Nordiska rådets berättelse 1/2025-2026

	Ålands lagting	BERÄTTELSE NRB nr 1/2024-2025
		Datum
	Ålands delegation i Nordiska rådet	2025-11-12
	Till Ålands lagting

Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1.- 31.12.2024

 

 

Med hänvisning till 6 § landskapslagen (1984:25) om Ålands representation i Nordiska rådet överlämnar Ålands delegation i Nordiska rådet härmed berättelsen över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under perioden l januari till den 31 december 2024.

     Berättelsen är en redogörelse för de av lagtinget utsedda ledamöternas verksamhet i Nordiska rådet. Landskapsregeringens arbete i Nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéerna redovisas i annat sammanhang.

 

 

 

Mariehamn den 12 november 2025
Ordförande	Annette Holmberg-Jansson
Sekreterare	Julia Lindholm

 

 

 

 

 

 

 

 

INNEHÅLL

Ålands representation i det nordiska samarbetet 3

Av lagtinget valda medlemmar: 3

Av landskapsregeringen utsedda medlemmar: 3

Delegationens verksamhet under 2024. 3

Policy för Ålands delegation i nordiska rådet 3

Ålands deltagande i Finlands delegation i Nordiska rådet 3

Deltagandet i Nordiska rådet 4

Allmänt 4

Nordiska rådets möten under 2024. 4

Utskotten. 4

Gränshindersgruppen. 5

Medlemsförslag från delegationen. 5

Nordiska kulturfonden. 5

Sessionsveckan. 6

Möte med de självstyrande länderna. 6

Arbete i partigrupperna. 6

Nordiska rådets priser 6

Uppföljning av aktuella och prioriterade frågor 6

Revidering av Helsingforsavtalet 6

Ändring av Nordiska rådets arbetsordning. 7

 

Ålands representation i det nordiska samarbetet

 

Ålands delegation i Nordiska rådet har under perioden representerat Åland i Nordiska rådet på det sätt som förutsätts i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. Delegationen består dels av de av lagtinget valda medlemmarna jämte suppleanter, dels av landskapsregeringen utsedda representanter.

     Under perioden har delegationen med stöd av 2-4 §§ i ovan nämnda landskapslag bestått av följande personer:

 

Av lagtinget valda medlemmar:

 

Ordinarie:

Annette Holmberg-Jansson, ordförande      

Sandra Listherby, viceordförande                                    

 

Suppleanter:

Nina Fellman                                            

Liz Mattsson                                             

 

 

Av landskapsregeringen utsedda medlemmar:

 

Lantrådet Katrin Sjögren

Vicelantrådet Annika Hambrudd, nordisk samarbetsminister,

Minister Camilla Gunell,

Minister Jesper Josefsson,

Minister Mats Perämaa,

Minister Arsim Zekaj,

Minister Ingrid Zetterman.

 

Landskapsregeringens medlemmar utsågs 12.1.2024.

 

Delegationens verksamhet under 2024

 

Under 2024 har delegationen sammanträtt sju gånger.

     Ordinarie delegationssekreterare var utskottssekreterare Sten Eriksson. Byråsekreteraren Victoria Lindblom sköter delegationens mötes- och researrangemang.

    

Policy för Ålands delegation i nordiska rådet

 

Delegationen antog i oktober 2020 en reviderad Policy för Ålands delegation i Nordiska rådet. Utgångspunkten för policyn är att inom ramen för den nordiska visionen ”Världens mest hållbara och integrerade region år 2030” och de underliggande strategiska prioriteringarna arbeta med och prioritera frågeställningar av relevans för Åland, för förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland och för förverkligandet av Agenda 2030. Under rubrikerna ett konkurrenskraftigt Norden utan gränshinder, ett grönt Norden och ett socialt hållbart Norden listar delegationen sina prioriterade arbetsområden.

 

Ålands deltagande i Finlands delegation i Nordiska rådet

 

I enlighet med 2 § lagen om Finlands delegation i Nordiska rådet (FFS 170/60) utgör Ålands delegation tillsammans med de medlemmar som utses av riksdagen och regeringen Finlands delegation i Nordiska rådet. Under det gångna året har Finlands delegation i Nordiska rådet sammanträtt sju gånger och arbetsutskottet tre gånger. De åländska ledamöterna har rätt att delta i mötena men har i allmänhet inte kunnat delta i delegationens möten på grund av långa resor. Efter pandemins erfarenheter har de åländska medlemmarna från och med 2022 haft möjlighet att delta i delegationens möten på distans med yttranderätt. För deltagande i formella beslutspunkter krävs dock fysisk närvaro.

     För hantering av mindre ärenden och operativa beslut finns det ett arbetsutskott inom delegationen. Annette Holmberg-Jansson har deltagit i arbetsutskottets möten.

     De åländska ledamöterna har tillgång till tolkning under den finländska delegationens möten.

     I samband med lagtingets besök i riksdagen i oktober hölls ett gemensamt möte i riksdagen mellan den åländska och den finländska delegationen.

    

Deltagandet i Nordiska rådet

 

 

Allmänt

 

Delegationen strävar till att såväl de ordinarie medlemmarna som suppleanterna utsedda av lagtinget ska kunna delta i de nordiska mötena. I allmänhet finns det suppleantplatser i något utskott så att även ersättarna kan delta fullt ut i det nordiska arbetet.

     För att som ersättare få plats i plenum krävs att någon ordinarie medlem från den åländska delegationen är frånvarande, alternativt någon från riksdagens delegation. För att en åländsk ersättare ska kunna ersätta en riksdagsledamot i den finländska delegationen krävs samtycke från den finländska delegationens ordförande. I allmänhet har de åländska suppleanterna kunnat inta en plenumplats under rådets möten.    

     Som ersättare har man inget fast utskott, men man har rätt att delta som ersättare för annan ledamot inom ramen för sina partigrupper samt som observatör i valfritt utskott. I utskotten kan man således fylla platser över nationsgränserna. Eftersom det oftast finns personer frånvarande från de största partigrupperna brukar delegationens ersättare få tillgång till en utskottsplats.

    

Nordiska rådets möten under 2024

 

Nordiska rådet inledde sitt arbete 2024 med samlade utskottsmöten den 5-6 februari Stockholm, temasession på Färöarna 8-9 mars, sommarmöten på olika ställen i Norden i slutet på juni samt utskottsmöten i Mariehamn den 16-17 september. Nordiska rådets årliga sessionsvecka hölls i Reykjavik 28-31 oktober.

     Årets traditionella sommarmöten ordnades runtom i Norden. Annette Holmberg-Jansson deltog välfärdsutskottets möte på Jylland och Sandra Listherby deltog i tillväxt- och utvecklingsutskottet möte i Kiruna. Delegationssekreteraren deltog i presidiets möte på Island.

 

Utskotten

 

Delegationens ordförande Annette Holmberg-Jansson har varit invald i utskottet för välfärd i Norden.

     Lagtingsledamoten Sandra Listherby har varit invald i utskottet för tillväxt- och utveckling.

     Delegationens ersättare, lagtingsledamöterna Nina Fellman och Liz Mattsson, har deltagit olika utskott beroende på var det funnits en ledig plats. Utöver de ovan nämnda utskotten finns det ett utskott för kunskap och kultur, ett utskott för hållbarhet i Norden och presidiet.

     Lagtinget har inget fast deltagande i presidiet, men en presidieplats för de tre självstyrande länder är under behandling i rådet efter ett medlemsförslag från Färöarna.

     De åländska ledamöterna har rätt att delta i presidiets behandling om ärendet uttryckligen rör ett åländskt intresse. Under året har en översyn av Helsingforsavtalet varit upp till behandling på varje presidiemöte, vilket innebär att åländska ledamöter har deltagit under dessa punkter.

 

Gränshindersgruppen

 

Gränshindergruppen är Nordiska rådets organ för att följa med det arbete som utförs i Gränshinderrådet, som är de nordiska regeringarnas organ för identifiering och hantering av gränsöverskridande hinder som uppstått mellan de nordiska länderna.

     Sandra Listherby var Ålands representant i Nordiska rådets gränshindersgrupp.

 

Medlemsförslag från delegationen

 

Delegationens dåvarande medlemmar ställde i september 2022 ett medlemsförslag (A1924/UHN) till Nordiska rådet i vilket man föreslår att rådet ska rekommendera att Nordiska ministerrådet låter utarbeta en nordisk Östersjöstrategi.

     Delegationen motiverade förslaget med att en Östersjöstrategi kunde innehålla strategiska prioriteringar inom de viktigaste klimat- och miljömässiga problemområdena och identifiera åtgärder där den största nordiska potentialen finns för att lösa dem. Åtgärdsområden kan omfatta kunskapshöjande projekt och samarbeten, nordisk finansiering, samordning av havsförvaltning, behov av harmoniserad lagstiftning samt nordiska positioner gentemot andra beslutsfattande organ. Det är också viktigt att strategin tar fokus på de stora möjligheter för livskvalitet, ekonomi och välstånd som ges av en bättre havsmiljö.

     Ärendet slutbehandlades i utskottet för ett Hållbart Norden den 6 februari 2024. Utskottets förslag utmynnar i en rekommendation till ministerrådet att, utgående från den handlingsplan som finns för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP), verka för ett uppfyllande av BSAP:s mål i de nordiska länderna. Förslaget till rekommendationen antogs av rådet den 9 april i Torshavn.

     I ministerrådets genmäle ansåg man att de rekommendationer som Nordiska rådet beslutat om redan uppfylls av ministerrådet. Ministerrådets svar behandlades på nytt av utskottet på dess möte i Mariehamn den 17 september.[1]

 

Nordiska kulturfonden

 

Ålands styrelserepresentanter i Nordisk kulturfond utses alternerande av lagtinget och landskapsregeringen för tvååriga perioder. Under perioden 2023-2024 representeras Åland av kulturplanerare Yvonne Törneroos från landskapsregeringen med antikvarie Pia Sjöberg som suppleant.

 

 

Sessionsveckan

 

Nordiska rådets årliga session hölls i Reykjavik. Från lagtinget deltog delegationsordföranden Annette Holmberg-Jansson, vice ordföranden Sandra Listherby samt ersättaren Nina Fellman biträdda av delegationssekreteraren och byråsekreteraren.

     Toppmötet mellan Nordiska rådet och de nordiska statsministrarna hade temat ”Fred och säkerhet i Arktis och Norden”. Under debatten höll lantrådet Katrin Sjögren ett anförande.

     Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var sessionens gästtalare och han lyfte vikten av det stöd de nordiska länderna gett och ger till Ukraina. Den andra gästtalaren var Svetlana Tikhanovskaja, som företräder den oberoende oppositionen i Belarus.

     Även talman Jörgen Pettersson deltog i det talmansprogram som traditionellt ordnas i samband med rådssessionen. Talmannen biträddes av den biträdande lagtingsdirektören.

 

Möte med de självstyrande länderna

 

I samband med sessionsveckan brukar delegationerna från de självstyrande länderna av tradition anordna ett gemensamt möte. Detta år var sessionsprogrammet sådant att det var svårt att hitta en gemensam tid som passade alla tre och deltagarantalet var därför i viss mån begränsat.

     På mötet avgavs en landrapport från varje land och dessutom diskuterades den kommande översynen av Helsingforsavtalet samt övriga frågor av gemensamt intresse.

 

Arbete i partigrupperna

 

Inom ramarna för Nordiska rådets arbete samlas rådsmedlemmarna till partipolitiska överläggningar om frågor som är aktuella i det nordiska samarbetet. Annette Holmberg-Jansson är medlem i den Konservativa gruppen, Sandra Listherby och Liz Mattson i Mittengruppen och Nina Fellman i den Socialdemokratiska gruppen.

 

Nordiska rådets priser

 

Under sessionen delades Nordiska rådets fem olika priser. Bland de nominerade fanns Fredrik Sonck och Jenny Lucander i kategorin barn- och ungdomslitteratur, Mikaela Nyman till litteraturpriset, Löfbacka traditionsbygg till miljöpriset och Peter Lång till musikpriset.

 

Uppföljning av aktuella och prioriterade frågor

 

Revidering av Helsingforsavtalet

 

Under hösten 2023 inleddes arbetet med att se över Helsingforsavtalet av en av presidiet tillsatt arbetsgrupp Helsingforsavtalet är det mellanstatliga avtal som reglerar Nordiska rådets och ministerrådets arbete. Samtliga medlemmar var företrädda i arbetsgruppen, även om avtalet är ingått mellan de 5 staterna i Norden.

     Även om arbetet syftade till att granska hela avtalets innehåll, kom arbetsgruppens arbete till stor del att fokusera på Färöarnas anhållan om att uppnå fullt medlemskap i Nordiska rådet. Grönland anslöt sig under arbetets gång till Färöarnas anhållan, medan Åland meddelade sitt stöd till Färöarnas och Grönlands strävanden, samtidigt som man för egen del inte har samma ambition. Delegationens ståndpunkt, med stöd av lagtingsledningen, är den att lagtinget inte har de ekonomiska och personella resurserna för att hantera ett fullt medlemskap. Däremot ansåg delegationen att om Färöarna och Grönland beslöt att anhålla om fullt medlemskap kan Åland inte ensamt stå kvar.  Frågan om ett fullt medlemskap för självstyrena delade arbetsgruppens medlemmar och det fördes omfattande diskussioner om formuleringarna i sluttexten. Sluttexten består av en kompromiss med två konklusioner med aningen olika lydelse.

