Social- och miljöutskottets betänkande 7/2025-2026
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 7/2025-2026 | ||
|
| Datum |
| |
| Social- och miljöutskottet | 2025-05-26 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Social- och miljöutskottets betänkande
Landskapslag om tillsyn över artificiell intelligens
· Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2025-2026
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om tillsyn över artificiell intelligens.
Syftet med lagförslaget är att inom landskapet utfärda genomförandebestämmelser vilka kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens, även benämnd AI-förordningen). Lagförslaget utgör fas I av det åländska genomförandet av AI-förordningen.
Avsikten är att den föreslagna landskapslagen ska träda i kraft så snart det är möjligt.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagförslaget antas utan ändringar.
Utskottets synpunkter
Allmänt
Utskottet konstaterar att artificiell intelligens redan idag påverkar stora delar av samhället och att utvecklingen sker i mycket snabb takt. AI används inom offentlig förvaltning, hälso- och sjukvård, utbildning, finanssektorn och näringslivet i stort. Samtidigt medför tekniken betydande möjligheter till effektivisering, innovation och förbättrad service. Utskottet anser därför att det är angeläget att det finns ett tydligt och rättssäkert regelverk för användningen av AI-system. EU:s AI-förordning utgör världens första heltäckande rättsliga ramverk för AI och bygger på en riskbaserad modell där särskilt riskfyllda användningsområden omfattas av strängare krav och tillsyn. Samtidigt vill utskottet understryka att reglering av artificiell intelligens innebär en svår balansgång. Ett alltför omfattande regelverk riskerar att försämra europeiska företags innovationskraft och konkurrenskraft jämfört med aktörer i exempelvis USA och delar av Asien, där regleringen i flera avseenden är mindre långtgående. Internationellt har det också framförts kritik mot att EU:s AI-reglering riskerar leda till oförutsägbarhet för företag och utvecklare.
Utskottet konstaterar dock att utvecklingen av artificiell intelligens samtidigt medför betydande risker för enskilda människors rättigheter och samhällets säkerhet. AI kan användas för avancerade bedrägerier, manipulation, desinformation, cyberattacker och olika former av hybridhot. Utvecklingen av generativa AI-system har redan medfört ökade möjligheter att skapa trovärdiga bedrägeriförsök och falskt innehåll som kan användas för att påverka samhällsdebatten och undergräva förtroendet för demokratiska institutioner. Utskottet noterar att EU eftersträvar ett regelverk som bygger på mänskliga rättigheter, transparens och säkerhet. Ett gemensamt europeiskt regelverk skapar dessutom förutsättningar för en enhetlig tillämpning inom unionen och kan på sikt bidra till förtroende för AI-baserade tjänster.
Lagstiftningsbehörighet och ansvarsfördelning
Utskottet konstaterar att lagförslaget aktualiserar frågor om ansvarsfördelning mellan rikets och landskapets myndigheter. Eftersom AI-förordningen är direkt tillämplig krävs kompletterande bestämmelser för att tydliggöra tillsynsansvaret inom olika behörighetsområden. Utskottet anser att det är viktigt att det i det fortsatta arbetet säkerställs att ansvarsfördelningen mellan den finska lagstiftningen och den åländska lagstiftningen är tydlig och lätt att tillämpa i praktiken. Detta gäller särskilt frågor om vilka aktörer och verksamheter som omfattas av landskapets tillsynsansvar respektive rikets myndigheters behörighet.
Utskottet konstaterar vidare att tillsyn enligt AI-förordningen kommer att kräva samarbete mellan flera myndigheter. I ett litet samhälle som Åland finns en risk att välfungerande samarbeten blir beroende av enskilda personers kompetens och personliga nätverk. Ett sådant personberoende kan medföra sårbarheter över tid, särskilt vid personalförändringar eller begränsade resurser. Utskottet betonar därför vikten av tydliga strukturer och långsiktigt uppbyggd institutionell kompetens inom området. Utskottet konstaterar att AI-förordningen innebär nya och tekniskt komplexa tillsynsuppgifter. För ett litet samhälle med begränsade resurser finns det en uppenbar risk att den åländska förvaltningen får svårt att fullt ut upprätthålla den specialistkompetens och den kapacitet som krävs för effektiv tillsyn. Utskottet ser också principiella utmaningar i att samma organisatoriska enhet inom förvaltningen både bereder lagstiftningen och senare ansvarar för tillsynen över dess efterlevnad. Även om detta i praktiken kan vara svårt att undvika i en liten förvaltning anser utskottet att frågan bör uppmärksammas ur ett rättssäkerhets- och förtroendeperspektiv.
AI i det åländska samhället
Utskottet framhåller att utvecklingen inom artificiell intelligens skapar möjligheter för det åländska samhället. AI kan bidra till effektivare offentlig förvaltning, förbättrad service och bättre möjligheter att upprätthålla samhällsservice i ett geografiskt perifert samhälle. Utskottet ser särskilt stor potential inom hälso- och sjukvården där AI-baserade lösningar kan fungera som stöd för personalen genom exempelvis beslutsstöd, administration, diagnostik och resursplanering. Rätt använd kan tekniken bidra till att säkerställa hög kvalitet och tillgänglighet i både offentlig och privat service trots utmaningar med demografisk utveckling och rekrytering av kompetens.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 15 april 2026 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Ingrid Zetterman, lagberedningschefen Hans Selander, IT- och digitaliseringschefen Jani Sjölund, informationssäkerhetsansvarige Jockum Djupsund, samt IT-chefen vid Åland hälso- och sjukvård Anders Svensson. Myndighetschefen vid Datainspektionen Lena Nordman bidrog med skriftligt material.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Wikström, viceordföranden Pernilla Söderlund, ledamöterna Annette Holmberg-Jansson, Mogens Lindén, Liz Mattsson, Robert Mansén och Benny Pettersson.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
| att lagtinget antar lagförslagen i oförändrad lydelse.
Mariehamn den 26 maj 2026 | |
|
Ordförande | Christian Wikström
|
|
Sekreterare |
Julia Lindholm |
