Social- och miljöutskottets betänkande 9/2024-2025
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 9/2024-2025 | ||
|
| Datum |
| |
| Social- och miljöutskottet | 2025-06-03 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Social- och miljöutskottets betänkande
Ändringar av klientavgifter inom socialvården
· Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2024-2025
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget ska anta en landskapslag om ändring av landskapslagen om klientavgifter inom socialvården. Förslaget innebär att det lagstadgade minimibeloppet för personligt bruk för klienter inom långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg ska vara minst 300 euro per månad. Övriga minimibelopp för personligt bruk föreslås oförändrade.
Den föreslagna höjningen av det lagstadgade minimibeloppet för personligt bruk för klienter inom långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg från 250 till 300 euro från och med den 1 januari 2026 innebär ett fullföljande av landskapsbudgeten för år 2025 och utgör en kompensationsåtgärd för det slopade sjukdomskostnadsavdraget i kommunalbeskattningen.
Förslaget innehåller även bestämmelser som innebär att skyldigheten till efterskänkande och nedsättning av avgift ska avse samtliga avgifter som fastställs för socialservice.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagen antas utan ändringar.
Utskottets synpunkter
Utskottet konstaterar att lagförslaget syftar till att genomföra vissa justeringar i avgiftssystemet inom den åländska socialvården. Målet är att förbättra avgiftsstrukturen samt att öka förutsägbarheten i avgiftsberäkningen. Flera av ändringarna utgör tekniska justeringar till följd av förändrad praxis eller behov av förtydliganden.
Avgiftssystemet upplevs fortsatt som komplext av såväl administrativ personal som klienter, anhöriga och vårdpersonal. Begrepp och formuleringar i lagtext och motiveringar är enligt utskottet svåra att förstå utan förvaltningskunskap. Det krävs därför tydlig, praktiskt inriktad information för att säkerställa rättssäker tillämpning. Utskottet rekommenderar därför att landskapsregeringen tar fram tillämpningsanvisningar med tydliga ansvarsfördelningar och gemensamma rutiner som stöder kommunerna i detta arbete.
Vidare noterar utskottet att kommunernas informationsansvar inte uppfylls fullt ut i dag. Utskottet har erfarit att kunskap om avgiftstak, efterskänkning och avgiftsnivåer varierar mellan kommunerna. Många berörda klienter har inte tillgodosett sig information om sina rättigheter trots att informationsplikt redan föreligger. Ett samordnat informationspaket från landskapsregeringen är enligt utskottet nödvändigt för att främja jämlik behandling av klienter på Åland.
Utskottet har särskilt uppmärksammat bestämmelserna om efterskänkning av avgifter. Det råder i dag skillnader mellan kommunerna i hur dessa tillämpas, vilket riskerar att leda till ojämlika villkor för klienterna. Det behöver därför klargöras huruvida det är kommunen eller klienten själv som är ansvarig för att initiera en prövning om efterskänkning, och kommunen bör bistå i de fall där klienten saknar förmåga. Utskottet föreslår att landskapsregeringen ska ta fram gemensamma anvisningar för en enhetlig tillämpning.
Utskottet noterar också att begreppet vårdsynpunkter som används i lagförslagets motivering är otydligt och hur det ska tillämpas på ett rättssäkert vis. Det bör enligt utskottet ersättas i framtida lagstiftning med ett mer lättolkat begrepp, såsom vårdbehov eller vårdaspekter. Vid prövning av nedsättning eller efterskänkning bör exempelvis kostnader för glasögon, tandvård eller fysioterapi kunna beaktas.
Utskottet vill framhålla att det i lagförslagets allmänna motivering hänvisas till så kallade kompensatoriska åtgärder såsom höjning av skyddat belopp. Enligt utskottets uppfattning bör detta dock inte beskrivas som kompensatoriska i strikt mening. Utskottet betonar vikten av att framställningar till lagtinget tydligt skiljer mellan nya förslag och befintliga rättsregler, i syfte att underlätta förståelsen för såväl lagtinget som allmänheten.
Utskottet har även uppmärksammat hur avgifter för boende inom socialvården påverkar klientens ekonomi. Särskilt personer i serviceboende med heldygnsomsorg (ESB) har ofta mindre kvar i disponibla medel än personer i institutionsvård, trots att fler levnadsomkostnader ska täckas där. Utskottet understryker vikten av att den planerade utvärderingen av avgiftsnivåernas skälighet genomförs skyndsamt för att möjliggöra nödvändiga justeringar i lagstiftningen. Samtidigt understryker utskottet vikten av att avgifterna står i rimlig proportion till betalningsförmåga och att lagstiftningen ger utrymme för individuell bedömning och skälighetsprövning.
Utskottet noterar slutligen att frågor om ansvarsfördelning och rätt till prövning vid utebliven efterskänkning också berör den kommunala självstyrelsen och överprövning i förvaltningsdomstol. Det är enligt utskottets mening viktigt att det finns tydliga rutiner för hur klienter kan utöva sina rättigheter vid oenighet.
Med hänsyn till dessa synpunkter omfattar utskottet lagförslaget.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 7 april 2025 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Arsim Zekaj, lagberedaren Mathias Lundqvist, specialsakkunniga Susanne Broman och Cindi Portin vid socialvårdsbyrån, gruppchefen Emmelie Björkman och sakkunnig inom beskattning Alexandra Strömberg vid Ålands skattebyrå, ordföranden Gun Holmström för äldrerådet i Lemland och Lumparlands kommuner, ordföranden Jarl Danielsson och verksamhetsledaren Kerstin Ramström i Mariehamns pensionärsförening, ordföranden Ulla Andersson i äldrerådet i Mariehamn, områdeschefen Pamela Sjödahl och ledande administratören Kristine Logoss Dzene inom Kommunernas socialtjänst k.f., omsorgschefen Heli Gåvenfeldt i Föglö kommun, verksamhetsledaren Karl Wahlman för Funktionsrätt Åland, biträdande äldreomsorgschefen Christina Karlsson och administratören Margareta Nordblom i Mariehamns Stad, patient- och klientombudsmannen Josefin Walk-Stenman för Ålands ombudsmannamyndighet, social- och hälsovårdsinspektör Britt Danielsson, social- och hälsovårdsinspektör Mikael Granholm samt myndighetsjurist Robert Sundström på Ålands miljö- och hälsovårdsmyndighet.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Wikström, viceordförande Pernilla Söderlund, ledamöterna Annette Holmberg-Jansson, Mogens Lindén, Liz Mattsson, Benny Pettersson samt ersättaren Jessy Eckerman.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.
| Mariehamn den 3 juni 2025 | |
|
Ordförande |
Christian Wikström |
|
Sekreterare |
David Ståhlman |