Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 3/2025-2026

Meddelandet innehåller en redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2026 samt verksamhet under år 2025 i förhållande till Nordiska ministerrådet, till dagordningen inom Europeiska unionen samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en statistikbilaga över EU-ärenden under år 2025.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Samråd

Nämnden betonade i sitt betänkande över landskapsregeringen externpolitik år 2022 samt prioriteringar år 2023 (betänkande nr 2/2022-2023) vikten av att bestämmelserna om samråd i enlighet med arbetsordning (2015:87) för Ålands lagting 45 § följs fullt ut. I det externpolitiska meddelandets statiskbilaga redovisas de kommissionsinitiativ, diarieförda kommissionsinitiativ samt antalet samrådsärenden och informationsärenden. År 2022 – 2025 är statistiken som följande:

	2025	2024	2023	2022
Inkomna kommissionsinitiativ	807 st	601 st	712 st	658 st
Diarieförda kommissionsinitiativ	5 st	3 st	12 st	7 st
Samrådsärende	-	-	8 st	1 st
Informationsärende	5 st	3 st	2 st	6 st
Diarieförda kommissionsinitiativ som inte förts som samråds- eller informationsärende till lagtinget	-	-	2 st	-

Statistikbilaga till landskapsregeringens externpolitiska meddelande nr 1/2025-2026

Arbetsordningens 45 § reglerar samråd mellan landskapsregeringen och lagtinget i EU-ärenden. I bestämmelsen framkommer att när landskapsregeringen får kännedom om ett EU-ärende av betydelse för Åland ska ärendet utan dröjsmål överlämnas till lagtinget genom en skrivelse. Ärendet ska därefter hänvisas till självstyrelsepolitiska nämnden eller ett utskott som ett samrådsärende. Nämnden eller utskottet kan avstå från samråd om samrådet bedöms som obehövligt på grund av ärendets natur. Nämnden eller utskottet kan avge yttrande till landskapsregeringen. Landskapsregeringen ska också samråda med nämnden eller ett utskott i andra EU-ärenden på deras begäran eller när regeringen bedömer det nödvändigt.

Nämnden kan konstatera att inget samråd ägt rum år 2024 samt år 2025. De diarieförda kommissionsinitiativen har behandlats i form av informationsärenden vid social- och miljöutskottet. Nämnden påminner om att ärenden som uppfyller arbetsordningens 45 § i huvudsak ska ske genom samråd och att bestämmelserna som tangerar samråd ska följas fullt ut.

Struktur, prioriteringar och tillgänglighet i meddelandet

Nämnden anser att meddelandet är tydligt strukturerat där landskapsregeringens externpolitiska arbete redovisas tematiskt, bland annat i förhållande till Nordiska ministerrådet, Europeiska unionen och övriga externa samarbeten. Det innehåller även en redogörelse för prioriteringar inför 2026 samt en statistikbilaga över EU-ärenden, vilket ger en bred och informativ helhetsbild av verksamheten.

Nämnden ser särskilt positivt på att meddelandet avslutas med en sammanställning av de kommissionsinitiativ som landskapsregeringen avser prioritera under år 2026. Detta bidrar till tydlighet i prioriteringarna och underlättar uppföljningen av landskapsregeringens arbete. Även avsnittet om övriga externa samarbeten upplevs som överskådligt och ger en god bild av bredden i Ålands internationella engagemang.

Samtidigt anser nämnden att meddelandet med fördel kunde göras mer tillgängligt genom att inledas med en kort sammanfattning av de centrala prioriteringarna och slutsatserna. En sådan inledande översikt skulle öka läsarvänligheten, särskilt för allmänheten, och ge en snabbare ingång till dokumentets huvudsakliga innehåll.

