Meddelandet innehåller en redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2021 samt verksamhet under år 2020 i förhållande till Nordiska ministerrådet, till dagordningen inom Europeiska unionen samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en statistikbilaga över EU-ärenden under år 2020.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Allmänt

Den globala pandemin, som har präglat det externpolitiska arbetet sedan 2020, har slagit hårt mot Norden och Europa och lett till omfattande ekonomiska och sociala konsekvenser för våra samhällen. Få ålänningar har drabbats av allvarlig covid-19, men pandemins verkningar har på andra sätt varit stora för Åland. I och med att Ålands ekonomi i hög grad är beroende av fri rörlighet och öppna gränser har det åländska samhället drabbats mycket hårt ekonomiskt. Pandemin visar tydligt att det nordiska samarbetet snabbt kan raseras genom gränshinder. Coronakrisen har tydligt visat att internationell samordning och samverkan är en förutsättning för att kunna hantera globala kriser och gemensamma samhällsutmaningar.

Hållbar omställning efter pandemin

Coronapandemin har lett till stora negativa effekter för våra samhällen, men krisen har samtidigt gett nya perspektiv och insikter och visat att det är möjligt att snabbt ställa om och anpassa sig till nya förhållanden. En omställnings- och anpassningsförmåga som torde gagna den pågående gröna och digitala omställningen i Norden och EU. När pandemin nu går in i en lugnare fas och samhällen börjar öppnas upp igen är det ett bra tillfälle att ta tillvara den förmåga till snabb omställning och utveckling som även Åland visat prov på under pandemin. En möjlighet att ställa om, våga tänka nytt och göra annorlunda i syfte att främja den åländska samhällsutvecklingen och det fortsatta hållbarhetsarbetet. Den långsiktiga färdplanen för den åländska samhällsutvecklingen är lagd genom Utvecklings- och hållbarhetsagendans sju strategiska utvecklingsmål för år 2030 och de kompletterande färdplanerna. Samarbetet inom Norden och EU och andra externpolitiska plattformar är centralt för den åländska samhällsutvecklingen och i förverkligandet av de strategiska utvecklingsmålen i Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland. Ålands nya ekonomiska system, som började gälla från och med den 1 januari 2021 strax innan coronapandemin bröt ut, innebär att goda förutsättningar behöver skapas för en hög sysselsättning, ett starkt näringsliv och en ökad inflyttning. Även om coronapandemin inneburit att arbetslösheten ökat och delar av näringslivet drabbats hårt så har digitaliseringens snabba framsteg under pandemin samtidigt lett till distansarbete, nya arbetssätt och en större flexibilitet på arbetsmarknaden och i näringslivet, faktorer som på sikt tillsammans med Ålands konkurrensfördelar i form av närhet till naturen, bra skolor , ett rikt kultur- och föreningsliv och en trygg vardag torde främja inflyttning och företagsetablering.

Nordiskt samarbete under covid-19-pandemin

När covid-19-pandemin bröt ut i början av år 2020 valde de nordiska länderna olika strategier för att hantera pandemin. På grund av ländernas olika strategier och nationella restriktioner uppstod ett flertal nya gränshinder och stora störningar i den fria rörligheten mellan de nordiska länderna och gränsregionerna. Den nordiska samarbetsmodellen som kännetecknas av en gemensam arbetsmarknad och fri rörlighet fick sig en rejäl törn. De beslut om gränsstängningar som fattades med anledning av pandemin har drabbat Åland oerhört hårt. Åland är en gränsregion som på grund av sitt insulära läge och litenhet är särskilt beroende av öppna gränser. Stängningen av gränsen mot Sverige har på grund av sjöfartens och turismens stora betydelse för Åland och Ålands insulära läge medfört att Ålands ekonomi drabbats mycket hårdare än ekonomin i Finland och Sverige. Gränsstängningen har även resulterat i att utbytet med Sverige på kulturens och idrottens område har brutits vilket på sikt kan få självstyrelsepolitiska konsekvenser. Vidare har familjer splittrats då umgängesrätt över gränserna har försvårats. Genom att de så kallade stafettläkarna från Sverige nekades inresa till Åland riskerade gränsstängningen även sjukvården på Åland i en situation där behovet kunde bli som störst.

Nordiska rådet har under pandemin flera gånger lyft fram sin strategi för samhällssäkerhet, som antogs redan vid nordiska rådets session i Stockholm år 2019, som en modell för en framtida gemensam nordisk hantering av kriser för att undvika liknande problem i framtiden. I april år 2020 skickade nordiska rådets presidium ett brev till statsministrarna där de uppmanades att med tanke på covid-19-pandemin och dess följder påskynda genomförandet av förslagen i strategin. En nordisk riskanalys och beredskapsplan efterlystes och en oberoende nordisk krisberedskapskommission föreslogs.

Nämnden konstaterar att avsaknaden av en gemensam nordisk strategi för pandemihantering blev särskilt kännbar för Åland. Den pågående covid-19 pandemin har lett till att den gemensamma visionen om Norden som världens mest integrerade region år 2030 för tillfället känns avlägsen. Om visionen ska vara trovärdig behöver gränshinder undanröjas samt möjligheter till fri rörlighet över gränser, handels- och affärsutbyte i gränsregioner och arbetspendling mellan länderna säkerställas även i kristider. Nämnden delar uppfattningen att det är angeläget att en gemensam nordisk strategi för hantering av pandemier eller liknade kriser snarast tas fram för att framöver undvika de negativa konsekvenser som gränsstängningarna inneburit.

EU:s tullkodex och skattegränsen

Nya elektroniska förfaranden

EU:s nya tullagstiftning, Unionens tullkodex (EU) nr 952/2013 (unionstullkodex) och med stöd av den antagna delegerade- och genomförandeförordningar, började tillämpas den 1 juni 2016. Tullagstiftningen omfattas av unionens exklusiva behörighet och på nationell nivå är det rikets behörighet. Tullkodexen i sig innebär inga förändringar som märkbart påverkar förutsättningarna för import och export över den åländska skattegränsen. De delegerade och genomförandeförordningar som utfärdats med stöd av tullkodexen innehåller däremot bestämmelser som beroende på hur de förverkligas och tillämpas kan få mer eller mindre långtgående konsekvenser för handeln över gränsen.

Tullen har under flera år arbetat med den nationella verkställigheten av det nya nationella tullklareringssystemet. Det nya systemet som kallas UTU har tagits i bruk under år 2020 för flera förfaranden, medan tidpunkt för ibruktagandet av den elektroniska tullklareringstjänsten för importer över skattegränsen under hösten 2020 blev framskjutet till den 19 april 2021. På grund av avsaknad av information och dialog om konsekvenserna av ibruktagandet av den nya tullklareringstjänsten för importer anhöll landskapsregeringen tillsammans med företrädare för näringslivet att tullen skulle skjuta fram tidpunkten för ibruktagandet ytterligare. Tullen beslöt flytta fram ibruktagandet av den nya elektroniska tullklareringstjänsten för importer till den 1 september 2021. De nya elektroniska förfarandena kommer enligt de analyser och tester som gjorts att innebära att de åländska företagen får en betydande ökad administrativ arbetsbörda som kommer att försämra konkurrenskraften samt ytterligare försvåra och fördyra handeln över skattegränsen.

Nämnden konstaterar att det är av största vikt att handelsflödena över den åländska skattegränsen kan ske så smidigt och enkelt som möjligt. Både mervärdesbeskattning och tullfrågor faller dock inom Finlands behörighet varför Åland varken har lagstiftnings- eller förvaltningsbehörighet avseende skattegränsen. Nämnden uppmanar landskapsregeringen att aktivt verka för att ett samarbete snarast etableras mellan landskapsregeringen, berörda riksmyndigheter och det åländska näringslivet för att analysera och identifiera ändringar som behövs i lagstiftning och övriga bestämmelser på grund av implementeringen av EU:s tullkodex på Åland.

Nya förfaranden avseende distanshandel till konsumenter

Genom implementeringen av de så kallade distansförsäljningsdirektiven (rådets direktiv (EU) 2017/2455 samt (EU) 2019/1995) i mervärdesskattelagstiftningen avskaffades från den 1 juli 2021 skattefriheten för import av lågvärdesförsändelser med ett värde om högst 22 euro. Genom en ändring av den delegerade förordningen till EU:s tullkodex infördes samtidigt krav på förtullning av samtliga lågvärdesförsändelser för såväl företag som privatpersoner. Ändringen innebär till exempel att alla importerade tidningar och tidskrifter ska tulldeklareras och momsbeläggas enligt gällande lagstiftning. Enligt tullens anvisning av den 30 juni 2021 Förtullning av varor som skickas mellan Åland och övriga Finland samt mellan Åland och EU tillåts dock ett förenklat förfarande för privatpersoners prenumerationer av tidningar och tidskrifter från Finland och andra EU medlemsstater. En privatperson tillåts i dessa fall förtulla alla tidningar som hör till samma prenumerationsperiod med en deklaration i samband med betalningen av tidningsprenumerationen. Regeringen har i ett utkast till proposition med förslag till ändring av lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen (FFS 1266/1996) föreslagit att samma förenklade förfarande som enligt tullens anvisning gäller för privatpersoner ska intas i lagen.

Enligt nämnden är det av yttersta vikt att det förenklade förfarandet även kan tillämpas på juridiska personer oavsett om dessa är momsregistrerade eller inte. Ur administrativ synvinkel blir det ohållbart om företag ska förtulla varje leverans av tidningar och tidskrifter. Landskapsregeringen har i sitt utlåtande över utkastet till lagförslag (ÅLR 2021/6780) konstaterat att om inte det förenklade förfarande tillämpas på juridiska personer medför detta en ökad administration och en merkostnad som är oproportionerlig och oskälig. Landskapsregeringen bedömer att följden sannolikt blir att många juridiska personer och bibliotek avslutar sina prenumerationer av svenskspråkiga tidningar och tidskrifter, vilket försvårar bibehållandet av det svenska språket, kulturen och lokala traditioner. Nämnden delar landskapsregeringens bedömning och konstaterar att även grundlagsutskottet i sitt utlåtande över regeringens proposition med förslag till lag om ändring av mervärdesskattelagen (GrUU 19/2014 rd) tidigare konstaterat att åtgärder som kan leda till minskade tidnings- och tidskriftprenumerationer särskilt drabbar landskapet Åland. En följd som enligt grundlagsutskottet med hänsyn till Ålands särskilda ställning och språkliga rättigheter skulle vara beklaglig och inte heller problemfri när det gäller yttrandefriheten. Grundlagsutskottet ansåg det vara motiverat att hitta andra lösningar för landskapet Åland och att en avvikande lösning för landskapet Åland inte skulle medföra betydande jämlikhetsproblem

Nämnden delar landskapsregeringens åsikt, framförd i utlåtandet till riksdagens finansutskotts skattedelegation den 4 mars 2021 (ÅLR 2021/1747) och till finansministeriet den 11 augusti 2021 (ÅLR 2021/6780), att det finns skäl att behålla skattefrihet för alla lågvärdesförsändelser men åtminstone för import av tidningar och tidskrifter. Eftersom mervärdesskattedirektivet och distansförsäljningsdirektiven inte är tillämpliga på importer till Åland och då Åland inte är en del av EU:s mervärdesskatteområde skulle det ha varit möjligt att behålla ett undantag för alla lågvärdesförsändelser eller åtminstone för import av tidningar och tidskrifter till Åland i undantagslagen.

Utvecklings- och innovationsarbete

Nämnden konstaterar att samhällsutvecklingen är snabb och innebär att politiken måste hantera frågor med allt större komplexitet. Klimatförändringen, digitaliseringen, demografiska förändringar och informations- och kunskapssamhället är faktorer som starkt påverkar samhällsutvecklingen på en övergripande nivå. För att klara framtida samhällsutmaningar och omställningen till ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle är kontinuerlig omvärldsbevakning och samverkan med externa aktörer inom forskning, utveckling och innovation önskvärd.

Nämnden har bekantat sig med det utvecklings- och innovationsarbete som Tillväxtverkets och Vinnovas i Sverige och jubileumsfondens Sitras i Finland driver i syfte att främja utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Tillväxtverket är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som har till uppgift att främja hållbar näringsutveckling och tillväxt genom kunskapsutveckling, nätverksskapande och finansiering av strategiska utvecklingsprojekt.

Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, har till uppgift att stärka Sveriges innovationsförmåga för hållbar tillväxt. Det sker främst genom finansiering av forsknings- och innovationsprojekt inom tio olika områden som bedöms som viktiga för att ställa om till ett hållbart samhälle

Sitra, jubileumsfonden för Finlands självständighet, har till uppgift att bidra till en rättvis, hållbar och inspirerande framtid. Sitra fokuserar i sitt arbete på tre teman: att hitta lösningar på den ekologiska hållbarhetskrisen, att främja en rättvis dataekonomi samt att stärka demokratin och känslan av delaktighet. Arbetet bedrivs bland annat i form av projekt tillsammans med aktörer inom den offentliga, privata och tredje sektorn inom områden som hänger samman med Sitras teman, experiment som testar nya verksamhetsmodeller som kan påskynda samhällsreformerna, forskning i samarbete med utomstående experter och utredningar som syftar till att ta fram kunskap om och aspekter i frågor som har stor betydelse för framtiden.

Nämnden konstaterar att delar av det utvecklings- och innovationsarbete som bedrivs av de ovan nämnda organen är av intresse och relevans även för Åland. Eftersom resurserna för Ålands eget utvecklings- och innovationsarbete på grund av Ålands litenhet är begränsade anser nämnden att Åland borde etablera samarbeten med något eller några av organen ovan inom områden som är av relevans för Ålands samhällsutveckling. Samarbetet kunde med fördel ingås med den nyligen vid Ålands högskola etablerade utvecklingsenhet som har till uppgift att initiera, koordinera och samordna olika utvecklingsprojekt och samprojekt med olika partners inom forskning, utveckling och innovation.

Digitalisering

Digitalisering är ett högt prioriterat inom såväl det nordiska som det europeiska samarbetet, en prioritering som har blivit ännu mer angelägen under covid-19-pandemin. I den sittande kommissionens första arbetsprogram för år 2020 är digitaliseringen, Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, ett av sex prioriterade områden som ska präglas kommissionens arbete framöver. I kommissionens arbetsprogram för år 2021 stadgas att en färdplan med tydliga mål för 2030 ska fastställas. Den 9 mars 2021 presenterade kommissionen sin vision för EU:s väg mot en digital omställning fram till 2030. Visionen för EU:s digitala decennium består av fyra huvudområden; digitalisering av offentlig service, digital omställning av näringslivet, säker och hållbar digital infrastruktur och digital kompetens.

Inom Nordiska ministerrådet tillsattes år 2017 ett ministerråd för digitalisering MR-Digital. I ministerrådet deltar förutom de nordiska länderna och självstyrande områdena även de baltiska länderna. I oktober 2020 antog ministerrådet för digitalisering deklarationen Digital North 2.0 som fastställer prioriteringar för samarbetet under de kommande åren. De huvudsakliga målen i deklarationen är att förbättra rörligheten och integrationen mellan de nordiska och baltiska länderna med hjälp av gemensamma gränsöverskridande digitala tjänster, främja grön ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling i Norden och Baltikum genom datadriven innovation och en rättvis dataekonomi för effektiv delning och återanvändning av data samt främja nordiskt-baltiskt ledarskap inom EU/EES och globalt genom en hållbar och inkluderande digital omställning av våra samhällen.

Förverkligandet av den digitala omställningen inom EU och Norden förutsätter ett starkt engagemang och aktivt deltagande av såväl enskilda medlemsländer och regioner som övriga aktörer. Även Åland behöver delta i och rusta sig för den digitala omställningen. Finans- och näringsutskottet har i sitt betänkande nr 3/2020-2021 över Ålands budget för år 2021 konstaterat att digitaliseringen av landskapsförvaltningen är eftersatt och behöver prioriteras. Nämnden delar utskottets bedömning och uppmanar i likhet med finans- och näringsutskottet att angreppsättet som landskapet väljer för att ta sig an den digitala transformeringen är en fråga av sådan dignitet att landskapsregeringen innan man skrider till verket behöver återkomma till lagtinget med ett meddelande där man på basen av grundad sakkunskap redogör för behov, alternativ och strategi.

Åländsk representation i Europaparlamentet

I meddelandet redogör landskapsregeringen för behovet av åländsk representation i Europarlamentet samt för orsaken till att kraven är berättigade och hur ärendet hittills har framskridit. Landskapsregeringen konstaterar att kommissionen i anslutning till konferensen om EU:s framtid för fram bland annat transnationella vallistor och att en eventuell revidering av vallagen kan vara en välkommen plattform för att på nytt föra fram frågan om åländsk representation. Likaså redogörs för att landskapsregeringen utreder möjligheten att i likhet med Nordirland begära en observatörsplats i Europarlamentet.

Nämnden delar landskapsregeringens bedömning att kravet är berättigat och att det blivit allt viktigare då EU-lagstiftningen ökat i omfattning och Europaparlamentet fått en mer central roll vid sidan av rådet i lagstiftningsprocessen. Nämnden delar också lag- och kulturutskottets bedömning att arbetet för en ökad representation i första hand bör riktas mot Finlands regering som är i en nyckelposition men att frågan även kan lyftas internationellt för att belysa att Finland hittills inte medverkat till åländsk representation trots att man även från Finlands håll ansett att kravet är legitimt.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 25 februari 2021 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendet.

Nämnden har i ärendet hört vicelantrådet Harry Jansson, ministern Annika Hambrudd, ministern Annette Holmberg-Jansson, ministern Fredrik Karlström, ministern Alfons Röblom, ministern Thomas Blomqvist, stf. generaldirektören Joakim Appelqvist från Vinnova, rättssakkunniga Pamela Baarman, avdelningschefen Tim Brooks från Tillväxtverket, avdelningsjuristen Ida Hellgren, utvecklings- och hållbarhetsstrategen Micke Larsson, sakkunnige Joonas Leppänen från Sitra, specialsakkunniga Vivan Nikula, ministerrådet Anton Nilsson, VD:n Jan-Erik Rask från Ålands näringsliv, rättssakkunniga Anna-Lena Sjöberg och senior rättssakkunnige Niclas Slotte.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Bert Häggblom, viceordföranden Anders Eriksson samt medlemmarna Camilla Gunell, Gyrid Högman, Jan Salmén, Tage Silander och Ingrid Zetterman.

Nämnden har utsett viceordföranden Anders Eriksson att presentera betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår självstyrelsepolitiska nämnden

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 28 maj 2021

Ordförande

Bert Häggblom

Sekreterare

Carina Strand

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 3/2020-2021

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter