Spörsmål 2/2011-2012

Kortrutt i skärgården

Lagtinget har gått in för en kortruttsutbyggnad för att tillgodose skärgårdens behov av ett fungerande transportsystem. Arbetet ska bedrivas i enlighet med det kortruttsmeddelande som förelades lagtinget under den förra mandatperioden. I meddelandet sägs bland annat: ”Målsättningen är en trygg, förutsägbar trafik som beaktar de bofastas, näringslivets och fritidsboendes behov. Trafiken bedrivs ur ett hållbarhetsperspektiv och beaktar sålunda ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Kortrutt innebär ett förändrat trafiksystem som på sikt medför kortare färjpass, färre angöringshamnar och lägre driftsutgifter.” När meddelandet behandlades i lagtinget rådde fullständig enighet om att arbetet med kortrutt måste intensifieras. Vid senaste val fanns en politisk enighet kring kortruttsplanerna och sittande regering har både i handlingsprogram och tilläggsbudget lyft fram kortrutts alternativet som ett prioriterat projekt. Den politiska enigheten visar på en vilja att satsa på skärgården samtidigt som de flesta är överens om att kortrutt innebär inbesparingar och minskade driftsutgifter för landskapet. Den politiska samstämmigheten gav samtidigt skärgårdsborna en viss framtidstro. Den nya regeringen förväntades således konkretisera planerna på kortrutt.

     Landskapsregeringen har istället för att driva kortruttsprojektet valt att ytterligare utreda behoven av kortruttssatsningar. Därmed fördröjs förverkligandet med följden att driftsutgifterna fortsätter stiga och att behovet av inskränkning i turlistorna kvarstår framöver.

     Dessutom har landskapsregeringen lämnat förslag på förändringar av trafiken som leder till en cementering av långruttsalternativen. Dubbla fartyg ska trafikera de längsta linjerna. I stället för att ta vägen över land fortsätter landskapsregeringen köra långa färjpass längs med land. Landskapsregeringens remissförslag innebär också att trafiken på tvärgående linjen upphör, vilket i motsats till kortruttsmeddelandets målsättning att binda ihop skärgården i sin helhet, leder till att norra och södra skärgården isoleras från varandra.

      Skärgårdsbefolkningen och skärgårdens näringsliv ställs åter inför förslag som slår sönder verksamhetsförutsättningarna i skärgården. Just nu är framtidstron i skärgården svag, få vågar satsa på boende eller verksamhet i skärgården eftersom den infrastrukturella basen monteras ned och ingen vet vad som kommer att hända på längre sikt.

Landskapsregeringens förslag till kortsiktiga, eventuella inbesparingar kan enligt skärgårdskommunernas remissutlåtanden leda till 100 förlorade arbetsplatser i skärgården.

     Vi vill ge landskapsregeringen ett tillfälle att i lagtinget redogöra för varför de valt långruttsalternativ i stället för kortrutt och samtidigt redogöra för hur de ser på möjligheterna för den åländska skärgården att också i fortsättningen vara en levande och en viktig region som bidrar till hela åländska samhällets utveckling.

Med hänvisning till ovanstående och med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen ställer vi till landskapsregeringen följande spörsmål:

På vilken grund föreslår landskapsregeringen att ytterligare förstärka skärgårdstrafikens långa rutter när lagtinget uttryckligen efterfrågat en successiv övergång till en kortruttstrafik som länkar samman skärgården och vad gör landskapsregeringen för att återupprätta den sviktande framtidstron i skärgården som förslaget skapat?