Nordiska rådets berättelse 2/2025-2026

	Ålands lagting	BERÄTTELSE NRB nr 2/2025-2026
		Datum
	Ålands delegation i Nordiska rådet	2026-03-17
	Till Ålands lagting

Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1.- 31.12.2025

 

 

Med hänvisning till 6 § landskapslagen (1984:25) om Ålands representation i Nordiska rådet överlämnar Ålands delegation i Nordiska rådet härmed berättelsen över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under perioden l januari till den 31 december 2025.

     Berättelsen är en redogörelse för de av lagtinget utsedda ledamöternas verksamhet i Nordiska rådet. Landskapsregeringens arbete i Nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéerna redovisas i annat sammanhang.

 

 

 

Mariehamn den 17 mars 2026
Ordförande	Sandra Listherby
Sekreterare	Julia Lindholm

 

 

 

 

 

 

 

 

INNEHÅLL

Ålands representation i det nordiska samarbetet 3

Av lagtinget valda medlemmar: 3

Av landskapsregeringen utsedda medlemmar: 3

Delegationens verksamhet under 2025. 3

Policy för Ålands delegation i nordiska rådet 3

Ålands deltagande i Finlands delegation i Nordiska rådet 4

Deltagandet i Nordiska rådet 4

Allmänt 4

Nordiska rådets möten under 2025. 4

Utskotten. 5

Gränshindersgruppen. 5

Nordisk kulturfond. 5

Sessionsveckan. 5

Delegations inlägg under sessionen. 6

Möte med de självstyrande områdena. 6

Arbete i partigrupperna. 6

Nordiska rådets priser 6

Uppföljning av aktuella och prioriterade frågor 7

Ordförandeskap i nordiska ministerrådet 7

Revidering av Helsingforsavtalet 7

Ändring av Nordiska rådets arbetsordning. 7

Sociala rättigheter och folkpension. 8

 

 

 

Ålands representation i det nordiska samarbetet

 

Ålands delegation i Nordiska rådet har under perioden representerat Åland i Nordiska rådet på det sätt som förutsätts i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. Delegationen består dels av de av lagtinget valda medlemmarna jämte suppleanter, dels av landskapsregeringen utsedda representanter.

     Under perioden har delegationen med stöd av 2-4 §§ i ovan nämnda landskapslag bestått av följande personer:

 

Av lagtinget valda medlemmar:

 

Ordinarie:

Annette Holmberg-Jansson, ordförande       (1.1 - 12.11.2025)

Sandra listherby, viceordförande                 (1.1 - 12.11.2025)

Sandra Listherby, ordförande                       (12.11 - 31.12.2025)

Annette Holmberg-Jansson, viceordförande (12.11 - 31.12.2025)

 

Suppleanter:

Nina Fellman                                            

Liz Mattsson                                             

 

 

Av landskapsregeringen utsedda medlemmar:

 

Lantrådet Katrin Sjögren

Vicelantrådet Annika Hambrudd, nordisk samarbetsminister,

Minister Camilla Gunell,

Minister Jesper Josefsson,

Minister Mats Perämaa,

Minister Arsim Zekaj,

Minister Ingrid Zetterman.

 

 

Landskapsregeringens medlemmar utsågs 9.1.2025.

 

Delegationens verksamhet under 2025

 

Under 2025 har delegationen sammanträtt sju gånger.

     Ordinarie delegationssekreterare var utskottssekreterare Julia Lindholm. Under perioden 27.01.2025-30.09.2025 fungerade vikarierande utskottsekreterare David Ståhlman som delegationssekreterare. Byråsekreteraren Victoria Lindblom sköter delegationens mötes- och researrangemang.

    

Policy för Ålands delegation i nordiska rådet

 

Delegationen antog i oktober 2020 en reviderad Policy för Ålands delegation i Nordiska rådet. Utgångspunkten för policyn är att inom ramen för den nordiska visionen ”Världens mest hållbara och integrerade region år 2030” och de underliggande strategiska prioriteringarna arbeta med och prioritera frågeställningar av relevans för Åland, för förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland och för förverkligandet av Agenda 2030. Under rubrikerna ett konkurrenskraftigt Norden utan gränshinder, ett grönt Norden och ett socialt hållbart Norden listar delegationen sina prioriterade arbetsområden.

 

Ålands deltagande i Finlands delegation i Nordiska rådet

 

I enlighet med 2 § lagen om Finlands delegation i Nordiska rådet (FFS 170/60) utgör Ålands delegation tillsammans med de medlemmar som utses av riksdagen och regeringen Finlands delegation i Nordiska rådet. Under det gångna året har Finlands delegation i Nordiska rådet sammanträtt sju gånger och arbetsutskottet åtta gånger. De åländska ledamöterna har rätt att delta i mötena men har i allmänhet inte kunnat delta på plats i delegationens möten på grund av långa resor. De åländska medlemmarna har dock haft möjlighet att delta i delegationens möten på distans med yttranderätt. För deltagande i formella beslutspunkter krävs dock fysisk närvaro. Ett av delegationens ordinarie möten avlades på Åland den 19 maj 2025. Förutom delegationsmöte besökte delegationen lagtinget, kommunernas socialtjänst, Ålands hälso- och sjukvård, Ålands penningautomatförening, Grit:lab, Ålandsbanken samt Ålands sjöfartsmuseum.

     För hantering av mindre ärenden och operativa beslut finns ett arbetsutskott inom delegationen. Arbetsutskottet har under året tagit fram Finlands och Ålands presidentskapsprogram för presidentskapet i Nordiska rådet 2026. Annette Holmberg-Jansson har deltagit i arbetsutskottets möten och beredningen av presidentskapsprogrammet.

     De åländska ledamöterna har tillgång till tolkning under den finländska delegationens möten.

 

Deltagandet i Nordiska rådet

 

 

Allmänt

 

Delegationen strävar till att såväl de ordinarie medlemmarna som suppleanterna utsedda av lagtinget ska kunna delta i de nordiska mötena. I allmänhet finns det suppleantplatser i något utskott så att även ersättarna kan delta fullt ut i det nordiska arbetet.

     För att som ersättare få plats i plenum krävs att någon ordinarie medlem från den åländska delegationen är frånvarande, alternativt någon från riksdagens delegation. För att en åländsk ersättare ska kunna ersätta en riksdagsledamot i den finländska delegationen krävs samtycke från den finländska delegationens ordförande. I allmänhet har de åländska suppleanterna kunnat inta en plenumplats under rådets möten.    

     Som ersättare har man inget fast utskott, men man har rätt att delta som ersättare för annan ledamot inom ramen för sina partigrupper samt som observatör i valfritt utskott. I utskotten kan man således fylla platser över nationsgränserna. Eftersom det oftast finns medlemmar frånvarande från de största partigrupperna brukar delegationens ersättare få tillgång till utskottsplats.

    

Nordiska rådets möten under 2025

 

Nordiska rådet inledde sitt arbete 2025 med samlade utskottsmöten den 24-25 februari i Köpenhamn, temasession i Helsingfors 31-1 april, sommarmöten på olika ställen i Norden 27-29 juni samt utskottsmöten i Köpenhamn den 4-5 september. Nordiska rådets årliga sessionsvecka hölls i Stockholm 27-30 oktober.

     Vid årets sommarmöten deltog Annette Holmberg-Jansson på tillväxt- och utvecklingsutskottets möte i Tromsö, Sandra Listherby deltog i hållbarhetsutskottets möte på Grönland.

     Färöarna, Grönland och Åland har haft möjlighet att delta i presidiets möten då Helsingforsavtalet behandlats. Annette Holmberg-Jansson deltog i presidiemötets sommarmöte i Karlskrona den 10-11 juni.  

    

Utskotten

 

Delegationens ordförande (1.1 - 12.11.2025) Annette Holmberg-Jansson har varit invald i utskottet för välfärd i Norden.

     Lagtingsledamoten och delegationens ordförande (12.11 - 31.12.2025) Sandra Listherby har varit invald i utskottet för tillväxt och utveckling i Norden.

     Lagtingsledamöterna Nina Fellman och Liz Mattsson har i egenskap av ersättare deltagit i flera utskottsmöten under året beroende på var det funnits en ledig plats.

 

Gränshindersgruppen

 

Gränshindergruppen är Nordiska rådets organ för att följa med det arbete som utförs i Gränshinderrådet, som är de nordiska regeringarnas organ för identifiering och hantering av gränsöverskridande hinder som uppstått mellan de nordiska länderna.

     Sandra Listherby var Ålands representant i Nordiska rådets gränshindersgrupp.

 

Nordisk kulturfond

 

Ålands styrelserepresentanter i Nordisk kulturfond utses för tvååriga perioder alternerande av lagtinget och landskapsregeringen. Under perioden 2025-2026 representeras Åland av Krister Norrgrann, Director Musices, styrelseledamot och pensionerad rektor med lagtingsledamot Alfons Röblom som suppleant.

 

Sessionsveckan

 

Nordiska rådets årliga session hölls i Stockholm. Från lagtinget deltog delegationsordföranden Annette Holmberg-Jansson samt ersättarna Nina Fellman och Liz Mattsson biträdda av delegationssekreteraren och byråsekreteraren.

     Från landskapsregeringen deltog lantrådet Katrin Sjögren samt ministrarna Annika Hambrudd, Camilla Gunell, och Arsim Zekaj. Dessa biträddes av ett antal tjänstemän.

     Toppmötet mellan Nordiska rådet och de nordiska statsministrarna hade nordisk sammanhållning och nordisk vardagsnytta som tema. Diskussionen kretsade kring hur Norden tillsammans kan skapa en ökad trygghet för nordiska medborgare, och hur de nordiska länderna tillsammans kan säkra demokrati och de grundläggande nordiska värdena i en alltmer orolig och auktoritär omvärld.

     Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var sessionens gästtalare och lyfte frågor som nordiska värderingar och sammanhållning i oroliga tider.

     Lagtingets talman Jörgen Pettersson deltog i det talmansprogram som traditionellt ordnas i samband med rådssessionen. Talmannen biträddes av lagtingsdirektören.  

 

 

Delegations inlägg under sessionen 

 

I debatten lyfte Annette Holmberg-Jansson flera frågor kopplade till nordiskt samarbete och samhällsutveckling. Hon behandlade bland annat behovet av stärkt digital mobilitet och beredskap, utmaningar kopplade till kompetensförsörjning inom yrkesutbildningar samt frågor om gränshinder och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Hon tog också upp demografiska förändringar och behovet av långsiktiga strategier för äldreomsorg i Norden samt betydelsen av att de självstyrande områdena representeras i Nordiska rådets presidium.

    Liz Mattsson fokuserade i sina inlägg på utvecklingen av det nordiska samarbetet, särskilt inom transport och infrastruktur. Hon hänvisade till initiativ i det finska regeringsprogrammet om ett nordiskt transportministerråd och diskuterade förutsättningarna för gränspendlare i Norden. Hon berörde även frågor om infrastruktur och transporter i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge efter Sveriges och Finlands Natoanslutning samt betydelsen av inkluderande representation i Nordiska rådets arbete.

   Annika Hambrudd, i rollen som samarbetsminister, redogjorde för mål och prioriteringar inom det nordiska samarbetet. Hon beskrev ambitionen att göra Norden till världens mest integrerade och hållbara region till 2030 och betonade arbetet med att minska gränshinder så att människor kan arbeta, studera och leva över nationsgränser. I sina svar på repliker behandlade hon bland annat frågor om informationsutbyte mellan myndigheter, rörlighet på arbetsmarknaden, patient- och säkerhetsaspekter inom hälso- och sjukvården samt förebyggande arbete för att undvika nya gränshinder.

 

Möte med de självstyrande områdena

 

I samband med sessionsveckan brukar delegationerna från de självstyrande områdena av tradition anordna ett gemensamt möte. I sessionens möte deltog representanter av parlament från samtliga autonomier, samt från regeringarna från Färöarna och Åland. Grönlands regering deltog inte i sessionen.

     På mötet avgavs en landrapport från varje land och dessutom diskuterades den kommande översynen av Helsingforsavtalet samt övriga frågor av gemensamt intresse.

 

Arbete i partigrupperna

 

Inom ramarna för Nordiska rådets arbete samlas rådsmedlemmarna till partipolitiska överläggningar om frågor som är aktuella i det nordiska samarbetet. Annette Holmberg-Jansson är medlem i den Konservativa gruppen, Sandra Listherby och Liz Mattson i Mittengruppen och Nina Fellman i den Socialdemokratiska gruppen.

 

Nordiska rådets priser

 

Under sessionen utdelades Nordiska rådets fem olika priser om 300 000 danska kronor vardera. Utdelningen ägde rum i riksdagens andrakammare inför inbjuden publik och sändes via strömningstjänster. Bland de nominerade fanns föreningen Ålands Natur- och miljö till miljöpriset, Liv Wentzel med boken Neptunihusets hemlighet till barn- och ungdomslitteraturpriset, koloratursopranen Sofie Asplund till musikpriset, och Carina Karlsson till litteraturpriset med diktsamlingen Marconirummet. Årets vinster gick inte till någon av de åländska nominerade.

 

 

Uppföljning av aktuella och prioriterade frågor

 

Ordförandeskap i nordiska ministerrådet  

 

Under 2025 innehade Finland tillsammans med Åland ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Ordförandeskapet innebar ansvar för att leda och samordna det nordiska regeringssamarbetet under året. Innehållet i ordförandeskapet utgick från tre centrala prioriteringar: barns och ungas välfärd och rättigheter, stärkt civil beredskap och övergripande säkerhet samt förbättrad nordisk konkurrenskraft. Arbetet kopplades också till genomförandet av den gemensamma nordiska visionen om att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region år 2030. 

     Under Finlands och Ålands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet anordnas den 12 september ett seminarium i Mariehamn för att diskutera utvecklingen och framtiden för det nordiska samarbetet. Särskilt fokus lades på hur Ålands, Färöarnas och Grönlands deltagande stärker regionens förmåga att hantera utmaningar i en osäker värld.

 

Revidering av Helsingforsavtalet

 

Under hösten 2023 inleddes arbetet med att se över Helsingforsavtalet av en av presidiet tillsatt arbetsgrupp. Helsingforsavtalet är det mellanstatliga avtal som reglerar Nordiska rådets och ministerrådets arbete. Samtliga medlemmar var företrädda i arbetsgruppen, även om avtalet är ingått mellan de 5 staterna i Norden. Arbetsgruppens arbete och slutrapport[1] behandlades i delegationens berättelse för 2024.

     Nordiska ministeterrådet utsåg den 4 april 2025 Elina Pirjatanniemi, professor i juridik vid Åbo Akademi, till utredare för att granska de juridiska frågor som hänför sig till en eventuell revidering av Helsingforsavtalet. Pirjatanniemi bistods av ett team av experter på olika rättsliga områden. Utredningen avsågs vara offentlig i början av 2026.

 

Ändring av Nordiska rådets arbetsordning

 

Färöarnas delegation lämnade i mars 2024 in ett medlemsförslag[2] i vilket det föreslås att de självstyrande länderna ska få representation i Nordiska rådets presidium. Presidiet tillsatte i oktober 2024 en arbetsgrupp för att bereda ärendet så att ett beslut skulle kunna fattas inom 2025. Den åländska delegationen företräddes i arbetsgruppen av Annette Holmberg-Jansson.

