Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2025-2026

Lagtingsår: 2025-2026

Ladda ner Word-dokument

LSvapen

5x5px

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 1/2025-2026

 

Datum

 

Självstyrelsepolitiska nämnden

2025-10-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande

Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

·       Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2024-2025

 

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Nämndens synpunkter 1

Nämndens förslag. 1

Nämndens synpunkter 1

Allmänt om redogörelsen. 1

Självstyrelselagsrevisionen. 2

Civil beredskap. 2

Demilitariseringen. 2

Ålandsdelegationen. 3

Internationellt samarbete. 3

Ärendets behandling. 3

Nämndens förslag. 4

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen överlämnade den i 36 § arbetsordningen för Ålands lagting föreskriva redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. Redogörelsen 1/2024-2025 avser tiden från 21 mars 2024 fram till tidpunkten för överlämnandet.

 

Nämndens synpunkter

 

Nämnden konstaterar inledningsvis att redogörelsen på ett överskådligt sätt belyser de mest betydelsefulla händelserna under året inom självstyrelsepolitiken. Flera av de frågor som behandlats under en följd av år kvarstår även detta år och kräver fortsatt uppmärksamhet, i synnerhet frågor om den pågående revideringen av självstyrelselagen, och Ålands ställning i den civila beredskapen.

 

Nämndens förslag

 

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig redogörelserna för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

 

Nämndens synpunkter

 

Allmänt om redogörelsen

 

Nämnden konstaterar att redogörelsen ger en god överblick av de centrala självstyrelsepolitiska frågorna. De ämnen som behandlats i årets meddelande utgör grundstenar i Ålands självstyrelse. Utvecklingen inom dessa områden visar att självstyrelsens ramverk är levande och kräver kontinuerlig uppföljning och dialog.

 

Självstyrelselagsrevisionen

 

Landskapsregeringen har i sin redogörelse beskrivit det fortsatta arbetet med reformen av självstyrelselagen. Nämnden erinrar om sina tidigare betänkanden innehållande en historisk tillbakablick. I den pågående processen framhåller nämnden fortfarande vikten av en moderniserad lagstiftning som på ett tydligt sätt reglerar ansvarsfördelningen mellan landskapet och riket. Efter flera års förhandlingar och utredningar har processen nu tagit nya steg genom den arbetsgrupp och referensgrupp som tillsatts av justitieministeriet.

     Nämnden konstaterar med tillfredsställelse att arbetet tycks fortskrida i konstruktiv anda och att parterna visar en vilja till dialog. Samtidigt understryker nämnden att mycket av kompromissandet från åländsk sida redan har skett. Nämnden påminner om vikten av politisk uthållighet och en bred parlamentarisk förankring från bägge parter för att uppnå resultat.

     Nämnden framhåller att även om helhetsreformer är nödvändiga, kan ett stegvis eller successivt förändringsarbete – en inkrementell utveckling – vara ett värdefullt komplement. Frågor som av praktiska eller politiska skäl inte kan inrymmas i den pågående revisionen kan inte lämnas bort utan bör lösas inom ramen för andra processer.

    

 

Civil beredskap

 

Nämnden konstaterar att Finland under de senaste åren intensifierat arbetet med att uppdatera sin beredskapslagstiftning. Samtidigt har Åland, på grund av sin särskilda rättsliga ställning, en egen roll som inte utan vidare kan införlivas i den nationella modellen.

     Nämnden delar landskapsregeringens uppfattning att Åland ska kunna delta i det nationella beredskapsarbetet på ett sätt som beaktar självstyrelsens principer. Det är emellertid bekymmersamt att självstyrelsen ofta beaktas först i ett sent skede av lagberedningen av rikslagar. Ett sådant tillvägagångssätt försvårar möjligheten till välfungerande beredskap i praktiken, särskilt i frågor som kräver gemensam planering och förberedelser.

     Nämnden understryker därför att ett system för att hantera Ålands särskilda system bör byggas in redan i ett tidigt skede av lagstiftningsprocessen i Finland. Den åländska dimensionen måste utgöra en självklar del av beredskapsarbetet – inte ett tillägg i efterhand. En sådan ordning skulle främja både rättssäkerhet och effektivitet och samtidigt respektera de konstitutionella principer som självstyrelsen vilar på.

 

Demilitariseringen

 

Nämnden erinrar om sina tidigare ställningstaganden där den betonat att den folkrättsliga regleringen av Ålands demilitarisering och neutralisering är tydlig. Avtalen förpliktar Finland att säkerställa att Åland förblir obefäst och utan militär närvaro. Nämnden konstaterar att Finlands medlemskap i Nato inte ändrar dessa grundläggande folkrättsliga förpliktelser. Tvärtom har både republikens president och utrikesministern bekräftat att Ålands särskilda status respekteras och består oförändrad inom ramen för alliansen. Nämnden välkomnar denna tydlighet och understryker vikten av att frågan även framgent följs med uppmärksamhet i såväl nationella som internationella sammanhang. Det är av största betydelse att Ålands särskilda status upprätthålls i praktiken, också i tider av förändrad säkerhetspolitisk omvärld.   

 

Ålandsdelegationen

 

Nämnden understryker att Ålandsdelegationen har en central och unik funktion i självstyrelsesystemet. Dess uppgift att ge utlåtanden i frågor om tolkningen av självstyrelselagen är en viktig del av den rättsliga balans som systemet bygger på. Ålandsdelegationens utlåtanden är visserligen inte formellt bindande, men de har en auktoritativ karaktär. Systemet förutsätter ömsesidig respekt och att parterna – landskapsregeringen och ministerierna – följer delegationens tolkningar i god tro.

     Nämnden har dock med oro noterat den utveckling som framkommit i samband med ärendet om intäkter från utsläppshandeln, där arbets- och näringsministeriet har ansett att fördelningen av intäkterna inte längre ska följa tidigare praxis utan bör anses vara fördelade genom det årliga avräkningssystemet. Detta trots att Ålandsdelegationen i ett utlåtande från december 2024 bedömt att det inte finns skäl att frångå den praxis som byggt upp. Nämnden understryker att ett sådant förfarande riskerar att underminera självstyrelsesystemets trovärdighet.

     Vidare konstaterar nämnden att delegationen allt oftare belastas genom att den tillställs riksförslag på samma sätt som andra remissinstanser. Nämnden vill tydligt markera att Ålandsdelegationen inte är en vanlig remissinstans utan en särskild juridisk instans vars uppgift är att ge uttolkningar av självstyrelselagen. Remissförfaranden av allmän karaktär upptar delegationens resurser och bör därför undvikas.

 

 

Internationellt samarbete

 

Nämnden konstaterar att Ålands möjligheter till internationellt samarbete fortsätter att utvecklas. Under det gångna året har Åland tillsammans med Finland haft ett delat ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. År 2026 kommer Finland att inneha ordförandeskapet i Nordiska rådet tillsammans med Åland. Den nordiska arenan utgör ett konkret forum där Åland har en egen externpolitisk roll och är samtligt ett forum där Åland och Finland kan samarbeta i en positiv anda. Nämnden välkomnar utvecklingen i det nordiska samarbete där de självstyrda områdena kan ges en större roll genom en revidering av Helsingforsavtalet. Under det gångna året innehade Åland även ordförandeskap i Östersjökonferensen BSPC vilket innebar att representera organisationen i externa sammanhang samt att arrangera den årliga konferensen. Under tre dagar, den 24–26 augusti 2025, samlas omkring 200 parlamentariker, experter och gäster från hela Östersjöregionen i Ålands lagting för att diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter.

     Nämnden vill framhålla att utrikes- och externpolitiska relationer inte enbart handlar om representation utan även om politiskt handlingsutrymme. Deltagande i internationella nätverk stärker Ålands faktiska inflytande och kan bidra till att utvidga dess politiska handlingsutrymme på andra områden. Det är därför angeläget att Åland fortsätter att delta aktivt i det nordiska samarbetet, inom EU:s regionkommitté och i andra internationella sammanhang där Åland kan föra sin egen talan.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 19 maj 2025 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendena.

     Nämnden har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren och landshövdingen Marine Holm-Johansson.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Marcus Måtar, andra viceordföranden Pernilla Söderlund, ledamöterna Stellan Egeland, Jessy Eckerman, Harry Jansson, och Simon Påvals.

    

 

Nämndens förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

 

att lagtinget antecknar sig redogörelserna för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

 

 

Mariehamn den 31 oktober 2025

 

 

Ordförande

 

 

Jörgen Pettersson

 

 

Sekreterare

 

 

Julia Lindholm