Social- och miljöutskottets betänkande 2/2025-2026

Lagtingsår: 2024-2025

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 2/2025-2026

 

Datum

 

Social- och miljöutskottet

2025-12-09

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Social- och miljöutskottets betänkande

Landskapslagstiftning om konsumentsäkerhet

·      Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2024-2025

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 2

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om tillämpning på Åland av riksförfattningar om konsumentsäkerhet.

     Syftet med lagförslaget är att på Åland genomföra Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/988 av den 10 maj 2023 om allmän produktsäkerhet, ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/1828 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG och rådets direktiv 87/357/EEG.

     Avsikten är att den föreslagna landskapslagen ska träda i kraft så snart som möjligt.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagförslaget antas utan ändringar.

 

Utskottets synpunkter

 

En utveckling som tydligt påverkar konsumentsäkerheten för produkter är det ökande inflödet av lågprisprodukter från tredjeland, i synnerhet från Kina. E-handeln har förändrat marknaden på ett sätt som gör att den praktiska kontrollen av produkters säkerhetsnivå i stor utsträckning har förskjutits från yrkesmässiga importörer till enskilda konsumenter som handlar via nätbaserade handelsplattformar. Konsumenter saknar ofta kunskap om EU:s säkerhetskrav samt verktyg och möjlighet att bedöma säkerhetsrisker innan köp. Utskottet noterar att EU-kommissionens portal Safety Gate är ett exempel på verktyg som är användbart för både nationella myndigheter och konsumenter i arbetet att upptäcka produkter som inte håller kvalitetskraven för placering på EU:s inre marknad.

     Utskottet noterar att det finns brister i kunskapsunderlaget rörande skador kopplade till konsumenttjänster. Inom områden som lekplatser, nöjesmiljöer och lekland finns indikationer på ett mörkertal; skador inträffar, men sjukvården rapporterar inte systematiskt dessa händelser vidare till ansvariga myndigheter. Avsaknaden av strukturerad statistik innebär att riskbilder förblir otydliga och att tillsynen därmed riskerar att bli reaktiv snarare än förebyggande. Utskottet understryker att en mer heltäckande rapporteringskedja skulle ge bättre underlag för såväl tillsyn som lagstiftning och därigenom stärka barns och konsumenters säkerhet. Utskottet uppmuntrar berörda aktörer att se över möjligheten att etablera sådan rapporteringskedja.

Utskottet anser också att det är viktigt att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) aktivt sprider information till både konsumenter och verksamhetsutövare om deras rättigheter och skyldigheter, samt om säkerhetskrav och risker kopplade till produkter och tjänster. Informationsinsatser är avgörande för att öka medvetenheten och stärka konsumentsäkerheten.

     Utskottet konstaterar att lagförslaget innebär en överföring av tillsynsuppgifter från landskapsregeringen till ÅMHM. Utskottet understryker att en robust implementering av lagstiftningen förutsätter att ÅMHM har både ekonomiska och organisatoriska resurser i nivå med de krav som ställs. Utskottet konstaterar i sammanhanget att budgeten för Åland 2026 inte tillför extra anslag till myndigheten, vilket kan försvåra dess möjlighet att effektivt och korrekt leva upp till de lagstadgade uppgifterna. Samtidigt noterar utskottet att när de finska lagarna om konsumentprodukters säkerhet (FFS 184/2025) och om konsumenttjänsters säkerhet (FFS 185/2025) bereddes var syftet att de ekonomiska och administrativa bördorna för efterlevnad skulle minska för företag. Då Åland tillämpar riksförfattningar om konsumentsäkerhet noterar utskottet att detta även bör gynna åländska verksamhetsutövare.

     Lagförslaget aktualiserar även behovet av ett nära och effektivt samarbete med Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes). Enligt EU-reglerna ska en nationell kontaktpunkt utses, vilket i Finlands fall är Tukes. Utskottet understryker att tydliga samarbetsstrukturer är en förutsättning för att Åland ska kunna hantera informationsutbyte, incidentrapporter och gränsöverskridande tillsyn på ett ändamålsenligt sätt. Ett välfungerande samarbete stärker konsumentsäkerheten och garanterar att Åland inte hamnar utanför centrala rapporterings- och varningskanaler.

 

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 15 september 2025 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Jesper Josefsson, lagberedaren Rickard Stenman, myndighetsjuristen vid ÅMHM Jessica Eriksson, konsumentsäkerhetsinspektören Janne Eriksson, platschefen vid Plasto Anne Larpes, samt specialisterna vid Säkerhets- och kemikalieverkets Finpoint enhet Reija Sironen och Jenni Mutka.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Wikström, viceordföranden Pernilla Söderlund, ledamöterna Jessy Eckerman, Annette Holmberg-Jansson, Liz Mattsson, Robert Mansén och Benny Pettersson.

 

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

                                           __________________

 

 

 

Mariehamn den 9 december 2025

 

 

Ordförande

 

 

Christian Wikström

 

 

Sekreterare

 

Julia Lindholm