Social- och miljöutskottets betänkande 11/2025-2026
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 11/2025-2026 | ||
|
| Datum |
| |
| Social- och miljöutskottet | 2026-09-08 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Social- och miljöutskottets betänkande
Ensamkommande barn och unga
· Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2025-2026
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av landskapslagen om främjande av integration.
Genom lagförslaget ges kommunerna och därmed kommunernas socialtjänst tydliga grunder för beslut om ensamkommande barn och unga.
Avsikten är att den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft så snart som möjligt.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse.
Utskottets synpunkter
Lagförslaget gäller ordnandet av boende, omvårdnad, omsorg och fostran för ensamkommande barn och unga som har hemkommun på Åland. Den finska lagstiftningen om främjande av integration (FFS 681/2023) har förnyats och innehåller bestämmelser om ordnande av boende och stöd för barn och unga som har kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare. Landskapslagen (2012:74) om främjande av integration är en blankettlag och med anledning av förändringarna i den finska lagstiftningen behöver den åländska lagstiftningen anpassas så att reglerna för ensamkommande barn och unga motsvarar den nya ordningen.
På Åland vistas idag ett mindre antal ensamkommande barn. För ensamkommande barn görs en individuell bedömning av barnets situation och behov. Bedömningen av barnets bästa görs i samband med att boende och stöd ordnas. Kommunerna ansvarar för vissa integrationsfrämjande åtgärder, medan Kommunernas socialtjänst (KST) ansvarar för den socialvård som barnet behöver. Det har uppmärksammats att det nuvarande regelverket inte ger samma verktyg för myndigheter att ordna stöd för ensamkommande barn på Åland som i Finland. Behovet av lagstiftning aktualiseras bland annat i situationer där ett barn efter en individuell bedömning kan bo kvar hos en släkting eller annan närstående vuxen på Åland. I sådana fall kan det behövas beslut om boende, socialt stöd och ekonomiskt stöd till det hem där barnet bor. Om en sådan boendelösning inte bedöms vara lämplig kan andra boendeformer, såsom familjehem eller stödboende, bli aktuella.
Utskottet konstaterar att ett barn med hemkommun på Åland alltid har rätt till försörjning. När föräldrarna inte kan nås eller inte kan fullgöra sitt ansvar ska det finnas en tydlig ordning för hur barnets uppehälle ska tryggas. Med familjevård avses vård eller annan omsorg som ordnas i familjevårdarens privathem. Det hem där familjevård ordnas benämns familjehem. Familjevård är således en vårdform medan familjehem avser den plats där vården ordnas. Familjegrupphem är en separat boendeform för ensamkommande barn och unga och utgör en serviceenhet inom socialvården. Det har hittills inte funnits behov av en sådan boendeform på Åland utan placeringen har beslutats av riksmyndigheter.
Utskottet noterar att det är ändamålsenligt att åländska myndigheter, i det här fallet KST, får utökade grunder att basera åtgärder att för placera ensamkommande barn och unga personer i boendeformer som uppfyller krav om barnets bästa. Utskottet understryker att det bästa för många barn är möjligheten att växa upp i en familj, hos en släkting eller annan närstående vuxen som är lämplig för familjevård för barnet.
I samband med välfärdsområdesreformen i Finland överfördes ansvaret för social- och hälsovården från kommunerna till välfärdsområdena. Åland omfattas inte av denna reform, vilket innebär att ansvarsfördelningen och den organisatoriska strukturen på Åland skiljer sig från den nationella. Den nya rikslagen om främjande av integration har samtidigt anpassats till den nya ansvarsfördelningen i riket och innehåller bestämmelser om statlig ersättning för vissa kostnader som uppkommer för ordnande av boende och stöd för ensamkommande barn och unga. Ersättning kan bland annat omfatta kostnader för familjevård, andra boendeformer samt socialt arbete och stödinsatser.
Utskottet konstaterar att för Ålands del innebär detta att ersättningssystemet behöver tillämpas med beaktande av att motsvarande uppgifter fortfarande ligger på kommunal nivå. Enligt det nya systemet ska kostnader för de tjänster som ordnas för ensamkommande barn och unga kunna ersättas av staten, enligt utskottet ett välkommet förtydligande av att ansvarsfördelningen mellan Åland och Finland inte ska påverkas av nationella reformer.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 25 maj 2026 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande över lagförslaget.
Utskottet har i ärendet hört ministern Arsim Zekaj, lagberedaren Matias Pentti, lagberedaren Helena Blomqvist, specialsakkunnige i integration Dan Sundqvist, specialsakkunnige vid socialvårdsbyrån Tove Nylund, samt områdescheferna Susann Peltonen och Paulina Eklund vid KST.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Wikström, viceordföranden Pernilla Söderlund, ledamöterna Annette Holmberg-Jansson, Mogens Lindén, Liz Mattsson, Robert Mansén och Benny Pettersson.
Reservationer
Ordföranden Christian Wikström har inte omfattat utskottets betänkande och fogar därför en reservation till betänkandet.
Viceordföranden Pernilla Söderlund utsågs att presentera betänkandet.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslaget i föreslagen lydelse.
| Mariehamn den 8 september 2026 | |
|
Ordförande |
Christian Wikström |
|
Sekreterare |
Julia Lindholm |
