlemförslag om granskning av Nord Stream, bildandet av en invandringspolitisk grupp inom Nordiska rådet samt Norden som en kärnvapenfri zon. Som sista punkt på dagordningen presentrades bl.a. dessa nya medlemsförslag om luftfartspolitik, delningsekonomin i Norden, Norden – världsledande inom 5G.
Nordiska rådets parlamentariker konstaterade att det finns ett brett stöd för kampen mot antibiotikaresistens i Norden och presenterade en vitbok som innehåller nya konkreta förslag till nya nordiska initiativ i kampen.
Presidiets arbetsgrupp för internationell strategi höll sitt första möte. President Britt Lundberg leder arbetsgruppens fortsatta arbete.
Sedvanliga presidie- och utskottsmöten hölls också under temasessionen.
Sessionen avslutades med ett informellt rundabordssamtal om Östersjöfrågor i vilket president Britt Lundberg deltog.
Nordiska rådets 69:e session
Nordiska rådets 69:e session, inklusive utskotts och partigruppsmöten, hölls i Helsingfors. Från delegationen deltog ordföranden Mikael Staffas samt viceordföranden tillika Nordiska rådets president Britt Lundberg samt ersättarna Axel Jonsson och Tony Wikström i sessionen samt i kringaktiviteter i anslutning till sessionen. Från landskapsregeringen deltog lantrådet Katrin Sjögren, vicelantrådet Camilla Gunell, samarbetsministern Nina Fellman samt ministrarna Tony Asumaa och Wille Valve.
Sessionen inleddes med ett sessionsevent om energisamarbete i Norden, under vilket bl.a. Jorma Ollila presenterade den utredning han utfört för rådets räkning om nordiskt energisamarbete.
Vid sessionen presenterades samarbetsministrarnas redogörelse om gränshinder och ett nordiskt toppmöte hölls med de nordiska statsministerna om ”Norden som världens mest integrerade region med tillit som gemensam styrka och med gränshinder överst på dagordningen”.
En av de större frågorna i samband med sessionen var ärendet med ett förslag från Finlands och Islands delegationer om att finska och isländska läggs till i arbetsordningen som officiella arbetsspråk inom Nordiska rådet vid sidan av danska, norska och svenska. Efter omröstning i presidiet hade förslaget förts till sessionen för beslut. Beslutet i presidiet fattades med en knapp majoritet. Under sessionen framlades därför ett nytt modifierat förslag till beslut från presidiet. Sessionen beslöt enhälligt att alla medlemmar ska kunna lämna in förslag på sitt eget språk, att protokollen ska översättas till finska och isländska, att rådssekretariatet ska se över möjligheterna att förenkla arbetsgången kring mötena och att frågan om arbetsordning och arbetsspråkens ställning ska behandlas på nytt under den 70:e sessionen i Oslo 2018. Bilaga 29 och 30.
De nordiska parlamentens talmän hade fått en särskild inbjudan till sessionen och lagtingets talman Johan Ehn deltog. Talmännen höll ett talmansmöte i samband med sessionen.
Nordiska rådets utskott, presidium och partigrupper höll även möten i anslutning till sessionen.
Under sessionen diskuterades frågan om fredsförmedling och öppningsanförandet hölls av president Martti Ahtisaari. Vidare debatterades hållbarhet för Antarktis, hur förstärka konsumenternas roll i kampen mot klimatförändringrna, hur avskaffa geoblocking.
De tal och inlägg som de åländska representanterna höll under sessionen återfinns i bilaga 31.
De rekommendationer som antogs under sessionen ingår i förteckningen över rekommendationer, yttranden och interna beslut som Nordiska rådet antagit under 2017, se bilaga 32.
Bilagor:
|
| ||||||||||||||||||||
|