Det nordiska samarbetet

Nämnden konstaterar att det nordiska samarbetet alltjämt utgör en bärande del av Ålands externpolitiska arbete. Finlands och Ålands gemensamma ordförandeskap i Nordiska ministerrådet utgjorde en betydelsefull plattform för att lyfta fram nordiska prioriteringar på Åland samt synliggöra Ålands roll inom samarbetet. Nämnden understryker vikten av ett aktivt och ändamålsenligt åländskt deltagande i såväl planering som genomförande av ordförandeskapet, samt att de prioriteringar som fastställs beaktar Ålands särskilda förhållanden och intressen. Nämnden understryker att det nordiska samarbetet är en för Åland och Finland viktig plattform för samarbetet utanför självstyrelsesystemet. Det delade ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet är ett värdefullt exempel på detta.

Nämnden noterar vidare att en revidering av Helsingforsavtalet för närvarande bereds. En utredning rörande avtalet publicerades i januari 2026 via Åbo Akademi i vilken de självstyrda områdenas ställning inom det nordiska samarbetet analyseras. Samarbetsministrarna tillsatte i mars 2026 en kommission för att gå vidare med revideringen. Nämnden anser att den pågående revideringsprocessen är av stor vikt för Åland och betonar behovet av ett stärkt och jämlikt deltagande i det nordiska samarbetet för Färöarna, Grönland och Åland. I nuläget är kostnaderna för ett fullvärdigt medlemskap inte kända. I avvägningen mellan belastning av självstyrelsens resurser och det ökade politiska handlingsutrymmet ett medlemskap ger, understryker nämnden vikten av att förankra beslutet i lagtinget.

Nämnden framhåller att det nordiska samarbetet i ökande grad omfattar frågor hänförliga till beredskap, resiliens och samhällssäkerhet. Mot denna bakgrund betonar nämnden vikten av att Åland inkluderas i relevanta diskussioner och samarbetsformer, samt att Ålands särskilda status och geografiska läge beaktas i dessa sammanhang.

Förutsättningar för ett effektivt åländskt EU-arbete

Nämnden konstaterar att Ålands möjligheter att påverka och bedriva ett aktivt arbete i EU-frågor i betydande utsträckning är beroende av de resurser som står till förfogande inom landskapsförvaltningen samt vid representationen i Bryssel. De tillgängliga resurserna medför enligt nämndens bedömning begränsningar i möjligheterna att på ett ändamålsenligt sätt tillvarata Ålands intressen inom EU.

Nämnden betonar att alltför generella eller svepande ställningstaganden i olika EU-frågor ska undvikas. I stället ska tydliga och välgrundade ställningstaganden utgöra ett centralt verktyg i Ålands arbete med EU-frågor, såväl i förhandlingar med Finland som inom arbetet i Bryssel. Nämnden framhåller även vikten av att Åland eftersträvar ett breddat och mer strategiskt arbete i EU- och internationella frågor i syfte att möjliggöra påverkan på förslag till EU-regleringar i ett så tidigt skede av beredningen som möjligt.

EVL-förordningen

Under nämndens behandling har frågan om beredningen av förslaget till förordning om cirkularitetskrav för fordonskonstruktion samt om hantering av uttjänta fordon, den så kallade EVL-förordningen (COM (2023) 451 final), aktualiserats.

Nämnden konstaterar att förslaget till förordning har genomgått ändringar under lagstiftningsprocessen och att den framväxande kompromisstexten i flera avseenden avviker från kommissionens ursprungliga förslag. Nämnden noterar särskilt att de kriterier som ligger till grund för förordningens tillämpning har reviderats.

Vidare konstaterar nämnden att fordon av särskilt kulturellt intresse enligt den nuvarande kompromisstexten föreslås undantas från förordningens tillämpningsområde. Nämnden bedömer mot denna bakgrund att vissa av de farhågor som tidigare har framförts delvis har tillgodosetts genom de ändringar som gjorts.