     Arbetsgruppens slutrapport behandlades på presidiets möte i Mariehamn den 17 september och godkändes slutligen av plenum på sessionen i Reykjavik den 31 oktober. Rapporten och dess rekommendation att gå vidare med processen om en uppdatering av Helsingforsavtalet överförs till Nordiska ministerrådet för vidare beredning.[2]

 

 

Ändring av Nordiska rådets arbetsordning

 

Färöarnas delegation har lämnat in ett medlemsförslag i vilket man föreslår att de självstyrande länderna ska få representation i Nordiska rådets presidium. Presidiet har tillsatt en arbetsgrupp som ska bereda ärendet så att ett beslut kan fattas inom 2025. Den åländska delegationen företräds av Annette Holmberg-Jansson.

 

 

Bilaga 1

 

Urval av tal och inlägg rörande de självstyrda regionernas roll i Nordiska rådet

·         Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse nr 01/2024-2025

 

Nordisk råds session 2024

 

Dagsordningspunkt 3 Nordiskt toppmöte med Nordens regeringsledare

Katrin Sjögren

Fru president! Bästa kolleger! Jag tror att vi är många här som anser att vi behöver vårt nordiska samarbete mer än någonsin, inte minst för att garantera fred och säkerhet och för att hantera kriser av olika slag. Ett starkare nordiskt samarbete kräver ett närmare samarbete mellan alla våra åtta nordiska länder. I detta inbegrips även Färöarna, Grönland och Åland. 

Norden har blivit allt viktigare i vår allt osäkrare globala värld, och för mig har det varit mycket värdefullt att se det goda samarbetet, samstämmigheten och beslutsamheten över partigränserna som finns mellan de fem nordiska staterna och statsministrarna. Det är viktigt att visa pragmatism och inkludering. 

Utan helheten med de åtta nordiska länderna skapas inte en sådan gemensam plattform som även staterna behöver för att effektivt kunna verka framför allt inom ramen för civil krisberedskap. Civil beredskap är en viktig del av Nato och centralt när det gäller att bekämpa alltifrån pandemier, stormar och översvämningar i klimatkrisens spår till direkt hybridpåverkan och hybridhot. Åland har egen lagstiftning gällande polismyndigheten, brand- och räddningsmyndigheten och hälso- och sjukvården – myndigheter som är av central och avgörande betydelse när det gäller olika kriser och hybridhot. Åland har under flera år önskat få tillträde till Hagasamarbetet. Hagasamarbetet är helt avgörande om vi tillsammans ska kunna arbeta med dessa frågor. Om vi i Norden på riktigt vill stärka det nordiska samarbetet inom krisberedskap måste det vara möjligt för alla åtta nordiska länder att delta.

Det nordiska samarbetets framtid avgörs på något sätt av hur de nordiska staterna väljer att hantera frågan om uppdateringen av Helsingforsavtalet. Från Ålands sida är vi till freds med nuvarande juridiska upplägg av det Nordiska ministerrådets arbete men ser gärna en option för Åland till fullvärdigt medlemskap, särskilt i en situation då Färöarnas och Grönlands status förändras. 

Från Ålands sida vill jag betona att vi för vår del vill ha mer av politik och mindre av formalism i det nordiska samarbetet. Det nordiska samarbetet ska göra skillnad för Nordens folk.

Slutligen vill jag rikta ett tack till statsminister Orpo och Finlands regering för det gemensamma arbete vi har gjort inför nästa års ordförandeskap. Här har det varit fokus på samarbete och pragmatism. 

 

Annette Holmberg-Jansson fråga till Finlands statsminister Petteri Orpo

Det nordiska samarbetet inom civil beredskap är i dag viktigare än någonsin. Det tror jag att vi alla här är överens om. Samhällen i dag behöver ha en stark civil beredskap. Inom det nordiska finns ett konkret politiskt samarbete kring detta, nämligen Hagasamarbetet. En fråga som lyfts i flera sammanhang från Åland, Färöarna och Grönland är vikten av att de ska ges möjlighet att delta i Hagasamarbetet. 

Min fråga till dig, herr statsminister, är: Hur kommer Hagasamarbetet att främjas under Finlands och Ålands ordförandeskap?

 

Svar: Tack så mycket! Haga-samarbetet är mycket viktigt, och det här passar mer än väl nu då civil krishantering, övergripande säkerhet, resiliens och beredskap är våra huvudteman under Finlands och Ålands gemensamma ordförandeskap. Jag tycker detta är ett utmärkt tema där vi genast kan börja samarbeta med Grönland och Färöarna. Vi har ett bra samarbete med Åland också i dessa frågor. Förhoppningsvis kommer vi genom ett konkret samarbete i och med huvudtemat för vårt kommande ordförandeskap att ha ett bra och varaktigt samarbete.

 

Dagordningspunkt 11.2 Samarbetsministranas redogörelse

Annika Hambrudd

Fru president! Kära nordiska vänner! Vi arbetar gemensamt för att den nordiska visionen och våra tre strategiska prioriteringar ska förverkligas på ett effektivt sätt. För oss på Åland är det nordiska samarbetet mycket konkret. Fokus behöver alltid vara på den nordiska nyttan och på vårt arbete för medborgarna, för företagen och för vår miljö och vårt klimat.

Under Sveriges ordförandeskap har gränshinderfrågorna prioriterats, vilket vi från Åland, som är en gränsregion, välkomnat, och det nya samarbetsprogrammet för samarbetsministrarna håller ambitionsnivån när det gäller frågorna inom mobilitets- och gränshindersområdet högt.

För oss på Åland är det viktigt att alla former av gränshinder ska stävjas och lösas. Mobiliteten är viktig, och administrativa och skattemässiga gränshinder måste därför arbetas med och lösas eller mildras. Det är även viktigt att dessa frågor fortsatt är prioriterade. Detta är sådant som berör våra medborgare och företag direkt och konkret och har betydelse. Jag är därför glad över att även Finlands och Ålands gemensamma ordförandeprogram lyfter gränshinderfrågorna och anger att det ska vara lätt att bo, studera och arbeta och driva företag över landsgränserna i Norden.

Tilliten får vi inte ta för given. I en tid av snabb förändring och osäkerhet måste vi aktivt vårda och stärka den. Vi i Norden måste ha förmågan att inkludera varandra om vi ska förverkliga vår gemensamma vision. Samarbetet och tilliten mellan oss är inte bara en tradition; det är vår framtid och vår styrka. Vi lever i en tid där inkludering är viktigare än någonsin.

Frågan om en revidering av Helsingforsavtalet är på bordet under den här sessionen, och jag hoppas att vi alla ska låta pragmatism och inkludering vara ledstjärnan i vårt arbete. Vi har åtta nordiska länder med åtta nordiska regeringar och parlament, och vi måste visa världen att vi åtta kan samarbeta.

Tillit och samarbete är även centralt i arbetet med den civila krisberedskapen. Hagasamarbetet är ett samarbete som inte ingår i det Nordiska ministerrådets område men är ett nordiskt samarbete som har fokus på att upparbeta förmågan att hantera allvarliga olyckor och kriser och även förebygga och ha motståndskraft när det gäller att motstå och förhindra allvarliga olyckor och kriser.

För Åland är det viktigt att få komma med i det nordiska Hagasamarbetet. Finland stöder oss politiskt i detta, vilket Finlands statsminister Orpo även i går kunde bekräfta. Nu ser jag det hela mest som en teknikalitet för att få det formaliserat. Tillsammans är vi starka, och tillsammans kan vi göra skillnad för våra medborgare. 

 

Dagordningspunkt 14.3. Presidieförslag om uppdatering av Helsingforsavtalet (A 1989/PRE)

Sandra Listherby

Fru president! Vi står inför ett avgörande steg i att stärka det nordiska samarbetet. En uppdatering av Helsingforsavtalet, som också omfattar statusen för Åland, Färöarna och Grönland, säkerställer en stabil enad röst från Norden i dessa osäkra tider.

Nordiskt mervärde är också att visa omvärlden att de nordiska länderna, alla delar av dem, står tillsammans. För Åland, Färöarna och Grönland är viljan att bidra till ett ökat samarbete och en säkrare nordisk framtid stark. Områden som säkerhet i Arktis och beredskap kring Östersjön påverkar oss alla och kräver att vi samarbetar.

För Ålands delegation har det varit viktigt att stödja Färöarnas och Grönlands strävan att Helsingforsavtalet öppnas för fullt medlemskap för alla åtta nordiska länder, även om Ålands ambition att bli fullvärdig medlem kanske inte ännu är fullt mogen. Jag vill därför framföra Ålands stöd för presidieförslaget om en uppdatering av Helsingforsavtalet, och att frågan om en revidering av Färöarnas, Grönlands och Ålands status i Helsingforsavtalet nu lämnas vidare till våra ministrar. Tack till arbetsgruppen för det här viktiga arbetet.