Redogörelse 1/2025-2026
Dokumentnamn
REDOGÖRELSE nr RS 1/2025-2026
Datum
23.4.2026
Till Ålands lagting
REDOGÖRELSE ÖVER SJÄLVSTYRELSEPOLITISKA FRÅGOR ENLIGT 36 § ARBETSORDNINGEN FÖR ÅLANDS LAGTING.
Landskapsregeringen överlämnar härmed den i 36 § arbetsordningen för Ålands lagting föreskrivna redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. Redogörelsen avser tiden från 6 mars 2025 fram till tidpunkten för överlämnandet.
Mariehamn den 23 april 2026
Lantråd Katrin Sjögren
Vicelantråd Annika Hambrudd
Innehållsförteckning
2. Frågor inom regeringskansliets förvaltningsområde
2.1. Självstyrelselagsrevisionen
2.2. Relationerna Finland – Åland
2.3. Svenska språket och rikets lagstiftningsprocesser
2.3.3. Begäran från Skatteförvaltningen
2.5. Revideringen av Helsingforsavtalet
2.8. Ålands demilitarisering och neutralisering samt säkerhetsläget i Östersjön
2.9. Fartygsbesök och överflygningar
2.12. Samarbetet med Gränsbevakningsväsendet
3. Frågor inom finansavdelningens förvaltningsområde
3.2.1. Landskapsregeringens arbete med skattegränsfrågan i olika arbetsgrupper
3.2.2. Tullhanteringen inom Finland
4. Frågor inom social- och miljöavdelningens förvaltningsområde
4.1. Utmaningar kopplade till rikets reformer av social- och hälsovården
4.1.2. Lag om smittsamma sjukdomar (FFS 1227/2016, smittskyddslagen)
4.4. Smittsamma sjukdomar hos djur
4.6. EU:s strategi för biologisk mångfald och den så kallade restaureringsförordningen
5. Frågor inom utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde
5.1. Studieadministrativa system
5.2. AxQF – en åländsk del i EQF
5.3. Det svenska högskoleprovet på Åland
5.4. Ersättning till de åländska kommunerna
5.6. Arkivväsendet och e-arkiv
6. Frågor inom infrastrukturavdelningens förvaltningsområde
6.1. Nationalitetsmärke på registerskyltar
6.2. Sjöfartens införlivande i EU:s utsläppshandelssystem
1. Inledning
Landskapsregeringen konstaterar att det gångna året fortsatt präglats av många svåra frågor. I några fall har frågor lösts samtidigt som andra är fortsatt svåra. En alltmer förändrad säkerhetspolitisk verklighet präglar fortsatt Ålands omgivning. Även sammanhållningen i Norden har varit utmanande med tanke Färöarnas och Grönlands ambitioner inom det nordiska samarbetet. Samarbetet med den finländska regeringen har på politisk nivå varit mycket gott under året och de politiska kontakterna täta. Den höga arbetsbelastningen vid landskapsregeringen har fortsatt även under år 2025, varvid vissa frågor tvingats bli nedprioriterade. I riket pågår fortsatt många reformer som på olika sätt påverkar självstyrelsen, samtidigt som arbetet i den arbetsgrupp som tillsatts för revidering av självstyrelselagen fortsatt.
Nedan redogör landskapsregeringen för de självstyrelsepolitiska frågorna av väsentlig natur utgående från vart frågorna huvudsakligen hör utgående från landskapsregeringens organisation.
2. Frågor inom regeringskansliets förvaltningsområde
2.1. Självstyrelselagsrevisionen
Ålandsminister Anna-Kaisa Ikonen utsåg torsdagen den 30 januari 2025 en arbetsgrupp under ledning av justitierådet Gustav Bygglin som har till uppdrag att ta fram ett förslag till ny självstyrelselag för Åland. Samtidigt utsågs också en referensgrupp på högnivå vars uppgift är att stöda och följa arbetsgruppens arbete. Arbetsgruppen skulle avge sitt betänkande 31 januari 2026 men tiden har därefter justerats till den 2 mars 2026.
Totalrevideringen av självstyrelselagen är ett mycket komplext arbete som både omfattar övergripande principiella ställningstaganden såväl som detaljregleringar på mycket konkret nivå. Att beskriva rättsutvecklingen och praxis gällande hur lagstiftningsbehörigheten utvecklats sedan början av 1990-talet är likaså en utmaning. Med anledning av det ovan angivna och eftersom den avslutande tidtabellen för projektet har varit snäv behöver arbetet fortsätta under remisstiden. Arbetsgruppen lämnar ett propositionsförslag som, mot bakgrund av mångfacetterade processer, ska ses som ett förslag som således kräver fortsatt bearbetning efter remissen och andra skeden.
Betänkandet som nu håller på att översättas kommer att offentliggöras inom kort och skickas ut på remiss. Arbetsgruppen, de permanenta sakkunniga samt referensgruppen har alla bidragit i arbetet att hitta lösningar på olika problemställningar samt där det varit möjligt även olika kompromisser. Betänkandet har därefter utarbetats av sekretariatet där även ordföranden ingått.
Därtill pågår fortsatt ett arbete med en ändring av gällande självstyrelselag som avses träda ikraft i skyndsam ordning. Arbetet med ändringen av självstyrelselagen i brådskande ordning har pågått parallellt med den pågående revisionen av självstyrelselagen och är ett mindre omfattande arbete där avsikten är att hitta lösningar på mer brådskande frågeställningar. Arbetet har stått stilla under den senare delen av arbetet med totalrevisionen, men avses återupptas nu i ljuset av totalrevisionen. Det har handlat om hörande- och samrådsbestämmelser, vem som reglerar framställning och användning av gifter, smittskydd, hur administrativa ingrepp i den personliga friheten ska regleras på Åland.
Landskapsregeringen avser återkomma till självstyrelsepolitiska nämnden både ifråga om det fortsatta arbetet med totalrevisionen och arbetet med ändringen av gällande självstyrelselag.
2.2. Relationerna Finland – Åland
Relationerna under 2025 präglade mycket av det gemensamma arbetet med det Nordiska ministerrådet och ordförandeskapet. Både på politisk nivå såväl som på tjänstemannanivå medförde arbetet med dessa gemensamma frågor ett närmare samarbete och på det hela taget förbättrade relationer. De förbättrade relationerna inverkade dessvärre inte i någon avgörande omfattning på arbetet med de tjänstemän och ministerier där svåra ålandsrelaterade frågor behandlas annat än att en viss rörelse i frågorna åstadkommits där relationer och intensivt arbete verkat i kombination. Relationerna på politisk nivå är mycket goda och kontakterna relativt täta. Men även om man på politisk nivå generellt sett har en positiv inställning till Åland och självstyrelsen tenderar ålandsfrågorna i hög grad bli hanterade som komplicerade juridiska frågor där politiken får mycket lite utrymme och tjänstemännen på ministerierna ett mycket stort utrymme.
Ålands representation i Helsingfors har tillsammans med landskapsregeringens tjänstemän i Mariehamn under året kämpat hårt med att få till nödvändig reglering i syfte att hantera beredskapsfrågor, självstyrelserevision och problematiken med införandet av välfärdsområden i riket. Landskapsregeringen konstaterar att representationen tillsammans med berörda tjänstemän gjort insatser som kanske inte alltid synts utåt men som bidragit till att svåra frågor inte bara stagnerat utan haft rörelse.
Landskapsregeringen har under åren etablerat sk kontaktgrupper och samarbetsgrupper med flera ministerier för att förbättra informationsflöde och dialog. Landskapsregeringens kontaktgrupp med utrikesministeriet har bland annat till syfte att utveckla och öka Ålandsexemplets användning i internationella sammanhang. Dialogen med utrikesministeriet fungerar utmärkt och kontakterna fortgår kontinuerligt även vid sidan av kontaktgruppens möten. Detsamma gäller även landskapsregeringens samarbetsgrupp med försvarsministeriet. Samarbetsgruppen mellan social- och hälsovårdsministeriet samt social- och miljöavdelningen tillsattes i början av år 2023. Två möten har hållits under året där aktuella reformer diskuterats. Landskapsregeringen har lyft vikten av att ministeriet i ett tillräckligt tidigt skede involverar landskapsregeringen och använder landskapsregeringens expertis i samband med beredning av reformer och lagstiftning som påverkar Åland. En kontaktgrupp tillsattes därtill under år 2023 mellan finansministeriet och finansavdelningen. Gruppen har två möten per år och diskuterar frågor som gäller landskapets ekonomi, lagstiftnings- och reformprojekt som kan ha konsekvenser för Åland samt andra aktuella frågor som kan underlätta samarbetet mellan finansministeriet och landskapsregeringen. Utbildnings- och kulturavdelningen har ett gott och kontinuerligt samarbete med undervisnings- och kulturministeriet. En gång om året träffar vi ledningen för alla avdelningar vid ministeriet. Eftersom vi har egen behörighet gällande både utbildning och kultur handlar våra möten mestadels om att informera varandra om pågående arbeten. Under 2025 har dock arbetet med rikets nya arkivlag inneburit utmaningar i förhållande till självstyrelselagen.
Landskapsregeringen har därtill löpande kontakt med olika ministerier på andra sätt även om det inte betraktas som en kontaktgrupp. Näringsavdelningen har tex löpande kontakt med arbets- och näringsministeriet samt med jord- och skogsbruksministeriet. Infrastrukturavdelningen har därtill ett årligt möte med kommunikationsministeriet.
2.3. Svenska språket och rikets lagstiftningsprocesser
2.3.1. Språkrådet
Under år 2025 höll Språkrådet ett möte. Vid mötet presenterade doktorand Axel Hjo om diskrimineringsrättens möjligheter att utkräva lagstadgade språkliga rättigheter i Finland. Med anledning av diskussionen har landsskapsregeringen beslutat att bjuda in Axel Hjo att hålla en föreläsning för tjänstemän och allmänheten under maj månad 2026. Vidare behandlade rådet ett språkseminarium om lansering av det första arbetsprogrammet för den nordiska språkdeklarationen. Arbetsprogrammet syftar till att stärka det nordiska språksamarbetet och utgör ett strategiskt ramverk för att främja språkförståelse i Norden.
2.3.2. Språk och tidsfrister
Enligt 38 § i självstyrelselagen för Åland ska skrivelser och andra handlingar som utväxlas mellan landskapsmyndigheterna och statens myndigheter avfattas på svenska. Under 2025 konstateras att då utlåtande har begärts av landskapsregeringen har regeringens propositioner i de flesta fall haft endast en mindre del översatt till svenska och vissa delar har saknats såsom till exempel specialmotiveringar. Avsaknad av delar av en proposition på svenska har medfört att landskapsregeringen har haft svårt att kunna bilda sig en heltäckande uppfattning i utlåtandena och landskapsregeringen har därmed inte heller kunnat ge alla för Åland eventuella relevanta synpunkter. Vid något tillfälle har det även hänt att begäran om utlåtande inte tillställts landskapsregeringen trots att det enligt 33 § i självstyrelselag (1991:71) för Åland i fråga om föreskrifter som har särskild betydelse för landskapet Åland ska utlåtande inhämtas av Ålands landskapsregering innan föreskriften utfärdas. Vidare har det förekommit korta remisstider.
2.3.3. Begäran från Skatteförvaltningen
Skatteförvaltningen har begärt om utlåtande gällande tolkningen av självstyrelselagens bestämmelser om ämbetsspråk. Begäran har även skickats till justitieministeriet.
Landskapsregeringen har konstaterat att rikets språklag inte är tillämplig på Åland. Enligt 36 § 1 mom. i självstyrelselagen är landskapet enspråkigt svenskt och ämbetsspråket inom bland annat statsförvaltningen är svenska. Ärenden som handläggs vid Ålands skattebyrå ska således handläggas på svenska.
Av detaljmotiveringen till 42 § 1 mom. i självstyrelselagen framgår att det ligger i landskapets intresse att kraven på kunskap i finska inte blir ett hinder för ålänningar att söka sig till statlig anställning på Åland. Av denna orsak krävs det landskapsregeringens samtycke vid antagande av statsrådets förordning om de språkkunskaper som krävs av statsanställda i landskapet Åland. Även av nationalspråksstrategin framgår att för Ålands del är det väsentligt att man i nationalspråksstrategin tryggar möjligheten att bo på Åland och arbeta inom både offentlig och privat verksamhet samt att tillgodogöra sig offentliga tjänster på Åland utan kunskaper i finska.
Språkbestämmelserna i självstyrelselagen utgör ett nationalitetsskydd som har till syfte att säkerställa att ålänningarna ska kunna leva och verka på svenska på Åland. Vid rekryteringar kan krav på kunskaper i finska ställas endast till den del statsrådets förordning tillåter det. Ifall tjänstemän vid Ålands skattebyrå som behärskar finska även får åta sig finskspråkiga arbetsuppgifter, finns en överhängande risk att personer som behärskar finska väljs vid rekryteringar framom personer som inte gör det, även när krav på finskakunskaper inte är förenligt med 36 och 42 §§ i självstyrelselagen jämte statsrådets förordning. Landskapsregeringen anser att en sådan utveckling skulle hota den åländska befolkningens språkliga rättigheter samt stå i strid med grundsatserna i den åländska självstyrelsen samt den sk Ålandsöverenskommelsen.
Landskapsregeringen ställer sig därtill frågande till att det inte skulle finnas tillräckligt med svenskspråkiga uppgifter för att sysselsätta de anställda vid Ålands skattebyrå, bland annat med hänsyn till att Finland har ca 285 000 svenskspråkiga invånare, varav merparten är skattskyldiga i Finland. Indikationer från det åländska samhället tyder snarare på att det är svårt för åländska skattskyldiga att få tillräcklig service på svenska i skattefrågor, bland annat till följd av skattebyråns förkortade öppettider. På Skatteförvaltningens hemsida framgår även att Ålands skattebyrå för tillfället är överbelastad. Landskapsregeringens uppfattning är att Ålands skattebyrå snarare skulle behöva ytterligare svenskspråkiga resurser för att hantera sitt uppdrag i förhållande till det åländska samhället.
2.4. Jordförvärv
Den reviderade landskapslagen (2024:68) om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd trädde i kraft den 1 november 2024. Erfarenheterna av den nya lagen visar att ändringarna har förtydligat rättsläget och förenklat handläggningen av ärenden. Även de nya tillsynsmöjligheterna upplevs som positiva.
2.5. Revideringen av Helsingforsavtalet
Landskapsregeringen delar självstyrelsepolitiska nämndens uppfattning att det nordiska samarbetet alltjämt utgör en bärande del av Ålands externpolitiska arbete. Det nordiska samarbetet är det enda internationella samarbete där både landskapsregering och lagting på politisk nivå samarbetar med europeiska stater på nästintill jämbördigt sätt. Landskapsregeringens uppfattning är därtill att det nordiska samarbetet i hög grad stärker självstyrelsens ställning både nationellt och internationellt. Därmed är revideringen av det sk Helsingforsavtalet av central betydelse då avsikten med revideringen är att göra det möjligt för Färöarna, Grönland och Åland att delta på lika villkor i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Den 16 mars 2026 tillsatte de nordiska samarbetsministrarna en kommission för revideringen. Kommissionen består av åtta ledamöter som är bemyndigade att företräda regeringarna. Landskapsregeringens uppfattning är att Ålands position i det nordiska samarbetet ska utvecklas så att Åland så långt möjligt kan delta på lika villkor. Landskapsregeringen bedömer att ett deltagande på lika villkor i sig innebär en förstärkning av självstyrelsen och som är så betydelsefull att rimliga resurser för skötseln av Ålands skyldigheter vid behov måste tilldelas.
2.6. Ålands polismyndighet
Vid en internationell jämförelse är det är ovanligt att en autonomi har behörighet över polisiära frågor. I detta perspektiv är Ålands polisförvaltning särpräglad. Särdraget betonas av att allmän ordning och säkerhet ligger inom åländsk behörighet, samtidigt som landskapets polis – i enlighet med rikets presidents förordning om polisförvaltningen i landskapet Åland (FFS 56/2020) – även utför delar av rikets polisuppgifter. Förordningens ansvarsfördelning förutsätter att den åländska befolkningen i praktiken erbjuds lokalpolisens grundläggande service på motsvarande nivå som i övriga delar av Finland.
Utvecklingen i verksamhetsmiljön kräver ett förstärkt fokus inom vissa områden. Digitaliseringen innebär att brott riktade mot Åland eller åländska intressen kan begås oberoende av plats och tid, vilket ställer krav på förändringar i polisens arbetssätt och kompetenskrav. Våldsdriven organiserad kriminalitet i närområdet utgör en växande risk och förebyggande insatser behöver ske tidigt för att undvika att motsvarande strukturer får fäste i det åländska samhället. Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten (2025:86) målar upp en bild av en europeisk hotutveckling som stärker behovet av operativ uthållighet mot hybrid-, cyber- och påverkanshot, inklusive en förhöjd bedömning av hybridpåverkan riktad mot Åland. Detta är särskilt relevant för samhällen med kritisk infrastruktur i marin miljö och med gränsöverskridande beroenden. I ett framtidsperspektiv innebär detta att resursdimensionering och styrning behöver bedömas inte bara utifrån nuvarande ärendevolymer, utan utifrån krav på uthållighet, incidentledning, digital kompetens och interoperabilitet med såväl nationella som internationella system och processer.
Rikets förvaltningsreformer och centraliserade lösningar har ökat skillnaderna mellan rikets och Ålands polisförvaltningar. Resurs- och skalfördelar i större enheter gör att utvecklingsutrymme, särskilt avseende teknik, system och stödfunktioner, blir svårare att uppnå i en småskalig myndighet. Detta ökar vikten av att följa och vid behov vidareutveckla överenskommelseförordningen (FFS 56/2020), så att ansvarsfördelningen efterlevs också när hotbild, tekniska standarder och riksomfattande system förändras. Arbetet med en migration av rikets och Ålands utalarmeringssystem är inte ännu slutligt löst och behovet av en långsiktigt hållbar lösning är tidkritisk.
I ett förändrat europeiskt säkerhetsläge, där det i statsrådets redogörelse för den inre säkerheten betonas att befolkningen ska få hjälp utan onödig fördröjning, blir förståelsen för polismyndighetens behov av resurser särskilt viktig. För en liten myndighet kan otillräckliga resurser snabbt medföra försämrad tillgänglighet, minskad förebyggande verkan och försvagad uthållighet vid samtidiga incidenter. En sådan utveckling riskerar att undergräva såväl kravet på en ändamålsenlig service till ålänningarna som den nationella målsättningen att stärka den inre säkerheten i en försämrad europeisk hotmiljö. Nödvändig resurstilldelning är väsentlig för att i ökande utsträckning kunna tillämpa rikets processer och verksamhetsmodeller anpassat för åländska förhållanden med självstyrelsens grundläggande syften i åtanke.
Det bör samtidigt framhållas att en långtgående anpassning till rikets processer och verksamhetsmodeller, motiverad av kostnadseffektivitet, inte utan vidare kan förenas med självstyrelsens krav på lokalt utformade och vid behov avvikande lösningar. Perspektiven är i detta avseende motstående. En ökad konformitet med rikets modeller medför en påtaglig risk för att självstyrelsens grundläggande syfte försvagas och är utmanande då det gäller möjligheten att verksamheten på Åland utformas utgående från åländska förhållanden och behov.
2.7. Digitalisering
Landskapsregeringen har aktivt deltagit i arbetet med implementeringen av EIDAS-förordningen. Fokus har legat på att säkerställa att Europeiska Digitala identitetsplånboken och mobilkörkort integreras på ett sätt som uppfyller Ålands krav och förväntningar. Samarbetet med Myndigheten för Digitalisering och Befolkningsdata samt Traficom har varit avgörande för att hantera tekniska och juridiska aspekter samtidigt som Ålands språkliga och självstyrelsepåverkande frågor prioriterats.
Landskapsregeringen har även lämnat flera utlåtanden om lagförslag som påverkar Ålands självstyrelse och digitala förvaltning. Därutöver har landskapsregeringen genomfört implementeringen av NIS2-direktivet, som stärker säkerheten i nätverks- och informationssystem, och CER-direktivet, som fokuserar på motståndskraften hos kritiska enheter. Nya EU förordningar är på kommande tex gällande AI. Landskapsregeringen har under år 2025 analyserat AI förordningen både ur ett behörighetsperspektiv och i praktisk tillämpning. Ålandsdelegationen konstaterar i sitt utlåtande nr 22/25 att cybersäkerhet, informationssäkerhet och dataskydd delvis överlappar varandra. I sammanhanget bör beaktas vilken inriktning och vilket syfte landskapslagstiftningen har i förhållande till nätverks- och informationssystemen. Det ingår i många avseenden i landskapets lagstiftningsbehörighet att anta lagstiftning som berör nätverks- och informationssystem, till exempel används dessa system i förvaltningsförfarandet inom landskapets behörighet.
Landskapsregeringen har under 2025 tagit flera initiativ för att stärka den digitala självstyrelsen. Förberedelser har påbörjats för att möta kraven i den kommande åländska informationshanteringslagen, inklusive utveckling av gemensamma system och policyer. Revideringen av Ålands digitaliseringsstrategi har förstärkt kopplingen mellan tekniska mål och självstyrelsepolitiska prioriteringar.
Landskapsregeringen har därtill på politisk nivå vidare fört vissa diskussioner om svenska språkets ställning i den digitala förvaltningen i riket. Denna dialog har syftat till att säkerställa att Ålands självstyrelsepolitiska behov, särskilt gällande språkliga rättigheter, beaktas i de nationella digitaliseringsstrategierna.
2.8. Ålands demilitarisering och neutralisering samt säkerhetsläget i Östersjön
Det säkerhetspolitiska läget i Östersjön påverkar Åland i allra högsta grad med tanke på Ålands strategiska läge. Nedan följer en kort redogörelse av de viktigaste händelserna under året samt landskapsregeringens ställningstaganden.
2.8.1 Finland
I Finland gör skyddspolisen i en översikt över den nationella säkerheten i mars 2026 bedömningen att säkerhetsläget i Finland riskerar att försämras ytterligare när Rysslands krig i Ukraina avslutas. Man bedömer att de resurser som nu används i Ukraina kan komma att riktas mot andra mål efter kriget.
Rysslands relation till västländerna har förändrats drastiskt under de senaste åren. Även om Ryssland sannolikt kommer att försöka återupprätta kontakterna kvarstår såväl stormaktsambitionerna som omvärldens bristande tillit. Området som Östersjön och Arktis blir allt viktigare för Ryssland, vilket gör att intresset för Finland är bestående. Sanktionerna mot Ryssland har stärkt Rysslands band till Kina. Båda länder vill behålla strategiskt självbestämmande och minska västländernas inflytande. Dessutom ligger ett försvagat Europa i Kinas intresse. För att uppnå det här använder sig Kina av handels- och investeringspolitik där länder som har en positiv inställning till Kina belönas.
Östersjön har blivit ett särskilt fokusområde i Finlands säkerhetsmiljö. Ryssland är starkt beroende av området både för sjötransporter och för undervattenskablar som kopplar landet till väst, samtidigt som västländerna vill skydda sin kritiska infrastruktur. Den ökade trafiken har lett till upprepade kabelskador, ofta orsakade av fartygs ankare. Också den militära närvaron har ökat och Rysslands skuggflotta rör sig fortsatt i området ,vilket bidrar till ett spändare säkerhetsläge.
2.8.2. Sverige
Säkerhetspolisen i Sverige har i mars 2026 publicerat en lägesbild varav framgår att Sverige befinner sig i en turbulent och osäker tid med svårbedömda hot och snabba förändringar. När världsordningen utmanas och rubbas påverkas Sveriges säkerhet. Säkerhetspolisens bedömning är att den säkerhetshotande verksamheten från Ryssland kan komma att öka. Utvecklingen av hotbilden mot Sverige bedöms fortsätta i en försämrad riktning under åren framöver. Det är främst ryska målsättningar och säkerhetshotande verksamhet i närområdet som bidrar till det. Ryssland utgör fortsatt det största hotet mot Sverige och Kina utgör fortsatt det långsiktiga hotet när det gäller Sveriges ekonomiska säkerhet.
2.8.3. Åland
Åland har en central position i Östersjön. Från Åland kan man kontrollera sjötrafiken och även lufttrafiken. Av den orsaken är Åland fortsättningsvis av strategisk betydelse. Detta visar sig även genom det stora intresse Ålands strategiska läge och Ålands demilitarisering har väckt under året i medier i riket, Sverige och internationellt. Detta är inte oväntat med tanke på det försämrade säkerhetspolitiska läget. I tider av säkerhetspolitisk oro brukar en debatt om Ålands särställning alltid uppkomma.
Demilitariseringen har fortsatt ett starkt stöd bland ålänningarna. I mars 2026 gjorde Hufvudstadsbladet en undersökning tillsammans med Taloustutkimus där det bland annat framkom att 73 % av ålänningarna vill behålla demilitariseringen.
Vid ett möte med Nylands brigad i mars 2026 diskuterade president Alexander Stubb bland annat försvaret av Åland. Vid en presskonferens i samband med besöket sade Stubb att han känner sig trygg med den beredskap som finns. “Vi gick också idag igenom hur Åland skulle försvaras i en krissituation. Jag är helt säker på att vår försvarsmakt tillsammans med gränsbevakningen och sjöbevakningen klarar av det.”
Finlands officiella ståndpunkt rörande Ålands demilitarisering och neutralisering är tydlig och står fast; Åland har en etablerad folkrättslig ställning som Finland respekterar.
Landskapsregeringens ståndpunkt är fortsättningsvis att Ålands demilitarisering och neutralisering utgör en stabiliserande faktor i Östersjön, vilket är av särskild betydelse mot bakgrund av den rådande säkerhetspolitiska situationen.
Utrikes- och säkerhetspolitik handlar inte enbart om militärt försvar. Diplomati och den internationella rätten är viktiga instrument som tillsammans utgör grunden för en stabil och regelbaserad samverkan mellan stater. Under det gångna året har det dock blivit tydligt att den regelbaserade världsordningen håller på att tappa sin betydelse. Den regelbaserade världsordningen har sedan andra världskrigets slut utgjort en grund för gemensamma spelregler mellan stater om mänskliga rättigheter, staters jämlikhet och ett förbud mot våld mellan stater. De senaste årens händelser visar att stormakterna inte längre anser sig bundna av den regelbaserade världsordningen, vilket blivit tydligt bland annat genom Rysslands anfallskrig mot Ukraina samt USA:s krav att få köpa Grönland. Allt fler börjar nu tala om att en ny världsordning håller på att formas. Denna nya världsordning kan medföra en ordning där det är stormakterna som bestämmer. President Stubb har i sin tur talat om värdebaserad realism, dvs att en stat strävar efter att vara både principfast och pragmatisk.
Mot bakgrund att den regelbaserade världsordningen ifrågasätts så starkt är det viktigt att hålla fast vid det som fortfarande fungerar väl i samspelet mellan stater. Också av den anledningen anser landskapsregeringen att det är viktigt att fortsättningsvis säkerställa att ingen förändring sker beträffande Ålands särställning. Ålands folkrättsliga ställning utgör ett exempel på en folkrättslig lösning som har fungerat och bidragit till stabilitet i regionen. Det är mot bakgrund av de omvälvande förändringar som sker i samspelet mellan stater även viktigt att värna självstyrelsesystemet. På samma sätt som stormakterna genom att inte följa den regelbaserade världsordningen kan sätta hela systemet i gungning måste både riket och Åland följa självstyrelselagens bestämmelser för att inte riskera att självstyrelselösningen faller samman.
Landskapsregeringen utgår från att Finland vidblir sin tidigare linje och fortsättningsvis säkerställer att någon förändring av de internationella avtal som reglerar Ålands demilitarisering och neutralisering inte görs oavsett framtida förändringar i säkerhetsläget i Östersjön. Att i dagens läge börja förändra Ålands särställning skulle riskera medföra ytterligare instabilitet av säkerhetsläget i Östersjön. Detta gäller såväl förändringar av de internationella avtalen i sig som den tolkningspraxis rörande avtalens innehåll som finns i dag.
Landskapsregeringen håller sig fortlöpande uppdaterad om det säkerhetspolitiska läget och verkar kontinuerligt för att demilitariseringen ska respekteras i alla sammanhang. Samarbete mellan landskapsregeringen och utrikesministeriet, som är det ministerium som har ansvaret för Ålands särställning, är utmärkt och det pågår en kontinuerlig dialog i dessa frågor. Likaså sker ett kontinuerligt samarbete mellan landskapsregeringen och försvarsministeriet som fungerar utmärkt.
2.9. Fartygsbesök och överflygningar
Årligen genomför marinen planerade fartygsbesök i åländska vatten. Under 2025 fick Åland meddelande om sammanlagt 17 fartygsbesök. Landstigning skedde vid 8 besök. Landskapsregeringen har inte uppgifter om att något fartygsbesök skulle bero på att handräckning begärts.
Tabell fartygsbesök:
| År | Totalt antal | Landstigning | Handräckning |
| 2010 | 26 | 8 |
|
| 2011 | 28 | 11 |
|
| 2012 | 14 | 11 |
|
| 2013 | 18 | 6 |
|
| 2014 | 19 | 5 |
|
| 2015 | 12 | 3 |
|
| 2016[1] | 27 | 9 | 1 |
| 2017 | 29 | 6 | 1 |
| 2018 | 37 | 11 |
|
| 2019 | 30 | 8 | 1 |
| 2020 | 31 | 9 | 7 |
| 2021 | 27 | 7 | 2 |
| 2022 | 32 | 7 |
|
| 2023 | 31 | 8 |
|
| 2024 | 27 | 13 |
|
| 2025 | 17 | 8 |
|
2.10. Civil beredskap
I dagsläget måste även det åländska samhället vara förberett på att det kan ske cyberangrepp, politiska påverkanskampanjer, sabotage mot infrastruktur både på land och på havsbotten eller annan så kallad hybridpåverkan.
Under 2025 bedömdes cybersäkerhetshoten mot Finland som fortsatt förhöjda. Angripare utnyttjade sårbarheter allt snabbare och flera allvarliga incidenter rapporterades nationellt, något som även påverkar den åländska hotbilden. En ryskt kopplad hackergrupp, NoName 057, riktade under året upprepade överbelastningsattacker mot finländska myndigheter och listade också mål på Åland i sina angreppsmeddelanden. Angreppen var kortvariga men återkommande och visar på en fortsatt risknivå av hybridpåverkan i Finland och Östersjöområdet.
Mängden lyckade överbelastningsangrepp mot landskapsregeringen har minskat, något som dock högst sannolikt beror på att allt fler bättre och mer sofistikerade skyddsmekanismer tagits i bruk snarare än att hotbilden minskat. I den övriga hotbilden ingår nätfiske samt utpressningsprogram (cryptolockers), vilka med hjälp av artificiell intelligens blivit mer sofistikerade och effektiva. Nya och mer effektiva tekniska skyddsmekanismer kombinerat med utökade utbildningsinsatser utgör grunden i arbetet för att motverka hoten.
Hybridhot riktas även mot Åland. Ålands demilitarisering och neutralisering måste beaktas i all beredskapsplanering som rör Åland. Flertalet av de myndigheter som är väsentliga då det gäller beredskap är myndigheter som lyder under landskapsregeringen. De flesta hybridhot som riktas mot Åland sker under normala förhållanden och inte under undantagsförhållanden. Under normala förhållanden är det landskapets ansvar att inom landskapets behörighetsområden se till att det finns en beredskap och att de situationer som uppkommer kan hanteras. Beredskapen på Åland är integrerad i den dagliga verksamheten, där utgångspunkten är att samma aktörer som agerar under normala förhållanden behåller sina ansvarsområden vid höjd beredskap eller undantagstillstånd.
Eftersom behörigheten är delad mellan riket och Åland behöver frågor som rör beredskap samordnas då ett effektivt samarbete mellan rikets myndigheter och åländska myndigheter är av största vikt oberoende av om det råder undantagsförhållande eller inte. Samarbetet regleras i förordningen (2000:80) om skötseln i landskapet Åland av förberedande uppgifter för undantagsförhållanden. Samrådsdelegationen för beredskapsfrågor leds av landshövdingen och lantrådet samt involverar både landskapets och rikets myndigheter på Åland. Försörjningsberedskapen samordnas av samrådsdelegationen tillsammans med försörjningsberedskapscentralen och samrådsdelegationen har tillsatt beredskapsarbetsgrupper för olika sektorer. Beredskapsplaneringen involverar myndigheter och samhällsviktiga företag för att säkerställa verksamhetens kontinuitet i olika situationer. Nuvarande överenskommelseförordning (2000:80) om skötseln i landskapet Åland av förberedande uppgifter för undantagsförhållanden är föråldrad och skulle behöva uppdateras. En sådan uppdatering förutsätter dock att riket och landskapsregeringen först har kommit överens om hur samarbetet mellan riket och Åland ska se ut.
Landskapsregeringen anser att det är mest ändamålsenligt att den organisation för hantering av kriser under normala förhållanden som åländska myndigheter har byggt upp så långt som möjligt kan nyttjas även under undantagsförhållanden. Detta förutsätter dock en fungerande och effektiv samordning mellan åländska myndigheter och rikets myndigheter. Likaså är det viktigt att information om läget samlas in inom respektive organisationer och delas i den omfattning som krävs för att smidigt hantera uppkommande situationer.
För att landskapsregeringen och dess underlydande myndigheter ska kunna förbereda sig så väl som möjligt för eventuella krissituationer behöver de goda direkta informationskanaler till de myndigheter i riket som är centrala i beredskapssammanhang. Genom ett väl fungerande kontaktnät kan informationsflödet mellan landskapsregeringen och de centrala riksmyndigheterna säkras så att landskapsregeringen får den information som behövs för en korrekt lägesbild samtidigt som riksmyndigheterna får motsvarande information om situationen på Åland. Landskapsregeringen har under året fortsatt det goda samarbetet med bland annat skyddspolisen och centralkriminalpolisen.
Landskapsregeringen arbetar kontinuerligt med att ytterligare stärka och utveckla beredskapen under normala förhållanden. En god samordning mellan myndigheterna på Åland är viktigt. I detta syfte har Ålands polismyndighet upprättat en gemensam lednings- och lägescentral för Åland för de operativa myndigheterna. Vid landskapsregeringen finns också en arbetsgrupp för samordning av beredskapsfrågor som inledde sitt arbete i början av år 2024. Därutöver har mandatet för landskapsregeringens säkerhetsgrupp utvidgats så att säkerhetsgruppen även ansvarar för att utveckla den interna beredskapsstrukturen vid landskapsregeringen. Därutöver har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att revidera brand- och räddningslagen.
Landskapsregeringen har 26.2 2026 yttrat sig över förslaget till ny beredskapslag i riket. Landskapsregeringen konstaterar i sitt yttrande att förslaget inte löser de juridiska och praktiska problem som finns i förhållande till Åland, vilka under flera års tid påtalats från landskapsregeringens sida och som i korthet består av följande:
- Förslaget till ny beredskapslag ger uppgifter till välfärdsområden. På Åland finns inget välfärdsområde varför det blir oklart vem som ska handha uppgifterna på Åland.
- Det saknas en juridisk grund för att göra avvikelse från landskapslagstiftning.
- Det är dessutom ytterst oklart hur och om det är ändamålsenligt att rikets myndigheter under undantagsförhållanden ska kunna överta styrningsansvaret för verksamheter på Åland som under normala förhållanden hör till åländsk lagstiftningsbehörighet och som riksmyndigheterna saknar kännedom om.
För att få en fungerande struktur och klarhet i vilken myndighet som ska fatta vilka beslut under undantagsförhållanden har landskapsregeringen påtalat behovet av en reglering i självstyrelselagen. Landskapsregeringens övergripande mål med revideringen av lagstiftning som rör beredskap är att säkra Ålands inflytande gällande såväl beslut som verkställighet inom områden som normalt tillhör lagtingets behörighetsområde samt att de myndigheter som normalt hanterar uppgifterna också ska gör det under undantagsförhållanden.
Ålands landskapsregering arrangerade för första gången i februari 2026 beredskapsdagar med syfte att stärka kunskapen om samhällets beredskap samt individens ansvar vid störningar och kriser. Programmet var uppdelat över flera dagar med olika målgrupper. Målsättningen är att beredskapsdagarna ska vara årligen återkommande.
Leader Ålands deltagande i det transnationella projektet ”Beredskap genom Lokalkraft” bidrar till att stärka lokalsamhällets beredskap genom utbildningar, nätverk, workshoppar och samarbete med föreningar och kommuner. Initiativet har stor betydelse för Ålands lokala krisberedskap.
Samarbetet med Uppsala län i Sverige involverar kärnkraftsfrågor, övningar, veckovisa telefonkonferenser samt deltagande i den årliga krisberedskapskonferensen i syfte att stärka beredskapen.
Landskapsregeringen understryker även att informationssäkerheten, i takt med en alltmer uppkopplad och digitaliserad värld, utgör betydande utmaningar för skyddet av kritisk infrastruktur och personuppgifter. Som ett resultat av detta har åländska myndigheter stött på växande administrativa bördor och ekonomiska påfrestningar. Dessa konsekvenser beror främst på behovet av att införa avancerade säkerhetssystem och ständigt uppdatera befintliga system för att förebygga cyberhot och dataintrång. Denna utveckling, där säkerhetsåtgärder blir en allt större del av organisationers kostnadsstruktur, kräver avsevärda investeringar inte bara i teknisk utrustning utan också i kompetensutveckling av personalen.
2.11. Hagasamarbetet
Åland strävar efter att delta i Hagasamarbetet och är aktivt inom det nordiska samarbetet när det gäller satsningar på civil beredskap. För att undvika dubbelarbete hänvisar Nordiska ministerrådet ofta det praktiska samarbetet inom civil beredskap till Hagasamarbetet, vilket gör det särskilt angeläget att Åland ges möjlighet att delta. Diskussioner om deltagande har aktivt förts med inrikesministeriet. Under 2025 har vissa framsteg skett i form en avsiktsförklaring gällande ökat deltagande på tjänstemannanivå. Åland, liksom Färöarna och Grönland, inbjuds i första hand till det nordiska sekretariatets möten där operativa frågor koordineras och behandlas. Därtill finns möjlighet att delta i ad hoc-möten på policy director-nivå (ministeriernas avdelningschefer) och Åland har tilldelats en permanent plats i den årliga chefskursen. Några konkreta framsteg i form av inbjudningar eller faktisk medverkan i det politiska samarbetet har dock inte skett.
2.12. Samarbetet med Gränsbevakningsväsendet
De uppgifter som utförs av Gränsbevakningsväsendet är av stor vikt för det åländska samhället och samarbetet mellan Gränsbevakningsväsendet och de åländska myndigheterna är gott. Kriget i Ukraina och den ökade närvaron av militärfartyg i Östersjöregionen har ökat på betydelsen av en noggrann och yrkeskunnig gränsövervakning. Sanktioner riktade mot Ryssland har resulterat i en så kallad skuggflotta som trafikerar Östersjön, vars ändamål är att kringgå sanktionerna och transportera olja och övriga produkter från Ryssland. Olika angrepp på kritisk infrastruktur har inträffat på Finlands territorialhav. Dessa faktorer har höjt på riskerna för sjö- och miljöolyckor samt olika former av hybridpåverkan.
Gränsbevakningsväsendet har haft en stor roll i tryggandet av den territoriella integriteten och den maritima säkerheten i Finland och på Åland. På Åland har Gränsbevakningsväsendets personalmängd stigit med 10 procent sedan 2023, vilket har resulterat i intensifierad övervakning och höjd beredskap för att ingripa vid olika störningssituationer. Samarbetet och informationsutbytet mellan myndigheterna har varit aktivt och övningar för att förbättra förmågor har regelbundet arrangerats. Gränsbevakningsväsendet utrustning på Åland har upprätthållits på en hög nivå, vilket förbättrar Gränsbevakningsväsendets kapacitet att i alla förhållanden utföra sina lagstadgade uppgifter på hela Åland.
I slutet på juni 2025 arrangerade Gränsbevakningsväsendet en internationell övervakningsinsats ”Blue Sky 25” i samarbete med svenska Kustbevakningen, där kustbevakningsfartyg från både Gränsbevakningsväsendet och KBV Vaxholm patrullerade i den åländska skärgården med blandbesättning under Gränsbevakningsväsendets ledning. Fokuset under insatsen var övervakning och granskning av den internationella sjötrafiken. Utöver övervakningsinsatsen omfattar det bilaterala samarbetet även utbyte av lokala lägesbilder, övningar och personalbyten vilket resulterar i en högre och noggrannare förmåga att reagera på olika fenomen.
Den reviderade överenskommelseförordningen gällande bekämpning av miljöskador på Åland trädde i kraft i juni 2024. Som en fortsättning på överenskommelseförordningen undertecknades en samarbetsplan för fartygsolje- och fartygkemikalieolyckor mellan landskapsregeringen, Ålands räddningsmyndighet och Västra Finlands sjöbevakningssektion 31.3.2025. Under 2025 har samarbetet fortsatt utgående från samarbetsplanen.
Det årliga mötet mellan gränsbevakningens ledning och landskapsmyndigheterna hölls den 15-16 september 2025 vid Gräns- och sjöbevakningsskolan i Imatra. Vid mötet utbyttes information och aktuella frågor diskuterades. Mötena är av stor vikt för bägge parter.
3. Frågor inom finansavdelningens förvaltningsområde
3.1. Det ekonomiska systemet
Enligt 48 § i självstyrelselagen gör finansministeriet och landskapsregeringen minst vart tredje år en bedömning av om det finns grunder enligt 47 § 2–4 mom. självstyrelselagen för Åland att ändra avräkningsgrunden och ger sitt förslag till Ålandsdelegationen. Under år 2023 inleddes arbetet med att ta fram underlagsmaterial inför bedömningen och en arbetsgrupp tillsattes. Arbetet med översynen slutfördes i juni 2025 och ett med finansministeriet gemensamt förslag skickades till Ålandsdelegationen. Vid bedömningen framkom att det inte finns grunder att ändra avräkningsgrunden. Däremot har det i grunderna för statsbokslutet som beaktas enligt 47 § 2 mom. i självstyrelselagen gjorts ändringar som påverkar sänkande på avräkningen med ca 4.500 euro som förs över till nästa bedömning av om det finns grunder enligt 47 § 2–4 mom. i självstyrelselagen att ändra avräkningsgrunden. I december 2025 behandlade Ålandsdelegationen förslaget och beslöt i linje med det inskickade förslaget.
I arbetet med revidering av självstyrelselagen har en ekonomisektion med tjänstemän från finansministeriet respektive landskapsregeringen utsetts. Ekonomisektionen har haft fyra möten. Vid dessa har sektionen konstaterat att sektionen inte är enig om ändringsbehov i självstyrelselagens ekonomikapitel och därför kommit fram till att i sektionens sammanfattning redogöra för de två parternas syn.
Under året har landskapsregeringen deltagit i möten angående rikets planerade reform av ansvaret för ordnande och finansiering av ambulanstransporter och transporter som ingår i prehospital akutsjukvård. För att lösa landskapets finansiering av kostnaderna har ett utkast till lag om särskild finansiering för vissa transporter som sköts på Åland diskuterats. Rikets beredning av propositionerna pågår ännu och avsikten torde vara att ändringsförslagen lämnas till riksdagen under våren 2026 så att det kan träda i kraft från ingången av 2027.
3.2. Skatteundantaget
3.2.1. Landskapsregeringens arbete med skattegränsfrågan i olika arbetsgrupper
Landskapsregeringen har utsett en referensgrupp till finansministern för arbetet med skattegränsen. I referensgruppen ingår lagtingsledamöter från de större partierna, Ålands Näringsliv och Företagarna på Åland samt sakkunniga. Under 2025 har det bedrivits ett intensivt arbete med att identifiera och hantera de problem skattegränsen medför. Inom ramen för arbetet inom referensgruppen genomförde landskapsregeringen en informations- och diskussionsträff kring skattegränsen i juni 2025. Mötet var välbesökt.
Landskapsregeringen har vid sidan av referensgruppen även haft en separat samarbetsgrupp med Ålands Näringsliv. Från landskapsregeringen har tjänstemän från finans- och näringsavdelningen deltagit. Gruppen har arbetat med att hitta konkreta åtgärder för att underlätta de svårigheter skattegränsen medför för åländska företag. Samarbetet har bl.a. resulterat i att landskapsregeringen och Ålands Näringsliv träffat de större åländska transportbolagen och kunnat identifiera och presentera förenklingar vilka ger de åländska företagen möjligheter att i högre grad ta kontroll över sin skattegränshantering.
En arbetsgrupp med de svenska och finska tullmyndigheterna, landskapsregeringen samt Ålands Näringsliv höll den 4 december 2025 ett första möte, med målet att underlätta handeln mellan Åland och Sverige.
Den 17 november 2025 tillsatte Finansministeriet en arbetsgrupp med uppdrag att underlätta handeln mellan Åland och Finland. Landskapsregeringen har lämnat underlag till arbetsgruppen enligt begäran från finansministeriet. Arbetsgruppens mandatperiod löper till och den 31 maj 2026.
3.2.2. Tullhanteringen inom Finland
Tullhanteringen vid handel med Finland är mindre komplicerad än vid handel med Sverige eftersom det inte finns ett krav på att upprätta en exportdeklaration vid handel inom landet, mellan Åland och Finland. Avseende handeln inom Finland har landskapsregeringen tillsammans med näringslivet skapa en s.k. skattegränsportal i formen av ett förtullningsprogram benämnt Clarence. En demoversion av Clarence testades under början av 2025, med goda resultat. Företagen som testade demoversionen uppskattade att det sparade in i snitt 1-1,5 arbetsdag per månad. Clarence erbjuds nu kostnadsfritt för åländska momsregistrerade företag. Clarence finansieras av landskapsregeringen, Eckerö linjen och Viking linjen.
3.2.3. EU:s nya tullkodex
EU-kommissionen publicerade i maj 2023 ett förslag till ny tullkodex (COM(2023) 258 final). Under 2025 har landskapsregeringen aktivt deltagit i beredningen och samarbetat med finansministeriet. Arbetet med en ny tullkodex är betydelsefullt för Åland och samarbetet med riket har varit centralt för att säkerställa framtida möjligheter till förenklingar av handeln över skattegränsen. Samarbetet har redan gett resultat och EU:s råd har antagit skrivningar som fortsatt möjliggör förenklingar i handeln med Finland och potentiellt även med övriga EU.
Rådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen förhandlar för närvarande om den slutliga utformningen av den nya tullkodexen. Under 2025 har landskapsregeringen bedrivit ett intensivt och riktat påverkansarbete gentemot parlamentet för att säkerställa att de delar av rådets position som är särskilt relevanta för Åland inkluderas i den nya tullkodexen.
I takt med att förhandlingarna om den nya tullkodexen fortskrider avser landskapsregeringen att under 2026 bedriva ett fortsatt aktivt påverkansarbete för att den nya tullkodexen ska inkludera möjligheter för kommissionen att införa förenklingar för handeln med särskilda skatteområden, såsom Åland.
Landskapsregeringen ämnar även att delta vid ECOFIN-rådets möte när tullkodexen diskuteras.
4. Frågor inom social- och miljöavdelningens förvaltningsområde
4.1. Utmaningar kopplade till rikets reformer av social- och hälsovården
4.1.1. Allmänt
Landskapsregeringen fortsätter bevaka de ändringar som man på nationell nivå förbereder inom områden som angränsar till samt påverkar social- och hälsovården och där Åland inte har lagstiftningsbehörighet. I riket har välfärdsområden övertagit ansvaret för bland annat socialvård samt hälso- och sjukvård från och med 1.1.2023. Landskapsregeringen har bland annat i ett otal utlåtanden påpekat de problem som uppstår p.g.a. att man i den lagstiftning som ändrats/införts och som utgör riksbehörighet inte beaktat att Åland inte omfattas av reformen. Trots detta kvarstår många av de problem landskapsregeringen lyft. Ett exempel på en konsekvens av rikets välfärdsområdesreform 1.1.2023 var att Ålands polismyndighet och myndigheten Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) saknade en tydlig rättslig grund att utföra vissa myndighetsuppgifter inom rikets lagstiftningsbehörighet. I lagstiftningen anges endast möjlighet för staten eller ett välfärdsområde att förordna läkare att besluta om samt handha aktuella läkaruppgifter enligt mentalvårdslagen. Som en tillfällig lösning och för att avhjälpa den oklara situationen gällande den rättsliga grunden utfärdades tidsbegränsade förordnade av Statens ämbetsverk på Åland för ett antal läkare vid ÅHS för att utföra tjänsteuppgifter inom mentalvårdslagstiftningen. Från och med 1.6.2025 förnyades inte de förordnande som fortlöpande gjorts av Statens ämbetsverk alltsedan 1.1.2023, vilket gjorde att läkare inte längre var behöriga att handha förvaltningsuppgifter enligt 23 a § i mentalvårdslagen (FFS 1116/1990). För att lösa den då uppkomna situationen lyfte landskapsregeringen som förslag möjligheten att ingå en överenskommelseförordning gällande skyldigheter och uppgifter enligt 23 a § mentalvårdslagen så att förvaltningsbehörigheten i fråga skulle flyttas från en riksmyndighet till ÅHS. Då ärendet var akut bereddes i brådskande ordning ett förslag till överenskommelseförordning vid justitieministeriet i samarbete med landskapsregeringen samt social – och hälsovårdsministeriet. Landskapsregeringen gav 27.6.2025 sitt samtycke enligt förslaget som utfärdats genom att konstatera att överenskommelseförordningen är nödvändig för att överföra förvaltningsbehörigheten rörande administrativa ingrepp i den personliga friheten samt överenskommelseförordningen kunde träda i kraft omgående efter att ha undertecknats av republikens president. Landskapsregeringen kommer fortsättningsvis inom de resurser som landskapsregeringen har att bevaka och granska rikets lagstiftning gällande områden som berör socialvård samt hälso- och sjukvård för att kunna försäkra sig om att konsekvenser för Åland beaktas.
Helheten av den pågående reformen av den sociala tryggheten är ännu okänd. För att undvika problem av motsvarande karaktär som med välfärdsområdesreformen skulle en större lyhördhet för självstyrelsen och behörighetsfördelningen mellan riket och Åland vara av nöden. Problem kan uppstå om förmåner, som dels ligger under rikets behörighet, dels under åländsk dito, sammanförs till ett enda stöd eller om rikets myndigheter, som handlägger åländska stöd inte längre tillåter åländska avvikelser. En del av utmaningen är hur Åland ska hantera kraven och omfattningen av olika datasystem i handläggningen av den sociala tryggheten. Problem kan också uppstå p.g.a. strukturella skillnader mellan riket och Åland, så som skillnader i vilken myndighet som handlägger och finansierar de olika bidragen. Ytterligare innebär nedskärningar i den del av den sociala tryggheten som ligger under rikets behörighet, att kostnader överförs till Åland. Förändringar av det här slaget borde beaktas och ersättas genom den ekonomiska regleringen mellan riket och Åland.
4.1.2. Lag om smittsamma sjukdomar (FFS 1227/2016, smittskyddslagen)
I och med rikets social- och hälsovårdsreform anpassades smittskyddslagen till rikets nya organisations- och ansvarsfördelning och välfärdsområde infördes i smittskyddslagen vilken trädde i kraft 1 januari 2023. Begreppet välfärdsområde i smittskyddslagstiftningen föranleder frågan om vilken myndighet som ska handha förvaltningsuppgifterna enligt lagstiftningen om smittosamma sjukdomar hos människor inom hälso- och sjukvården på Åland. Som en tillfällig lösning på problemet införde riksdagen en övergångsbestämmelse i smittskyddslagen: De behöriga myndigheter som i landskapet Åland svarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar hos människor bestäms enligt den lagstiftning som gällde rikets myndigheter och kommuner vid ikraftträdandet av denna lag, tills något annat föreskrivs.
Riket påbörjade i slutet av 2023 lagstiftningsprojekt gällande totalreform av smittskyddslagen. Landskapsregering har en representant samt ersättare till styrgruppen, vars mandatperiod, för beredning av lagstiftningsprojektet, är 1.11.2023-31.5.2026. Landskapsregeringen har ansett att det är av största vikt att få möjlighet att delta i arbetet med lagstiftningsprojektet för totalreformen av smittskyddslagen då Åland har förvaltningsbehörighet gällande smittskyddet. Syftet med projektet är att utveckla och effektivisera bekämpningen av smittsamma sjukdomar samt att tillgodose verksamhetsfältets behov bland annat för att förtydliga befogenheter och förskriva om tillräckliga och rättidiga metoder för bekämpning av smittsamma sjukdomar.
Landskapsregeringen fick först under senhösten 2025 ta del av det till svenska översatta lagförslaget till ny smittskyddslag. Under år 2026 kommer det vara nödvändigt att för riket att komma överens med landskapsregeringen om hur smittskyddsfrågorna ska hanteras framöver. I annat fall, i enlighet med att riket har lagstiftningsbehörighet i fråga om smittsamma sjukdomar hos människor, anser landskapsregeringen att det är rikets myndigheter som bör ansvara för det löpande smittskyddsarbetet på Åland.
4.1.3. Överenskommelseförordning gällande skötsel av vissa förvaltningsuppgifter inom hälso- och sjukvården
Enligt överenskommelseförordningen ”Republikens förordning (2010:2) om vissa förvaltningsuppgifter inom hälso- och sjukvården i landskapet Åland” ska Ålands landskapsregering sköta de uppgifter inom hälso- och sjukvården i landskapet Åland som enligt i landskapet gällande rikslagstiftningen hör till regionförvaltningsverken. Genom reform av regionförvaltningen i riket trädde den nya lagen i kraft den 1 januari 2026 genom vilken regionförvaltningsverken och Valvira upphörde samt deras uppgifter samlas vid det nya inrättade riksomfattande Tillstånds- och tillsynsverk. I och med regionförvaltningsreformen upphävs överenskommelseförordningen och behöver ersättas med en ny som beaktar inrättandet av det nya Tillstånds- och tillsynsverk. Då det från och med 1.1.2026 inte finns en gällande överenskommelseförordning och den nya förordningen fortsättningsvis är under arbete har landskapsregeringen tillsvidare inte rättslig grund att hantera de förvaltningsuppgifter som har skötts i enlighet med den upphävda överenskommelseförordningen. Därmed behöver det nya Tillstånds- och tillsynsverket hantera dessa uppgifter tills den nya överenskommelseförordningen trätt i kraft.
4.2. Flerkanalsfinansieringen
Utvecklingen i riket gällande flerkanalsfinansieringen har följts noga då det under riksregeringens förra mandatperiod avgavs en färdplan för stegvis avveckling av flerkanalsfinansieringen som gällde ersättningar för vård och undersökning inom den privata sjukvården, reseersättningar, rehabilitering och läkemedel. Under denna riksregerings mandatperiod kommer finansieringsansvaret gällande transporter som hör till den prehospitala akutsjukvården att överföras till välfärdsområdena. Enligt regeringen Orpos ramförhandlingar framkom att förändringen inte skulle genomföras i besparingssyfte för staten utan avsikten är att den ska genomföras på ett kostnadsneutralt sätt dels i förhållande till välfärdsområdena i riket, dels i förhållande till landskapet Åland. I nuläget kanaliseras transportersättningar för den prehospitala akutsjukvården via sjukförsäkringslagen och utbetalas av FPA och hör därmed till socialförsäkringen. Enligt nuvarande fördelning av lagstiftningsbehörigheten mellan lagtinget och riksdagen hör socialförsäkringssystemet till Finlands behörighet i enlighet med 29 § 3 punkten i självstyrelselagen. Landskapsregeringen anser att riket i och med förslaget omdefinierar socialförsäkringsskyddets omfattning enligt den organisationsstruktur som är i riket men att det i förhållande till Åland urholkar socialförsäkringssystemet för Ålands del. Då socialförsäkringssystemet hör till rikets lagstiftningsbehörighet har riket även ansvar att säkerställa finansiering för transporter inom prehospital akutsjukvård för befolkningen på Åland. Efter en dialog och ett antal möten med riket framfördes förslaget om en särskild finansiering som genom ny lagstiftning överförs till landskapet från och med 2027. Landskapsregeringen konstaterar att det i dagsläget är det bästa alternativet för att säkerställa att finansieringen kommer Åland tillhanda så att befolkningen på Åland inte hamnar i en sämre ställning än befolkningen i riket.
4.3. Kemikalielagstiftningen
Kemikalielagstiftningen har under de senaste decennierna vuxit i omfattning och styrs i stor utsträckning av EU-förordningar. De verkställande myndigheterna förutsätts ha tillgång till såväl expertis som teknisk utrustning och laboratorier. Förvaltningsuppgifterna har mångdubblats men också ändrat karaktär. Det är inte längre rimligt att landskapsregeringen upprätthåller alla de funktioner som kemikalielagstiftningen förutsätter. Redan år 2014 tog landskapsregeringen initiativ till en överenskommelseförordning genom vilken riksmyndigheter skulle sköta en del av förvaltningsuppgifterna för Ålands del. Efter många år av diskussioner med berörda ministerier och myndigheter i riket beslöt landskapsregeringen i oktober 2025 att anhålla hos justitieministeriet om utfärdande av republikens presidents förordning om skötseln på Åland av förvaltningsuppgifter inom kemikalieområde. Parallellt är frågan om förvaltnings- och lagstiftningsbehörigheten gällande kemikalier under fortsatt behandling i arbetet med revideringen av nuvarande självstyrelselag.
4.4. Smittsamma sjukdomar hos djur
I lag om djursjukdomar (FFS 76/2021) fördelas förvaltningsbehörigheten mellan kommuner, Livsmedelsverket och jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 30 § 9 punkten i självstyrelselagen (1991:71) åligger förvaltningsbehörigheten i dessa frågor landskapet men målsättning har i ett flertal år varit att förvaltningsbehörigheten ses över. Landskapsregeringen och riket har under 2025 fortsatt samarbetat med denna fråga.
4.5. Djurhållningsförbud
Under våren 2023 uppmärksammade media i Sverige att personer som meddelats djurförbud i Sverige kan flytta till Åland och fortsätta hålla djur. Det medförde diskussion om djurhållningsförbuds verkan mellan riket och Åland. Det uppmärksammades att samma förhållande som gäller mellan Sverige och Åland föreligger mellan riket och Åland, nämligen att djurhållningsförbud som utdöms i riket gäller inte på Åland och vice versa. Miljöbyrån har skrivit en promemoria om problematiken kring rättsverkan och register mellan Åland och övriga Finland. Ett första möte tillsammans med justitieministeriet och jord-, och skogsbruksministeriet hölls i november 2023 och arbetet med djurhållningsförbudens rättsverkan och registrering har fortsatt under 2025. Justitieministeriet har inkommit med svar på skrivelsen i januari 2026.
4.6. EU:s strategi för biologisk mångfald och den så kallade restaureringsförordningen
Verkställandet av EU:s strategi för biologisk mångfald är för närvarande på nationell nivå kopplad till beredningen av den nationella restaureringsplanen som ska göras upp enligt förordningen om restaurering av natur som trädde i kraft den 18 augusti 2024.
På Åland pågår slutfasen av arbetet men en egen strategi för naturskydd, där restaureringsplanen för Ålands ska fogas i när den är klar.
För närvarande utarbetas en nationell restaureringsplan där bland annat metoderna för att uppnå målen i förordningen fastställs. Den nationella restaureringsplanen ska vara klar inom två år från det att förordningen har trätt i kraft.
Den nationella restaureringsplanen bereds i Finland under ledning av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet samtidigt som en tvärsektoriell arbetsgrupp hållit i arbetet med Ålands del av den nationella planen. En representant från Åland är med i den projektgrupp som bereder planen. Man följer också från åländsk sida arbetet i fem olika temagrupper som tar fram underlag för åtgärder De grupperna leds av sakkunniga vid miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Temagrupperna lägger fram ett förslag till restaureringsplan för sitt eget ansvarsområde, varefter projektgruppen sammanställer ett förslag till nationell restaureringsplan utifrån temagruppsarbetet. Den åländska arbetsgruppen arbetar parallellt med de finska grupperna och den åländska delen beräknas behöva gå ut på remiss under maj 2026 för att hinna behandlas av landskapsregeringen för att hinna med som en bilaga till det beslut om den nationella restaureringsplanen som ska fattas av statsrådet.
4.7. Havsplaneringsdirektivet
I juli deltog landskapsregeringen i ett intressentmöte hos Europeiska kommissionens generaldirektorat för havsfrågor och fiske (DG MARE) i Bryssel, lett av kommissionär Costas Kadis. Syftet var att samla in synpunkter inför implementeringsrapporten för havsplaneringsdirektivet (MSPD) som ska publiceras 2026. Totalt deltog 26 aktörer, bland annat representanter för vindkraft och fiske, miljöorganisationer som WWF, regionala organisationer som HELCOM samt myndigheter från tio medlemsländer och Åland.
Landskapsregeringen betonade behovet av lokal anpassning och ekosystembaserad havsplanering, samt vikten av att små regioner fortsatt kan utforma egna planer. Självbestämmandet över havsplaneringen är centralt för Åland, med sin unika skärgårdsmiljö och stora andel privatägda vatten. Landskapsregeringen framhöll att direktivet bör möjliggöra flexibilitet och mer agil, kunskapsbaserad planering i takt med klimatförändringarnas påverkan på ekosystemen. Bättre samordning mellan miljömål och ekonomiska intressen efterlystes, liksom förbättrade dataunderlag för att balansera vindkraftsutbyggnad mot marina skyddsområden. Landskapsregeringen lyfte även behovet av tydligare vägledning kring kartläggning av ekosystemtjänster och avvägning mellan naturvärden och andra intressen.
5. Frågor inom utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde
5.1. Studieadministrativa system
Arbetet har fortsatt som planerat under 2025 för att de åländska eleverna och studerande ska få sina studiemeriter och avlagda examina in i de finländska nationella studieadministrativa systemen med dess register, i första hand Koski. Det gäller system som omfattar grundskoleutbildningen och gymnasieutbildningarna men även högskoleutbildningarna. Parallellt med Koski arbetas med ibruktagande av det studieadministrativa systemet Virta för högskoleutbildningarna.
Under 2025 har den åländska lagstiftningen gällande de studieadministrativa systemen fastställts liksom överenskommelseförordningen med riket. Förändringen i rikslagstiftningen planeras fastställas i början av 2026. Arbetsgruppen med representanter från landskapsregeringen, undervisnings- och kulturministeriet samt utbildningsstyrelsen har under 2025 klargjort de språkliga, juridiska och ekonomiska frågorna. En slutrapport har färdigställts kring dessa frågor. Frågorna har även formulerats i det avtal som tagits fram och som planeras att beslutas och undertecknas i början på 2026. Arbetsgruppens uppdrag och mandat upphörde därmed sista december 2025.
Utbildningsstyrelsen kommer under 2026 ta fram de åländska datamodellerna i Koski och ett ibruktagande beräknas till våren 2027. Ansökningarna till utbildningarna vid Ålands gymnasium samt Högskolan på Åland beräknas kunna göras via Studieinfo.fi tidigast våren 2027.
5.2. AxQF – en åländsk del i EQF
EU:s europeiska referensram för kvalifikationer (European Qualifications Framework, EQF) är en gemensam europeisk modell för att beskriva kompetens. Modellen underlättar jämförandet mellan olika länders nationella utbildnings- och examenssystem. Referensramen som Åland vill ansluta sig till har åtta kvalifikationsnivåer. EQF är kopplat till de nationella referensramarna för kvalifikationer (NQF). Åland har egen lagstiftningsbehörighet inom undervisning och Åland behöver därför en egen NQF för att skriva in EQF-nivån på de åländska utbildningarna.
Den åländska EQF-lagstiftningen trädde i kraft den 1.1.2025. Under 2025 har hänvisningsrapporten om hur EQF ska implementeras på Åland genom AxQF färdigställts. Rapporten presenterades för kommissionens rådgivande organ EQF-AG för granskning i november 2025. Ytterligare en presentation kommer göras under 2026. När hänvisningsrapporten är godkänd publiceras den på kommissionens hemsidor så att olika länder och intressenter kan ta del av den och få djupare förståelse för det åländska utbildningssystemet.
5.3. Det svenska högskoleprovet på Åland
Sedan 1 juli 2023 är det inte längre möjligt att göra det svenska högskoleprovet på Åland. Orsaken är kravet på ökade säkerhetskontroller i samband med provet, vilket enligt det svenska Universitets- och Högskolerådet (UHR) i nuläget omöjliggör genomförande av provet på Åland. Landskapsregering har under 2025 fortsatt att vara i kontakt med ansvariga svenska myndigheter för att diskutera lösningar på frågan för att åter möjliggöra att provet kan genomföras på Åland. Landskapsregeringen har haft ett flertal kontakter med Sveriges generalkonsul på Åland i frågan och vicelantrådet tillika utbildningsminister Annika Hambrudd träffade Sveriges utbildningsminister Lotta Edholm i oktober 2025 för att diskutera frågan. Det konstaterades att Sverige i så fall behöver göra en lagändring. Sveriges riksdag har i början på 2026 behandlat och avslagit en motion om återinförande av högskoleprovet på Åland. Diskussionerna fortsätter på både politisk och tjänstemannanivå.
5.4. Ersättning till de åländska kommunerna
Ersättningen till de åländska kommunerna för de ökade kostnaderna för de skol- och barnomsorgskostnader som kommunerna haft för de ukrainska barnen som flytt kriget för åren 2023 och 2024 och som utlovades av den finska staten i ett tidigt skede har ännu inte verkställts. Landskapsregeringen har under 2025 haft fortsatta kontakter med ministerierna i frågan utan att någon lösning har åstadkommits. De ukrainska barn och ungdomar som fortfarande är kvar på Åland har under 2025 inordnats i kommunerna enligt samma system som gäller andra flyktingar på Åland.
5.5. Söktjänsten Finna
Under 2025 har arbetet fortsatt med att ansluta de åländska museerna och biblioteken till den nationella söktjänsten Finna. Ett avtal har i slutet av 2025 beslutats och undertecknats av landskapsregeringen och nationalbiblioteket i Finland, som administrerar Finna. I det klargörs bl a kostnaderna och att servicens ska tillhandahållas på svenska. De kommunala biblioteken liksom de vetenskapliga biblioteken vid Ålands lagting, Ålands museum och Ålands landskapsarkiv bytte elektroniskt bibliotekssystemet under 2025 till Quria, vilket möjliggör anslutning till Finna. Testning har gjort under hösten. Ålands museum håller på att byta elektroniskt samlingssystem till MuseumPlus, vilket också ska fungera med Finna. Genom Finna kan sedan de åländska samlingarna och materialen även bli sökbara via den europeiska söktjänsten Europeana.
5.6. Arkivväsendet och e-arkiv
Enligt självstyrelselagstiftningen och den åländska arkivlagstiftningen ska det material som skapas hos riksmyndigheterna men som hänför sig till Åland arkiveras i landskapet. I den analoga miljön är detta material lätt urskiljbart men i den digitala miljön finns det lagrat i samma databaser som rikets material eller som pappersutskrifter hos Ålands landskapsarkiv. Standarden för digital arkivering i riket är Säkhe2, vilket innebär att de system som byggs upp på rikssidan är förberedda för att skapa och exportera information enligt denna standard, motsvarande gäller ett flertal av de system som används av en del åländska kommuner.
Arbete pågår inom landskapsregeringen för att finna en lösning för elektronisk arkivering på Åland av det material som är framtaget av både åländska och riksmyndigheter och som beaktar åländsk självstyrelsepolitisk lagstiftning. Enligt förordning LF 2021:155 kan åländska myndigheter under vissa förutsättningar ta i bruk och använda vissa verksamhetssystem och mellanarkivsystem som uppfyller kraven enligt Sähke2-standarden. Detta kommer att vara en av förutsättningarna för att senare kunna ansluta sig till det åländska elektroniska slutarkivet, om slutmålet är att följa den finländska modellen för e-arkivering på Åland.
Under 2025 har arbete pågått för att byta ut landskapsregeringens ärendehanteringssystem W3D3 till systemet Dynasty. Det sistnämnda följer Sähke2-standarden. Under 2025 har kartläggning av förvaltningens ärendeprocesser genomförts, vilket fortsätter under 2026. Testkörning av det nya systemet planeras till hösten 2026. Nya verksamhetssystem som införs inom landskapsregeringen och inom andra åländska myndigheter behöver vara uppbyggda i enlighet med Sähke2-standarden om det ska vara möjligt att skapa ett gemensamt slutarkiv för åländskt elektroniskt material framtaget av både åländska och riksmyndigheter.
En arbetsgrupp inom landskapsregeringen tillsattes under 2025 för att arbeta fram förslag till hur den elektroniska slutarkiveringen kan utformas. Med utgångspunkt att Sähke2-standarden, men även andra standarder som riksarkivet i Finland godkänner, finns det två huvudalternativ. Det ena alternativet är att Åland deponerar, men fortfarande äger informationen, i rikets slutarkiv benämnt SAPA. Det andra alternativet tar modell av hur Färöarna löst frågan med Danmark, vilket förenklat kan sägas genom att det finns två exemplar av varje handling; ett förvaras på Färöarna och ett i Danmark. För Ålands del skulle originalet finnas på Åland i en ”åländsk SAPA”. Arbetsgruppen har under 2025 varit i kontakt med och besökt undervisnings- och kulturministeriet, riksarkivet och CSC för inledande diskussioner i frågan. Det finns dock många utmaningar, inte minst ekonomiska. Parallellt med detta pågår en revidering av rikets arkivlag, till viss del beroende på införandet av en informationshanteringslag i riket. I arbetet med den nya arkivlagen har man från rikshåll framfört åsikten att elektroniskt material framtaget av riksmyndigheter som berör Åland inte enligt självstyrelselagstiftningen behöver slutarkiveras på Åland, vilket landskapsregeringen starkt bestridit. Frågan kräver fortsatt stark bevakning från åländsk sida.
6. Frågor inom infrastrukturavdelningens förvaltningsområde
6.1. Nationalitetsmärke på registerskyltar
I november fastslog landskapsregeringen utseendet och måtten för den AX-nationalitetsbeteckning som ska bäras av åländska fordon i internationell trafik. Beslutet är taget i enlighet med de internationella bestämmelserna rörande utseende och mått för nationalitetsbeteckningar. Nationalitetsbeteckningen ska uppta bokstäverna AX i svart på vit på ovalformad botten som ska ha en vågrät diameter på minst 175 millimeter och en lodrät diameter på minst 115 millimeter. Bokstävernas höjd ska vara minst 80 millimeter och streckbredden minst 10 millimeter. Beslutet om fastställande av nationalitetsbeteckningen är kulmen av flera års samarbete med kommunikationsministeriet.
Arbetet med att skaffa en egen nationalitetsbeteckning för Åland har, i mer eller mindre omfattning, varit en politiskt prioriterad fråga åtminstone sedan 90-talet. För lite bakgrund se bl.a. lagutskottets betänkande nr 14 - Egen nationalitetsbeteckning för Åland - HM nr 138/1992-93 och, lagtingsledamot Danne Sundmans hemställningsmotion som godkändes i lagtinget år 2010[1]. Det finns mer detaljerad information i flera pressmeddelanden från landskapsregeringens hemsida[2].
När nya registreringsskyltar tas fram är planen att AX som nationalitetsmärke ska integreras i registreringsskylten enligt nuvarande EU-regler på området. Det finns detaljerade bestämmelser i direkt gällande EU-förordning om hur registreringsskyltar ska se ut. I framtiden är planen alltså att AX mot blå bakgrund och EU-stjärnor nedanför ska ingå i den åländska registreringsskylten.
6.2. Sjöfartens införlivande i EU:s utsläppshandelssystem
Ålandsdelegationen har prövat om utsläppshandel inom handelssjöfarten är rikets eller landskapets behörighet i sitt utlåtande daterat den 15 februari 2023 och det senaste utlåtandet daterat 20 december 2024. Ålandsdelegationen har konstaterat att den planerade utvidgningen av utsläppshandeln främst berör natur- och miljövården och således utgör landskapsbehörighet och att behörigheten omfattar rederier med hemort i landskapet. Landskapsregeringen anser även att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter (MRV-förordningen) till stora delar faller inom åländsk behörighet. Behörighetsfrågan vad gäller MRV-förordningen och liknande bestämmelser rörande rapportering behandlades av Ålandsdelegationen under hösten 2025[3]. Bestämmelserna om bränslekvalitet och rapportering i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/802 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen riktar sig primärt till tillverkare, försäljare och importörer av marina bränslen. Ålandsdelegationen bedömde att de ifrågavarande angelägenheterna gällande bränslekvalitet och anslutande rapportering huvudsakligen faller inom landskapets behörighet (jfr ÅD 18/23). Vads gäller MRV-förordningens bestämmelser om insamling och rapportering av fartygets bränsleförbrukningsdata gäller de huvudsakligen de företag vars fartyg är föremål för förordningens tillämpningsområde och syftar till att förbättra fartygens energieffektivitet och minska utsläppen av växthusgaser. Enligt Ålandsdelegationens utlåtande förefaller de ha en starkare anknytning till landskapets behörighet, dock så att att landskapets behörighet avgränsas till fartyg som är registrerade i landskapet.
Fördelning av utsläppshandelsintäkter mellan riket och Åland
Enligt tidigare överenskommelseförordningar gällande utsläppshandeln (varav den senaste är från 2021) har landskapets andel av den totala kvantiteten utauktionerade utsläppsrätter bestämts på samma sätt som Finlands andel av de utsläppsrätter som auktionerats ut av samtliga medlemsstater och andelen har därmed baserats på åländska industriella anläggningars andel av utsläpp i Finland. Fördelningen av de utsläppshandelsintäkter som tillfaller Finland har bedömts vara en gemensam åtgärd enligt 59b § självstyrelselagen. Sett ur nationen Finlands perspektiv utgör sjöfarten en relativt begränsad del av de finska intäkterna, men då sjöfarten är en mycket stor del av den åländska näringen och även av Finlands sjöfart som helhet anser landskapsregeringen att sjöfartens införlivande i utsläppshandelssystemet ska beaktas i intäktsfördelningen mellan riket och Åland, även om inte grunderna för fördelningen av auktionsintäkter ändras mellan medlemsländerna.
Landskapsregeringen och riksmyndigheterna har inte lyckats hitta en överenskommelse och skickade i december 2025 en begäran om samråd till arbets- och näringsministeriet och justitieministeriet[4]. Brevet skickades även till kännedom bl.a. till EU-kommissionen och landskapsregeringen har haft kontakt med berört generaldirektorat i januari 2026 rörande implementeringen av ändringarna av utsläppshandelsdirektivet.
Ålandsdelegationen bedömde i sitt utlåtande från 20 december 2024 att det inte finns skäl att frångå den praxis som har byggts upp gällande fördelningen av gemensamma resurser och hur man tillämpar 59b § i självstyrelselagen.
Frågan om fördelning av en gemensam resurs eller nationell åtgärd i form av finansiering som genereras genom EU-reglering mellan Finland och Åland har sedan EU-medlemskapet 1995 följt samma princip. Huvudprincipen har varit en proportionerlig fördelningsnyckel för näringsgrenar eller befolkningsandel för generella åtgärder. Aktuella fördelningsnycklar är inom jordbruket 0,87 % (dvs att Åland erhåller 0,87 % av Finlands intäkter), fiskerinäringen 5,75 % samt för generella åtgärder som kan innehålla exempelvis regionalpolitisk sysselsättning, kompetens, entreprenörskap och integration har befolkningsandelen tillämpats som för närvarande är 0,55 %. Fördelningen av medel från fonden för återhämtning och resiliens utgick från 0,55 %. Landskapsregeringen anser att fördelningen av utsläppshandelsintäkterna mellan riket och Åland på ett rättvist sätt ska beakta den handelssjöfart med Åland som hemort och som deltar i utsläppshandeln. Infogandet av sjöfarten i utsläppshandelssystemet medför betydande konsekvenser för det åländska samhället. De auktionsintäkter som tillfaller Åland kommer att användas till något av de ändamål som nämns i utsläppshandelsdirektivet.
[1] Se motionen här https://www.lagtinget.ax/arenden/inforandet-ax-koden-biltrafik-12922.
[2] Se bl.a. dessa pressmeddelanden: https://www.regeringen.ax/nyheter/pressmeddelande-alandskt-nationalitetsmarke-pa-registreringsskyltar, https://www.regeringen.ax/nyheter/ax-nationalitetsmarke, https://www.regeringen.ax/nyheter/ax-koden-fordon-pa-aland, och https://www.regeringen.ax/nyheter/landskapsregeringen-har-faststallt-utseendet-nationalitetsbeteckningen-ax.
[3] Se Ålandsdelegationens utlåtande 21.11.2025 Nr 34/25 (ärendenummer D 10 25 05 7)
[4] Beslut om att skicka begäran om samråd togs i landskapsregeringens beslut 4.12.2025 (ärendenummer 2025/7862)