     Efter att ha tagit del av arbetsgruppens rapport ställde sig presidiet i september 2025 bakom ändamålet att Färöarna, Grönland och Åland ska få permanenta platser i Nordiska rådets presidium.[3] Däremot konstaterade presidiet att de föreslagna ändringarna av arbetsordningen kunde få oönskade konsekvenser för partigruppernas styrkeförhållanden. Presidiet föreslog därför att Nordiska rådet skulle gå vidare med ärendet genom ett nytt presidieförslag om ändring av arbetsordningen[4] där presidiets sammansättning utökas till att omfatta Färöarna, Grönland och Åland. Under sessionen i Stockholm oktober 2025 antogs presidiets förslag med 61 röster för betänkandet, 0 mot och 0 blankt.

     Processen innebär att Ålands delegation innehar en plats i rådets presidium från 1 januari 2026. Delegationen får själv utse sin representant bland de två medlemmarna. Efter 2 år ska ändringen av arbetsordningen utvärderas.

 

Sociala rättigheter och folkpension

 

Lagtingsledamot Nina Fellman lämnade genom den socialdemokratiska gruppen i september 2025 en skriftlig fråga[5]  till Finlands och Sveriges socialministrar i vilket det föreslås att det ska klargöras hur sociala rättigheter och pension garanteras då klienter placeras i grannländer.

de självstyrande länderna ska få representation i Nordiska rådets presidium.

     Finlands minister för socialförsäkringar Sanni Grahn-Laasonen svarade[6] på frågan i oktober 2025 där det fastslås att om en finsk myndighet placerar en person i socialvård i Sverige, och personen i fråga bedöms ha sina huvudsakliga intressen i Sverige, så tillämpas svensk lagstiftning.

     Under sessionen i Stockholm ställde lagtingsledamot Nina Fellman samma fråga under samarbetsministrarnas redogörelse och frågestund. Finlands samarbetsminister Anders Adlercreutz besvarade frågan med att det kan ses som ett gränshinder som belyser vikten av preventivt gränshinderarbete i lagberedningsfasen.

 

 

Bilaga 1

 

Urval av tal och inlägg rörande de självstyrda regionernas roll i Nordiska rådet

·         Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse nr 01/2025-2026

 

Nordisk råds session 2025

 

Dagordningspunkt 8, Samarbetsministrarnas redogörelse och frågestund

 

Annika Hambrudd Fru president! Nordiska parlamentariker! Kära nordister! Norden 2025 är enat och starkt – det är inte bara rubriken på Finlands och Ålands ordförandeprogram i Nordiska ministerrådet för i år, utan det är också en vision, ett löfte och ett ansvar. Det är ett ansvar att tillsammans bygga ett Norden som står stadigt i en värld som är orolig. Som min kollega, minister Adlercreutz, lyfte i sitt anförande har vi haft ett händelserikt och meningsfullt år, och det är inte slut än. Under vårt ordförandeskap har vi haft ett seminarium i Mariehamn där vi reflekterade över möjligheter och utmaningar för framtidens utmaningar och samarbete, Nordens betydelse ur ett globalt perspektiv, nordiskt samarbete inom samhällssäkerhet och civilberedskap och inte minst det nordiska utbildningsväsendet och arbetsmarknaden ur ett konkurrenskrafts perspektiv. Hur ska samarbetet se ut i framtiden för att fortsätta att vara en styrka? Fokus måste ligga på våra medborgare. Vårt samarbete bör leda till nordisk vardagsnytta för våra medborgare 123 och företag. Det handlar om att prioritera gränshinder och att skapa förutsättningar för pendling och utbyte mellan våra länder. Från Ålands sida vill jag betona att vi för vår del vill införa mer politik och mindre formalism i det nordiska samarbetet. Statsministrarnas gemensamma utlåtande från i maj i år lyfte bland annat fram frågan om Ålands deltagande i Hagasamarbetet. Det är av yttersta vikt att frågan går från ord till handling. Om vi i Norden på riktigt vill stärka nordiskt samarbete inom krisberedskap måste det vara möjligt för alla åtta nordiska länder att delta i detsamma. Gällande Helsingforsavtalet avvaktar Åland den juridiska utredning som professor Elina Pirjatanniemi gör på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Utredningen beräknas bli färdigställd vid årsskiftet. Från åländsk sida är det viktigt att man därefter tillsätter en kommission i enlighet med Nordiska rådets rekommendation. Kommissionen behöver få i uppdrag att utarbeta konkreta ändringsförslag till en uppdaterad version av Helsingforsavtalet. Jag hoppas att diskussionerna och konstruktiviteten gällande frågan om Helsingforsavtalet fortsätter i en god dialog mellan våra åtta nordiska länder. Avslutningsvis, kära nordister: Vi är åtta nordiska länder med åtta nordiska regeringar och parlament. Vi måste visa världen att vi åtta kan samarbeta. Tillsammans är vi starka, och tillsammans kan vi göra skillnad för våra medborgare

 

 

Dagordningspunkt 16, presidiets förslag

 

Liz Mattsson Fru president och ärade nordiska deltagare! Åland värderar det nordiska samarbetet mycket högt. I en tid då tillit och gemensamma lösningar behöver mer än någonsin är vårt samarbete en grundpelare för trygghet och utveckling i Norden. Förslaget om att samtliga åtta länder ska garanteras plats i Nordiska rådets presidium är ett viktigt steg mot ett mer representativt och inkluderande samarbete där hela den nordiska familjen får röst och synlighet. Genom tydliga nomineringsprocesser och garanterad representation för de självstyrande länderna stärker vi demokratin, legitimiteten och transparensen i vårt gemensamma arbete. Det är glädjande att i detta steg få ett starkt stöd från mittengruppen, ett uttryck för den gemenskap och respekt som präglar vårt nordiska samarbete. Denna historiska justering är både progressiv och pragmatisk. Den visar att Nordiska rådet kan agera proaktivt i väntan på den juridiska utredningen och den framtida revideringen av Helsingforsavtalet. Genom dagens beslut öppnas presidiet för de självstyrda länderna att bidra till rådets strategiska arbete. Åland ser med stort engagemang fram emot att fortsätta bidra till ett starkt inkluderande och framtidsinriktat nordiskt samarbete, med visionen om världens mest hållbara och integrerade region. – Tack

 

Annette Holmberg-Jansson Herr president! Det är en bra dag i dag. Det här beslutet markerar ett viktigt steg framåt i hela det nordiska samarbetet. Genom att ändra Nordiska rådets arbetsordning i paragraf 22 och 65 säkerställs nu att Åland, Färöarna och Grönland får var sin plats i presidiet. Presidiet utökas därmed från 15 ledamöter, och för första gången blir alla åtta länder i Norden representerade i rådets högsta ledning. Jag har själv haft förmånen att delta i arbetsgruppen som har jobbat med det här, och jag vill betona hur konstruktivt och framåtsyftande det arbetet har varit. Det är glädjande att det förslag vi enats om nu ligger till grund för dagens beslut. Det här handlar inte bara om struktur, det handlar om erkännande och inkludering. De självstyrda ländernas röster blir nu en självklar del av det nordiska beslutsfattandet. Det symboliska värdet är också stort. Just under den här sessionen, där Grönland valt att inte delta inom ministerrådet på grund av missnöje, med hänvisning bland annat till hur långsamt revideringen av Helsingforsavtalet går, visar vi i Nordiska rådet att vi inom ramen för vårt eget arbete faktiskt agerar. Vi tar steget mot ett mer representativt, jämlikt och trovärdigt nordiskt samarbete där vi alla känner oss sedda och hörda. Det här beslutet visar att ord följs av handling och det nordiska samarbetet växer i både bredd och djup, där alla våras röster hörs. – Tack.