Örnarters bevarandestatus

I samband med nämndens behandling har frågan om uppföljning enligt artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (fågeldirektivet) aktualiserats. Tillgängliga data från Europeiska miljöbyrån (European Environment Agency) tyder på att vissa örnarter uppvisar en gynnsam bevarandestatus på EU-nivå och därmed inte längre anses hotade i ett unionsperspektiv. Arterna omfattas dock fortsatt av fågeldirektivets skyddsregim, vilket innebär att jakt inte är tillåten. För att möjliggöra jakt krävs därför en ändring av EU-rätten, vilken måste beslutas på unionsnivå.

Kris- och beredskapslagstiftning

Nämnden konstaterar att det på nordisk nivå är angeläget att kris- och beredskapslagstiftning inte utformas på ett sådant sätt att den skapar hinder för de nordiska ländernas förmåga att gemensamt möta hot och kriser.

Nämnden konstaterar att arbetet med reformen av Finlands beredskapslag har försenats avsevärt, vilket enligt nämndens bedömning motverkar ambitionen på nordisk nivå att undvika att nya hinder uppstår. Nämnden konstaterar vidare att Åland endast i begränsad utsträckning har involverats i beredningen av reformen, trots att lagstiftningen får konsekvenser för Åland.

Nämnden ser allvarligt på denna omständighet. Nämnden framhåller vikten av att Åland ges möjlighet till ett tillräckligt och ändamålsenligt deltagande i den fortsatta beredningen av rikspropositionen i de delar där lagstiftningen kan antas få direkt betydelse för Åland. En sådan involvering är enligt nämndens uppfattning till fördel såväl för Åland som för Finland.

Ålands Unesco-samarbete

Nämnden konstaterar att Åland år 2021 blev den tolfte associerade medlemmen i UNESCO och samtidigt den 200:e nationalkommissionen inom UNESCO. Nämnden noterar att Ålands UNESCO-kommission har färdigställt en lagstiftningspromemoria avseende kommissionens verksamhet och att denna har överlämnats till lagberedningen. Nämnden ser positivt på att arbetet med att tydliggöra de rättsliga ramarna för kommissionens verksamhet framskrider.

Nämnden konstaterar att Åland under år 2025 har deltagit i nordiskt UNESCO-samarbete samt i UNESCOs generalkonferens. I dessa sammanhang har Åland bland annat lyft fram erfarenheterna av fredlig autonomi samt betonat kulturens betydelse för hållbar utveckling.

Nämnden konstaterar att Åland inte är upptaget på UNESCO:s världsarvslista. Samtidigt finns det kultur- och naturmiljöer på Åland som, mot bakgrund av tillämpliga kriterier för upptagande, kan bedömas ha förutsättningar att kvalificera sig som världsarv, särskilt i jämförelse med objekt i närområden som redan har upptagits.

Mot denna bakgrund uppmanar nämnden landskapsregeringen att fortsätta och vid behov intensifiera arbetet med att utreda och främja möjligheterna för att Åland, i någon form, ska kunna representeras på UNESCO världsarvslista.

Nämnden framhåller att Ålands deltagande i UNESCO-samarbetet bidrar till att synliggöra Ålands erfarenheter i frågor som rör fred, dialog och hållbar samhällsutveckling. Nämnden ser positivt på det arbete som bedrivs inom ramen för Ålands UNESCO-kommission samt på Ålands deltagande i UNESCO-samarbetet.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 28 januari 2026 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande i ärendet.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, vice lantrådet Annika Hambrudd, civilministern Ingrid Zetterman, ledamoten Annette Holmberg-Jansson, ministerrådet Anton Nilsson, rättssakkunnige Anna-Lena Sjöberg, vikarierande rättssakkunnige Anni Savolainen, byråchefen Viveka Löndahl samt riksdagsledamoten Mats Löfström.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Marcus Måtar, andra viceordföranden Pernilla Söderlund, ledamöterna Jessy Eckerman, Stellan Egeland, Simon Påvals, Alfons Röblom samt Wille Valve.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 20 mars 2026

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Benjamin Sidorov

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 3/2025-2026

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 3/2025-2026

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter