Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag, varigenom rikets lag om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården, med vissa avvikelser, görs tillämplig på Åland.

Det övergripande syftet med föreliggande lagförslag är att förenhetliga den nuvarande fragmenterade och sektorspecifika lagstiftningen om behandling av klient- och patientuppgifter inom socialvården och hälso- och sjukvården. Genom den föreslagna blankettlagen sammanförs bestämmelserna om bland annat rätten att ta del av uppgifter, utlämnande av uppgifter och yrkesutbildade personers skyldighet att anteckna kunduppgifter inom socialvården och hälso- och sjukvården. Detta medför ett behov av tekniska följdändringar i ett antal landskapslagar. Det föreslås bland annat att landskapslagen om klienthandlingar inom socialvården ska upphävas i sin helhet.

Den föreslagna blankettlagen innehåller även bestämmelser om användningen av informationssystem inom vården. Som ett led i moderniseringen av den digitala infrastrukturen, och för att främja en bättre samordning inom vården, åläggs tjänstetillhandahållare inom socialvården och hälso- och sjukvården på Åland att ansluta sig till de riksomfattande Kanta-tjänsterna inom de tidsfrister som anges i blankettlagen.

Avsikten är att den föreslagna blankettlagen, jämte därav föranledda ändringar i befintlig landskapslagstiftning, ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslaget antas utan ändringar.

Utskottets synpunkter

Utskottet konstaterar att lagförslaget är en förutsättning för att Åland ska kunna ansluta sig till de riksomfattande Kanta-tjänsterna, vilka syftar till att samla och harmonisera behandlingen av kunduppgifter inom hälso- och sjukvården samt, i ett senare skede, även inom socialvården. Reformen bidrar till effektivare vård, ökad rättssäkerhet och samordning inom vården samt till att Åland kan uppfylla de krav på samordning av hälsodata som följer av EU:s regelverk.

Lagens bestämmelser kommer att träda i kraft i etapper, där hälso- och sjukvården ansluts först och socialvårdens införande sker i ett senare skede. Anslutningen av den offentliga hälso- och sjukvården till Kanta beräknas bli en enhetskostnad per invånare. För den kommunala socialvården kommer däremot krävas anpassningar för att på sikt kunna anslutas till Kanta, vilket innebär en mer omfattande och tidskrävande övergång. Utskottet konstaterar att kostnadsbilden ännu är oklar för socialvårdens investeringar och att processen förutsätter stöd i form av samordning, vägledning, utbildning, finansiering och vid behov samarbetsunderstöd. Utskottet noterar vidare att en gemensam upphandling kan vara ändamålsenlig, samt att tidplanen för socialvårdens införande kan behöva en längre tidshorisont. Samtidigt framhåller utskottet att tillgång till samlade uppgifter kan ge vårdmässiga vinster i form av färre dubbelundersökningar och effektivare vårdprocesser.

Utskottet konstaterar att lagförslaget garanterar tillgång till Kanta på svenska. Utskottet uppmärksammar att uppdateringar av Handboken om Kantatjänsterna på finska ofta dröjer länge innan de finns tillgängliga på svenska, och att aktuella svenskspråkiga anvisningar och utbildningsinsatser därför behöver säkerställas i dialog mellan Ålands landskapsregering och THL. Utskottet framhåller vidare vikten av att den digitala transformationen inte medför digitalt utanförskap och att tjänsterna görs tillgängliga ur ett individperspektiv.

Utskottet framhåller att informationssäkerhet och sekretess är centrala i anslutningen till Kanta. En ökad informationsdelning mellan de parter som är anslutna till Kantas informationstjänster förutsätter tydliga behörighetsregler och fungerande tillsyn, där granskning av åtkomstloggar utgör en viktig del. Utskottet noterar att både offentliga och privata vårdgivare hanterar känsliga uppgifter och att strikt åtkomstkontroll och spårbarhet redan tillämpas, vilket behöver upprätthållas och utvecklas i Kanta-miljön. Åtkomsträttigheter regleras på lagstiftningsnivå, förordningsnivå och verksamhetsnivå.

Utskottet har särskilt uppmärksammat frågan om barns självbestämmande. I Finland och Sverige används 12 år som riktgivande ålder, medan den är högre i övriga Norden. Utskottet konstaterar att barns rätt till egen tillgång till uppgifter i Kanta och möjligheten att begränsa vårdnadshavares insyn är en aktuell fråga även på Åland och att ett barnrättsperspektiv bör prägla tillämpningen. Enligt gällande patientlagstiftning på Åland och i Finland finns ingen absolut åldersgräns, utan vårdpersonalen gör en individuell prövning utifrån barnets mognad, vilket i vissa fall kan leda till att vårdnadshavarens tillgång begränsas genom prövning eller myndighetsbeslut.

Utskottet framhåller att Kanta utgör ett mellanarkiv och inte ett slutarkiv. Självstyrelsens ansvar för slutarkivering av åländska handlingar kvarstår enligt självstyrelselagen och landskapets arkivlagstiftning. Landskapsregeringen bör på sikt klargöra en långsiktig lösning för detta så att bestämmelser inom åländsk behörighet tryggas.

Utskottet konstaterar även att äldre patientuppgifter kan föras in retroaktivt i den mån de anses nödvändiga för framtida vårdinsatser, och att prioritering bör ske för grundläggande vårddata.

Utskottet noterar att ärendet har behandlats i skyndsam ordning enligt önskemål om ikraftträdande, eftersom en försening riskerar att medföra ökade kostnader i pågående digitala transformationsprojekt samt fördröja införandet av en digital service som efterfrågas av många på Åland.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 17 september 2025 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört social- och hälsovårdsministern Arsim Zekaj, byråchefen Ylva Lindström, juristen Marcus Söderholm och lagberedaren Matias Pentti från Ålands landskapsregering, förbundsdirektören Minna Hellström på Ålands kommunförbund, verkställande direktören Mathias Grunér och chefsläkaren Tora Woivalin från Medimar och Cityläkarna, systemansvarige Rickard Ohlsson från Kommunernas socialtjänst, förvaltningsöverläkaren Jaana Lignell och chefsöverläkaren Jun Nagamori från Ålands hälso- och sjukvård samt myndighetschefen Lena Nordman från Datainspektionen.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Wikström, viceordföranden Pernilla Söderlund, ledamöterna Annette Holmberg-Jansson, Mogens Lindén, Liz Mattsson, Robert Mansén och Benny Pettersson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.

Mariehamn den 23 september 2025

Ordförande

Christian Wikström

Sekreterare

David Ståhlman

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter