Meddelandet innehåller en redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2025 samt verksamhet under år 2024 i förhållande till Nordiska ministerrådet, till dagordningen inom Europeiska unionen samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en statistikbilaga över EU-ärenden under år 2024.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Åland och EU

Nämnden konstaterar att Ålands medlemskap i EU inneburit flera förändringar på Åland. Medlemskapet har bland annat möjliggjort finansiering för olika utvecklingsprojekt. Genom olika program, bland annat strukturfonderna, landsbygdsfonden, havs- och fiskerifonden, forsknings- och innovationsprogram samt direktstöd till näringslivet, infrastruktur och civilsamhället, har EU-medel under lång tid möjliggjort investeringar på Åland. Nämnden framhåller att EU-programmen utgör en central del i Ålands utvecklingskapacitet.

Nämnden konstaterar att EU-medlemskapet även inneburit ett kontinuerligt behov för Åland att anpassa lagstiftningen i syfte att efterfölja EU-direktiv och förordningar, vilket även skapat ett utökat behov av lagstiftning och regleringar som inte alltid har varit välanpassat till Ålands lokala behov, förutsättningar och omständigheter.

I landskapsregeringens meddelande framkommer det att EU år 2025 ska arbeta fram en flerårig budgetram. Landskapsregeringen betonar att det är centralt att EU:s framtida budgetram tar hänsyn till att stödprogram anpassas så att medel kan användas effektivt i autonomier som Åland och att beslutsfattandet i anknytning till EU-medel inte centraliseras.

Nämnden konstaterar att EU den 16.07.2025 publicerade sitt förslag på flerårig budgetram år 2028 – 2034. I förslaget framgår bland annat införandet av nationella och regionala partnerskapsplaner. Detta innebär bland annat att medlemsstaterna inom EU själva utformar planer för hur EU-fonder ska användas.
Nämnden ser med oro på EU-kommissionens förslag i och med den överhängande risken att Finland i samband med de nationella planernas framställning kan besluta om fördelning av medel som angår Åland, trots att det faller inom åländsk behörighet att besluta om. Nämnden anser att detta skapar en uppenbar konflikt med Föredraget om Europeiska unionen artikel 4.2, där det bland annat framkommer att det lokala och regionala självstyret ska respekteras.

Nämnden noterar att landskapsregeringen i juni 2025 framställt en skrivelse som berör situationen. Skrivelsen innehåller bland annat en uppmaning om att kommissionen måste se till att den framtida fleråriga budgetramen utformas på ett sätt som respekterar medlemsstaternas konstitutionella ordning och är förenlig med självstyrande strukturer.

Nämnden understryker att landskapsregeringens arbete i syfte att trygga Ålands position och ställning i den framtida rambudgeten för EU bör prioriteras. Nämnden anser att det är av yttersta vikt att landskapsregeringen arbetar för att Finland tydligt markerar problematiken med en nationell plan i förhållande till självstyrande autonomier i fortsatta förhandlingar om rambudgetens slutgiltiga framställning. Detta arbete bör ske i samråd med Åland. Nämnden anser att det både är i Ålands och Finlands intresse att autonomiers konstitutionella rättigheter tryggas i samband med EU:s rambudget för 2028 – 2034.

Vårjakten på sjöfågel

Nämnden noterar att det i landskapsregeringens meddelande bland annat betonas att landskapsregeringen anser att frågor angående jakt och viltvård så långt som möjligt ska hanteras på lokal nivå. Vidare framkommer det i meddelandet att framtida arbete med den gröna given och vad som ska betraktas som skyddade områden inte per automatik ska utesluta ansvarsfull jakt och viktiga viltvårdsinsatser.

Nämnden konstaterar att vårjakten på sjöfågel (vårfågeljakten) har en historiskt lång kontinuitet, bred acceptans och en identitetsskapande betydelse på Åland. Samtidigt har vårfågeljakten varit föremål för EU-domstolens granskning vid två tillfällen, år 2005 samt år 2020. Orsaken till detta är att EU-kommissionen ansett att vårfågeljakten stått i strid med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet). Den 23.05.2020 beslöt EU-domstolen att Finland har underlåtit sig att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 7.4 och 9.1 c i fågeldirektivet. Detta i och med att Ålands landskapsregering regelbundet har beviljat tillstånd för jakt på gudingar år 2011 – 2019 på Åland.

Från år 2020 och framåt har inte något tillstånd beviljats för vårfågeljakten på Åland. Nämnden erfar att ejderpopulationen behöver växa för att undantag som möjliggör jakt på ejdern åter ska kunna övervägas. Nämnden uppmuntrar landskapsregeringen att fortsättningsvis bevaka olika möjligheter till att återinföra vårfågeljakten och därmed främja en aktiv viltvård.

Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet

Nämnden konstaterar att Finlands och Ålands gemensamma ordförandeskap i Nordiska ministerrådet år 2025 har fungerat väl, och att det nordiska samarbetet uppvisar stark politisk och praktisk bärkraft. De nordiska länderna delar en gemensam värdegrund och en hög ambitionsnivå i fråga om demokrati, rättsstat, jämställdhet, social inkludering, hållbarhet, konkurrenskraft och fri rörlighet.

Nämnden noterar att Finland och Åland år 2026 innehar ett gemensamt presidentskap i Nordiska rådet. Detta är första gången ett gemensamt presidentskap ordnas inom Nordiska rådet, och det är första gången som Åland, Grönland och Färöarna innehar varsin presidieplats. Under presidentskapsperioden är ett fördjupat säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete samt uppdatering av Helsingforsavtalet exempel på centrala frågor. Nämnden anser det angeläget att i detta sammanhang lyfta fram Ålandslösningen som ett föredömligt exempel på fredlig konfliktlösning.

Nämnden erfar att flera frågor under presidentskapet år 2026 kommer att beröra civil beredskap. Nämnden betonar vikten av att Åland inkluderas i diskussionerna angående civil beredskap mellan medlemsländerna i Nordiska rådet, särskilt i de sammanhang där samarbete mellan Sverige och Finland behandlas. Nämnden anser att Åland ska ses som en viktig knutpunkt i diskussioner angående civil beredskap på Åland, inte minst beaktande Ålands centrala läge i Östersjön och den sjöfart som är sammankopplad med Åland.

Nämnden noterar att en revidering av Helsingforsavtalet är under utredning, varvid möjligheten till fullvärdigt medlemskap för Åland, Färöarna och Grönland i Nordiska rådet är centrala frågor. Nämnden erfar att en utredningsperson har utsetts för att analysera revideringen av Helsingforsavtalet samt bedöma kostnader och ramar inför ett eventuellt fortsatt arbete. Utredningen avses vara klar i slutet av år 2025. Nämnden understryker vikten av att Ålands position tillvaratas i kommande processer, särskilt i frågan om parternas ställning inom det nordiska samarbetet.

Ålands demilitarisering

Nämnden understryker att landskapsregeringens externpolitiska meddelande inleds med ett konstaterande att det säkerhetspolitiska läget i Östersjön påverkar Åland i hög grad. I meddelandet betonas att diplomati och internationell rätt är viktiga instrument för en grund av stabil och regelbaserad samverkan mellan stater. Nämnden betonar att Ålands demilitarisering vilar på ett långvarigt multilateralt avtalsarrangemang som bekräftats flera gånger i statspraxis, även efter de stora systemförändringarna efter världskrigen, och att denna ställning dessutom vunnit folkrättslig och sedvanerättslig status. Ålands demilitarisering har i närtid även behandlats grundligt i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande nr 1/2021-2022 samt Utrikesministeriets Folkrättsliga utredning om Ålands internationella särställning och rättsliga frågor som gäller Rysslands konsulat i Mariehamn (14.11.2023).

Nämnden konstaterar att det, mot bakgrund av det rådande säkerhetspolitiska läget i Östersjön, är av synnerligen stor betydelse att Ålands neutralisering och demilitarisering värnas och upprätthålls i enlighet med gällande folkrättsliga arrangemang. Nämnden framhåller vidare att Åland i detta avseende utgör ett konkret och funktionellt exempel på hur internationell rätt upprätthåller stabilitet även under perioder av osäkerhet inom säkerhetspolitiken.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 30 april 2025 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande i ärendet.

Nämnden har i ärendet hört civilministern Ingrid Zetterman, närings- och miljöministern Jesper Josefsson, ledamöterna Annette Holmberg-Jansson och Sandra Listherby, ministerrådet Anton Nilsson, koordinatorn Petra Granholm, informatören Jenny Jonstoij samt vikarierande jaktförvaltaren Roger Gustavsson.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Marcus Måtar, andra viceordföranden Pernilla Söderlund, ledamöterna Jessy Eckerman, Harry Jansson, Mika Nordberg och Simon Påvals samt ersättaren Peter Lindbäck.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 13 november 2025

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Benjamin Sidorov

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2025-2026

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter